Industrikompetens Diarienummer Slutrapport av projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industrikompetens Diarienummer 2008-3030382 Slutrapport av projektet"

Transkript

1 Diarienummer (20) Nina Englund, Regionförbundet södra Småland. Telnr Industrikompetens Diarienummer Slutrapport av projektet Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ska ni redogöra för hur ni följde er tid och aktivitetsplan samt beskriva vilka resultat ni uppnådde. Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er projekttid. Mallens rubriker är blåfärgade. Under varje rubrik finns en kort text om vad de avsnittet ska innehålla. Det är viktigt att slutrapporten bygger på en diskuterande redogörelse. Under varje rubrik bör om möjligt (förutom första och andra rubriken) följande två frågor besvaras; 1. Redogör för eventuella orsaker till avvikelser? 2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre? Projektnummer (ifylles av ESF-rådet) Namn på projekt Industrikompetens södra Småland Sammanfattning Beskriv kortfattat projektidé och resultat. Idén till projektet Industrikompetens tog sin form i början av lågkonjunkturen hösten Regionförbundet södra Småland och näringslivscheferna i Kronobergs läns kommuner tog initiativ till en kraftfull kompetensutvecklingsinsats för 25 av länets industriföretag i syfte att inte bara stärka personalens kompetens utan också på så sätt göra företagen mer konkurrenskraftiga vid konjunkturuppgång. Projektet startade den 1 april 2009 och planerades sluta 31 oktober Industrikompetens hade som mål att stärka individen, öka dennes möjligheter till nya arbetsuppgifter samt öka individens rörlighet på arbetsmarknaden. Ytterligare mål var att projektet skulle bilda nya nätverk. Ansökan skickades in under varselutlysningen kursplatser köptes in fördelat på 43 olika utbildningar. En överprövning i Länsrätten fördröjde projektet två månader, varför ESF-rådet beviljade en två-månader förlängd projektperiod. Första utbildningen startade i oktober 2009 och sista genomfördes i december Utbildningarna handlade om allt från CNC, truck, travers, robot och svets Svenska ESF-rådet, Huvudkontoret Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr Postadress: Box , Stockholm Telefon: Fax: Webbplats:

2 2(20) till data, ledarskap och språk. Projektets resultat Redogör kortfattat för det problem som projektet avsåg att fokusera kring. Vilken påverkan och genomslag åstadkom projektet? Tyngdpunkten i redovisningen bör ligga på de resultat och förslag till goda lösningar som projektet kommit fram till. Industrikompetens fokuserade på länets moderna teknikföretag, som på grund av nya marknadsförutsättningar var (och är) i stort behov av omstrukturering och utveckling. Projektet syftade till att motverka arbetslöshet och rusta den enskilde inför framtiden. Detta gjordes genom massiva utbildningsinsatser till de 25 utvalda industri- och byggföretagen i projektet. I ansökan skrev regionförbundet att det fanns en risk att kompetensförsörjningen delvis skulle kunna vara inaktuell inom ett halvår, samt att det inte gick att veta vilken personal som skulle finnas kvar på företagen under andra halvan av Båda dessa prognoser visade sig stämma ganska väl med utfallet. Vid tiden för ansökan engagerade projektet 1972 individer och hade beviljats en summa på SEK. Dessa 1972 individer skulle få genomgå någon av de 43 olika utbildningar som projektet erbjöd. Efter en behovsanalys, som skulle ligga till grund för anbudsunderlaget genomförd av projektledaren, visade det sig att de 25 företagen redan under våren 2009 hade decimerat sina personalstyrkor på grund av rådande lågkonjunktur att behovet hade sjunkit till 1700 utbildningsplatser. Mot bakgrund av denna summa skickades anbudsförfrågan ut och annonserades enligt lagen om offentlig upphandling. De 43 utbildningarna delades in i 7 olika block 1.Byggteknik 2.Verkstadsteknik 3.Svetsteknik 4.Ledarskap-engelska-sälj- och marknad 5.Datautbildningar 6.Produktionsekonomi och -produktionsteknik 7.Förarutbildningar Utbildningsleverantörerna hade möjlighet lägga anbud på minst ett block. Projektledaren beslöt att blockindelningen inte skulle gå att bryta i syfte att minimera antalet utbildningsleverantörer då tiden för genomförande var knapp

3 3(20) cirka 1 år från det att upphandlingen var klar till projektavslut. Blocket Ledarskap- engelska- sälj- och marknad överprövades i Länsrätten efter att en av de anbudslämnande utbildningsleverantörerna upplevde sig förfördelade vid tilldelningsbeslutet. Denna process fördröjde kursstarterna i detta block med två månader innan beskedet från Länsrätten kom att regionförbundet kunde arbeta som planerat med Drivkraft Värend som utbildningsleverantör. Mot bakgrund av överprövningen begärdes en förlängning av projektet till 31 december 2010, något som beviljades av ESF-rådet. De första utbildningarna drog igång den 19 oktober I projektansökan stod det att utbildningarna skulle starta redan 1 juni, vilket tidsmässigt inte var förenligt med lagen om offentlig upphandling. Med det stora antalet efterfrågade utbildningsplatser hoppades projektet kunna uppnå kostnadseffektivitet utbildningsplatser köptes in. Av dessa utnyttjades 814 platser av företagen, vilket motsvarar en 48%-ig beläggning på kurserna. Resten av utbildningsplatserna gapade tomma, kostnadseffektiviteten uteblev. Via e-postutskick och telefonsamtal försökte projektledaren att få företagen att skicka fler deltagare till kurserna, men företagen hade tyvärr inte möjlighet att fylla antalet kursplatser. Anledningarna var flera, se avsnittet Sammanfattande bedömning. En flexiblare projektorganisation, djupare förankring hos företagen, mer tid före och under projektet och inte fullt så fasta ramar från ESF-rådet hade möjligtvis kunnat göra kostnadseffektiviteten per kurs bättre. Sammanlagt genomfördes 110 kurser i projektet, vilket motsvarar 76% av de planerade. 35 kurser - motsvarande 24%, fick ställas in på grund av för få deltagare eller inga alls. Av de 25 företagen i projektet var 20 aktiva och 5 passiva. Med aktiv menas att företaget skickade deltagare på kurser och hade kommunikation med projektledaren. Med passiv menas att företaget inte skickade deltagare på projektets utbildningar. Med ökad förankring tiden före projektet kunde andelen aktiva företag i projektet ha varit större. Syfte och mål med projektet Redogör för projektets avsedda resultat/slutmål och eventuella delmål. Vad uppnådde ni i förhållande till era mål då projektet startade? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av t ex erhållna

