Grupp C Folkhälsa, sjukvård och äldreomsor

Transkript

1 Motioner och utlåtanden Grupp C Folkhälsa, sjukvård och äldreomsor eomsorg Stockholms arbetarekommuns årsmöte april 2015

2 2

3 Innehåll Motion C1 Kvalitet och bestämmanderätt i äldrevården 5 Motion C2 Äldrevården...6 Utlåtande C1 och C2...6 Motion C3 Blodgivning på arbetstid...7 Utlåtande C3...8 Motion C4 Idrotten glömmer seniorer...8 Utlåtande C4...9 Motion C5 Preventivmedel för alla - sänk trösklarna till högkostnadsskyddet...10 Utlåtande C Motion C6 Socialt umgänge som hemtjänstinsats...13 Utlåtande C Motion C7 Som man frågar får man svar förslag om förbättrade brukarundersökningar...15 Utlåtande C Motion C8 Svårt traumatiserade får trots remiss ingen vård eller får vänta i flera år...16 Utlåtande C Motion C9 Särskilt boende för yngre med demenssjukdom...18 Utlåtande C Motion C10 Tvångsvården av psykiskt sjuka ska vara helt gratis...20 Utlåtande C

4 4

5 Motion C1 Kvalitet och bestämmanderätt i äldrevården Bandhagen-Högdalens s-förening Ett nytt äldreboende behövs i Högdalen. Planerna på att bygga flera nya hus i området ger möjligheter att där skapa ett modernt äldreboende med kvalitet i hyresrätt. Möjligheter finns också att omdana och utveckla befintliga äldreboenden/sjukhem i närheten Ett viktigt krav är att inte privata vårdföretag ska kunna försämra kvalitet genom för lite och otillräckligt utbildad personal eller genom att i upphandlingstillfället lova för låga priser som sedan inte klarar verklighetens och de äldres krav. Resultatet har tyvärr ofta blivit att äldre utsätts för en förnedrande och godtyckligt dominerande behandling. Och det sker via finansiering genom skattemedel och egenavgifter. Hela äldrevården måste få en modernare utformning där individens krav och önskemål står i centrum. Den personliga integriteten i omsorgen ska vara utgångspunkt. Respekt och empati ska vara grundläggande i hur de äldre behandlas. Alla har rätt till att inte behandlas som mindre vetande konsumenter och kunder. Vi har byggt ett samhälle som kan och ska ge sina invånare förståelse och kvalitet i omsorgen. Det ska inte bara vara dem förunnat som kan köpa sig till en bra omsorg. Utrymme behövs för alternativ i vård och omsorg som inte ger privata vinster och som kan sporra den kommunala verksamheten att hitta nya kvalitativt riktiga vägar i demokratiska former. Alternativen finns redan. Adekvat personaltäthet och bra arbetsvillkor i omsorgen är en förutsättning att ge trygghet och nödvändig kontinuitet i servicen. Det kräver också en möjlighet till fortlöpande vidareutbildning för personalen med större inriktning på deras egna krav. En mindre stressande arbetsmiljö ger de anställda bättre tillfredsställelse i arbetet och möjlighet att utveckla en kontakt som kan resultera i ökad trygghet och självkänsla för vårdtagarna. Jag kräver att 1. arbetarekommunen uttalar att ovanstående riktlinjer ska beaktas i kommunens äldrepolitik Bandhagen den 19 november 2014 Leif Boberg Medlemsmöte Bandhagen Högdalen Socialdemokratiska Förening stödjer motionen 5

6 Motion C2 Äldrevården Traneberg-Ålsten-Bromma s-kvinnoklubb Vid våra vård-och omsorgsboende är de boende idag många gånger svårt sjuka, ibland multisjuka, när de anvisas plats. Biståndsbedömningen och det otillräckliga antalet och variation på boende för äldre gör att sjuk-nivån respektive svåra funktionshinder idag drabbar en större del av de boende än vad dagens vård-och omsorgsboende planerats för. På boendet anvisas den boende en kontaktperson som ofta ansvarar för ett stort antal patienter/boende och därför kan vara svåra att nå. Sjuksköterska ska finnas tillgänglig medan läkarbesök ska ske en gång per vecka. Jourhavande kan tillkallas vid behov men sker efter särskild prövning. Så kan det se ut på ett av våra vård-och omsorgsboenden. Men vad har personalen för utbildning att ta hand om dessa svårt sjuka? Hur tillgodoser personalplaneringen att personalen klarar de behov som dessa patienter har? Vad erbjuder staden sina anställda resp. kräver av entreprenörerna för sjukvårdsutbildning och fördjupad geriatrisk utbildning? Kompetenslyft och bra anställningsvillkor? Vi yrkar att 1. Stockholms stad utarbetar ett program som snabbt kan igångsättas för att förbättra kompetens i sjukvårdsfrågor inom vård- och omsorg Gun Risberg Margrethe Höglund Motionen antagen på klubbmöte med Tranberg-Ålsten-Bromma socialdemokratiska kvinnoklubb den 30 november Utlåtande C1 och C2 Båda dessa motioner uppvisar den frustration som de gångna årens borgerliga inkompetens gett för följder. Lagen om valfrihet har haft som följd att t ex antalet hemtjänstföretag har ökat explosionsartat. Andelen kommunalt driven äldreomsorg har minskat radikalt under de åtta borgerliga åren, vid tidpunkten för valet var andelen så låg som 25 % av den totala äldreomsorgen. Detta har varit bekymmersamt, antalet hemtjänstföretag är drygt 200 stycken! Därtill infördes det vi har kallat mormorslotteriet under förra mandatperioden. I praktiken innebar detta att de äldre, som har fått biståndsbedömning för hemtjänst, lottades ut till olika företag. Det har säkerligen orsakat stor frustration bland stadens äldre, att försöka att orientera bland olika företag är svårt. I våra budgetar i stadshuset och i landstinget finns en rad förslag till förbättringar i allt som rör den äldres vård och omsorg. Motionärernas frustration beträffande stadens ansvar kan därmed undan för undan bli mindre. Den nya majoriteten har redan beslutat att de äldre som inte vill eller kan välja företag får automatiskt kommunal hemtjänst. Därtill kommer det att göras en oberoende översyn av hur LOV 6

