Försiktig optimism kantad med osäkerhet

Transkript

1 Exportkreditbarometern dec 2015 Marie Giertz, Chefekonom SEK Försiktig optimism kantad med osäkerhet Exportkreditindex, EKI, avspeglar fortfarande ett gott finansieringsklimat och företag med goda balansräkningar. Men hösten för med sig ett något strängare klimat. Den ökade osäkerheten i omvärlden och på finansmarknaderna har påverkat företagen negativt. EKI har gått från 59 till Det är fortfarande en stark siffra samtidigt som även exportorderläget och företagens sysselsättningsplaner vittnar om en fortsatt god utveckling. Men företagen har sammantaget blivit något mer försiktiga. Finansieringsläget är inte riktigt lika fördelaktigt som tidigare trots fortsatt lågräntepolitik från Riksbanken. 1 En indexsiffra över indikerar en förbättring. Kronan inte lika attraktiv Vi kan skönja ett trendbrott i hur företagen ser på kronan. Det är nu betydligt färre företag än tidigare som upplever att kronan är fördelaktig och fler företag än tidigare tror att kronan kommer att stärkas framöver. Riksbankens budskap om att försvaga kronan har uppenbarligen inte fått gehör. Faktum är att kronan, trots Riksbankens tydliga avsikt att försvaga kronan, snarare har stärkts något i handelsvägda termer det senaste halvåret. Hur upplevs dagens kronkurs? Andel i procent 56 SEK:s Exportkreditindex, EKI, är ett sammansatt index bestående av 5 delindex som mäter företagens finansiella ställning, finansieringsbehov och- möjligheter samt finansieringsvillkor. Dec 2015 Jun Företagens exportorderläge och sysselsättningsplaner, index Fördelaktig Varken för- eller ofördelaktig Ofördelaktig 80 Osäker omvärld påverkar negativt Hälften av de stora företagen svarar att de har påverkats negativt av den senaste tidens ökade osäkerhet om Kinas avmattning och den ökade osäkerheten på de finansiella marknaderna. Dessutom tillkommer osäkerheten kring den stora flyktingströmmen till Europa. Det är sannolikt också skäl till att företagen generellt andas en viss försiktighet i barometern. De senaste hemska terrordåden i Paris och det upptrappade våldet har sannolikt ytterligare ökat osäkerheten kring de framtida utsikterna Exportorder Sysselsättning Jun 2015 Dec 2015 Exportkreditbarometern ges ut två gånger per år. Mer information om barometern finns på sid 15.

