SAMRÅDSGRUPPEN I GRÄ-JHG Tid; 7 oktober 2014 kl Plats; GRÄ skolas matsal

Transkript

1 (7) SAMRÅDSGRUPPEN I GRÄ-JHG Tid; 7 oktober 2014 kl Plats; GRÄ skolas matsal Närvarande: Ann Nilsson Rektor Cecilia Lennartsson, bitr. förskolechef Rolf Jönsson, UN Michael Henriksson, UN Liselott Carlsson, lärare, JHG Csilla Bodor, lärare, GRÄ Liselott T Holmberg, personal, Rödhult FSK Helena Janzon, Smulan/Skorpan, JHG Petra Tillberg, Klöverängen/Äppellunden/1C, GRÄ Ulrika Karlsson, Semlan, JHG Mia Dahl, Kringlan, JHG Sandra Jönsson, Klöverängen, GRÄ Ida Karlsson, Äppellunden, GRÄ Margareta Johansson, personal, Gränum förskola Roland Porter, 4B, JHG Sofia Everlönn, 1A, JHG Josefin Duvborn, 2A, JHG Malin Ottosson, förskoleklass, JHG Fredrik Thomasson, 1C, GRÄ Mikael Mellberg, 1C, GRÄ Jennie Rydén, 6A, JHG Malin Axelsson, 5A, JHG Susanne Andkvist, 4A, JHG Åsa Pettersson, 2C, GRÄ Kristina Karlsson, 3A/Smedjans fritidshem, JHG Sirivan Arjyata, 1C, GRÄ Carina Svensson, Skorpan, JHG 1. Ordförande hälsade alla välkomna och öppnade med en presentationsrunda 2. Genomgång föregående mötesprotokoll. Godkändes. 3. Lägesrapport förskola Förskoleverksamheten i Jämshög har 66 barn i verksamheten och 3-4 som önskar börja i höst. 40 syskonbarn. 15 av dem i femårsgruppen som blir blivande förskoleklass. 26 st småbarn. Fyra avdelningar öppna och en vilande. Gränum har 31 barn i verksamheten. Ingen som söker plats för tillfället. 5 stycken är födda småbarn. Planeringstidsavtal för personalen i förskolan uppsagt from 15 aug. Nytt avtal medför 2 h färre planeringstimmar/vecka för en heltidsanställd. Dessa 2 timmar ligger istället i barngruppen. Negativt är att dokumentationen kan vara svår att hinna med. Positivt är att det blir fler timmar i barngruppen. Upptäckarveckor har vi haft på förskolorna där vi kollar av behoven som finns hos barnen och i gruppen. Ev. intressen och teman osv. Uppstart den 19 september hade vi och då skrev alla avdelningar sina arbetslagsdeklarationer. Detta läsår har vi valt att fördjupa oss i ett läroplansmål pga. av minskad tid för dokumentation. Den 18 sept. lyssnade personalen på en föreläsning av Gunilla Stenberg och Jonas Ryberg som heter De fyra rummen. Uppföljning på detta kommer att ske i höst på en arbetsplatsträff.