7 fungerar. Syftet är att antalet företag ska bli mycket mindre och lättare att kontrollera. I landstinget är ju inte förhållandet lika lätt, valresultatet blev ju annat och har nu ett borgerligt minoritetsstyre. Men likväl är det viktigt att samverkan mellan kommun och landstinget blir bättre. Det finns rapporter som anger att inom landstingets sjukvård är det just de äldre patienterna som kommer i kläm. De som ligger längst kvar på akutmottagningarna är de som är äldre än 85 år gamla och det är också den gruppen som oftare kommer tillbaka för återinläggning på sjukhusen. Däremot finns ännu en hel del att göra för att den äldre i sin situation inte ska behöva känna sig förvirrad över vem som har ansvaret, oavsett huvudman. Hemsjukvården är ju ett område där det gjorts försök till samverkan, men dessa kunde inte fullföljas helskaligt p g a att inte hela regionen kunde enas kring samverkan. Planeringen var att kommunerna skulle ta över den basala hemsjukvården upp till sjuksköterskenivå men skatteväxlingen kunde inte genomföras för att alla kommuner i länet inte ville detta. Styrelsen anser att vi inom vårt partidistrikt måste ta fram en strategi för hur vi ska kunna samverka kring individen så att vi står rustade den dag vi har ansvaret i båda parlamenten. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. motion C1 anses besvarad 2. motion C2 anses besvarad 3. styrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för bättre samverkan kring äldres vård och omsorg Beslut: Motion C3 Blodgivning på arbetstid Engelbrekts socialdemokratiska förening Enligt Blodcentralen i Stockholm har det varit bara var tredje Stockholmskommun som tillåter blodgivning på arbetstid. I en tidigare undersökning gjord av Blodcentralen i Stockholms län har Stockholms stad svarat nej på frågan Tillåter ni era anställda att ge blod på betald arbetstid? Man har också svarat nej på frågan Finns det en uttalad eller dokumenterad policy kring detta? På frågan Kan ni tänka er att införa en policy för att era anställda ska kunna ge blod på betald arbetstid? svarade Stockholms stad Vet ej. Det råder således oklarheter kring vilken policy Stockholms stad har i frågan. Att låta sina anställda ge blod på betald arbetstid är ett sätt att bidra till ett välfungerande samhälle. Det innebär att många människor som har ont om tid i vardagen kan bli blodgivare. Blodbussar återfinns på flera olika platser vid olika tidpunkter. Att låta stadens anställda ge blod på arbetstid skulle innebära att människor som har ont om tid i vardagen också kan bli blodgivare. 7

8 Vi yrkar att 1. Stockholms arbetarekommuns års årsmöte antar ovanstående motion 2. arbetarekommunen verkar för att anställda i Stockholms stad ges möjlighet att lämna blod på arbetstid. 3. att motionen skickas till fullmäktigegruppen Birgit Marklund Beijer Motionen antagen av Engelbrekts S-förenings medlemsmöte Utlåtande C3 Motionen vill att arbetarekommunen verkar för att anställda i Stockholms kommun ska ges möjlighet att lämna blod under arbetstid. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen 3. bifalla tredje att-satsen Beslut: Motion C4 Idrotten glömmer seniorer S-föreningen Bättre och Jämlik hälsa Svensk idrott är fantastisk. Vår modell med ideella föreningar är så gott som världsunik och har rönt stora framgångar genom åren. Med hjälp av det statliga stödet har idrottsliga framgångar inte bara i form av medaljer utan också fysisk och psykisk hälsa samt tillfällen till social samvaro vunnits. Men idrotten glömmer ofta bort seniorerna, och hur hjälper vi inom politiken till för att stödja idrottslig verksamhet för de äldre? Det finns statligt stöd för ungdomar. Det finns statligt stöd för elitverksamhet. Det finns många stöd att få, men det finns inget stöd som är direkt riktat till gagn för de äldre. Vi ser hur de äldre successivt slussas bort från idrottslivet. Men är det inte på äldre dagar man verkligen skulle behöva idrotten? Många studier visar att de äldre som fortfarande idrottar också mår bättre. Flera 8