2 Skakig höst dämpar utsikterna För ett år sedan kunde vi skönja att oron kring de ökade geopolitiska riskerna hade satt sina spår. Företagen andades en ökad försiktighet. I våras såg vi att orosmolnen skingrats något samtidigt som det låga ränteläget, den svaga kronan och den ökade efterfrågan i Europa sannolikt bidrog till att företagen såg mer positivt på tillvaron. Höstens ekonomiska händelser har dock fått företagen att återigen andas en viss ökad försiktighet. I somras föll den kinesiska börsen som en sten, dock från rejält uppblåsta värden. I augusti spred sig börsfallet till övriga marknader och volatiliten på de finansiella marknaderna ökade. Det har sannolikt bidragit till den ökade försiktigheten vi ser i denna undersökning. När vi frågade företagen om de påverkats negativt av osäkerheten kring Kinas avmattning och den ökade osäkerheten på finansmarknaden var det procent av de tillfrågade som svarade ja på frågan. Det är framför allt de stora bolagen som har påverkats negativt. 51 procent av de stora bolagen uppger att de påverkats negativt mot endast 19 procent bland de små och medelstora företagen. Det kan sannolikt förklaras av att de stora bolagen i större utsträckning har beröringspunkter med marknader utanför Europas gränser, samtidigt som de påverkas mer direkt av ändrade förutsättningar på finansmarknaden. Dessutom ser vi den ökade flyktingströmmen till Europa som snabbt har tagit fokus från krisen i Grekland. Osäkerhet kring storleken och varaktigheten av flyktingströmmen samt hanteringen av den sätter stor press på det europeiska politiska ledarskapet. Det adderar ytterligare en osäkerhet om framtidsutsikterna. Oktober var annars en månad då finansmarknaderna återhämtade sig efter två tuffa månader i augusti och september, vilket kan ha haft en viss lugnande effekt. Undersökningen genomfördes den 12 oktober till och med Har ni påverkats negativt av den senaste tidens ökade osäkerhet kring Kinas avmattning och ökad osäkerhet på de finansiella marknaderna? Andel ja, procent den 6 november. Den senaste fruktansvärda utvecklingen med terrordåden i Paris och den efterföljande upptrappade krigsföringen mot IS har därmed inte fångats in i undersökningen. Terrordåd och våldsamheter har historiskt inneburit att osäkerheten kring både tillväxtutsikter och finansmarknader på kort sikt ökar, även om de långsiktiga effekterna är mindre. EKI, alla bolag, index Jun-13 Dec-13 Jun-14 Dec-14 Jun-15 Nuläge Totalt Framåtblickande Dec-15 Vårt exportkreditindex, EKI 1, visar fortfarande på ett gott finansieringsklimat men indexet har dämpats något jämfört med i våras. Det totala exportkreditindexet har gått från 59 till 56. Det är fortfarande en stark siffra som indikerar förbättring (över är förbättring). Den största förändringen är att prisbilden och tillgången till finansiering inte är riktigt lika fördelaktig som tidigare. Det sker paradoxalt nog samtidigt som Riksbanken har fortsatt att sänka räntan och köpa statsobligationer i stor utsträckning för att hålla nere räntan. Klimatet på finansmarknaderna har däremot hårdnat under sensommaren och hösten, vilket en något sämre kreditmarknad är exempel på. Sannolikt avspeglas detta i vår undersökning. Samtidigt upplever företagen att de har ett ökat finansieringsbehov. Sett till totalindex, EKI, är det både nuläget, hur företagen har upplevt den senaste sexmånadersperioden, och det framåtblickande läget, hur företagen väntar sig utvecklingen den kommande 12-månadersperioden, som har gått ner något Indexet består av fem delindex: Företagens finansiella ställning, finansieringsbehov, exportfinansieringsbehov, finansieringsmöjligheter och finansieringsvillkor SME Stora Alla 2 Exportkreditbarometern dec 2015

3 Företagen andas en ökad försiktighet EKI, nuläge, index EKI, framåtblickande, index Jun-13 Dec-13 Jun-14 Dec-14 Jun-15 Dec-15 Jun-13 Dec-13 Jun-14 Dec-14 Jun-15 Dec-15 Stora bolag SME Stora bolag SME Det är värt att notera att bilden är ganska samstämmig oavsett om det gäller stora företag eller små och medelstora företag. Indexet har dock konsekvent varit högre för de stora företagen, vilket indikerar att det är fler stora företag som har upplevt en förbättring. Blickar vi framåt kan vi dock konstatera att de större företagen har blivit något mer försiktiga än de små och medelstora företagen. De mindre företagen har konsekvent varit för optimistiska, varför det finns en risk att de återigen blir besvikna. De stora företagen har snarare varit för försiktiga i sin förväntansbild. Exportkreditbarometern dec