2 (7) Sagopedagog Maria Rossövik har inspirerat personalen på en kvällsföreläsning hur man kan berätta och läsa sagor. Hon visade även med enkla medel hur man kan skapa rekvisita. Arbetsglädje ska vi fördjupa oss i lite extra detta läsåret. Vi har diskuterat vad är arbetsglädje för dig? Liselotte pedagog på förskolan i Jämshög berättade lite om upptäckarveckorna. Att grupperna förändras, nya barn kommer ständigt till. Vi lär känna varandra och jobbar med Vi-känslan. Planerar utifrån de observationer som görs under upptäckarveckorna. Jämshög ska ha ett gemensamt tema i år: vänskap. Starta upp temat tillsammans under FN dagen 24 okt. Vara ute och bilda en vänskapsring, en liten boll ska fås att lysa när alla har kontakt med varandra. På avdelningarna får föräldrarna tillfälle att följa arbetets utveckling. För tillfället är det fullt upp med inskolningar, speciellt med de yngsta. Maggan pedagog i Gränum på Klöverängen har snart 12 inskrivna barn. De ska ha ett Skogstema. Äppellunden har 20 barn. De ska jobba med sagor. Har gjort en sagogrotta. De ska också utveckla arbetet med lärplattan. 4. Lägesrapport skola/förskoleklass/fritidshem Jämshög skola har 157 elever, inklusive förskoleklassen. I Gränum är det 31 elever. Fritidshemmen har något fler barn nu jämfört med tidigare läsår. Vi märker ett ökat tryck och att barnen har längre omsorgstider. Vi har barn som kommer från nyanlända familjer. De barnen kan inte svenska ännu. Vi hoppas att vi, skola och hem, tillsammans kan arbeta för att ge våra barn en förståelse för hur det kan vara att komma till ett nytt land, att möta en annan kultur och ett annat språk. Våra fokusområden för läsåret är: Ett hus allas barn! På vår enhet inledde vi läsåret med att samla all personal, lokalvårdare, kök, vaktmästare, pedagoger, elevhälsa osv. för att diskutera värdegrundsfrågor. Vi diskuterade vilka vi vill att våra elever ska vara när de lämnar skolan. Några tankar som kom fram var att vi i personalen önskar att eleverna då ska vara öppna, sociala, nyfikna, empatiska personer som känner lust att lära. Utifrån de tankarna diskuterade vi vilka insatser vi på skolan kan ge för att nå dit. Alla var överens om att det är viktigt med rätt bemötande, att ge ansvar efter mognad, att arbeta med de sociala målen (Lgr 11) och att planera för en varierad, intressant och rolig undervisning. Vi resonerade också om vilka positiva normer vi har och vilka vi vill behålla på enheten. Tillsyn. Under raster, vid omklädning och i matsal ser vi till att ha vuxna som vaktar. Vi använder västar utomhus för att eleverna ska se vem man kan vända sig till. Vi har ansvarig pedagog som har ansvar för rastaktivitet under förmiddagsraster. Läsutveckling. Vi har en studiecirkel på gång bland personalen En läsande klass, för att utveckla personalens kunskap i arbetet med läsutvecklingen. Arbetslagen träffas och lär av varandra. Vi har stor nytta av vår förstelärare Katarina som inspirerar oss och visar på olika sätt att använda IKT i undervisningen.

3 (7) Matematik Vi har genomfört en utökning av timplanen för åk 1-3 med 60 minuter samt för åk 4 som har 20 min mer i ämnet matematik. Praktiskt laborativt arbete ska genomsyra undervisningen. IKT (Informationsteknik). Ett arbetsredskap är InfoMentor. Lärarna har kommit igång bra och har utvecklat sin kunskap om hur man kan använda programmet. Lärarna önskar att så många föräldrar som möjligt gör sin frånvarorapportering i InfoMentor. Den bör ske innan kl. 7,45 på morgonen, så att lärarna hinner läsa av frånvaron. Kollegialt lärande. Vi använder oss av varandras kompetenser och delar med oss av vår kunskap. Pedagogerna ska bl.a. göra tre lektionsbesök hos en kollega med efterföljande diskussion efteråt. Systematiskt kvalitetsarbete är något som vi utvecklar hela tiden. Under den här terminen avslutar vi en webkurs som heter Betyg & Bedömning Vi får många verktyg/kunskaper därifrån. Att medvetandegöra elevens lärande är en viktig faktor för inlärning. Vi har en ansvarig kvalitetsutvecklare som driver kvalitetsarbetet för kommunens skolor framåt. Vi får hjälp med enkäter och samlat material som vi använder för att analysera resultat och planera vidare utifrån. Vi satsar på utvecklingsgrupper i olika ämnen och har utvecklingsledare för varje arbetslag. Utvecklingsledarna träffar rektor varannan vecka. Vi får insyn i varandras verksamheter och kan planera och diskutera utvecklingsfrågor tillsammans. Vi har utvecklingsgrupper i läs- och matematikutveckling. I kommunen finns lärare som har ett övergripande ansvar i dessa ämnen. De kallar representanterna från våra skolor till pedagogiska träffar med jämna mellanrum. Övrigt som vi arbetar med: Rörelse. Vi har precis avslutat Cykla och gå till skolan. Det verkar ha gett positivt resultat. Det finns barn som sagt att de vill fortsätta cykla i stället för att få skjuts till skolan. Miljömåltid den 16 oktober i samverkan med Länsstyrelsen. Broschyr kommer att delas ut till alla elever om ekologisk mat samt om själva måltiden. På Jämshög skola kommer klasserna att arbeta temat ekologisk och närodlad mat. Eleverna kommer att få en liten läxa att kolla upp hemma - sex matvaror, varifrån de kommer. Har de åkt långt? Vi kollar upp olika miljömärken - vad betyder de? Klasserna kommer att se på film - "Framtidens klimat" och eventuellt "Kan man plocka spagetti?" Det har också planerats in extra rörelse den dagen, utöver ordinarie idrottstimmar. Det här jobbar klasserna med just nu: Förskoleklassen i Jämshög jobbar med Trulle och Bornholmsmodellen som är olika material för att utveckla elevernas läs- och skrivutveckling. Hitta Vilse är ett annat material som används. Vilse är en pojke som lär barn hur de ska göra om de gått