4 4(20) kunskaper och ändrade attityder och/eller beteende. Vilket lärande åstadkom i projektet såväl internt som externt? Redogör för orsaken till avvikelser jämfört med projektansökan. Industrikompetens mål enligt ansökan 1. 90% av deltagarna ska ha upplevt sig fått bättre förutsättningar att klara av sina arbetsuppgifter % av deltagarna ska efter projekttidens slut ha fått utökade eller nya arbetsuppgifter % av deltagarna ska uppleva att de blivit mer rörliga på arbetsmarknaden, med större möjlighet att erhålla nytt arbete efter eventuell uppsägning. 4. Minst 3 nya nätverk ska ha bildats mellan företagen och andra aktörer med syfte att lära av varandra, öka erfarenhetsutbytet och skapa möjligheter till bättre resursutnyttjande inom och mellan företagen. Målen uppnåddes till viss del, där flera av deltagarna upplevde sig ha blivit bättre rustade för att klara arbetsgivarens krav på kompetens. Flertalet av de deltagarna tror sig också i viss mån ha ökat sina chanser att få arbete hos annan arbetsgivare vid eventuell uppsägning efter genomgången utbildning, men de flesta deltagare tror inte att de genom utbildningarna i Industrikompetens har minskat risken att bli uppsagda. Paradoxalt vittnar flera av deras arbetsgivare om att utbildningarna har gjort att de anställda har fått den kompetens arbetsgivarna ansåg nödvändig, vilket i sin tur har inneburit att företagen i dessa fall inte har behövt söka denna kompetens på annat håll. Således kan konstateras att projektet inte förebyggde faktisk arbetslöshet, men däremot förebyggde det som kallas strukturarbetslöshet, mer om det under avsnittet avslutande kommentar. Nätverken som bildades höll en mer informell karaktär än traditionellt företagsövergripande. Det visade sig att företagen redan arbetade i befintliga nätverk tillsammans med många av de andra projektföretagen, nätverk som exempelvis Rotary, Teknikföretagen, Tunga Fordon och TRR:s nystartade nätverk för kvinnliga personalchefer i regionen. Ytterligare ett nätverk fanns inte behov utav. Vad gäller kompetensinsatserna som sådana vidhåller många av företagen att de inte skulle ha gjort så massiva utbildningsinsatser på egen hand, men att de tack vare projektet kunde öka sin personals kompetens. Särskild strategisk påverkan fick projektet på ett av företagen, som medgav att Industrikompetens påverkat hela deras sätt att arbeta med kompetensfrågor!

5 5(20) Industrikompetens syften 1. Höjd kompetensnivå hos de anställda i särskilt utsatta företag inom tillverkningsindustrin i Kronobergs län. 2. Mer kvalificerade och utökade arbetsuppgifter för de anställda tack vara högre kompetens. 3. Större rörlighet för arbetskraften inom och mellan företagen. 4. Ökade förutsättningar för företagen att förbättra sina processer och rutiner samt att utveckla ny teknik, nya varor och nya tjänster som efterfrågas i framtiden. 5. Företag och anställda ska efter genomfört projekt vara bättre rustade att möta nödvändiga krav på förändringar och personalen ska även uppleva en starkare framtidstro. 6. Ökad samverkan mellan kommunernas näringslivskontor genom deras medverkan i ett samordnat och strukturerat projekt för företagsutveckling liksom mellan näringslivet/företagen, kommunerna samt regionförbundet. 7. Ge regionförbundet erfarenheter av att samrodna kompetensutvecklingsinsatser för ett större antal företag i länet. Lärdomarna från detta projekt kan användas för att initiera och genomföra liknande projekt i framtiden. Ovanstående syften uppnåddes till stor del, till glädje för projektledning och regionförbundet. Se övriga avsnitt i slutrapporten. För ytterligare detaljer kring hur projektet nådde sina mål och syften hänvisar regionförbundet till den externe utvärderarens rapport. Arbetssätt Vad var det huvudsakliga arbetssättet? Beskriv kortfattat vilka metoder och/eller utbildningar som användes. Beskriv eventuellt nya metoder eller materiel som tagits fram i projektet. Regionförbundet satte som skall-krav i anbudsförfrågan lärarledd undervisning framför självstudier på distans, då självstudier på distans skulle underminera målet om samverkan mellan företagen. Ett annat krav gällande undervisningen i utbildningarna var det att varva teori och praktik. De praktiska kurserna, exempelvis robot, svets, förarutbildningar och CNC skedde i ändamålsenliga lokaler med adekvat maskinutrustning för de praktiska övningarna. I en del fall hölls utbildningarna på plats hos företagen. Eftersom många av företagen hade olika styrsystem för sina robotar krävdes speciell skräddarsömnad av dessa utbildningar. Denna skräddarsömnad skedde i samråd mellan utbildningsleverantör, projektledare och inblandade företag. 43 olika utbildningar