4 Finansieringsklimatet mindre fördelaktigt Tillgången till finansiering via kapital- och kreditmarknaden och via bankmarknaden har under vår barometers historia blivit allt bättre för de svenska företagen, vilket illustreras i graferna nedan. Men i höstens barometer kan vi skönja att företagen upplever att situationen har blivit något mindre fördelaktig. De små och medelstora företagen upplever återigen en försämring till finansieringsmöjligheterna, index har fallit tillbaka under. Historiskt har de mindre företagen konsekvent upplevt ett sämre finansieringsklimat än de stora företagen. De stora företagen upplever fortfarande att tillgången till finansiering har förbättrats men indexet har gått ner något samtidigt som företagen för första gången guidar mot en försämrad situation när de blickar framåt. Det tyder på att den osäkerhet som har präglat marknaden sedan sommaren även har spillt över i hur företagen upplever tillgången till finansiering. Kreditmarknaden fungerar med andra ord lite sämre. Vi fortsätter att se en skillnad mellan större företag och de mindre företagen. Stora företag har hela tiden blivit positivt överraskade över utvecklingen medan det omvända har gällt för de mindre företagen. Som graferna illustrerar är det framförallt tillgången på kapital- och kreditmarknaden som har bidragit till försvagningen medan vi inte ser samma förändring på bankmarknaden. Företagens tillgång till finansiering via kapital/kreditmarknaden, index SME Stora bolag Jun-13 Dec-13 Jun-14 Dec-14 Jun-15 Dec-15 Jun-13 Dec-13 Jun-14 Dec-14 Jun-15 Dec-15 Företagens tillgång till finansiering på bankmarknaden, index SME Stora bolag 4 Exportkreditbarometern dec 2015

5 Finansieringsbehoven ökar Företagen indikerar ett ökat finansieringsbehov. I tidigare undersökningar har det generella finansieringsbehovet varit begränsat, vilket sannolikt också har hängt samman med att företagens finansiella situation successivt har förbättrats genom att både kassa- och skuldsituationen har förstärkts (index över ). Fortfarande har den finansiella ställningen hos alla företag fortsatt att förbättras och förväntningarna är att både kassan ska öka och skuldsättningen minska när de blickar framåt. Men indexsiffrorna är inte riktigt lika höga som tidigare, vilket tyder på att företagen har närmat sig en situation där de ser ett minskat behov av att ytterligare stärka sin finansiella situation och istället börjar se ett ökat finansieringsbehov. Företagens finansieringsbehov, framåtblickande, index Företagens finansiella situation, alla företag, index SME Stora Behovet av finansiering vid exportaffärer har genom alla mätperioder varit högre än för en allmän finansiering. Det är i sig inte så anmärkningsvärt då exportfinansieringsbehovet hänger samman med själva exportaffären eller orderläget och här har situationen sedan mätningarna började våren 2013 förbättrats. Blickar vi framåt förväntar sig företagen att behovet av exportfinansiering kommer att öka. Det är en tydlig indikering i höstens undersökning. Företagens finansieringsbehov, alla företag, totalt (både nuläge och framåtblickande), index Företagens exportfinansieringsbehov, alla företag, index Allmänt Export Exportkreditbarometern dec

6 Det är inte heller någon större skillnad mellan stora företag och små och medelstora företag när det gäller finansieringsbehov vid exportaffärer. Det är snarare de stora företagen som har sett ett större exportfinansieringsbehov och som också väntar sig att behovet kommer att öka den kommande 12-månadersperioden. Men alla företag ser ett ökat behov framöver. Det är i grunden positivt eftersom det innebär att företagen också väntar sig fler exportaffärer. Exportfinansieringsbehov, nuläge, index Exportfinansieringsbehov, framåtblickande, index SME Stora SME Stora En riskfaktor är att de små och medelstora företagen inte har samma finansieringsmöjligheter som de stora företagen. De stora företagen har en bättre tillgång till kapital- och bankmarknaden. Samtidigt är det främst de små och medelstora företagen som ser ett ökat behov av finansiering, vilket illustreras i grafen. Att finansieringsmöjligheterna har försämrats under hösten är därför bekymmersamt men ska inte heller överskattas. Tillgången har försämrats men läget är betydligt bättre än för ett par år sedan då situationen hela tiden blev sämre för de små och medelstora företagen. Finansieringsfrågan anses av företagen vara en av de tre viktigaste faktorerna för exportaffärerna, varför ett bra finansieringsklimat är viktigt. Finansieringsbehov och möjligheter december 2015, nuläge, index Stora SME Behov av finansiering Tillgång till finansiering Stora företag, nuläge, index SME, nuläge, index 15-dec 15-dec Behov av finansiering Tillgång till finansiering Behov av exportfinansiering Behov av finansiering Tillgång till finansiering Behov av exportfinansiering 6 Exportkreditbarometern dec 2015

