Exportindustrin spår ljusare tider

Transkript

1 Exportindustrin spår ljusare tider Svensk Exportkredits nya makroekonomiska rapport Exportkreditbarometern visar att svenska exportföretag såväl stora som medelstora och små ser ljust på framtiden. Exportkreditindex (EKI) uppgår till 55 och det visar bland annat att företagen stärker sina balansräkningar samtidigt som finansieringsbehoven ökar. Dessutom är andelen företag som räknar med en ökad exportorderingång nästan 60 procent. Exportkreditindex (EKI) Total Exportkreditindex (EKI) uppgår totalt till 55, vilket är ett gott tecken på att företagen ser förbättringar. Det är framför allt utsikterna för de kommande tolv månaderna som är ljusa Exportkreditindex (EKI) i SEK:s första mätning. Tal över 50 indikerar en förbättring av företagens finansiella situation, finansieringsbehov och -möjligheter samt finansieringsvillkor. hur ser företaget på exportorderingången de kommande tolv månaderna? procent Ökat behov av exportfinansiering På tolv månaders sikt räknar 26 procent av företagen med ett ökat behov av exportfinansiering. Och finansieringen är viktig: nästan 30 procent av företagen har under de senaste sex månaderna tackat nej till en exportaffär av finansieringsskäl. Läs mer på sidan 1 och 3. Om Exportkreditbarometern SEK:s exportkreditbarometer ökar kännedomen om svenska exportföretags finansieringsbehov och -möjligheter, samt vilken betydelse dessa faktorer har för exporten. Den är också en viktig indikator för exportkonjunkturen. Detta är första mätningen och Exportkreditbarometern ska återkomma två gånger om året. Mer information om Exportkreditbarometern finns på sidan SME Stora företag Totalt Marie Giertz Chefekonom SEK, AB Svensk Exportkredit marie.giertz@sek.se En majoritet av företagen i mätningen räknar med ökad export framöver. Minskat Oförändrat Ökat

2

3 Mest optimistiska är företagens förväntningar på de kommande tolv månaderna. Optimism bland svenska exportföretag Svensk Exportkredits (SEK) nya makroekonomiska rapport Exportkreditbarometer visar att svenska exportföretag ser ljust på framtiden. Det totala exportkreditindexet (EKI) landar på 55, vilket är ett gott tecken på att företagen ser förbättringar. I indexet ingår företagens finansiella situation, behov av och tillgång till finansiering samt prisbilden för finansiering. Företagen fortsätter att förbättra sina balansräkningar och behovet av finansiering ökar. Däremot är tillgången till och prisbilden av finansiering lite mer dämpad. Men totalt sett tecknar företagen en ljus bild. Det är positivt för exportindustrin som har fått kämpa i motvind med en svag omvärldsbild och en stark krona under de senaste åren. Under den perioden är det snarast de svenska hushållen som har fått agera draglok. Nu ser vindarna ut att ha vänt om vi får tro företagen och det bådar gott för svensk export och svensk ekonomi! Det blir än tydligare med den ökning av exportorderingången som företagen, såväl stora som medelstora och små (SME), ser framför sig. Nästan 60 procent av de tillfrågade räknar med en ökad exportorderingång under de närmaste tolv månaderna. Endast 6 procent av företagen tror på en minskad orderingång och det bidrar till att lyfta inedexet för exportorderingång till 67. Det här är mycket bra indikatorer på att exportindustrin håller på att öka farten och att behovet av exportfinansiering därmed också väntas öka. Av undersökningen framgår också att företagens behov av finansiering vid exportaffärer har ökat de senaste sex månaderna. Den framåtblickande indexsiffran är 62, vilket tydligt signalerar förväntningar om en fortsatt ökning. 26 procent av företagen räknar med att behovet av exportfinansiering ökar ytterligare under den kommande tolvmånadersperioden. Företagens förväntningar på exportorderingång företagens finansieringsbehov vid exportaffärer Totalt 67 Totalt 59 1