6 6(20) blev efter denna skräddarsömnad 50 olika utbildningar, då de olika styrsystemen var avgörande för lärandet, men med samma rubrik och pris som efter upphandling. Även de teoretiska utbildningarna krävde praktiska övningar med rollspel och case. Flera av de teoretiska utbildningarna, såsom marknadsföring och ledarskap krävde att deltagarna gjorde uppgifter emellan de olika utbildningsdagarna/kurstillfällena. Det nya som tagits fram i projektet är det kursadministrativa verktyget att administrera hela utbildningsverksamheten. Detta skedde i samarbete mellan projektledaren och IT-leverantören. Projektledaren ställde upp en rad kriterier, krav och önskemål baserat på ESF:s rapporteringssystem och informationsbehov, samt bakgrundsvariabler och statisk. IT-leverantören skräddarsydde programmet efter dessa behov. Programmet är ett webb-baserat program, där de 25 utvalda företagen hade access till en internetlösning, som grundade sig på ett kalendarium. Även utbildningsleverantörerna gavs tillgång till detta kalendarium. I kalendariet kunde nyckelpersonerna på företagen ha tillgång till aktuell information om kursens innehåll, tid, plats, ansvarig, deltagarlistor etc. Nyckelpersonerna, d v s kontaktpersonerna på företagen, var också de enda som kunde anmäla deltagarna, då dessa själva inte gavs access till systemet. Programmet är så pass anpassat efter ESF-projekt att det numera kallas Kursplan ESF-Edition. Sedan Industrikompetens startade har detta program inhyrts av inte mindre än fyra olika ESF-projekt till. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer företag myndigheter)som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller ekonomiska resurser och övrigt. Redovisa eventuellt arbete i styrgrupp och/eller referensgruppen och dess eventuella sammansättning. Hur har projektgruppen fungerat? Hur har styrgruppen och/eller referensgrupp fungerat? Aktörer i projektet Företagen som ingick i projektet ABT-Balken AB, Alvesta 3-Plåt AB, Alvesta Galvaniseringsverkstad AB, Finnveden Powertrain AB, Cargotec Kalmar Industries AB, AB Oskar Sohlbergs, Polytec Composites AB, SPA-Produkter AB, Lennart Ottosson Bygg och Fastighet AB, Scandinavian Scale Co AB, Banco Bryggeri AB, Jitech AB, Tingsryds Industriteknik AB, Korpalycke Bygg AB, Rolf Johansson Schakt och Transport AB, Hammarplast Consumer AB, Norrhults stålgjuteri AB, Arcoma AB, Balco AB, Getinge Disinfection AB, Rottne Industri AB, Wexiodisk AB,

7 7(20) Willo Maskin AB, Växjöfabriken Produktions AB, Swepart Transmission AB. Företagen i projektet bidrog med sina önskemål, synpunkter och kompetensbilder för att hjälpa till att skapa bra grund för utbildningarna. Utbildningsleverantörer i projektet Byggteknik STF Ingenjörsutbildning AB Verkstadsteknik, Produktionsekonomi-produktionsteknik, Förarutbildningar Lernia Tech AB Svetsteknik Montico AB Ledarskap, engelska, sälj och marknad Drivkraft Värend AB Datautbildningar Sensus Studieförbund Utbildningsleverantörerna bidrog med undervisning och skräddarsömnad av kursernas innehåll. De tillhandahöll lämpligt och jämställt utbildningsmaterial. De arbetade snabbt och flexibelt för att anpassa utbildningarna efter rådande konjunktursvängningar och växlande deltagarantal, allt inom ramen för skrivna avtal enligt den upphandling som hade gjorts. Kommuner och näringslivsorganisationer som fanns representerade i referensgruppen Alvesta Kommun: Thomas Hedevik Växjö Kommun: Jan Söderström Uppvidinge Kommun: Kicki Svensson Lessebo Kommun: Helen Karlsson Älmhults Kommun: Olle Sandén, samt Sölve Johansson,Växande Älmhult Ljungby Kommun: Jan Melkersson Tingsryds Kommun: Anders Borgehed, samt Vi Företagare, Karin Palmér Regionförbundet södra Småland: Anders Unger Näringslivschefen i Markaryds kommun deltog inte i projektets referensgrupp då Markaryds kommun inte var med i projektet. Referensgruppen bidrog med sitt kunnande, sina nätverk och påverkansmöjligheter för att sprida kunskap och kännedom om projektet. Referensgruppen bidrog med sina kontakter via media för ytterligare spridning och kännedom om projektet. De bidrog med lobbying gentemot de företag som intog en mer passiv roll i projektet. Referensgruppen deltog aktivt i diskussionerna kring jämställdhet, då detta var en stående punkt på dagordningen vid referensgruppsträffarna.