7 Något mindre gynnsamma finansieringsvillkor Riksbankens politik får mindre genomslag Riksbanken har fortsatt att sänka räntan och att köpa statsobligationer i syfte att pressa ner ränteläget och försvaga kronan för att nå inflationsmålet på två procent. Redan tidigare såg vi att marginalnyttan med att sänka räntan avtar när räntan har nått noll. Det var också budskapet från företagen i vårens Exportkreditbarometer och det gäller fortfarande i höstens barometer. Företagen upplever att prisbilden för finansiering har blivit bättre. Indexet ligger kvar på en hög nivå men har ändå inte fortsatt att stiga utan har tvärtom gått ner något sedan i våras trots att Riksbanken har aviserat ytterligare statsobligationsköp och både sänkt räntan ytterligare och sänkt reporäntebanan kraftigt. Men fortfarande är prisbilden bättre än vad företagen själva har förväntat sig. Som antytts tidigare har osäkerheten ökat på finansmarknaderna, vilket har inneburit vidgade kreditspreadar, det vill säga att investerare kräver lite mer betalt av företag som söker upplåning på kapitalmarknaden. Vi har också sett att bolånemarginaler mot framförall hushåll har vidgats, varför Riksbankens åtgärder som syftar till att pressa ner räntan inte får genomslag ut till hushåll och företag i samma utsträckning som tidigare. Men även statsobligationsräntorna har gått mer eller mindre sidledes sedan i våras. Och för en femårig statsobligation är räntenivån ungefär densamma idag som för ett år sedan, trots Riksbankens räntesänkningar och köp av statsobligationer. Prisbild för finansiering, alla företag, index 75 Svenska räntor, procent 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 maj-13 jul-13 sep-13 nov-13 jan-14 mar-14 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 nov-15 Statsränta 5 år Statsränta 2 år Reporänta Exportkreditbarometern dec

8 Hur upplever du dagens räntenivå? Procent Vad tror du om räntans utveckling under de kommande 12 månaderna? Procent Fördelaktig Varken för- eller ofördelaktig Ofördelaktig Ökar Oförändrad Minskar Fortfarande är det som sagt en relativt stor andel som anser att dagens räntenivå är fördelaktig, men det är värt att notera att andelen företag som upplevde räntenivån som fördelaktig var fler för ett år sedan jämfört med idag. När företagen svarar på frågan hur de tror räntan utvecklas den kommande 12-månadersperioden har andelen som tror på stigande räntor ökat jämfört med i våras. Det är tydligt att företagen inte räknar med att Riksbankens penningpolitik kommer generera lägre räntor. Fler företag tror på stigande räntor 8 Exportkreditbarometern dec 2015