4 (7) vilse. Han visar vad barnen ska göra för att klara sig och öka chansen att bli hittade välbehållna. En kurs för barnen som leds av personalen. Eleverna har ritat självporträtt. Åk 1A jobbar med Trulle, läsutveckling. Klassen gör sin egen läsebok och jobbar med både småord och ljud. De har ett nytt läromedel i matematik som heter Favorit. Åk 1 samverkar med förskoleklassen ute i skogen. Åk 2A har också ett nytt läromedel i matematik. De arbetar just nu med kamratövningar, massage, ringsamtal, samarbetsövningar, naturen, namnskyltar, grodor och kräftdjur. Har startat upp arbetet med läsfixarna (utvecklar läsförståelsen). Åk 3A lär sig om världsdelarna och målar skattkartor. Klassen pratar om barn i världen, FN och orättvisor. I engelskan handlar det om färger. Klassen tränar också på att våga framföra sina åsikter, och stå för dem. Åk 4A och B: Två klasser som upplevs fungera bra. Lärarna undervisar i olika ämnen i varandras klasser utifrån kompetens. Klasserna har arbetat med vattnets kretslopp, landskap, vikingatiden, taluppfattning, subtraktion, addition och forskning om djur. I SO har valet 2014 behandlats. Påbörjat landskapen i geografi. Åk 5A har reparerat engelsk grammatik som gav ett mycket bra resultat. Klassen skriver mycket och har arbetat med Medeltiden samt med träd och miljö. Klassen har i SO arbetat med valet. Åk 6A har arbetat med ett svamptema och varit mycket i skogen. Klassen har också jobbat med Gustav Vasa. I NO har de sysslat med elektricitet. I Gränum har alla klasser nyligen haft en dag med rörelse Gränums Grymma Triathlon. Sydöstran gjorde ett reportage om det. Under veckan är det dags för en gemensam höstvandring. Klasserna kommer också att ha en leksaksdag enligt önskemål från eleverna. Personalen tycker att det varit en lugn uppstart på skolåret. Fritidshemmet i Jämshög planerar i sitt arbete med likabehandling att arbeta med: Tidsmaskinen. Det kommer göras historiska återblickar på hur likabehandling och diskriminering har sett ut förr och ta reda på varför lagstiftningen ser ut som den gör idag. Mat från andra länder. Det ska lagas mat från andra länder samt pratas om demokrati, olika förutsättningar för demokrati, barns rättigheter, flyktingar, asylsökande. En inventering av föräldraresurser kommer göras för att se om det finns möjligheter till samverkan mellan fritidshem och hemmen.

5 (7) Empatiövningar. Arbeta utifrån spelade teatrar där barnen får komma på lösningar på situationer när barn eller vuxna behandlas illa. Prova på lekar med kommunikation utan ord för att skapa förståelse för hur det är att inte kunna prata svenska. Diskussioner under samlingar om hur man behandlar varandra. Utvärdera. Det kommer göras en kartläggning i små diskussionsgrupper i början av projektet samt någon gång under april månad Övrig info: Utbildningsförvaltningen arbetar med ett införande av ett mer användarvänligt system för barnomsorgen som vi kallar för Nya Dexter. Personalen på fritidshemmen ska informeras om det nya systemet. Rektor Ann går rektorsutbildningen. Under kommande två terminer ska en rapport/undersökning göras utifrån ett av läroplanens värdegrundsbegrepp. Ann har valt att jobba med begreppet likvärdig utbildning. Höstlov den 27 oktober 31 oktober. Aktuellt från utbildningsnämnden Michael svarade på frågan som kom upp under föregående möte, om timplanen för förskoleklassen. Den ska vara lika för alla förskoleklasser i kommunen (17h/vecka). Det har varit val, och därför är inte bemanningen i nämnderna klar. Budgeten har tilldelats för Det är utökade ramar. Vi har en budget i balans Tina Ivarsson, VD på Kreativum har hört av sig och berömt pedagogerna i Olofströms kommun som hon upplevde som mycket positiva. Kosten ska ligga direkt under KS. Skillnaden blir att vi köper kosten internt. Britt Kilsäter går i pension. En fråga kom upp vart man vänder sig för att påverka att barnet inte ska få lättmjölk? Här i samverkansrådet. En diskussion följde om lättprodukter, ekologisk mjölk och ekologisk mat, som många uttryckte borde finnas så mycket som möjligt i skolan. Många asylbarn i kommunen. De kan avgöra själva om de ska gå i skolan. 5. Frågor och synpunkter från föräldrar och personalrepresentanter Varför servera lättmjölk till små barn? Uträknat från kostenheten att det ska vara tillräckligt. Varför jobbar man inte med blandade grupper 1-5 år i förskolan? De mindre lär sig av de äldre. Cecilia svarar att det har varit så till och från, men efter varje utvärdering har man