8 8(20) Projektledaren Projektledaren, Nina Englund, ansvarade i enlighet med ansökan för följande områden 1. Ansvar för utbildnings- och erfarenhetsträffar där företagens kontaktpersoner/nyckelpersoner och näringslivsutvecklare deltog. 2. Uppdatering av kompetensbehoven, offentlig upphandling av utbildningarna, planering, information till företagen: det kursadministrativa webb-baserade programmet och dess innehåll. 3. Samordning av utbildningsinsatserna i kontinuerlig samverkan med utbildningsleverantörerna. 4. Information till och avstämning med utvärderaren, inhämtning av förslag till förändringar från denne för optimering av genomförandet. 5. Insamling av information och uppgifter nödvändiga för att redovisa projektet till ESF-rådet och SCB, ex månadsrapporter, tidrapporter, personnummerrapporter. För att sprida kunskap till deltagarna om Socialfondens roll som finansiär i projektet deltog projektledaren på 50% av alla kursstarter, inledde och hälsade välkommen med denna information. Projektledaren gjorde även intyg till samtliga kursdeltagare i projektet. Intygen innehöll information om kursens beskaffenhet, när den skedde samt ESF:s logotyp och Regionförbundet södra Smålands logotyp. Ekonomihandläggaren Ekonomihandläggare, Gun-Britt Ahlburg, arbetade med projektadministrationen. Där ingick bland annat följande arbetsuppgifter: Avstämning och genomgång av projektet gentemot budget, bokföring, betalning av fakturor, lönehantering, genomgång i samband med årsbokslut och delårsbokslut, kontakt med revisorer, redovisning till och kontakter med ESFrådet samt kopiering. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt ev. avvikelser utifrån projektplan, utmaningar etc. Vid tiden för projektansökan hade företagen i projektet tillsammans en andel kvinnor som motsvarades av 17% av de anställda inom de 25 företagen. Följande kring ämnet jämställdhet beaktades i projektet 1. Jämställdhet var ett av kraven i upphandlingen där samtliga anbudslämnare fick redogöra för hur de själva arbetar med jämställdhet. 2. Ett jämställdhetsseminarium, som utlovats i ansökan, ägde rum i januari

9 9(20) 2010 i syfte att lyfta frågor kring jämställdhet och öka deltagarnas medvetenhet om begreppet. Seminariet leddes av processtödet för jämställdhet. Alla 25 företag inbjöds att delta, 10 av dessa nyckelpersoner som ingick i de 25 företagen kom på seminariet. Deltog gjorde också projektledare och utvärderare. 3. Vid varje referensgruppsmöte diskuterades jämställdhet och hur projektet kunde bli bättre på att hantera och sprida kunskap om jämställdhet. 4. Vid många kursstarter satt projektledaren själv med och studerade hur föreläsare vände sin uppmärksamhet mot deltagarna beroende på kön. Ingen särbehandling av män eller kvinnor kunde urskiljas. 5. Projektledaren studerade också hur pass jämställt utbildningsmaterialet var, på ex truck- och traversutbildningarna. Här var utbildningsmaterialet från Lernia Tech föredömligt jämställt, där exempelvis bilder och exempel på kvinnliga arbetsledare och förare var vanligt förekommande. 6. Ytterligare en jämställdhetskonferens erbjöds deltagarna, men fick ställas in på grund av för få anmälda. Detta var en gemensam satsning mellan Blekinges projekt FKG 09 och Industrikompetens. 7. Det kursadministrativa programmet byggdes enligt projektledarens begäran upp med syfte att ta fram statistik enligt följande: Antal deltagare totalt i projektet var 814. Av dessa 814 var 146 kvinnor och 668 män, motsvarande 18% kvinnor och 82% män. Antalet unika individer totalt i projektet var 561 stycken. Detta är inte samma summa som totalt antal deltagare då en deltagare kan vara med på en eller flera kurser. En individ som deltar på tre olika kurser räknas då som tre deltagare. Av de unika individerna räknat bestod 108 av kvinnor och 453 av män. Andelen män utgjordes då av 80% och andelen kvinnor 20%. Andelen utnyttjade medel per respektive kön kan vara intressant ur den aspekten att se om männen deltog mer eller mindre på de dyrare utbildningarna. Här syns en liten, liten tendens till att männen deltog i marginell utsträckning de på något dyrare utbildningarna, där kvinnor utnyttjade 17% av värdet på utbildningarna och männen nyttjade 83% av värdet på utbildningarna (värdet räknas här som priset på inköpt utbildning). Om vi ser till tiden som kvinnor respektive män har lagt ned på utbildningar är den jämförbar med tidigare siffror och proportionerlig till antal deltagare. Männen nyttjade 80% av timmarna medan kvinnorna nyttjade 20%. 8. Den största utmaningen vad gäller jämställdhet i projektet var att locka företagen att delta i aktiviteterna kring jämställdhet. Se exempelvis punkt

10 10(20) nummer Sammanfattar vi jämställdhetsintegreringsbegreppet så uppfyllde projektet de mål som sattes. Kvinnorna utgjorde 17% av de anställda vid tiden för ansökan, nyttjade 17% av värdet på utbildningarna, nyttjade 18% av utbildningsplatserna och utgjorde 20% av antalet enskilda individer och nyttjade 20% av tiden i projektets kurser. Kvinnor likabehandlades av kursledare och utbildningsmaterialet som utbildningsleverantörerna erhöll var jämställt. Tillgänglighet för personer med funktionshinder Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt ev. avvikelser utifrån projektplan, utmaningar etc. I projektet Industrikompetens visades hänsyn till personer med funktionsnedsättning på följande vis 1. På utbildningsleverantörerna ställdes krav att lokalen för utbildningen skulle vara förenlig med Boverkets byggnormer, samt lydelserna i PBL (plan och bygglagen). 2. Beredskapen fanns att i möjligaste mån tillfredsställa individuella behov och önskemål orsakade av personernas funktionsnedsättning. 3. Att dialog och coaching skedde kontinuerligt med företrädare för Handikapprörelsens Idé- och KunskapsCentrum i syfte att säkerställa kvaliteten i hanteringen av ovanstående åtgärder. 4. Förekomsten av personer med funktionsnedsättning bestod i projektet av ett par personer med lite sämre syn samt en glutenintollerant. Kriterier för genomförandet De viktigaste dimensionerna i socialfondsprojekt är att se till individens kompetens och möjligheter, att lyckas. Att engagera berörda personer och att kunna påverka och få genomslag för resultaten. I det nationella socialfondsprogrammet finns fyra kriterier för genomförandet av programmet. Kriterierna syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde till Lissabonstrategins inriktning på ökad tillväxt och sysselsättning. Samtliga projekt ska uppfylla minst ett av dessa kriterier. Ett eller flera av kriterierna skall ingå i de regionalt formulerade prioriteringar som utarbetas i samband med regionala utlysningar. Besvara frågan/or utifrån de kritie/er som ert projekt utgår från. Främja lärande miljöer I Socialfondsprogrammet kapitel 2:5 1 så beskrivs lärande miljöer utifrån följande:

11 11(20) Programmet skall främja lärande miljöer genom att stimulera till kompetensutveckling med utgångspunkt i den enskildes utvecklingsbehov, oavsett om personen är företagare eller anställd, chef eller medarbetare, och koppla denna till verksamhetens mål. Kompetensutveckling bidrar till att individen bättre kan möta framtida omställningar på arbetsplatsen och öka sin anställningsbarhet totalt sett. För att lärande miljöer skall kunna utvecklas krävs ytterligare kunskaper om hur lärandet förändras i det moderna arbetslivet, vad som sker i övergångarna mellan studier och arbetsliv, hur det informella lärandet i vardagen och på arbetsplatsen kan tas till vara, och hur vi kan skapa förutsättningar för alla till lärande och därmed bättre möjligheter att etablera sig i arbetslivet. Samverkan för utveckling av lärande miljöer kan engagera t.ex. aktörer såsom utbildningsväsende, arbetsmarknadsmyndigheter, arbetsmarknadens parter och arbetsgivare och social ekonomi. Ni har i förekommande fall beskrivit hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan: Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Kriteriet var inte aktuellt vid ansökningstillfället, som ingick i varselutlysningen. Främja innovativ verksamhet Socialfondsprogrammet kapitel 2:5:2 ger följande definition av hur programmet förhåller sig till kriteriet främja innovativ verksamhet: Inom ramen för vart och ett av de operativa strukturfondsprogrammen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt att främja innovativ verksamhet 1. Detta innebär möjligheter att pröva alternativa sätt att investera i humankapital. Nya projekt kan utgå från resultat i tidigare genomförda socialfondsprojekt och integrera tidigare med framgång prövade metoder, i syfte att vidareutveckla dessa. Detta kan ske t.ex. genom att metoder används i större skala eller att målgruppen förändras. I bilaga 4 utvecklas begreppet ytterligare genom att bl. a. ge följande definition Lösningar som idag inte erbjuds eller är etablerade i befintliga system och strukturer Ni har i förekommande fall beskrivit hur ni tänkt jobba med detta kriterium i ansökan: Beskriv era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Kriteriet var inte aktuellt vid ansökningstillfället, som ingick i varselutlysningen. Däremot arbetades det fram ett skräddarsytt webb-baserat kursadministrativt program. Denna kursadministrativa lösning spreds till ESF-finansierade kompetensprojekt i Blekinge, Göteborg, Kalmar och Sölvesborg. Främja samverkan I Socialfondsprogrammet kapitel beskrivs kriteriet främja samverkan enligt följande; 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 om Europeiska socialfonden, artikel 3.5.

12 12(20) Samverkan, förankring av idéer och lösningar samt strategisk planering för att åstadkomma genomslag för det innovativa arbetet är viktiga element i strävandena att säkerställa ett mervärde i programmet. Medverkande aktörer måste vara tydliga både med sitt syfte att medverka och sina åtaganden inom projektet, och med hur de avser att gå vidare med framkomna resultat för att möjliggöra tillämpning i större omfattning. Ni har i förekommande fall beskrivet hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan. Beskriv utifrån ansökan era insatser för att uppfylla ambitionerna i ansökan. Samverkan var en röd tråd i projektet och kan ses ur flera aspekter: 1. Samverkan mellan referensgruppen och projektledaren upparbetades våren Samverkan mellan regionförbundet och näringslivscheferna fortgår alltjämt i det nätverk för näringslivschefer som drivs av regionförbundet. 2. Samverkan mellan företagen i projektet: I april 2009 kallade projektledaren samtliga företag i projektet till kommunspecifika uppstartsmöten där en kompetensbehovsanalys genomfördes. Här fick företagen möjlighet att träffas, knyta kontakter och utbyta erfarenheter med andra företag inom projektet. På dessa möten deltog även respektive näringslivschef, d v s den representant från referensgruppen som ansvarade för den aktuella kommunen där mötet hölls. 3. Under upphandlingen skedde samverkan mellan Växjö kommuns upphandlingsenhet och projektledningen. Även en representant ur referensgruppen satt med i upphandlingsgruppen. Samverkan mellan regionförbundet och Växjö kommuns upphandlingsenhet kommer återupptas för nästa projekt: Kompetensutveckling för besöksnäringen med diarienummer Under hösten 2009, efter delgivningsbeslut, upparbetades samverkan mellan projektledaren och utbildningsleverantörerna. En eller ett par kontaktpersoner per utbildningsleverantör utsågs för att effektivisera hanteringen, informationen, och uppstarten av kurserna. Upphandlingen för utbildningarna i projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen får avgöra om samverkan mellan dessa utbildningsleverantörer åter blir aktuellt hösten Samverkan mellan IT-leverantören och projektledaren upparbetades under hösten 2009 för att åstadkomma perfekt skräddarsömnad av det kursadministrativa programmet. Denna samverkan kommer fortsätta till nästa projekt: Kompetensutveckling för besöksnäringen med diarienummer Samverkan med Blekinges projekt FKG 09 upparbetades våren och sommaren Samverkan mellan den externe utvärderaren och projektledningen upparbetades hösten Varje kurs som startades fyllde en samverkansfunktion eftersom det kom flera deltagare från olika företag, som fick chansen att nätverka och knyta kontakter,