9 Fler företag tror på en starkare krona Kronan inte lika fördelaktig Vi ser ett trendbrott i denna undersökning vad gäller företagens syn på dagens kronkurs. Sedan mätningarna startade har en allt större andel företag upplevt kronan som fördelaktig. I våras var det procent som uppgav att kronan var fördelaktig, jämfört med endast tre procent i juni Men i denna undersökning har andelen minskat till procent. Det är intressant eftersom Riksbanken samtidigt tydligt har aviserat att kronan har blivit en allt viktigare policyvariabel. Riksbankens intention är att försvaga kronan i syfte att öka importpriserna och på den vägen inflationen och inflationsförväntningarna. Riksbanken utesluter inte heller valutainterventioner i sitt syfte att försvaga kronan. Men samtidigt kan vi konstatera att kronan faktiskt inte har försvagats ytterligare sedan Riksbanken infört negativ ränta. I en miljö när andra centralbanker också sänker räntan eller motsvarande är det svårt att styra valutan mot en svagare nivå. Sedan förra mätningen i maj har kronan stärkts mätt med ett handelsvägt index, KIX. Det märks också mot norska kronan. Norge är en viktig exportmarknad för Sverige, 10 procent av vår export går hit, men tillväxten i Norge är svagare och sedan i våras har centralbanken i Norge sänkt räntan och aviserat fler räntesänkningar. Det har fått den norska kronan att försvagas mot kronan. Samtidigt har kronan inte förändrats nämnvärt mot euron. Mot dollarn och pundet har dock kronan fortsatt att försvagas något. Se diagram på nästa sida. Det är också fler företag som räknar med att kronan kommer att stärkas än försvagas. Det tyder på att företagen inte tror på Riksbankens politik att försvaga valutan. Även Riksbanken har i sin långsiktiga prognos att kronan ska stärkas, vilket rimmar illa med bankens budskap om att försvaga kronan på kort sikt. Kronans betydelse för exportaffären. Hur upplevs dagens kronkurs? Procent Vad tror du om kronans utveckling under de kommande 12 månaderna? Procent Fördelaktig Varken för- eller ofördelaktig Ofördelaktig Stärkas Oförändrad Försvagas Exportkreditbarometern dec

10 Kronan mot andra valutor sedan 1 maj 2013 Kronan försvagades kraftigt under framför allt 2014 mätt med det konkurrensvägda kronindexet, KIX. Men sedan årsskiftet är kronan ungefär oförändrad och jämfört med i våras har kronan faktiskt stärkts något. I diagrammen nedan har kronan försvagats kraftigt sedan maj 2013 (när SEK först lanserade exportkreditbarometern) mot alla valutor utom mot den norska kronan. Sedan årsskiftet har kronan dock stärkts mot euron medan den har fortsatt att försvagas mot dollarn och pundet. KIX-index KIX-index är ett handelsvägt kronindex där en lägre indexsiffra betyder en starkare krona och en högre indexsiffra betyder en svagare krona. Sedan barometern startade har kronan försvagats med knappt nio procent mätt med KIX-index. Mot euron har kronan försvagats med 8,5 procent, mot dollarn med 35 procent och mot pundet med 32 procent. Mot den norska kronan har kronan istället stärkts med 10 procent. Sedan mätningen i våras har dock kronan stärkts något mätt med KIX-index. Kronan har fortsatt att försvagas mot dollar och pund men varit mer eller mindre oförändrad mot euron. Mot den norska kronan har dock kronan stärkts med 8,5 procent. Kronan mot euron Kronan mot dollarn 9,7 9,0 9,6 9,5 8,5 9,4 9,3 8,0 9,2 9,1 7,5 9,0 8,9 7,0 8,8 8,7 6,5 8,6 8, , Kronan mot norska kronan 1,15 1,11 1,07 1,03 0,99 Kronan mot pund 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 0, , Exportkreditbarometern dec 2015

