Exportkreditbarometern juni 2015
|
|
- Cecilia Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orosmolnen har skingrats för exportindustrin Den geopolitiska oro som präglade exportklimatet i höstas verkar ha skingrats. Nu blåser varmare vindar. Exportorderläget har återigen förbättrats samtidigt som både kronan och finansieringsläget är fortsatt gynnsamt för de svenska exportföretagen. Det sammanvägda exportkreditindex, EKI, stiger från 58 till 59, vilket avspeglar ett gott finansieringsklimat och företag med goda balansräkningar. Det är positivt eftersom tillgång till finansiering, enligt exportföretagen, är en viktig nyckelkomponent till att vinna exportaffärer. Hur upplever ni den sammantagna effekten på er affär av Riksbankens minusränta? Andel positiva svar, procent Riksbankens minusränta ifrågasatt Endast två av tio stora företag i undersökningen upplever att Rikbankens minusränta har en positiv påverkan på deras affär. Och endast ett av tio små och medelstora företag upplever att minusräntan har en positiv effekt. De flesta anser att den sammantagna effekten av Riksbankens minusränta varken gör till eller från. Samtidigt uppger företagen att kronan är viktigare än själva räntenivån. Fler order och jobb väntas I höstas uppgav exportföretagen en viss försvagad orderingång och en mer försiktig syn på anställningsplaner. Nu har orosmolnen skingrats något och företagen andas ökad optimism. En högre andel företag än för ett halvår sedan har sett orderingången öka. Och fler väntas öka antalet anställda, både i Sverige och utomlands. Index över både exportorder och sysselsättningsplaner har ökat kraftigt, vilket är positivt. Exportkreditbarometern ges ut två gånger per år. Mer information om Exportkreditbarometern finns på sid 12. Företagens exportorderläge och sysselsättningsplaner Dec 2014 Exportorder 59 SEK:S Exportkreditindex, EKI, är ett sammansatt index bestående av 5 delindex som mäter företagens finansiella ställning, finansieringsbehov och möjligheter samt finansieringsvillkor. Marie Giertz Chefekonom SEK, AB Svensk Exportkredit marie.giertz@sek.se Sysselsättning Ett index på 50 utgör ett neutralt läge. Nivåer över 50 indikerar förbättring.
2 Det blåser varmare vindar. Förutsättningarna är goda Det kallare klimatet från i höstas har vänts till betydligt varmare vindar nu i vår. I höstas var fokus stort på de geopolitiska riskerna och konsekvenserna av desamma på det internationella konjunkturläget. Tillväxten blev också svagare, framför allt i vår nära omvärld, vilket resulterade i prognosnedskrivningar av BNP-tillväxten globalt. Det mer osäkra läget bekräftades också i vår barometer i början av december. Sedan dess har vindarna vänt. De geopolitiska riskerna kan naturligtvis inte avskrivas helt och hållet men förutsättningarna för svensk export har ändå blivit bättre i takt med att efterfrågeläget i framför allt Tyskland har vänt upp igen. Kanske är det också så att företagen fått ytterligare ett halvår på sig att ställa om till de geopolitiska riskerna i både mellanöstern och Ukraina/Ryssland. I vår nya barometer bekräftas bilden av ett varmare klimat för företagen. Orderläget har förbättrats, företagen väntas nyanställa, finansieringsläget är fortsatt gott och kronförsvagningen bidrar positivt. Det råder dock skillnader mellan stora och mindre exportföretag. De stora företagen är mer optimistiska än de mindre företagen. En förklaring kan vara att större företag generellt är före mindre bolag i konjunkturvändningar. EKI EKI, Nuläge Totalt Nuläge
3 Den svenska kapitalmarknaden fungerar väl. Det bättre läget avspeglas också i vårt sammanvägda exportchefsindex, EKI 1, som steg till 59 2 från 58 i höstas. Det är framför allt de stora bolagen som bidragit till uppgången och det är främst tillgången till finansiering som har förbättrats. Det är också nuläget som har förbättrats mest, från 58 till 61. Det visar att den svenska kredit- och kapitalmarknaden fungerar väl. Men även här råder skillnader mellan stora och lite mindre företag. De stora företagen har länge upplevt att både finansieringsvillkor och tillgången till kapital- och kreditmarknaden har varit bra medan de mindre företagen inte har upplevt tillgången som lika god. Finansieringsmöjligheterna är goda men ser olika ut Det finns alltså goda möjligheter för svenska företag till finansiering. Totalt sett har tillgången till finansiering dessutom förbättrats ytterligare det senaste halvåret. Och jämfört med förväntningarna har företagen blivit positivt överraskade. Det gäller både möjligheten till finansiering via kapital- och kreditmarknaden som via bankmarknaden. I takt med att det allmänna ränteläget har gått ner har företag kunnat finansiera sig billigt på kapitalmarknaden genom att emittera obligationer. Intresset bland investerare att låna ut pengar till företag har varit stort, vilket avspeglas i våra resultat. Däremot har inte bankmarknaden varit lika tillgänglig visar vår undersökning men även här har en förbättring skett över tid. Men likt tidigare så är det fortfarande stora skillnader i förutsättningar mellan stora företag å ena sidan och små och medelstora företag. Till och med för ett år sedan blev de mindre företagen enligt vår undersökning besvikna över finansieringsmöjligheterna. I tre undersökningar i rad uppgav de mindre företagen att de upplevt en sämre tillgång till finansiering samtidigt som de förväntat sig en förbättring. Trenden bröts i höstas när de mindre företagen för första gången upplevde en förbättring i sina finansieringsmöjligheter. Men indexsiffran är fortfarande låg och lägre än för de stora företagen. Det är dock glädjande att även de mindre företagen ser en försiktig förbättring. 1 Indexet består av 5 delindex: Företagens finansiella ställning, finansieringsbehov, exportfinansieringsbehov, finansieringsmöjligheter och finansieringsvillkor. 2 Ett index över 50 indikerar en förbättring. 2