4 Fortsatt upprustning Samtidigt som företagen ser en ökad exportvolym och ett ökat behov av exportfinansiering fortsätter de att förbättra sina balansräkningar. Företagen väntas fortsätta att öka sin kassa och minska sin skuldsättning, och därmed förbättra sin finansiella situation. Och det är en markant förbättring som väntas: index över företagens finansiella situation är 63. Fler än 50 procent av företagen tror att den finansiella situationen stärks under den kommande tolvmånadersperioden. Att företagen står på stabilare finansiell grund och fortsätter att förbättra sina balansräkningar är naturligtvis ett styrkebesked, men kan samtidigt tolkas som en signal att de ännu inte är beredda att göra nysatsningar och investera. Svaren på frågorna om behovet av finansiering i största allmänhet och behovet av finansiering av exportaffärer skiljer sig också något åt. Företagen har större behov av exportfinansiering. De är samtidigt mindre optimistiska om tillgången till finansiering i nuläget, även om en marginell förbättring väntas. Företagen bedömer också att prisbilden för finansiering kommer att försämras. 15 procent av de tillfrågade räknar med att det blir dyrare att finansiera sig framöver. Både tillgången till och prisbilden för finansiering kan vara en förklaring till att företagen fortsätter att rusta sig för framtiden. Företagens tillgång till finansiering på kapital/kredit- och bankmarknaden Totalt Företagens finansiella situation Prisbild för finansiering Totalt 63 Totalt 50 2

5 Finansiering viktigt Nästan en tredjedel av företagen uppger att de har tvingats säga nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl. Baserat på det totala antalet exportföretag som uppfyller SEK:s kriterier för undersökningen innebär det grovt räknat att 650 exportaffärer har gått om intet under senaste halvåret på grund av att finansieringen inte gick att lösa. Det rör sig sannolikt om fler och även om vi inte känner till storleken på de uteblivna affärerna, eller skälen till att finansiering inte var möjlig, stärker resultatet bilden av att finansiering är en viktig faktor. Stora skillnader mellan stora och mindre företag Behovet av finansiering och tillgången till densamma skiljer sig åt mellan storföretag och SME. 27 procent av företagen i SME-segmentet svarar att behovet av finansiering har ökat de senaste sex månaderna jämfört med endast 16 procent av de stora företagen. Vid en framåtblick uppger 29 procent av SME att de kommer att ha ett ökat finansieringsbehov, att jämföra med endast 13 procent av de stora företagen. Denna markanta skillnad resulterar i ett framåtblickande index på 61 för SME medan motsvarande siffra för stora företag är 48. Samtidigt visar undersökningen att tillgången till finansiering upplevs som svårare för SME jämfört med de stora företagen. Bland de mindre företagen är det fler som upplever att tillgången blivit sämre än de som upplever att den har blivit bättre. Bland de stora företagen är det i stället fler som upplever att det blivit bättre än tvärtom. Situationen för SME väntas bli något bättre under de kommande tolv månaderna. Det är Har företaget under de senaste sex månaderna sagt nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl? procent Företagens behov av finansiering Ja Nej SME Stora företag SME Stora företag För att få hjulen att snurra är det viktigt att även de mindre företagen får bättre förutsättningar till finansiering. 3

6 intressant att förbättringen främst väntas gälla tillgången till egen finansiering via kapitalmarknaden, det vill säga upplåning på obligationsmarknaden. När det gäller finansiering via bankerna väntar sig de mindre företagen fortfarande en försämring, om än mindre sådan än tidigare. Det är viktigt att det finns tillgång till finansiering för att möta den ökade exportefterfrågan. I sviterna efter finanskrisen, med de ökade regelkrav som banksektorn lyder under, har bankerna sannolikt inte samma möjlighet som tidigare att möta efterfrågan. Resultaten i undersökningen, i synnerhet svaren från de mindre företagen, kan vara ett tecken på detta. Även när det gäller prisbilden för finansiering skiljer sig svaren åt mellan stora företag och SME. Medan en större andel av de stora företagen anser att det har blivit billigare med finansiering är det fler företag i SME-segmentet som anser att det istället har blivit dyrare. När det gäller utsikterna för prisbilden är dock även de stora företagen mer skeptiska. Nästan 20 procent av de stora företagen tror att priset för finansiering kommer att bli dyrare jämfört med knappt 10 procent bland SME. Vi drar slutsatsen att undersökningen bekräftar den gängse bild vi har att de stora företagen har lättare att finansiera sig själva via kapitalmarknaden men också via bankerna, medan SME har det lite tuffare. För att hjulen i svensk ekonomi ska snurra fortare måste tillgången till finansiering för de mindre företagen också förbättras. Företagens tillgång till finansiering Kapital-/kreditmarknad Företagens tillgång till finansiering Bankmarknad SME Stora företag SME Stora företag Företagens syn på prisbild för finansiering SME Stora företag 4