11 Företagen planerar att nyanställa Företagen mer försiktiga till orderläget Exportorderläget är fortsatt starkt. Företagen upplever att orderläget har stärkts och att uppgången kommer fortsätta. Exportutvecklingen har också återhämtat sig i den officiella statistiken och bidraget från utrikeshandeln har varit positiv hittills i år. Men andelen företag som svarat att exportorderingången har ökat och kommer att öka har minskat jämfört med tidigare mätningar. Företagen har också konsekvent varit alltför hoppfulla om framtiden jämfört med utfallen. I den senaste mätningen är dock utfallet ganska rejält mycket svagare än vad företagen hade förväntat sig i våras, drygt procent av företagen hade förväntat sig en ökad orderingång medan endast drygt procent svarade att orderläget hade ökat. Vi kan också notera att de stora företagen är något mer försiktiga än de små och medelstora företagen när de blickar framåt. Eftersom de stora företagen ofta leder i konjunkturen finns det en risk att även de mindre företagen kommer att möta en svagare efterfrågan än väntat. Sammataget är dock bilden fortsatt ljus för exportorderingången. Index ligger kvar på höga nivåer, både för nuläge men framför allt framåtblickande. Ett index över indikerar en ökning. Andel företag som svarat att exportorderingången har ökat/väntas öka. Alla bolag, procent Andel företag som svarat att exportorderingången väntas öka, procent SME Stora bolag Exportkreditbarometern dec

12 Företagens exportorderplaner, index Företagens sysselsättningsplaner, alla företag, index SME nuläge Stora nuläge SME framåtblickande Stora framåtblickande Sverige Utomlads Totalt Företagens sysselsättningsplaner fortsätter att se positiva ut. Index har fortsatt att stiga, framförallt för nya jobb utomlands. Det är fortfarande en relativt stor skillnad mellan små och medelstora företag och stora företag där de mindre företagen planerar att öka antalet jobb i Sverige i större utsträckning än de stora företagen. De mindre företagen fortsätter dessutom att vänta sig en än starkare jobbtillväxt i Sverige det kommande året medan de stora företagen har blivit lite mer försiktiga. Även för sysselsättningsplaner utomlands, är index högre för de mindre företagen än för de stora företagen. Svaren från företagen indikerar dock bara andelen företag som väntas anställa och inte med hur många personer. Ett stort bolag adderar sannolikt fler personer till sysselsättningstillväxten än ett litet företag men det är alltså fler små och medelstora företag som planerar att anställa. Sammantaget är det en fortsatt ljus bild av arbetsmarknaden som företagen målar upp. Företagens sysselsättningsplaner, index Sverige SME Sverige Stora Utomlads SME Utomlads Stora SME nyanställer i större utsträckning 12 Exportkreditbarometern dec 2015

13 Stora företag ställer hållbarhetskrav Vi ser samma mönster som i tidigare mätningar vad gäller företagens rutiner kring hållbarhet i sina affärsprocesser. Det är framförallt stora företag som idag har en rutin att ställa hållbarhetskrav i samband med exportaffärer. Ungefär procent ställer hållbarhetskrav som rutin och av dem uppger 36 procent att kraven har ökat. Endast drygt 20 procent av de små och medelstora företagen har som rutin att ställa hållbarhetskrav i samband med exportaffärer, men av dessa är det knappt 30 procent som uppger att kraven har ökat. Hållbarhetsarbete är i stort fokus i samhället och än så länge syns små förändringar i vår barometer men vi kan ändå tolka resultaten som att kraven har ökat och väntas fortsätta att öka. Det kommer att innebära en utmaning för de mindre och medelstora företagen och det ska också ses i ljuset av regeringens nyligen presenterade Exportstrategi. Den strategin har en ambition att öka exporten från mindre och medelstora företag till tillväxtländer och därmed större hållbarhetsrisker. Här skulle de statliga aktörerna med större erfarenhet av komplicerade hållbarhetsutmaningar kunna bistå dessa företag. Det är färre exportaffärer som företagen har tvingats tacka nej till av hållbarhetsskäl än i tidigare mätningar. Har företaget som rutin att ställa hållbarhetskrav i samband med exportaffärer? Andel ja, procent Hur har kraven på CSR i er affär utvecklats de senaste 6 månaderna? Andel ökat, procent Alla SME Stora bolag Alla SME Stora bolag Har företaget under de senaste 6 månaderna sagt nej till en exportaffär på grund av hållbarhetsskäl? - Andel Ja, procent Alla SME Stora bolag Exportkreditbarometern dec