9 av dessa studier kan också härleda äldres idrottande till minskade kostnader för vården i landet. Med idrottslig aktivitet stärks kroppens muskler och skaderisken minskar drastiskt. Dessutom erbjuder idrotten ett socialt umgänge som många av de äldre människorna, av naturliga skäl tyvärr ibland har svårt att bibehålla. Initiativtagaren till projektet Aldrig försent-90+ läkaren Göran Murvall fick för tre år sedan en idé om att erbjuda kostnadsfri träning för 90 plussare i Nacka kommun. Enligt Göran Murvall är det minskningen av lårmusklerna som blir mest påtaglig när man blir äldre. Risken för fallolyckor och flera folksjukdomar ökar i takt med detta. Behandling av en lårbensfraktur kostar idag samhället kr/år. Med balans och styrketräning kan man förbygga fallolyckor och även förebygga demens och konsekvenser av flera allvarliga sjukdomar. Projektet har inte bara gett fysisk ökad effekt utan även ökat livsglädjen hos fler av deltagarna (Carling, Maria Hundraåringen som tränar för livet. 16 oktober ). Med anledning av de hälsovinster för äldre som kan nås av träning föreslår vi lokalt att fysisk träning för äldre underlättas samt att ett statligt stöd riktas specifikt till pensionärer och i synnerhet till de äldreäldre (80+) inom gruppen. De närmsta årtiondena kommer denna grupp att öka mycket kraftigt.(scb Statistiska meddelanden Sveriges framtida befolkning ). Stödet skulle kunna likna det lokala aktivitetsstödet, LOK-stödet, som staten riktar till ungdomar och barn, och som förmedlas av Riksidrottsförbundet. Vi yrkar att: 1. Kommunfullmäktigegruppen i samarbete med fullmäktigegruppen i landstinget verkar för att äldres fysiska träning främjas genom ekonomiskt bidrag för personella insatser samt lämpliga lokaler i närheten av allmänna kommunikationer. 2. Riksdagsledamöterna (s) från Stockholm av arbetarekommunen uppmanas att verka för att ett statligt aktivitetsstöd införs för att stödja äldres motions- och idrottsaktiviteter. Sara Wahlberg Marianne Upmark Motionen antagen av S-föreningen Bättre och Jämlik Hälsa vid styrelsemöte per telefon Utlåtande C4 Styrelsen delar motionärens beskrivning av svensk idrottsrörelse som fantastisk. Men också utöver den fysiska och psykiska hälsa och sociala mötesplats som idrottsrörelsen kan erbjuda så är själva föreningarna i sig ett bra sätt att få förståelse för hur föreningsdemokrati kan fungera. I motionen så lyfts hur idrotten skulle kunna förbättra framförallt äldres hälsa och välmående och pekar på en del av de brister som idag finns från samhället i att uppmuntra idrottande bland äldre. Styrelsen delar motionärernas syn och tycker att motionen presenterar ett bra förslag till en början på hur samhället kan möjliggöra idrottande för fler äldre. 9

10 Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. bifalla andra att-satsen Beslut: Motion C5 Preventivmedel för alla - sänk trösklarna till högkostnadsskyddet Unga S-kvinnor Rebella För att en farmaceutisk produkt eller läkarbesök ska ingå i högkostnadsskyddet, ska det godkännas av Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV). TLV har som riktlinje att väga nyttan mot kostnaden, det vill säga, deras överordnade syfte är att premiera kostnadseffektivitet. Det här har slagit hårt mot preventivmedelsutbudet. Många uppskattade preventivmedel ingår inte i högkostnadsskyddet, eftersom de inte bedöms som kostnadseffektiva. Exempelvis nekades p-ringen Nuvaring subventionering, med argumentet att den hade samma effekt som det billigare p-pillret. Den som är bekant med olika preventivmedelsalternativ vet att det är stor skillnad på att komma ihåg att ta ett piller varje dag, jämfört med att byta sin p-ring var tredje vecka. Men den typen av preferenser tar TLV alltså inte hänsyn till i sina prövningar. Vilken preventivmetod som passar en bäst är väldigt individuellt. Det kan handla om det rent praktiska, som i jämförelsen p-ring och p-piller, eller psykologiska och fysiska effekter av olika preparat som varierar helt från person till person. Att byta p-piller eller preventivmetod kan vara som dag och natt för den enskilda. Eftersom att möjligheterna att pröva sig fram är begränsade inom nuvarande subvention, låter vissa bli att skydda sig eftersom att bieffekterna är för jobbiga att hantera. Andra väljer att stå ut med dem för att de helt enkelt inte har råd med ett annat, icke-subventionerat, alternativ. P-piller utanför subventionen kan kosta så mycket som 1000 kronor per karta. Utbudet står i öppen konflikt med många läkares rekommendationer. Problematiken förstärks av att de flesta landsting endast subventionerar de preventivmedel som är godkända av TLV. En del landsting har dock valt att gå in med ytterligare subventioner; Norrbottens landsting har gått före och gjort alla preventivmedel helt gratis. Ett krav som bland andra RFSU och Barnmorskeförbundet drivit länge. Det minskade antalet tonårsaborter i länet med 16 procent på två år. Detta är en avgörande fråga för unga människors reproduktiva hälsa. Det håller inte att TLV bara värderar kostnadseffektivitet i sin bedömning av preventivmedel, utan myndigheten måste först och främst se till brukarens välmående. Annars är det i slutändan unga tjejer som blir lidande. Genom att utvidga utbudet av TLV-godkända preventivmedel kan vi också säkerställa en likvärdig tillgång till preventivmedel oavsett bostadsort. 10