13 13(20) utbyta erfarenheter och lära av varandras företag. 9. Våren 2010 gjorde projektledaren en halvtidsavstämning/utvärderingsturné bland företagen, som samlades kommunvis. Här gavs företagen återigen möjligheter att samverka. I syfte att utreda företagens intresse att bidra till det regionala arbetet med kompetensförsörjning ställde projektledaren frågan om deras vilja att dela med sig av sina respektive kompetensinventeringar. Samtliga företag i projektet ställde sig positiva till detta, vilket ger framtida projekt/organisationer/utbildningsleverantörer möjlighet att ta vara på denna kunskap för att bättre kunna arbeta med Kronobergs läns framtida kompetensförsörjning. Det ger också Regionförbundet södra Småland möjlighet att ta tillvara denna kunskap och sätta den i sammanhanget med regionförbundets fortsatta arbete med kompetensplattformar som startades våren Tilläggas bör att flera av företagen fortsätter att samverka i befintliga nätverk i vilka de sedan tidigare ingår. Främja strategiskt påverkansarbete Socialfondsprogrammet definierar kriteriet i kapitel på följande sätt; Möjligheterna att få till stånd förändring och skapa genomslag för framkomna resultat gagnas av en strategisk ansats där aktörerna i ett projekt redan i det förberedande stadiet av projektet fokuserar på vilken kunskap som efterfrågas och vilka kontakter som behövs för ett effektivt genomförande. Detta är betydelsefullt både för att få önskad uppmärksamhet från målgrupperna och för att involvera dem i det kommande arbetet. Först efter en sådan kunskaps- och kontaktinventering bör planering och genomförande följa. Ni har i förekommande fall beskrivet hur ni tänkt jobba med detta kriterium i er ansökan. Beskriv hur ni jobbat för att uppfylla ambitionerna vad gäller kriteriet. Strategiskt påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med strategiskt påverkansarbete. Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas? Vad mer skulle kunna göras? Vem bör göra det? I projektansökans syfte punkt 7 beskriver regionförbundet en ambition att Industrikompetens skall ge regionförbundet erfarenheter av att samordna kompetensutvecklingsinsatser för ett större antal företag i länet. Lärdomarna från detta projekt kan användas för att initiera och genomföra liknande projekt i framtiden. Nedan följer en beskrivning av det samlade lärandet och den strategiska påverkan som alstrades i projektet.

14 14(20) Mycket av projektets strategiska påverkan på framtida verksamhet återkopplas till inflexibiliteten och kan betraktas enligt följande: 1. Företagen inom projektet kunde inte byta utbildningsplatser med varandra, även om det i flera fall fanns anledning att göra det tack vare nya kompetensbehov. Ett mer flexibelt regelverk från ESF-rådet skulle ha bidragit till att fler kursplatser kunde ha använts av deltagarna om dessa hade fått byta kursplatser med varandra. ESF-rådet angav som anledning statsstödsreglerna till att företagen inte kunde byta platser med varandra, eftersom man då riskerade att övertrassera sin beviljade kvot. Projektet hävdar dock att statsstödsreglerna på detta sätt inte skulle äventyras, eftersom det som mest handlade om kursavgifter mellan 500 kr och kr per person av 25 företag i projektet var passiva, använde inte några av projektets kurser för att kompetensutveckla sin personal. Om möjligheter funnits att byta ut passiva företag mot aktiva hade samtliga företag i projektet kunnat nyttja projektets resurser och beviljade kompetensmedel. Efter en tidningsartikel i Smålandsposten i juni 2009 framkom ett stort intresse bland Kronobergs läns övriga industriföretag att delta i projektet. Dessa företag kunde om möjlighet hade funnits agerat som reservföretag. 3. Ansökan kunde ha formulerats så att utbildningarna inte var förutbestämda utan att det fanns möjlighet att ändra kursplan vid ändrade behov. 4. Upphandlingsformen utgjorde ett mycket tidseffektivt arbete för projektledaren, men inte fullt så flexibelt kursutbud för deltagarna. En upphandlingsform såsom Blekinge använde: FKG 09, med förnyad konkurrensutsättning kunde till viss del ha löst inflexibiliteten kring det fasta kursutbudet. Hos FKG 09 skrevs endast ramavtal med utbildningsleverantörer, där möjlighet fanns att byta ut vissa kurser till andra för stunden mer efterfrågade. Tilläggas bör här att FKG 09 hade två 50%-anställda administratörer som medförde att projektledaren erhöll värdefull tid till en sådan tidskrävande upphandlingsprocess. Utöver arbetet med utbildningar skräddarsydda för industrin lärde sig projektledaren hantera en upphandlingsprocess, med allt från skapandet av förfrågningsunderlag till hur det går till i Länsrätten när ett ärende överprövas. Projektledaren lärde sig mer om Socialfonden och dess karaktär och krav, deras processtöd och nyttjandet av dessa. Ytterligare lärande innebar för projektledaren tekniska begreppsdefinitioner inom områden som exempelvis CNC, truck, robot och svets, samt hur privata företag arbetar med kompetensförsörjning. Projektledaren erhöll också värdefull information och stor respekt för