14 Om Exportkreditbarometern Bakgrund och syfte Det främsta syftet med Exportkreditbarometern är att öka kännedomen om svenska exportföretags finansieringsbehov och -möjligheter, samt dessa faktorers betydelse för exporten. Utöver detta lyfter Exportkreditbarometern fram andra faktorer som kan påverka ett företags exportaffärer, som exempelvis hållbart företagande. SEK:s ambition att öka analysen avseende exporten grundar sig på exportens betydelse för svensk ekonomi och välfärd. Barometern tar temperaturen på både finansieringsbehovet och kapitalmarknadens funktionssätt. På så sätt fungerar barometern också som en viktig konjunkturindikator med betoning på svensk export och finansiering. Vi vänder oss till såväl stora som mindre exportföretag och önskar med barometerns hjälp fånga likheter och olikheter mellan företagens storlek och möjligheter till finansiering. SEK:s exportkreditbarometer är konstruerad för att komplettera andra undersökningar. Vi eftersträvar enkelhet och ställer lättförståeliga frågor med så få svarsalternativ som möjligt. Trovärdighet och kvalitet eftersträvas och för detta är sekretessen viktig. Företagen är anonyma i under- sökningen. Metod och underlag Målgruppen är alla exportföretag med en exportvolym på minst 25 miljoner kronor samt en exportandel på minst procent. På så sätt fångar barometern upp företag som är av vikt för svensk export. Populationen som motsvarar SEK:s kriterier utgör 2008 bolag. Urvalet har gjorts av SCB utifrån momsregistret. Företag med minst 2 miljoner kronor i exportvolym och en exportandel på minst procent, eller en exportvolym på minst 2 miljarder kronor, klassificera som stora företag. Företag med minst 25 miljoner kronor i exportvolym upp till 2 miljoner kronor och en exportandel på minst procent klassificeras som små- och medelstora företag (SME). För att öka sannolikheten att de största företagen kommer med i undersökningen har vi valt att ta med samtliga företag med en exportvolym över 2 miljarder kronor i urvalet. För företag med en exportvolym på 25 miljoner till 2 miljarder kronor och en exportandel på minst procent har ett slumpmässigt urval tagits fram. För att konstruera Exportkreditbarometerns huvudindex används svaren från fem frågor som rör företagens finansiella situation, behov av och tillgång till finansiering samt prisbilden för finansiering. Ett så kallat diffusionsindex beräknas för varje delfråga där både dagsaktuella och framåtblickande svar tas med. Därefter sammanställs delfrågornas index till ett huvudindex. För att beräkna ett så kallat diffusionsindex används den procentuella andelen positiva svar. Till detta tal adderas den procentuella andelen neutrala svar ( oförändrad ) multiplicerat med 0,5. Enligt gängse praxis utgör ett neutralt läge indexet. Nivåer över indikerar därmed en förbättring medan motsvarande nivåer under indikerar en försämring. Undersökningen är statistiskt säkerställd. I undersökningen har totalt 199 företag svarat, 118 i gruppen för stora företag och 81 i gruppen små- och medelstora företag. En svarsfrekvens på totalt 48 procent. Intervjuerna har genomförts av Markör Marknad och Kommunikation under perioden 12 oktober till och med 6 november Respondenterna är exportföretagens finanschefer eller motsvarande. Exportkreditbarometern sammanställs halvårsvis med nästa publicering i början av juni Exportkreditbarometern dec 2015