11 Vidare torde TLV kunna användas i syfte att trycka på för en lansering av p-piller för män. Det är orimligt att kvinnor ensamt får bära ansvaret för att skydda sig mot graviditet. Vanligtvis tar TLV emot ansökningar från läkemedelsföretag som vill att deras preparat ska ingå i subventionen, men det kan också tänkas att myndigheten själv tar initiativ till att subventionera ett läkemedel som samhället ser som nödvändigt. Det skulle uppmuntra läkemedelsbranschen att faktiskt börja producera dessa alternativ, eftersom företagen annars alltid hänvisar till att det inte finns någon marknad för p-piller för män. Det kan politiken ändra på. Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att 1. riktlinjerna för Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket ändras till att i första hand se till brukarens psykiska och fysiska välmående, samt läkare och barnmorskors rekommendationer, vid prövningen av preventivmedel 2. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket ges i uppgift att undersöka utbudet av preventivmetoder för män och erbjuda läkemedelsföretag subvention av lämpligt alternativ 3. utgångspunkten för den socialdemokratiska sexualpolitiken på riksdags- såväl som på landstingsnivå ska vara att kostnadsbefria preventivmedel för den enskilda 4. motionen skickas vidare till den socialdemokratiska riksdags- och landstingsgruppen Motionär: Elinor Odeberg, Rebella Unga S-kvinnor Motionen antagen av Rebella Unga S-kvinnor på medlemsmöte Utlåtande C5 Rebella reagerar mot att många uppskattade preventivmedel inte ingår i dagens högkostnadsskydd. Möjligheterna till individuell anpassning begränsas därmed i praktiken för de som inte har råd att själva bekosta läkemedel som inte ingår i förmånen. Rebella hänvisar till att några landsting själva valt att subventionera preventivmedel utöver de som ingår i högkostnadsskyddet och man hänvisar specifikt till Norrbottens läns landsting som hitintills valt att subventionera samtliga preventivmedel. Rebella riktar kritik mot att TLV (tandvårds och läkemedelsnämnden) som beslutar om vilka läkemedel som ska ingå i högkostnadsskyddet alltför ensidigt beaktar kostnadseffektivitet och alltför lite brukarnas välmående. Motionärerna kräver att man ändrar riktlinjerna för hur TLV bedömer preventivläkemedel och att TLV aktivt agerar för att få fram preventivmedel för män. Vidare menar man att socialdemokraterna på olika nivåer ska verka för gratis preventivmedel. Arbetarekommunens styrelse menar att mycket skett och sker inom preventivmedelsområdet. Från och med 2015 så har SKL (Sveriges kommuner och landsting), antagit gemensamma riktlinjer för samtliga 11