6 (7) gått tillbaka till småbarnsgrupp/syskongrupp. De stora barnen får stå tillbaka lite för de små barnen. De små barnen kräver mycket tid med alla rutiner, blöjor framförallt. Olika behov och sysselsättning i grupperna, därav valet. Rörelse på förskolan, önskemål om att förskolebarnen får vara mer utomhus. Leka ute, matteuppgifter utomhus, äta frukt, ta tillvara naturen mer. Starkt önskemål. Cecilia svarar att varje avdelning är ute under förmiddagarna. Sovande barn sover utomhus. Avdelningarna är också ute på eftermiddagen. Förekommer att de äter både frukt och mellanmål ute också. Önskemålen om att laga mat ute, fungerar inte praktiskt samt att det finns regler från köket, bakterier, smitta osv. Det ingår inte att laga mat i personalens arbetsuppgifter. Vi grillar korv som mellanmål vid några tillfällen varje år. Avdelningarna har skogsbesök varje/varannan vecka, och de äldre barnen utnyttjar gympasalen. Jobbar mot läroplansmålen både inne och ute. Förskolorna är inte en Ur och skur förskola men är ute mycket, ser också en vinst i inomhusaktiviteter. Förslag att gå vidare med önskemål till våra politiker om Ur och skur förskola. Många föräldrar på mötet upplever att förskolan är utomhus ofta och mycket. De framhåller även att inomhusaktiviteter är viktiga. Flertalet är nöjda som det är. Finns det ett politiskt beslut om ett visst antal barn/personal? Stämmer inte överens med lokaler, antal platser vid borden osv. Hur är läget? Cecilia berättar att det är beräknat 2,80 % på 18 barn. 18 småbarn är inte rimligt mot de yngsta barnen så då dras det ner på de yngre till 15 barn på 2,80 %. Större grupp med 21 barn i den äldre barngruppen. Det görs en uppskattning på hur mycket barn man tror sig komma att ha, så att ingen personal ska behöva gå upp eller ned i tjänst. Vi har en avdelning vilande eftersom personalen inte räcker till för att bemanna fem avdelningar. Två vuxna på femton små barn är för litet, uttrycker en förälder, 2,80 måste betyda att det oftast är 2 personal på 15 barn? Alla femton barnen är inte där samtidigt. En förälder är nöjd och upplever att dess barn får den uppmärksamhet som krävs. Cecilia svarar att man är tre pedagoger under ett visst antal timmar på dagen. Varför håller ni inte JHGs förskola öppet under sommaren? Cecilia svarar att det skulle inte lokalerna räcka till för. Vem har beslutat om 2 timmar mindre planeringstid? Cecilia berättar att det kommer från förvaltningschefen Lars-Olof Ludvigsson. Cecilia svarar att verksamheten får anpassas efter den planeringstid man har. Man ska må bra när man arbetar och då får man prioritera. Utvärderingarna efter varje terminsslut kommer att minskas. Fritids i JHG, ganska stökigt på morgonen. Även stökigt på morgnarna i Gränum. Kulan, fotbollsplanen i Jämshög, där händer det många otäcka saker. Lagindelning/taskiga saker. Vi behöver se över rastvakts-schemat på JHGs skola. Önskemål om mer fasta lekredskap önskas i GRÄ på förskolan. Inköp håller på att planeras. Något litet hus och ett gungdjur. Engelska i åk 1? Vad bestämmer om man kan lägga in lektioner i engelska. redan i åk 1? Vi följer Olofströms kommuns timplan. Mobiltelefoner, fotograferande i omklädningsrummet? Mobilen ska ligga avstängd i väskan. Diskutera detta i klasserna hur allvarligt detta är. Alla föräldrar uppmanas att kontakta skolan om de får vetskap om sådan händelse.

7 (7) Fem barn som kommer upp till förskoleklassen i GRÄ nästa läsår. Kan de börja i JHG? Gott resultat förra året. Finns önskemål från en förälder. Organisationen är inte klar för nästa år. Skolbiblioteket, hur mycket böcker köps in? Ann svarar att hon inte har summan i huvudet, men att det finns gott om pengar för inköp. 6. Nästa möte:10 februari 2015, klockan i JHGs matsal. Ann Nilsson, rektor Cecilia Lennartsson, bitr. förskolechef