4 Tillgång till finansiering, nuläge Tillgång till finansiering, nuläge Kapitaloch kreditmarknaden Totalt Bankmarknaden Tillgång till finansiering, Har företaget under de senaste 6 månaderna sagt nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl? - Andel Ja procent Totalt Nuläge En bra tillgång till finansiering gör att företagen har ett bra utgångsläge för potentiella exportaffärer och investeringar. Det stärker också bilden av en väl fungerande kapitalmarknad. Finansieringen är inte bara en fråga bland många för företagen. Enligt de tillfrågade företagen i denna barometer och även tidigare barometrar uppges finansiering faktiskt vara en av nyckelfaktorerna bakom att vinna en exportaffär, vilket gör att ett bra finansieringsklimat är viktigt. Finansiering bedöms av företagen som en av de tre viktigaste faktorerna för att en exportaffär ska kunna bli av förutom efterfrågeläget. Vi kan också se att andelen företag som har tvingats tacka nej till en exportaffär på grund av finansieringsskäl har minskat sedan den första barometern publicerades våren 2013, vilket sannolikt till stor del beror på det förbättrade finansieringsklimatet. Men samtidigt ser vi att det faktiskt är vart fjärde stort bolag som tvingats tacka nej till exportaffärer just pågrund av finansieringsskäl. Detta samtidigt som det är de stora bolagen som har bäst förutsättningar. Sannolikt kan det bero på att det snarare är deras kunder, köparna av deras varor och tjänster, som kan ha svårigheter med finansiering. Vi vet inte exakt vilka summor de missade affärerna skulle inbringat, men med tanke på storleken på enskilda affärer rör det sig sannolikt om stora belopp som svenska bolag går miste om på grund av utebliven finansiering. 3
5 Avtagande marginalnytta när räntan går mot noll (och under) Vi lever i en ny räntevärld med negativa räntor. Frågan är hur mycket ytterligare sänkningar från noll faktiskt spelar roll för företagens finansieringsvillkor. När vi blickar tillbaka kan vi se att när räntorna började stiga i mitten av 2013 såg vi också att företagen i vår undersökning under hösten 2013 uttryckte att prisbilden blivit sämre samtidigt såg man framför sig att räntorna skulle fortsätta stiga och att därför även räntevillkoren skulle bli sämre. Men i början på förra året sänkte Riksbanken reporäntan och även övriga marknadsräntor föll. De svenska exportföretagen blev positivt överraskade av den förbättrade prisbilden. Riksbanken fortsatte att sänka räntan och marknadsräntorna närmade sig snabbt noll procent. Det gjorde att företagen upplevde en än bättre prisbild i vår undersökning i slutet av förra året. Nu har Riksbanken sänkt räntan till minus och dessutom börjat köpa statsobligationer för att hålla räntorna nere även i de längre löptiderna. Visserligen upplever fortfarande företagen att räntevillkoren är förmånliga men vi ser ingen ytterligare förbättring jämfört med svaren för ett halvår sedan. Det kan tolkas som att marginalnyttan för företagen avtar när räntan har nått en viss nivå. När räntan nådde noll procent är det svårt att se att företagen gynnas mer av att räntan går under noll procent. Det som kan stärka detta resonemang är en extra fråga som vi ställde till företagen i denna undersökning gällande just effekterna av Riksbankens minusränta. På frågan Hur upplever ni den sammantagna effekten på er affär av minusräntan utifrån olika faktorer, bl a finansierings/upplåningskostnad, växelkurs samt risk för negativ ränta på inlåningskonto?. På den frågan var det endast knappt två av tio företag som såg effekten som positiv och drygt ett av tio företag som såg det som negativt. Bland de små och medelstora företagen har den positiva effekten varit än mindre endast ett av tio företag uppger att minusräntan har en positiv effekt på deras affär. Inte heller bland de stora bolagen verkar effekten vara särskilt positiv. Endast två av tio företag upplever en positiv effekt av Riksbankens minusränta. Och det är mer än vart tionde företag som till och med upplever det som negativt. När det gäller vilken effekt som har störst betydelse för bolagen med tanke på den förda penningpolitiken (minusränta) så svarar en överväldigande majoritet att det är kroneffekten som har störst påverkan på deras affär. Det gör alltså att finansierings/upplåningskostnaden inte har samma betydelse, vilket ytterligare bekräftar tesen om att vid en viss nivå på räntan så avtar marginalnyttan. Vi har även ställt en mer generell fråga avseende Riksbankens penningpolitik. När vi tolkar svaren kan vi skönja en viss skepsis till den förda penningpolitiken. På frågan om Riksbankens räntepolitik är positiv Räntor Procent Prisbild för finansiering Nuläge år 2 år Reporänta 4