12 landsting. De innebär att landstingen uppmanas att subventionera läkemedel upp till 25 år och egenavgifterna högst bör vara 100 kronor. Man rekommenderar också landstingen att endast subventionera preventivmedel som godkänts av TLV. Inom de olika landstingen pågår förnärvarande en anpassning av de regelverken i syfte att följa SKL:s rekommendation. Samtidigt så har landstingen ställt krav på TLV att TLV ska arbeta mer aktivt med att få in fler preventivmedel i subventionen. TLV har också följt upp de kraven och förnärvarande pågår en översyn av hela preventivmedelsområdet och hur TLV ska arbeta med detta. För närvarande pågår ett arbete med att värdera om Nuvaring (som omnämns i motionen) ska ingå i den statliga läkemedelssubventionen. Bland annat mot bakgrunden av svårigheterna med att bedöma hur mycket fördelarna med Nuvaring ska bedömas mot kostnaderna, så håller TLV också på att se över sina bedömningsgrunder vad gäller samhällskostnad, effektivitet och patientnytta vad gäller preventivmedel. TLV har enligt vad de själva hävdar tagit intryck av den kritik som riktats mot TLV från patienter och gynekologer och läkare för hur man har hanterat preventivmedelsfrågorna. Man försöker fördjupa dialogen med förskrivarna och landstingen i syfte att säkerställa att uppskattade preventivmedel kommer att rymmas inom den statliga läkemedelssubventionen. Översynen och den ökande prioriteringen av frågor rörande preventivmedel har bland annat medfört att Cezarette, ett mycket uppskattat preventivmedel som drogs ut ur förmånen av tillverkaren har nu återkommit, sen i november, till samma pris över hela landet. Det är dock viktigt att framhålla att TLVs beslut fattas på vetenskaplig grund och det skulle leda långt om det inte ställs krav på dokumentation av till exempel patientfördelar och brukarnas välmående. Det är också viktigt att någon gör en rimlighetsbedömning av hur mycket det ska få kosta för en någorlunda annorlunda preventivmedelsterapi när många bra alternativ finns till låga priser. Ett stort problem idag är att flera läkemedelsföretag själva valt att stå utanför den statliga läkemedelsförmånen och högkostnadsskyddet eftersom det dels innebär att de kan ta ut vilka priser som helst och dels att man slipper dokumentera vilka eventuella patientfördelar i förhållande till priset som deras läkemedel har. Problemet för landstingen är att om man enskilt väljer att subventionera läkemedel som inte godkänts av TLV så ger vi läkemedelsföretagen möjlighet att själva bestämma priset. Ett krav på att samtliga preventivmedel ska subventioneras av landstingen oavsett om de är godkända av TLV eller inte, skulle troligen också så småningom komma att omfatta även de andra läkemedlen. Med vilken rätt säger man nej till nya dyra cancermediciner om man säger ja till alla preventivmedel? Nu kräver motionen inte detta, men det finns skäl att erinra att svensk sjukvård behöver motkrafter visavi läkemedelsindustrin. I annat fall så kommer Sveriges läkemedelskostnader att öka okontrollerat. Det pågår förnärvarande en omfattande statlig översyn om hur den svenska läkemedelsubventioneringen rent allmänt ska se ut i framtiden. I grunden handlar det om hur vi ska säkerställa att svenska patienter ges tillgång de bästa läkemedlen till rimliga kostnader. Inte minst viktigt är att säkerställa att Svensk 12

13 sjukvård får tillgång till nya läkemedel i utökad omfattning utan att kostnaderna för de nya läkemedlen blir orimliga. Vad gäller Stockholms läns landsting så är man djupt involverade i TLVs fördjupade arbete med preventivläkemedel. Stockholmslandstinget liksom de andra landstingen håller på att anpassa sig till SKLS rekommendation vad gäller preventivmedel i syfte att uppnå likvärdig vård över hela landet. Alliansstyret i stockholmslandstinget valde att i december höja egenavgiften från 80 kronor till 100 kronor, något som vi socialdemokrater motsatte oss. Vad gäller Rebellas önskemål o att undersöka möjligheterna att subventionera preventivmedel för män så delar styrelsen den ambitionen. Här är det dock viktigt att påpeka att det till stor del handlar om att öka forskningsanslagen för att få fram nya preventivmedel för män. Med dagens regelverk (som det pågår en översyn av) så är det läkemedelsföretagen som ansöker om att få komma in i läkemedelsförmånen, och tyvärr så avstår många idag. Det gör att TLV inte kan erbjuda ett företag eller ett läkemedel att ingå i läkemedelsförmånen. D.v.s... TLV kan inte erbjuda företag som eventuellt producerar p-piller för män att ingå i förmånen. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad 3. bifalla tredje att-satsen 4. bifalla fjärde att-satsen 5. rikta samhälleliga forskningsanslag i syfte att få fram nya preventivmedel för män Beslut: Motion C6 Socialt umgänge som hemtjänstinsats SSU Stockholm Många av de äldre i vårt samhälle mottar idag hemtjänstinsats från socialtjänsten. I hemtjänstpersonalens uppgifter ingår att hjälpa den äldre med praktiska ärenden som denne inte längre klarar av att göra ensam, så som att städa, tvätta samt att ta hand om sin personliga hygien. Andemeningen med dessa välfärdsinsatser är att försäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Men för att en individ ska kunna njuta av sitt liv och uppleva meningsfullhet behöver hon också social omsorg och relationer. Det skapas genom att människor spenderar tid tillsammans. 13