7 Företagen i SME-segmentet väntas öka antalet anställda både i Sverige och utomlands. Jobben ökar, men inte i Sverige? Även när det gäller sysselsättningsplanerna skiljer sig svaren åt mellan stora företag och SME. Företagen i SME-segmentet väntas öka antalet anställda både i Sverige och utomlands. De stora företagen väntas snarare skära ner antalet anställda i Sverige men däremot öka antalet anställda utomlands. Det är positivt att företagen börjar anställa. Baksidan av undersökningen är förstås att merparten av anställningarna verkar ske utomlands, snarare än i Sverige. Indexet för sysselsättningsplanerna utomlands visar på en tydlig ökning under den kommande tolvmånadersperioden. Det är dock positivt att SME räknar med en ökning även i Sverige. Företagens sysselsättningsplaner Sysselsättningsplaner uppdelat på stora företag och SME I Sverige 48 I Sverige Utomlands 60 Utomlands SME Stora företag 5

8 Exportkreditbarometern Företagen bedömer att kronförstärkningen är över. Kronförstärkningen ligger bakom oss En lägre omvärldsefterfrågan brukar gå hand i hand med en svagare krona, som på så vis utgör en stötdämpare för exportindustrin. Så har dock inte varit fallet under de senaste åren när eurokrisen har fått investerare att söka sig till svenska kronor. Det är visserligen ett styrkebesked för svensk ekonomi men har vållat en del bekymmer för exportindustrin. Den bilden får stöd i undersökningen. Som väntat uppger en stor del av företagen, nästan 70 procent, att dagens kronkurs (som den såg ut i slutet av maj) upplevs som ofördelaktig. Företagen bedömer samtidigt att kronförstärkningen är över och att kronan snarare kan komma att försvagas. Företagen upplever också att räntan idag är fördelaktig. Det närmaste året väntar sig de flesta ett oförändrat ränteläge, men fler tror på att räntan kommer att öka än att den kommer att minska. Förväntningar på utveckling av krona och ränta under kommande tolv månader procent Vad tror du om kronans utveckling? 18 Vad tror du om räntans utveckling? Stärkas/Ökar Oförändrat Försvagas/Minskar 6

9 Hållbarhetskriterier ännu i sin linda Över hälften av de tillfrågade företagen uppger att de inte rutinmässigt ställer hållbarhetsrelaterade krav vid en exportaffär. Av dessa är det endast drygt 10 procent som uppger att de under den kommande tolvmånadersperioden kommer att inkludera hållbarhetskrav som en del av affärsprocessen. Här skiljer sig dock svaren ganska markant åt mellan stora företag och SME. Det är framför allt de mindre företagen som inte har hållbarhetskrav som en rutin vid exportaffärer. Endast 22 procent av SME anger att de ställer sådana krav, jämfört med 55 procent av de stora företagen. Av de företag som ställer hållbarhetskrav svarar 34 procent att de har ökat dessa krav under de senaste sex månaderna och drygt 40 procent avser att ytterligare skärpa kraven under kommande året. Inget företag har för avsikt att minska sina krav på hållbarhet. Det är intressant att 17 procent av företagen uppger att de har tvingats säga nej till en exportaffär på grund av att någon part inte har levt upp till de hållbarhetskrav som har ställts. Ställer företaget hållbarhetskrav i samband med exportaffärer? procent Har företaget under de senaste sex månaderna sagt nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl? procent Ja Ja Nej Nej SME Stora företag Totalt SME Stora företag Totalt Det är intressant att 17 procent av företagen uppger att de har tvingats säga nej till en exportaffär på grund av att någon part inte har levt upp till de hållbarhetskrav som har ställts. 7