6 Räntevillkoren förmånliga men minusränta ifrågasatt. för företag i allmänhet, utifrån företags behov och förutsättningar, svarade endast 44 procent av de små och medelstora företagen ja på den frågan. En försiktig tolkning av det svaret är att det är mycket svårt för Riksbanken att med sitt räntevapen ytterligare förbättra för företagen. Även de stora företagen uttrycker en viss skepsis. 30 procent av de tillfrågade företagen anser inte att Riksbankens räntepolitik är positivt för företagen i allmänhet. Sammantaget stödjer resultaten i vår undersökning att den svenska kapitalmarknaden fungerar väl och att företagen successivt har fått ett bättre finansieringsklimat. Samtidigt vittnar även resultaten om att det knappast är räntenivån eller villkoren som utgör en väsentlig skillnad för ett företags verksamhet. Snarare är det efterfrågan som är viktig. Men kronan visar sig också vara av betydelse. Det bekräftas både i den fråga där vi allmänt frågar vilka faktorer som har mest betydelse för att vinna en exportaffär förutom efterfrågan och i den fråga om Riksbankens senast förda räntepolitik. Hur upplever ni den sammantagna effekten på er affär av minusräntan utifrån olika faktorer, bl a finansiering/ upplåningskostnad, växelkurs samt risk för negativ ränta på inlåningskonto? Procent Mer generellt: Utifrån företagens behov och förutsättningar tycker du att Riksbankens räntepolitik är positivt för företagen? Procent Totalt Totalt Positivt Varken eller Negativt Ja Nej 5
7 kronan mot euron kronan mot dollarn KIX (handelsvägt index) 10, , , , Kronan en viktig framgångsfaktor Kronkursen är viktig för många företag. Blickar vi några år tillbaka har kronan blivit betydligt svagare. För två år sedan, när barometern lanserades för första gången var det endast tre procent av de tillfrågade företagen som ansåg att kronan var fördelaktig att jämföra med dagens knappa 60 procent. Under motsvarande period har kronan försvagats med cirka 12 procent mot euron, drygt 30 procent mot dollarn och cirka 12 procent mot ett handelsvägt index (KIX). Den svaga kronan är positiv för de svenska exportbolagen. På frågan vilka faktorer som påverkar en exportaffär mest är kronan en av de tre viktigaste faktorerna. Dessutom är det just kronkursen som företagen hänvisar till när de svarar hur de påverkas av Riksbankens räntepolitik. Lägre ränta betyder ju ofta en svagare krona. Att Riksbanken har större kronfokus än tidigare är således, allt annat lika, en fördel för de svenska exportbolagen. Ser vi till svenska fundamenta är det dock svårt att motivera att kronan skulle vara svagare mot framför allt euron. Tillväxten är högre, statens finanser är i bättre skick och fortfarande har vi stora bytesbalansöverskott. Sverige är också ett av få länder med det högsta kreditbetyget. Sammantaget tyder det på att den svenska kronan Den svaga kronan är positiv. 6
8 Kronans betydelse på exportaffären Hur upplevs dagens kronkurs? Procent Förväntningar på utvecklingen av kronan under kommande tolv månader Procent Dec Dec Stärkas Oförändrad Försvagas Dec Fördelaktig Varken eller Ofördelaktig är undervärderad. Men så länge inflationen är låg och den svenska exporten går på sparlåga kommer Riksbanken fortsätta att verka för att behålla kronan på dagens svaga nivå. Riksbankschef Stefan Ingves sa vid det senaste penningpolitiska mötet att kronan är undervärderad och bör stärkas på sikt, men däremot inte på kort sikt. Det är ett svårt budskap att förmedla och troligen ännu svårare att implementera. Det står dock klart att Riksbanken har kronkursen som en mer uttalad policyvariabel än tidigare. Det är också intressant att de svenska exportbolagen insåg detta i samband med förra barometern då man trots kraftig försvagning svängde till att tro mer på fortsatt försvagning än tvärtom. Nu är dock bilden mer symmetrisk, vilket sannolikt är en konsekvens av att kronan blivit svagare samt det dubbla budskap som bland annat Riksbanken ger. Av de tillfrågade företagen är det jämt fördelat mellan de som förväntar sig en svagare krona och de som tror på en starkare krona. Sammantaget finns det mycket som talar till fördel för exportbolagen; En svag krona, goda finansieringsmöjligheter och en låg ränta. Ökat orderläge och därmed ett ökat exportfinansieringsbehov Sedan mätningen startade våren 2013 har företagen hela tiden uttryckt att deras kassasituation har förbättrats och att deras skuldsättningsgrad har minskat. Det har samtidigt inneburit att behovet för finansiering av den löpande verksamheten har varit relativt modest. Företagen har gjort kostnadsbesparingar framför att investera och detta mönster fortsätter. Bland de små och medelstora företagen har finansieringsbehovet avtagit och väntas fortsätta att avta. Det är tydligt att företagen fortsätter att slimma balansräkningen istället för att göra nysatsningar. Det kan vid en första anblick uppfattas negativt, men efter krisen 2008 är det troligen sunt och även positivt eftersom företagen står väl rustade den dag investeringsbehovet uppstår. finansieringsbehov, nuläge finansieringsbehov,