14 Vissa av mottagarna av hemtjänstinsatser har ett fungerande socialt liv men för andra är hemtjänstpersonalen den enda sociala kontakt omsorgstagaren erhåller under veckan. Många äldre vittnar idag om att hemtjänstpersonal uppfattas som stressade något som skapar såväl stress hos den äldre. Samtidigt bekräftar hemtjänstpersonal att den avsatta tiden för att utföra individuellt behovsutformade insatser minskar. Tid för socialt umgänge över en längre promenad eller kopp kaffe skulle kunna skapa en social trygghet för den äldre där denne får en meningsfullhet i sin vardag. Vi yrkar att 1. socialt umgänge blir en behovsberättigad insats inom hemtjänsten 2. Stockholms arbetarekommun antar motionen som sin egen. Behandlad och antagen på SSU Stockholms årskonferens Mars 2014 Utlåtande C6 Det är beklagligt att denna motion behövs skrivas. De senaste åren har vi gång på gång påtalat situationen inom hemtjänsten, både för personalen/utförarna och de äldre som berörs av insatserna. Enligt Stockholm stads Äldredirekt är socialt umgänge redan grund för biståndsbedömning och enligt schablonen är socialtid 30 minuter per tillfälle vilket oftast ges tillsammans med andra insatser. Varje stadsdelsförvaltning genomför själva sina biståndsbedömningar och styrelsen är medveten om att den beviljade tiden utifrån individernas behov ser mkt olika ut. Med vår nya majoritet i stadsdelsnämnderna har vi nu möjligheten att kunna följa upp och påverka riktlinjerna för bistånd. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad Beslut: 14

15 Motion C7 Som man frågar får man svar förslag om förbättrade brukarundersökningar Katarina Västra s-förening I samband med brukarundersökningarna ställer stadens biståndshandläggare bl.a. frågan om man är nöjd med bemötandet från handläggaren. Däremot får man inte svara på om man är nöjd med själva biståndsbeslutet. Vi har fått en förvaltning, präglad av new public management, där det är viktigare med evidens än relevans. Mätbarhet snarare än vad som är viktigt har länge präglat stadens brukarundersökningar. Systemet behöver förändras i grunden men en snabb första åtgärd vore att komplettera stadens brukarundersökningar med frågan: Är du nöjd med själva biståndsbeslutet? På Södermalm har vi lagt en skrivelse enligt ovan. Stadsdelsförvaltningen svarade att den som inte är nöjd med beslutet om biståndet eller insatsen ska överklaga beslutet och få det prövat i förvaltningsdomstol. Att hänvisa till domstolsprövning tyckte vi var märkligt - det kan man bara göra när det uppstått en tvist om tolkningen av eller den juridiska grunden för ett beslut. Vidare hänvisar förvaltningen till att det Genom stadens synpunkts- och klagomålshantering ges ytterligare en möjlighet att tycka till om äldreomsorgens verksamheter. Det är bra men knappast tillräckligt. Vi var ute efter är något annat. Vi har en gemensamt finansierad hemtjänst för att människor behöver hjälp. Att då fråga om de får den hjälp de behöver, om de är nöjda med själva biståndsbeslutet, känns inte bara logiskt utan också viktigt drog ex. Södermalm ner antalet hemtjänsttimmar per person och månad från i genomsnitt 44 till 37 h. Det var en kraftig nerdragning. Hade frågan Är du nöjd med själva biståndsbeslutet? ställts hade vi, på ett bättre sätt, kunnat fånga upp hur människor reagerade på en sådan stor förändring. Viktig information, om målet med verksamheten är att ge människor den hjälp och stöd de behöver. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att 1. Stockholms partidistrikt verkar för att ovanstående fråga ställs vid samtliga stadens brukarundersökningar Motionen antagen på Katarina Västra s-förenings medlemsmöte 25 nov 2014 Utlåtande C7 Styrelsen delar uppfattningen om att new public-management-dominansen måste få ett slut. Att bygga styret och kontrollen av välfärdsverksamhet på att försöka mäta saker som sällan låter sig mätas leder ofta till konflikter mellan av att få fram bra siffror och att bedriva en verksamhet som tar hänsyn till de människor som är i behov av den. Syftet med den brukarundersökning som staden gör är att dels låta brukare få komma till tals, även om det kan finnas bättre metoder för detta, men också att kunna se hur verksamheter utvecklas över tid. 15