15 Sammanställning av resultat SME Stora bolag Total Nuläge Framåtblickande Total Nuläge Framåtblickande Total Nuläge Framåtblickande Total EKI (57) 58 (56) 57 (57) 57 (63) 54 (58) (61) 56 (61) (58) 56 (59) Index för företagens finansiella situation 61 (66) (74) () 62 (69) 64 (73) 63 (71) 62 (68) 66 (73) 64 (71) Index över finansieringsbehov 56 (48) (49) 58 (48) (53) () 53 (54) 52 (51) 57 (53) 54 (52) Index över behov för finansiering vid exportaffärer Index över tillgången till finansiering via kapital/ kreditmarknaden och bankmarknaden Index över prisbilden för finansiering 54 (56) 62 (53) 58 (54) 57 (57) (62) 61 () 56 (57) 64 (59) (58) 49 (52) 53 () 51 (54) 56 (63) 49 () 52 (59) 54 () () 52 (57) 61 (68) (51) 56 () (72) 42 () 51 (61) (71) 44 (51) 52 (61) Index över exportorderingången (68) 76 (79) 71 (74) 61 (73) (78) (76) 63 (71) 72 (79) 67 (75) Index över kassasituationen 62 () 72 (73) 67 (69) 66 (71) (67) 63 (69) (69) 64 (69) (69) Index över skuldsättningen 59 (56) 58 () 58 (58) 58 (56) 56 () 57 (56) 58 (56) 56 (57) 57 (57) Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Index över sysselsättningsplaner 67 (64) (63) 66 (63) 53 () 61 () 57 (57) 58 (58) 62 () (59) Nuläge: Idag jämfört med för sex månader sedan Framåtblickande: Förväntningar de närmaste 12 månaderna Siffrorna i parantes är från föregående undersökning i juni. Om svensk export Om SEK Sverige är en liten öppen ekonomi och därmed mycket beroende av utländsk efterfrågan. Exporten utgör en väsentlig del av svensk ekonomi. När efterfrågan är svag i vår omvärld påverkas svensk ekonomi negativt. De senaste åren har den svenska exportindustrin kämpat i motvind. Det är snarare en stark privat konsumtion som har varit motorn i svensk BNP-tillväxt. Men exporten har sakta men säkert vänt upp från låga nivåer och under 2015 har vi sett ett positivt bidrag från utrikeshandeln till BNP-tillväxten. Det stämmer väl överens med vad företagen har indikerat i vår barometer det senaste året. Förutsättningarna har varit goda när finansieringsmöjligheten och villkoren har varit förmånliga, kronan har varit svag och företagens finansiella ställning god. En bättre omvärldsbild i vårt närområde har sannolikt varit en betydelsefull faktor för den ökade exportefterfrågan. I höstens barometer kan vi dock skönja en viss dämpad optimism. Läget ser fortfarande bra ut, men företagens upplever en viss försämring vad gäller tillgången till finansiering liksom att kronan inte upplevs som lika fördelaktig som tidigare. Exportorderingången väntas fortfarande öka, liksom sysselsättningen. Det kärvare finansmarkandsklimatet och osäkerhet kring konjunkturutvecklingen i omvärlden har påverkat framför allt de stora bolagen negativt. Sannolikt är det en viktig förklaring till att vi ser en mer försiktig hållning i höstens barometer. SEK är ett kreditmarknadsbolag som ägs till 100 % av svenska staten. Vi är en marknadskompletterande aktör, vilket innebär att vårt erbjudande är ett komplement till bank- och kapitalmarknadsfinansiering för exportörer som vill ha olika finansieringskällor. Genom ett starkt internationellt nätverk, lång erfarenhet och kompetens inom exportfinansiering kan SEK skapa kundnytta till marknadsmässiga villkor. SEK erbjuder dels slutkundsfinansiering, vilket innebär utlåning till köpare i utlandet av svenska exportföretags tjänster och produkter, och dels rörelsekapitalfinansiering direkt till svenska exportföretag och deras dotterbolag samt internationella exportföretag med verksamhet i Sverige. Den totala nyutlåningen under 2014 uppgick till 57,1 miljarder kronor. Vår vision är att stärka svenska exportföretags konkurrenskraft och därigenom bidra till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i Sverige. Exportkreditbarometern dec