9 Det ser ljusare ut i vår omvärld. Det räcker dock inte med att företagen har en god finansiell situation, att kronan är svag, räntan låg och finansieringsmöjligheterna goda för exporten att ta fart. Det viktigaste är att företagen får in exportorder, att efterfrågan på deras produkter och tjänster ökar. Det avspeglas dels i exportorderutvecklingen och dels i behovet av exportfinansiering. Och här finns det vissa ljusglimtar. I höstas var bolagen något mer oroade över orderingången, men den har nu ökat, framför allt för de stora bolagen. Och förväntningarna är att orderläget kommer att fortsätta att förbättras det närmaste året. Vi ser också att behovet för exportfinansiering har ökat, vilket rimmar väl med den ökade orderingången. Att företagen upplevt att orderingången har ökat och väntas fortsätta öka stämmer väl överens med att det ser ljusare ut på många håll i vår omvärld under det senaste halvåret, inte minst i Tyskland som är en av våra viktigaste exportmarknader. Även om tillväxten blev svag under 2014 finns det flera skäl att vara mer optimistisk om I USA inleddes visserligen året med en svag BNP-tillväxt det första kvartalet, men sannolikt har det mer att göra med en säsongseffekt. Samtidigt har arbetsmarknaden i USA fortsatt att förbättras och den amerikanska centralbanken har indikerat att en första räntehöjning rycker närmare. På många andra håll i världen fortsätter dock stödåtgärder från centralbankshåll för att hålla igång de ekonomiska hjulen. Det senaste halvåret har flera länder infört ännu mer av penningpolitiska stimulanser så som den europeiska centralbanken, ECB, och den kinesiska centralbanken. 8
10 Företagens kassasituation och skuldsättning, nuläge Företagens exportfinansieringsbehov 69 Nuläge Skuldsättningen 1 Kassasituationen Ett värde över 50 betyder minskad skuldsättning Företagens exportorderläge Företagens exportorderläge Dec Nuläge 55 Exportfinansieringsbehovet har ökat men när vi tittar i backspegeln och jämför förväntningar med utfall har företagen överskattat behovet under alla mätperioder. Sannolikt beror det på att företagen konsekvent har överskattat exportorderutvecklingen. Men sammantaget är det positivt att företagen har sett en förbättring av orderläget under det gångna halvåret samtidigt som förväntningarna framöver också är goda. Intressant att notera är att de mindre företagen inte är riktigt lika optimistiska som tidigare. Vi noterade också senast att det fanns en risk att de mindre företagen kan komma att bli besvikna på utfallet eftersom vi redan vid förra mätningen såg att de stora företagen hade upplevt en något sämre utveckling än förväntat. 9
11 Fler jobb De varmare vindarna märks även av när de tillfrågade företagen svarar på frågan om det närmaste årets sysselsättningsplaner. I höstas såg vi en mer försiktig inställning till möjligheten att anställa. Nu ser det ljusare ut. Både stora och små och medelstora företag planerar att öka sin sysselsättning och det gäller såväl på hemmaplan som i utlandet. Det är positivt. Vi har också sett att sysselsättningen i Sverige har ökat de senaste åren. Bara under 2014 tillkom knappt jobb, vilket var en ökning under året med knappt två procent. Nu ser det ut som att trenden med en stigande sysselsättning i Sverige håller i sig till skillnad från i höstas då det såg något mer ovisst ut enligt vår barometer. Det som dämpade sysselsättningsindex i höstas var att de små och medelstora företagen hade blivit mindre optimistiska om möjligheten till att anställa både i Sverige och utomlands. Även de stora företagen drog ner förväntningarna framför allt för utlandsanställningar. Men nu visar alla index en ökning jämfört med hösten. Det stämmer även bra med den ökade orderingången och förväntningar om fortsatt ökad orderingång. Det är fortfarande fler av de små och medelstora företagen som planerar att nyanställa i Sverige men samtidigt är det viktigt att belysa att de stora företagen nu är betydligt mer optimistiska om att anställa i Sverige än tidigare. För ett år sedan planerade snarare de stora företagen för att reducera personalstyrkan i Sverige men ett trendbrott skedde i förra mätningen och den har stärkts ytterligare i denna mätning. Svaren i våra undersökningar ger sammantaget stöd till att vara försiktigt optimistisk om förutsättningarna för fortsatt jobbtillväxt. Företagens sysselsättningsplaner Företagens sysselsättningsplaner i Sverige Utomlands Total 55 Sverige Hållbarhet viktigt vid exportaffärer Vi har ställt frågan om företagen har som rutin att ställa hållbarhetskrav 1 vid exportaffärer sedan första utgåvan av barometern i juni Vi har i alla undersökningar noterat att det är de stora bolagen som gått i bräschen för en process kring hur man ska hantera hållbarhetsfrågor. Det som är värt att notera i denna undersökning är att vi har sett att fler av de små och medelstora företagen nu uppger att de har som rutin att ställa hållbarhetskrav vid en exportaffär. Uppgången är tydlig: från ca procent i tidigare mätningar till 30 i denna mätning. Bland de stora företagen har också andelen ökat något. Sammantaget är det ungefär hälften av alla bolag som ställer hållbarhetskrav som rutin vid exportaffärer. Det är en klar förbättring jämfört med när undersökningen startade, våren Hållbarhet: antikorruption, miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. 10