16 Därför är det viktigt att frågeställningarna är desamma i flera år och att man är restriktiv med att lägga till och förändra i frågeställningarna. Styrelsen delar motionärens problembeskrivningar i de flesta avseenden och tycker att motionen lyfter en viktig frågeställning. Däremot är motionen formulerad på så sätt att den skulle låsa partidistriktet vid att verka just för den föreslagna formuleringen och det skulle kunna göra det svårt att få in den i undersökningen på ett bra sätt. En annan formulering eller kanske en uppdelning på flera frågor vore att föredra för att få ett tydligare resultat kring vad brukarna uppfattar är fel. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse motionen besvarad Beslut: Motion C8 Svårt traumatiserade får trots remiss ingen vård eller får vänta i flera år Södra kvinnoklubben Situationen leder till stort lidande för de drabbade, deras anhöriga samt ökade kostnader. Ökad självmordsrisk och långvarig fysisk ohälsa är andra konsekvenser. I slutänden är det en demokratifråga; ska människor som utsatts för hot och våld riskera att inte kunna återgå till att delta i samhälle; på grund av platsbrist inom sjukvården? Anledningen till motionen är att traumaenheterna i Sverige larmar om att vården inte fungerar som den ska. Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri menar att det förekommer posttraumatisk stress, tidigare kallad för granatchock, hos en till tre procent av den svenska befolkningen. Det betyder mellan och personer. Väntetiden kan vara upp till två år. En del nekas vård, direkt, trots att de har remiss. Brist på vårdplatser inom den specialiserade psykiatrin tvingar vårdgivare att avvisa svårt traumatiserade människor och att välja mellan flyktingar, våldsutsatta barn och vuxna. Samhället kan inte alltid skydda människor från hot och våld. Att människor bollas fram och tillbaka mellan vårdcentraler och traumaenheter försvårar läkningen och förvärrar psykiska skador. Att vi inte kan erbjuda existerande evidensbaserad vård, som kan bota eller lindra skadorna, är ett mått på vår civilisation som är ovärdigt vårt samhälle. Exemplen på situationens allvar är alltför många. Sverige har idag bara ett fåtal psykiatriska specialistenheter som ska behandla personer med posttraumatisk stress, PTSD. Detta trots att antalet traumatiserade patienter har ökat kraftigt de senaste åren. År 2001 var antalet vårdplatser 5218, därefter har de minskat ned till 4384 platser år 2014, enligt SKL. 16

17 Kris- och traumacenter i Stockholm hade remisstopp under 2013 och tvingades säga nej till ett 50-tal patienter. Ett nytt remisstopp infördes våren Centrum för trauma i Karlstad, har tre månaders väntetid för bedömning och ytterligare sex månaders väntetid för behandling. Kris- och trauma mottagningen i Göteborg tar endast emot flyktingar. Man hade en ökning av patienter med 30 procent Traumagruppen i Örebro har närmare 100 personer på väntelista och kötiden är månader. PTSD-mottagningen i Borås har en väntetid på två år för vuxna. Väntetiden för barn och unga är minst tre månader. Röda Korset hjälper flyktingar över hela landet. I januari larmade de att man inte klarade den stora ökningen av flyktingar. Remisser till traumamottagningar kan hjälpa till att hålla hoppet uppe, men när avslagen blir ett faktum, kan det förvärra tillstånden och känslor av maktlöshet. Att arbeta, studera och upprätthålla nära relationer kan bli helt omöjligt, om man inte får hjälp i tid. I bästa fall söker man sig till akutmottagningar där det skrivs ut antidepressiva i väntan på remiss till traumacentren. Platsbrist gör att det ofta stannar med bara medicinering, ibland kan det hjälpa vid depression i samband med traumat. Dessvärre kommer medicineringen inte åt själva grundproblemet. Viktigt är att inte som föregående regering enbart satsa på korttidsbehandlingar i ett enögt effektivitetstänk. Satsningar på att läka människors olika psykiska sår; måste alltid följa evidens, anpassas till människan och verkligheten. Patientgruppen är generellt i behov av en längre tids behandling, då de ofta har varit med om mycket svåra saker som kan ta lång tid att bearbeta. Positivt är att socialdemokraterna nu har aviserat att stärka psykiatrin, och den här patientgruppens utsatta situation bör lyftas fram. Om man inte åtgärdar platsbristerna lämnar man traumatiserade människor till att överleva; inte leva. Jag föreslår att representantskapet beslutar att 1. uppdra till landstingsgruppen att verka för att evidensbaserad vård, för PTSD-diagnostiserade patienter, inom ramen för vårdgarantin, ges på lika villkor inom landstinget. 2. uppdra till landstingsgruppen att verka för regelbundna kontroller med syfte att säkra att vård och god kvalitet upprätthålls för PTSD-diagnostiserade patienter. Marina Andersson Motionen antagen av Södra kvinnoklubbens medlemsmöte Utlåtande C8 Motionären beskriver vårdsituationen för de invånare som lider av posttraumatisk stress, (PTSD). Alltför många nekas vård eller får vänta under mycket lång tid innan de kan få hjälp. Kris- och Traumacenter i Stockholm har vid upprepade tillfällen tvingats att införa remisstopp. Motionären kräver att landstinget verkar för att evidensbaserad vård för PTSD-gruppen, inom ramen för vårdgarantin, ges på lika villkor inom landstinget. Man kräver dessutom att regelbundna kontroller görs för att säkra att vård med god kvalitet upprätthålls för PTSD-diagnosticerade patienter. 17