15 15(20) industriföretagens och industripersonalens situation under lågkonjunkturen med tillhörande varselprocesser. All denna samlade erfarenhet kommer regionförbundet väl till gagn inför fortsatt arbete med kompetensplattformar, formandet av projektkontor samt det nya projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen. Ytterligare strategisk påverkan stod att finna i det konkreta användandet av det nyskapade webbaserade kursprogrammet. Kunskaperna som detta program medförde kan med stor sannolikhet komma att bidra till en effektivisering av framtida projekthantering inom och utanför regionförbundet - det nyligen beviljade projektet Kompetensutveckling för besöksnäringen i synnerhet (diarienummer ). Industrikompetens, som skapades under varselutlysningen, medförde ett värde i sig att agera mycket snabbt. Projektet bidrog till lärdomen att undvika differens mellan avsikterna till projektet och förankringen i målgruppen. Detta kan följas upp i de fortsatta näringslivsträffarna som fortgår alltjämt efter projekttidens slut. Det strategiska arbetet med detta kommer således efter projektavslut. Regionala Prioriteringar Redogör för eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Projektet strävade så långt det var möjligt att använda sig av regionala utbildningsleverantörer utan att för den skull göra avkall på kvaliteten på utbildningarna. Detta resulterade i regionala leverantörer på 6 av 7 block. Endast en utbildningsleverantör var Stockholmsbaserad. Likaså ställde projektet krav på att utbildningarna skulle ske inom länets gränser, dels för att minska resandet för deltagarna och därmed minska kringkostnaderna i samband med utbildning, dels för att gagna de regionala kurslokalerna. Endast 5 av 110 kurser skedde utanför länet. Anledningen till att dessa fem kurser fick ske utanför länets gränser var att maskinutrustningen som krävdes för undervisningen inte fanns att tillgå i Kronobergs län. Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet. Den externe utvärderaren som anlitades lämnade enligt överenskommelse skriftliga rapporter, som bekräftade åtgärder till förbättringar kända för projektet. Projektledningen upplevde det positivt med ett externt perspektiv på arbetet. Detta

16 16(20) kompletterade arbetet med egenutvärderingen se punkt 5 och 6, samt samtal och feedback från ESF-rådets kontaktperson. Regionförbundet har i det interna arbetet ett lärande perspektiv på verksamheten. En extern utvärderare som kommer in i projektet ger anledning att studera det interna flödet av kunskap och lärande. Egenutvärdering Redogör för hur ni arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet. På följande sätt har projektet arbetat med egenutvärdering: 1. Varje vecka skedde kontakter med utbildningsleverantörer för att säkerställa kvaliteten i utbildningarna, möjliggöra skräddarsömnad av utbildningar och utvärdera tidigare kurstillfällen. Efter varje kurstillfälle skickades en utvärderingsrapport från utbildningsleverantören till projektledaren och beroende på vad som framkom i dessa rapporter vidtog projektledaren passande åtgärder. 2. Under april till juni 2010 ordnade projektledaren kommunvisa möten med projektets företag som en form av halvtidsavstämning och projektutvärdering. Frågor som berördes var bland annat om man ansåg att projektledningen arbetade på rätt sätt, vilken service man ansåg att projektledaren gav, hur man ansåg att utbildningarna fungerade och om en fortsättning på projektet efterfrågades. I denna halvtidsavstämning framkom att företagen var nöjda med projektledningens sätt att sköta projektet, att man gärna ville ha studiebesök inom ramen för projektet och att man hoppades få mer skräddarsydda utbildningar framöver i projektet. Utöver detta efterfrågades inte någon direkt fortsättning av projektet, men gärna någon form av samordnande funktion vad gäller kompetensutvecklingsinsatser för industrin. Vem som skulle ansvara för denna samordning var dock inte helt självklart. 3. Projektledaren hade nära kontakt med flera av kontaktpersonerna/nyckelpersonerna i företagen för att stämma av kundnöjdheten och ta emot förslag på ändringar, lösningar och förbättringar av kurserna. 4. Den internrevision som skedde genom ESF-rådet i september 2010 fungerade som ytterligare en form av utvärdering. Internrevisorn ställde många frågor som fick projektledaren att reflektera över processer och administration i projektet och hos Regionförbundet södra Småland. 5. Projektledaren hade regelbundna möten med sin mentor som är chef på

17 17(20) TRR, Trygghetsrådet en organisation som hjälper varseldrabbade företag i kris och tar hand om dess uppsagda personal och hjälper de uppsagda bli stärkta inför nya rekryteringsprocesser. Mentorn inkom med användbara uppslag i konsten att hantera varseldrabbade företag i lågkonjunktur. 6. Projektledaren hade regelbundna möten med företrädare för Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum för att utvärdera och förbättra tillgängligheten i projektet. 7. Projektledaren hade regelbundna möten med referensgruppen. Där informerades om aktuella lägesrapporter, allmänna frågor om projektet, deltagarnivåerna, samt hur vi skulle bli bättre på att hantera jämställdhetsbegreppet i projektet såväl som i referensgruppen. 8. Projektledaren hade regelbundna samtal med sin kontaktperson på ESFrådet för att rådgöra om hur man kan hantera vissa inte helt självklara fall, till exempel kursplatser, inställda kurser och hanterandet av de deltagare som vill gå en utbildning som de vid ansökan inte visste sig ha behov utav. Sammanfattande bedömning Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Det som gick bra Till att börja med gick inledningsturnén ute bland företagen mycket bra. Denna skedde april Här ställde projektledaren frågor kring kompetensbehov, antal utbildningsplatser och önskat innehåll på kurserna. Informationen som kom fram under denna turné användes sedan som bas i det upphandlingsunderlag och anbudsförfrågan som skickades ut i juni anbud kom in till regionförbundet. Blockindelningen på 7 block, fungerade mycket bra. Med endast fem utbildningsleverantörer (en utbildningsleverantör tog hem tre block) sparade projektledaren mycket administrativ tid. Det webbaserade administrativa kursprogrammet, kallat Kursplan, som skräddarsyddes för projektet enligt projektledarens önskemål fungerade mycket bra och servicen och supporten från IT-leverantören fungerade mycket ändamålsenligt. Även rapporteringen av personnummer till SCB underlättades genom en funktion i detta program. Tidplanen, efter revidering med hänsyn tagen till lagen om offentlig upphandling, fungerade bra. Tidplanen följdes.