12 Trenden med ökade hållbarhetskrav fortsätter. Sannolikt kommer den här trenden att fortsätta. Hållbarhetsaspekter blir en alltmer vedertagen parameter i ett företags verksamhet. Och hållbarhetsfrågor är i stort fokus i den allmänna debatten. Det är fler stora företag än små och medelstora företag som tvingats säga nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl. Det har varit en tydlig skillnad allt sedan mätningarna startade och här har vi inte sett en förändring. En förklaring är sannolikt att de stora bolagen alltså har en tydligare process för hållbarhetskrav vid exportaffärer. Men en annan förklaring är att stora företag sannolikt oftare än små och medelstora företag verkar på svåra exportmarknader där hållbarhetsfrågor så som korruption och brott mot mänskliga rättigheter är vanligt förekommande, vilket oftare leder till ett nej. Har företaget som rutin att ställa hållbarhetskrav i samband med exportaffärer? - Andel Ja procent Har företaget under de senaste sex månaderna sagt nej till en exportaffär av hållbarhetsskäl? Andel Ja procent Total Total
13 Om Exportkreditbarometern Bakgrund och syfte Det främsta syftet med Exportkreditbarometern är att öka kännedomen om svenska exportföretags finansieringsbehov och -möjligheter, samt dessa faktorers betydelse för exporten. Utöver detta lyfter Exportkreditbarometern fram andra faktorer som kan påverka ett företags exportaffärer, som exempelvis hållbart företagande. SEK:s ambition att öka analysen avseende exporten grundar sig på exportens betydelse för svensk ekonomi och välfärd. Barometern tar tempen på både finansieringsbehovet och kapitalmarknadens funktionssätt. På så sätt fungerar barometern också som en viktig konjunkturindikator med betoning på svensk export och finansiering. Vi vänder oss till såväl stora som mindre exportföretag och önskar med barometerns hjälp fånga likheter och olikheter mellan företagens storlek och möjligheter till finansiering. SEK:s exportkreditbarometer är konstruerad för att komplettera andra undersökningar. Vi eftersträvar enkelhet och ställer lättförståeliga frågor med så få svarsalternativ som möjligt. Trovärdighet och kvalitet eftersträvas och för detta är sekretessen viktig. Företagen är anonyma i undersökningen. Metod och underlag Målgruppen är alla exportföretag med en exportvolym på minst 25 miljoner kronor samt en exportandel på minst 50 procent. På så sätt fångar barometern upp företag som är av vikt för svensk export. Populationen som motsvarar SEK:s kriterier utgör 2008 bolag. Urvalet har gjorts av SCB utifrån momsregistret. Företag med minst 250 miljoner kronor i exportvolym och en exportandel på minst 50 procent, eller en exportvolym på minst 2 miljarder kronor, klassificera som stora företag. Företag med minst 25 miljoner kronor i exportvolym upp till 250 miljoner kronor och en exportandel på minst 50 procent klassificeras som små- och medelstora företag (). För att öka sannolikheten att de största företagen kommer med i undersökningen har vi valt att ta med samtliga företag med en exportvolym över 2 miljarder kronor i urvalet. För företag med en exportvolym på 25 miljoner till 2 miljarder kronor och en exportandel på minst 50 procent har ett slumpmässigt urval tagits fram. För att konstruera Exportkreditbarometerns huvudindex används svaren från fem frågor som rör företagens finansiella situation, behov av och tillgång till finansiering samt prisbilden för finansiering. Ett så kallat diffusionsindex beräknas för varje delfråga där både dagsaktuella och framåtblickande svar tas med. Därefter sammanställs delfrågornas index till ett huvudindex. För att beräkna ett så kallat diffusionsindex används den procentuella andelen positiva svar. Till detta tal adderas den procentuella andelen neutrala svar ( oförändrad ) multiplicerat med 0,5. Enligt gängse praxis utgör ett neutralt läge indexet 50. Nivåer över 50 indikerar därmed en förbättring medan motsvarande nivåer under 50 indikerar en försämring. Undersökningen är statistiskt säkerställd. I undersökningen har totalt 239 företag svarat, 139 i gruppen för stora företag och 100 i gruppen små- och medelstora företag. En svarsfrekvens på totalt 58 procent. Intervjuerna har genomförts av Markör Marknad och Kommunikation under perioden 13 april till och med 12 maj Respondenterna är exportföretagens finanschefer eller motsvarande. Exportkreditbarometern sammanställs halvårsvis med nästa publicering i början av december