18 Arbetarekommunens styrelse delar i allt väsentligt den beskrivning som motionen ger vad gäller vårdsituationen för PTSD-patienter. Både kris- och traumacenter och Röda korsets center för tortyrskadade flyktingar i Stockholm har under en längre tid larmat om att resurserna för att hantera PTSD patienter är otillräckliga. Inte minst de ökade vårdbehov som aktualiserats på grund av flyktingströmmen från det krigsdrabbade Syrien gör situationen alltmer svårhanterlig. Att verksamheten behöver byggas ut är uppenbart. Styrelsen ställer sig dock tveksam till kravet om ytterligare kontroller och uppföljning. Detta görs redan och den faktiska bristen är känd av landstinget. Vad som krävs är politiska beslut om utbyggnad av PTSD-vården. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. bifalla första att-satsen 2. anse andra att-satsen besvarad 3. motion jämte utlåtande sänds till den socialdemokratiska landstingsgruppen Beslut: Motion C9 Särskilt boende för yngre med demenssjukdom Älvsjö-Herrängens kvinnoklubb Herrängens s-förening I Sverige insjuknar ca personer i demenssjukdom när man är yngre än 65 år. En uppskattning av Demensförbundet är att det gäller ca 1000 personer i Stockholm. Den vanligaste typen av demens bland yngre är Alzheimer. Familjen, ofta med yngre barn, och omgivningen drabbas hårt. Vården bedrivs oftast av anhöriga i hemmet i brist på annat lämpligt boende. Det är känt att det vilar ett mycket tungt ansvar på anhöriga för att vården ska fungera. Det finns idag ett mycket litet antal boenden som riktas till yngre. Idag innebär placering på särskilt boende att man hamnar med väsentligt äldre personer som har andra vårdbehov. Den yngre demenssjuke är oftast fysiskt frisk. Det betyder att man i vissa fall måste ha en annan typ av vård som är lämplig för den som är yngre. Av respekt för den som är sjuk och dennes familj är det bäst att man vårdas bland personer i ungefär samma ålder. Erfarenheten visar att när man har dålig sjukdomsinsikt är det svårt att förstå vad man gör bland gamla människor och det kan bli svårt att förmå den sjuke att stanna kvar. Dessutom ska hänsyn tas till att det finns barn som ska kunna besöka sin förälder och se andra barn i samma situation. 18

19 Vi kräver att 1. särskilda boenden för yngre dementa inrättas i Stockholms kommun. 2. korttidsboende inrättas tidigt i sjukdomsförloppet som avlastning för anhöriga Älvsjö Stockholm Älvsjö-Herrängens kvinnoklubb och Herrängens s-förening Utlåtande C9 Det är inte bara för individen som en minnessjukdom är ett trauma utan även för hela familjen. Att få det stöd och den bästa vården som finns är självklart! I budgeten för Stockholms stad 2015 har Socialförvaltningen fått i uppdrag att utreda behovet kring demenssjukdom. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse första att-satsen besvarad 2. anse andra att-satsen besvarad Beslut: 19

20 Motion C10 Tvångsvården av psykiskt sjuka ska vara helt gratis SSU Stockholm När individer är psykisk sjuka och anses vara en fara för sig själva eller för andra människor kan de tvångsvårdas efter domstolsbeslut om de inte frivilligt vill vårdas. Vården i sig är oftast avgiftsfri eller kostar mindre summor, om summorna når en högre nivå än 1100 kronor per år så täcks resten av kostnaderna av högkostnadsskyddet. Men en kostnad som inte täcks är den dygnsavgift man betalar för att bo/sova/äta på vårdanläggningen. Den är inte bestämd men får max kosta 100 kronor per dag. Många som blir tvångsvårdade blir bara det under en kortare period och sedan återgår de till vardagen. Att då tvinga personerna att betala summor upp till 3000 i månaden är inte rätt. Att efter en sjukhusvistelse komma tillbaka till ett skuldberg tror jag leder till ökad ångest vilket ökar chanserna för vissa att bli sjuka igen. Därför bör även högkostnadsskyddet täcka dygnsavgifterna. Vi yrkar därför att 1. Stockholms arbetarkommun ska verka för att högkostnadsskyddet ska täcka dygnsavgiften vid tvångsvård av psykisk sjuka. Behandlad och antagen på SSU Stockholms årskonferens Mars 2014 Utlåtande C10 Motionären reagerar mot att människor som tvångsvårdas för psykisk sjukdom tvingas betala dygnsavgift för boende och mat och att denna avgift inte ingår i högkostnadsskyddet. Stockholms arbetarekommuns styrelse delar motionärernas uppfattning. Styrelsen menar emellertid att det är orimligt att överhuvudtaget ta ut en boendeavgift av människor som tvångsvårdas. Styrelsens uppfattning är att landstinget bör avskaffa avgiften för dessa patienter helt och hållet. Stockholms arbetarekommuns styrelse föreslår årsmötet besluta att 1. anse motionen besvarad 2. uppdra åt den socialdemokratiska landstingsgruppen att verka för att boendeavgiften avskaffas för patienter som tvångsvårdas 3. motion jämte utlåtande sänds till den socialdemokratiska landstingsgruppen Beslut: 20

21 21

22 22