10 Om Exportkreditbarometern Bakgrund och syfte Det främsta syftet med Exportkreditbarometern är att öka kännedomen om svenska exportföretags finansieringsbehov och -möjligheter, samt dessa faktorers betydelse för exporten. Utöver detta lyfter Exportkreditbarometern fram andra faktorer som kan påverka ett företags exportaffärer, som exempelvis hållbart företagande. SEK:s ambition att öka analysen avseende exporten grundar sig på exportens betydelse för svensk ekonomi och välfärd. Barometern tar tempen på både finansieringsbehovet och kapitalmarknadens funktionssätt. På så sätt fungerar barometern också som en viktig konjunkturindikator med betoning på svensk export och finansiering. Vi vänder oss till såväl stora som mindre exportföretag och önskar med barometerns hjälp fånga likheter och olikheter mellan företagens storlek och möjligheter till finansiering. SEK:s exportkreditbarometer är konstruerad för att komplettera andra undersökningar. Vi eftersträvar enkelhet och ställer lättförståeliga frågor med så få svarsalternativ som möjligt. Trovärdighet och kvalitet eftersträvas och för detta är sekretessen viktig. Företagen är anonyma i undersökningen. Metod och underlag Målgruppen är alla exportföretag med en exportvolym på minst 25 miljoner kronor samt en exportandel på minst 50 procent. På så sätt fångar barometern upp företag som är av vikt för svensk export. Urvalet har gjorts av SCB utifrån momsregistret. Företag med minst 250 miljoner kronor i exportvolym och en exportandel på minst 50 procent, eller en exportvolym på minst 2 miljarder kronor, klassificera som stora företag. Företag med minst 25 miljoner kronor i exportvolym upp till 250 miljoner kronor och en exportandel på minst 50 procent klassificeras som små- och medelstora företag (SME). För att öka sannolikheten att de största företagen kommer med i undersökningen har vi valt att ta med samtliga företag med en exportvolym över 2 miljarder kronor i urvalet. För företag med en exportvolym på 25 miljoner till 2 miljarder kronor och en exportandel på minst 50 procent har ett slumpmässigt urval tagits fram. För att konstruera Exportkreditbarometerns huvudindex används svaren från fem frågor som rör företagens finansiella situation, behov av och tillgång till finansiering samt prisbilden för finansiering. Ett så kallat diffusionsindex beräknas för varje delfråga där både dagsaktuella och framåtblickande svar tas med. Därefter sammanställs delfrågornas index till ett huvudindex. För att beräkna ett så kallat diffusionsindex används den procentuella andelen positiva svar. Till detta tal adderas den procentuella andelen neutrala svar ( oförändrad ) multiplicerat med 0,5. Enligt gängse praxis utgör ett neutralt läge indexet 50. Nivåer över 50 indikerar därmed en förbättring medan motsvarande nivåer under 50 indikerar en försämring. I undersökningen har totalt 242 företag svarat, 141 i gruppen för stora företag och 101 i gruppen små- och medelstora företag (SME). Intervjuerna har genomförts av Markör Marknad och Kommunikation under perioden 27 maj till och med 10 juni. Respondenterna är exportföretagens finanschef eller motsvarande. Exportkreditbarometern kommer att sammanställas halvårsvis med nästa publicering i början av december

11 Sammanställning av resultat SME Stora företag Total Total Total Total EKI Index företagens finansiella situation Index finansieringsbehov Index finansieringsbehov vid exportaffärer Index tillgången till finansiering Index prisbilden för finansiering Index exportorderingången Index sysselsättningsplaner Index kassasituationen Index skuldsättningen Index tillgången till finansiering via kapital/kreditmarknaden Index tillgången till finansiering via bankmarknaden : Idag jämfört med för sex månader sedan : Förväntningar de närmaste 12 månaderna Om svensk export Sverige är en liten öppen ekonomi och därmed mycket beroende av utländsk efterfrågan. Exporten står för cirka 50 procent av svensk BNP. När efterfrågan är svag i vår omvärld påverkas svensk ekonomi negativt. De senaste åren har den svenska exportindustrin kämpat i motvind. Förutom ett svagt efterfrågeläge från omvärlden har exportindustrin påverkats negativt av en starkare krona. Det är istället de svenska hushållen som har fått hålla svensk tillväxt under armarna. Men nu syns ljusglimtar även för exportindustrin. Svensk export har börjat vända upp och det finns tecken på en förbättrad omvärldsbild. Om SEK Svensk Exportkredit (SEK) är ett av svenska staten helägt företag med uppdrag att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. SEK skapar nytta och trygghet för sina kunder genom oberoende, specialisering och kompetens inom internationell finansiering. Under de 50 år som gått sedan SEK grundades har företagets roll varit att stärka den svenska exportnäringen genom finansieringslösningar. Exportkrediter är lika viktiga nu som 1962 för att svenska exportörer ska vinna affärer. Som marknadskompletterande aktör finns SEK där och skapar trygghet i både goda och dåliga tider. I huvudsak fullgör SEK sitt uppdrag genom att bistå med slutkundfinansiering, då SEK ger krediter till svenska exportföretags kunder, och genom direktfinansiering, det vill säga utlåning direkt till exportföretagen. Den totala nyutlåningen under 2012 uppgick till 56,2 miljarder kronor. 9

12 SEK:s uppdrag är att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Vi skapar nytta och trygghet för våra kunder genom vårt oberoende, vår specialisering och vår kompetens inom internationell finansiering. AB Svensk Exportkredit Box 194, SE Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten Tel: Fax: info@sek.se