14 Sammanställning av resultat Nuläge Total Total Nuläge Total Nuläge Total EKI 57 (58) 56 (58) 57 (58) 63 (58) 58 (57) 61 (58) 61 (58) 58 (57) 59 (58) Index för företagens finansiella situation 66 (66) 74 (71) 70 (68) 69 (62) 73 (68) 71 (65) 68 (63) 73 (69) 71 (66) Index över finansieringsbehov 48 (54) 49 (55) 48 (55) 53 (52) 55 (51) 54 (52) 51 (53) 53 (53) 52 (53) Index över behov för finansiering vid 56 (55) 53 (60) 54 (57) 57 (55) 62 (58) 60 (56) 57 (55) 59 (59) 58 (57) exportaffärer Index över tillgången till finansiering 52 (51) 55 (51) 54 (51) 63 (55) 55 (55) 59 (55) 60 (54) 55 (53) 57 (53) via kapital/kreditmarknaden och bankmarknaden Index över prisbilden för finansiering 68 (67) 51 (59) 60 (63) 72 (71) 50 (53) 61 (62) 71 (70) 51 (55) 61 (62) Index över exportorderingången 68 (71) 79 (82) 74 (76) 73 (64) 78 (77) 76 (70) 71 (66) 79 (79) 75 (72) Index över kassasituationen 65 (62) 73 (69) 69 (66) 71 (65) 67 (70) 69 (68) 69 (64) 69 (70) 69 (67) Index över skuldsättningen 56 (55) 60 (57) 58 (56) 56 (56) 55 (62) 56 (59) 56 (55) 57 (60) 57 (58) Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Sverige Utomlands Total Index över sysselsättningsplaner 64 (61) 63 (64) 63 (63) 55 (51) 60 (54) 57 (53) 58 (54) 60 (58) 59 (56) Nuläge: Idag jämfört med för sex månader sedan : Förväntningar de närmaste 12 månaderna Siffror i parantes är från föregående undersökning i december. Om svensk export Sverige är en liten öppen ekonomi och därmed mycket beroende av utländsk efterfrågan. Exporten utgör en väsentlig del av svensk ekonomi. När efterfrågan är svag i vår omvärld påverkas svensk ekonomi negativt. De senaste åren har den svenska exportindustrin kämpat i motvind. Exporten har sakta men säkert vänt upp från låga nivåer men ökningstakten har varit långsam. I vår barometer kan vi se att möjligheterna för svensk export är företagens goda finansiella ställning, bra finansieringsmöjligheter och en svag krona. Orosmolnen som framträdde i höstas ser dessutom ut att ha skingrats. Företagen har blivit mer optimistiska även över efterfrågeläget. Det bådar gott för svensk export och sysselsättning. Om SEK Vårt uppdrag är att på kommersiella och hållbara grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Vi är en marknadskompletterande aktör, vilket innebär att vårt erbjudande är ett komplement till bank- och kapitalmarknadsfinansiering för exportörer som vill ha olika finansieringskällor. Genom ett starkt internationellt nätverk, lång erfarenhet och kompetens inom exportfinansiering kan vi skapa kundnytta till marknadsmässiga villkor. Vår Vision är att stärka svenska exportföretags konkurrenskraft och därmed bidra till att skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i Sverige. I huvudsak fullgör SEK sitt uppdrag genom att bistå med slutkundfinansiering, då SEK ger krediter till svenska exportföretags kunder, och genom direktfinansiering, det vill säga utlåning direkt till exportföretagen. Den totala nyutlåningen under 2014 uppgick till 57,1 miljarder kronor. SEK:s uppdrag är att på kommersiella grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar för svensk exportnäring. Vi skapar nytta och trygghet för våra kunder genom vårt oberoende, vår specialisering och vår kompetens inom internationell finansiering. AB Svensk Exportkredit Box 194, SE Stockholm Besöksadress: Klarabergsviadukten Tel: Fax: info@sek.se 13
Exportindustrin andas optimism
Exportindustrin andas optimism Exportföretagen fortsätter att vara försiktigt optimistiska. Företagen såväl stora som små och medelstora säger att orderingången har ökat och att den väntas öka ytterligare.
Läs merExportindustrin spår ljusare tider
Exportindustrin spår ljusare tider Svensk Exportkredits nya makroekonomiska rapport Exportkreditbarometern visar att svenska exportföretag såväl stora som medelstora och små ser ljust på framtiden. Exportkreditindex
Läs merExportkreditbarometern december 2014
dämpade exportutsikter men utgångsläget bra Geopolitisk oro och en svagare internationell efterfrågan dämpar exportutsikterna. Men sammantaget är företagen i ett bra utgångsläge och det finns mycket som
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering
AB Svensk Exportkredit Ökat behov av exportfinansiering 1 SEK:s Exportkreditbarometer december 2017 SEK:s tionde Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar på flera intressanta resultat:
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december 2017 Ökat behov av exportfinansiering Exportkreditbarometern december 2017 1 SEK:s Exportkreditbarometer december 2017 SEK:s tionde Exportkreditbarometer
Läs merpositiva tongångar i exportindustrin
JUNI 2014 positiva tongångar i exportindustrin Rysslandskris till trots och med ett svagt 2013 i bagaget fortsätter exportföretagen att se ljusare på läget. I vår undersökning har exportorderingången ökat
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag
AB Svensk Exportkredit Urstarka finanser hos svenska exportföretag 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni 2018 SEK:s elfte Exportkreditbarometer med resultat från 200 exportföretag visar att: Exportföretagens
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt Exportkreditbarometern juni 1 SEK:s Exportkreditbarometer juni I denna nionde Exportkreditbarometer presenteras resultat från
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december 2018 Stark svensk export trots konjunkturavmattning SEK:s Exportkreditbarometer December 2018 SEK:s tolfte Exportkreditbarometer med resultat från
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Positiva exportföretag trots osäker omvärld. EKI ökar till 58.
AB Svensk Exportkredit Positiva exportföretag trots osäker omvärld. EKI ökar till 58. 1 Exportkreditindex (EKI) Exportkreditindex (EKI) Fortsatt gynnsamma exportförutsättningar i en osäker omvärld Trots
Läs merFörsiktig optimism kantad med osäkerhet
Exportkreditbarometern dec 2015 Marie Giertz, Chefekonom SEK marie.giertz@sek.se +46 8 613 83 32 Försiktig optimism kantad med osäkerhet Exportkreditindex, EKI, avspeglar fortfarande ett gott finansieringsklimat
Läs merAB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Stabil utveckling för svensk export
AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni 2019 Stabil utveckling för svensk export SEK:s Exportkreditbarometer Juni 2019 SEK:s Exportkreditbarometer med resultat från svenska exportföretag visar
Läs merRiksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER
Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merRÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR
RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merMånadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Läs merBUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
Läs merMånadskommentar mars 2016
Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är
Läs merTellus Midas. Strategi under december. Månadsbrev December. I korthet: I korthet:
Tellus Midas Strategi under december Vart tog julklapparna vägen? I korthet: December blev en tämligen odramatisk månad om än något svagare än förväntat. De som väntade på julklappar med en enligt traditionen
Läs merMarginellt ökad aktieandel. Positiv
Tellus Midas Strategi under oktober Kraftig nedgång gav köptillfälle I korthet: Månaden inleddes i kraftig mollstämning. Tron på en ekonomisk återhämtning i Europa försvann helt. Konflikten i Ukraina,
Läs merMedelstora företag. Medelstora företag. AB Svensk Exportkredit
AB Svensk Exportkredit Swedish Export Credit Corporation Medelstora företag SEK:s vision är att stärka svenska exportföretags konkurrenskraft och därmed bidra till att skapa sysselsättning och hållbar
Läs merFASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN
FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14
Läs mer26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN
26 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKER SÄTTER TONEN Centralbanker fortsätter att vara i fokus. I veckan som gick fick vi se PBOC sänka räntan i Kina och ECB öppnade dörren på vid gavel för utvidgade
Läs merSMÅFÖRETAGSBAROMETERN
SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN
Läs merFÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN
RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett
Läs merPenningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Läs merMedelstora företag. Medelstora företag. AB Svensk Exportkredit
AB Svensk Exportkredit Swedish Export Credit Corporation Medelstora företag Medelstora företag SEK:s vision är att stärka svenska exportföretags konkurrenskraft och därmed bidra till att skapa sysselsättning
Läs merMÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING
MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en
Läs merStandardavvikelse: 13,01% avkastat 12,52 %, Midas 4,72 % och en tre månaders
Tellus Midas Strategi under november Marknadsbrev November 2015 September215 2015 I I korthet: Avkastning Avkastning november: MIDAS MIDAS 0,71% 5,93% Bekräftelse av starkt säsongsmönster STOXX600 2,65%
Läs merMånadsanalys Augusti 2012
Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas
Läs merFörsiktigt optimistiska exportörer
Exportkreditbarometern juni 216 Marie Giertz, Chefekonom SEK marie.giertz@sek.se +46 8 613 83 32 Försiktigt optimistiska exportörer Exportkreditindex, EKI, har fortsatt att mattas av något sedan senaste
Läs mer8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL
8 JUNI, 2015: MAKRO & MARKNAD DET GÅR ÅT RÄTT HÅLL Det finns en rad olika saker att oro sig för. Många av dessa kan påverka finansiella marknader kortsiktigt. Lyfter vi dock blicken så ser vi en högre
Läs mer14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED
14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas
Läs merStor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses
Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Tisdag den 26 april 2011 SEB:s Företagarpanel om hur nystartade företag ser på tillväxt Stor optimism hos landets unga tillväxtföretag, men riskkapitalavdrag efterlyses
Läs merFöretagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre
Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.
Läs merDNR 2015-332. Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt
DNR 2015-332 Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt VÅREN 2015 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt
Läs merMakrokommentar. Januari 2014
Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.
Läs merUtländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar
Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merRiksbanken och fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merMånadsbrev Maj 2011. I korthet: MIDAS Fem största innehav: Palfinger 7,4% Temenos 6,9% Andritz 6,5% Imtech 6,2% Fuchs 6,0% Största positivt bidrag
Månadsbrev Maj 2011 Strategi under maj Andhämtningspaus gav korrektion Vi varnade i förra månadsbrevet för en andhämtningspaus på aktiemarknaderna efter de starka resultatrapporterna. Vilket skulle kunna
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merSveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen
SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar
Läs merSmåbolags export till tillväxtmarknader
Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,
Läs merSTABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO
Fastighetsägarnas Sverigebarometer December 1 STABIL ÅTERHÄMTNING - STARK FRAMTIDSTRO Fastighetsägarnas Sverigebarometer tar temperaturen på den svenska fastighetsbranschen och publiceras två gånger per
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merStatistik - ränteavdrag
Statistik - ränteavdrag 1 Inledning Denna promemoria avser att belysa en del i den utveckling som skett avseende svenska företags ränteintäkter och räntekostnader ur olika aspekter och på olika övergripande
Läs merEXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 2016
EXPORTTEMPERATUREN STIGER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) ANDRA KVARTALET 16 BUSINESS SWEDEN, 17 MAJ 16 Exportchefsindex, EMI, fortsatte att öka det andra kvartalet till 58,8 från 56,9 det första kvartalet. Det
Läs merDen inre marknaden och företagen i Mälardalen
November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag
Läs merRäntekommentar. Räntemarknaden MARKNADSKOMMENTAR - RÄNTOR
Räntekommentar Räntemarknaden Denna höst har varit turbulent men vi tycker att det finns stora skillnader jämfört med korrektionen under 2011. Redan under våren och tidig höst har obligationsmarknaden
Läs merVECKOBREV v.43 okt-13
Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Föregående vecka blev förhållandevis lugn ur nyhetssynpunkt där Riksbankens räntebesked var den stora behållningen. Både riksbankschefs Ingves och Stellan Lundström,
Läs merBUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN
BUSINESS SWEDEN DJUPDYKNING FÖR ASIEN EXPORTCHEFSINDEX FÖRSTA KVARTALET 2019 DJUPDYKNING FORTSÄTT SURFA FÖR ASIEN EXPORTCHEFSINDEX FÖRSTA KVARTALET 2019 PÅ TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT APRIL 2017 Layout/grafik:
Läs merSÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Läs merMakrokommentar. Mars 2016
Makrokommentar Mars 2016 God stämning i mars 2 Mars blev en bra månad på de internationella finansmarknaderna och marknadsvolatiliteten backade från de höga nivåerna i januari och februari. Oslo-börsen
Läs merRapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 mars 2015
Rapport till Företagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden om företagares/företagsledares attityder 25 s 2015 SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merSmåföretagsbarometern
Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Läs merEXPORTTEMPERATUREN SJUNKER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) TREDJE KVARTALET 2016
EXPORTTEMPERATUREN SJUNKER EMI (EXPORTCHEFSINDEX) TREDJE KVARTALET 16 BUSINESS SWEDEN, 25 AUGUSTI 16 Exportchefsindex, EMI, föll till 53,9 det tredje kvartalet, från 58,8 det andra kvartalet. Trots nedgången
Läs merHÖGRE EXPORTTEMPERATUR
HÖGRE EXPORTTEMPERATUR EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FJÄRDE KVARTALET 16 BUSINESS SWEDEN, 17 NOVEMBER 16 Exportchefsindex, EMI, ökade till 55,5 det fjärde kvartalet, från 53,9 det tredje kvartalet. Att EMI ligger
Läs merDNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt
DNR 2013-275-AFS Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt VÅREN 2013 Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt
Läs merMarknadsinsikt. Kvartal 2 2016
Marknadsinsikt Kvartal 2 2016 Inflationen uppvisar livstecken. Rapporterna för årets första kvartal kom in bättre än analytikernas prognoser, dock tynger banker. Tillväxtindikatorn i USA är allt svagare
Läs merRiksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA
Riksbankens Företagsundersökning KONJUNKTUR I SIDLED SÄTTER FOKUS PÅ KOSTNADERNA JANUARI 2015 Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 Enligt Riksbankens företagsundersökning i januari 2015 är
Läs merMakrofokus. Makroanalys. Veckan som gick
Makroanalys Sverige 25 juni 2012 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - IFO-index föll för andra
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merPerspektiv på den låga inflationen
Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som
Läs merGeneration Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010
Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009
Läs merBUSINESS SWEDEN AVSLAGET I EUROPA OCH ASIEN
BUSINESS SWEDEN AVSLAGET I EUROPA OCH ASIEN EXPORTCHEFSINDEX ANDRA KVARTALET 2019 AVSLAGET FORTSÄTT SURFA I EUROPA OCH ASIEN EXPORTCHEFSINDEX ANDRA KVARTALET 2019 PÅ TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT APRIL
Läs merRegeringens proposition 2008/09:73
Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merJÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merBORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET
BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs mer1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig
7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta
Läs merFrågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna
PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787
Läs merHalvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385)
Halvårsredogörelse för 2015 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merEffekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas
Läs merBUSINESS SWEDEN DYSTRA EXPORTUTSIKTER
BUSINESS SWEDEN DYSTRA EXPORTUTSIKTER EXPORTCHEFSINDEX TREDJE KVARTALET 2019 DYSTRA FORTSÄTT EXPORTUTSIKTER SURFA EXPORTCHEFSINDEX TREDJE KVARTALET 2019 PÅ TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT APRIL 2017 Layout/grafik:
Läs merEffekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens
Konjunkturläget december 7 FÖRDJUPNING Effekten på svensk BNP-tillväxt av finansiell turbulens Tillgångar bedöms i dagsläget vara högt värderade på många finansiella marknader. Konjunkturinstitutet uppskattar
Läs merEfter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND*
PETER JENNERGREN BERTIL NÄSLUND* Efter bankkrisen: Vad blev notan för skattebetalarna? Peter Jennergren och Bertil Näslund presenterar i denna artikel räkningen från bankkrisen. Statens utbetalningar minus
Läs merÖKAD OPTIMISM BLAND EXPORTFÖRETAGEN EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FÖRSTA KVARTALET 2017
ÖKAD OPTIMISM BLAND EXPORTFÖRETAGEN EMI (EXPORTCHEFSINDEX) FÖRSTA KVARTALET 17 BUSINESS SWEDEN, 14 FEBRUARI 17 Exportchefsindex, EMI, ökade till 58,2 det första kvartalet 17, från 55,5 det fjärde kvartalet
Läs merTJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR
TJÄNSTEINDIKATORN 7 JUNI 2010 RAPPORT: TJÄNSTESEKTORN TILLBAKA I MER NORMAL KONJUNKTUR Tjänsteindikatorn från Almega visar att efter den överraskande starka ökningen under första kvartalet fortsätter tjänsteproduktionen
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merHögtryck i svensk export
Högtryck i svensk export EXPORTCHEFSINDEX FJÄRDE KVARTALET 2017 BUSINESS SWEDEN, 16 NOVEMBER 2017 Högtryck i svensk export EXPORTCHEFSINDEX FJÄRDE KVARTALET 2017 Layout/grafik: Business Sweden Communications
Läs mer30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031
Läs mer2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN
2009-06-04 STUDENTER I JOBBKRISEN En rapport från TCO och Tria 2009 Författare Kristina Persdotter utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: kristina.persdotter@tco.se tel: 08-782
Läs merTRYCKET STIGER I EXPORTEN
BUSINESS SWEDEN TRYCKET STIGER I EXPORTEN EXPORTCHEFSINDEX ANDRA KVARTALET 2018 TRYCKET FORTSÄTT STIGER SURFA I PÅ EXPORTEN TILLVÄXTVÅGEN MARKNADSINSIKT EXPORTCHEFSINDEX APRIL ANDRA 2017KVARTALET 2018
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs mer