18 18(20) Kontakten med processtödet för jämställdhet fungerade bra (kontakter med stödet för tillgänglighet användes inte av projektledaren). En seminariedag om jämställdhet anordnades och lärde både projektledaren och deltagarna tänka nytt och spännande kring ämnet jämställdhet. Kontakten med ESF-rådet fungerade bra. Kontaktpersonen svarade alltid på projektledarens frågor. En bra kommunikation med ESF-rådet underlättade för projektledaren att göra ett bra jobb. Ekonomihanteringen av projektet fungerade bra. En erfaren ekonomihandläggare från regionförbundet och en effektiv handläggning hos ESF-rådet gjorde att transaktionerna i projektet inte utgjorde några problem. En god kontroll från projektledaren vad gällde inkomna fakturor och avstämning mot avtal var en förutsättning. Halvtidsavstämningen april till juni 2010 fungerade bra som en ventil för de deltagande företagen att framföra sina synpunkter om projektet och dess innehåll. Här framkom att man tyckte att utbildningarna hade kommit igång sent i förhållande till konjunkturuppgången, men att man i övrigt var nöjd med projektet. Anledningen till den sena starten av utbildningarna var en kombination av två faktorer: beslutsprocessen hos ESF-rådet innan ansökan beviljades, tiden som gäller för lagen om offentlig upphandling. De regelbundna mötena med referensgruppen fungerade bra. Här hade projektledaren stöd och bollplank för diverse frågor och problem. Det som gick mindre bra Projektets ansökan lämnades in under varselutlysningen. Bristen på tid från det att projektidén uppkom till dess att ansökan skulle lämnas in gjorde att projektet inte förankrades så tydligt som det skulle kunna ha gjort om tid för förstudie hade funnits. Detta bidrog till att några av de 25 företag som anmälde sitt intresse i projektet missförstod förutsättningarna. Det var svårt att fylla kurserna i projektet. Många kursplatser gapade tomma. Projektet hade en 48-procentig beläggning på kurserna. För att lyckas fylla några av de tomma platserna hoppades projektledaren kunna kalla samtliga företag i projektet till dessa kurser, något som inte tilläts av ESF-rådets regelverk. Många av företagen befann sig under våren 2010 i svåra varselprocesser. För att underlätta för dem flyttade projektledaren därför flera av utbildningarna till hösten

19 19(20) När hösten kom genomfördess många av kurserna med bara några få deltagare. Orsakerna till svårigheten att fylla antalet platser var flera, bl.a. det faktum att många av företagen under projektperioden decimerade sin personalstyrka så mycket att de som från början var planerade att gå en viss utbildning inte längre fanns kvar i företaget. Konjunkturuppgången hösten 2010 ledde sedan i flera fall till att de få som var kvar i företaget inte kunde tas ur produktion till förmån för utbildning. Vidare spelade tiden som faktor en viktig roll till att företagens kompetensutvecklingsbehov hade ändrats, varför de inköpta utbildningarna i projektet inte längre stämde mot de aktuella kompetensbehov man hade hos företagen. För att möta dessa snabba svängningar på marknaden skulle Industrikompetens behövt vara ett projekt med flexibilitet nog att möta dessa ändrade förhållanden, och inte fullt så fasta ramar från ESF-rådet (se tidigare avsnitt Strategiskt påverkansarbete, punkt 1). Om dessa förutsättningar hade funnits hade deltagarantalet inte nödvändigtvis behövt sjunka så drastiskt från ansökan till genomförande. Projektet ställde heller inga krav på företagens deltagande, inga regler för avanmälan gjordes eftersom det paradoxalt skulle ha stridit mot hela grundsyftet med projektet, att hjälpa och stärka industri- och byggföretag och deras anställda i länet under lågkonjunkturen. Ett råd till framtida projekt är här, syftet till trots, att ändå våga drista sig till att ta ut någon form av avgift vid sen avanmälan. Regionförbundet södra Småland tillämpar denna princip vid övrig kursverksamhet som bedrivs. Avslutande kommentar När vi jämför denna lågkonjunktur med tidigare lågkonjunkturer framträder ett tydligt mönster. Förr om åren small lågkonjunkturen till snabbt, medan högkonjunkturen kom sakta, ungefär som att åka hiss ned och att ta trapporna upp. Den här lågkonjunkturen var som att både åka hiss ned och hiss upp, när det väl vände. Det framträder också ett tydligt mönster i uppsägningarna och återanställningarna. Förr sades arbetarna upp först och tjänstemännen sist en tendens som finns även idag. Skillnaden ligger numera i återanställningen, där man förr återanställde arbetarna först och tjänstemännen sist. Idag är det många av tjänstemännen som återanställs, medan arbetarna inte gör det alls. Problematiken känns igen i det vi idag kallar strukturarbetslöshet. I samband med lågkonjunkturen har företagen sett över vilka krav de har på sin personal. Det har resulterat i att vissa människor,

20 20(20) vars kompetenser inte har räckt till, har sorterats ut och avskedats. Genom projektet har vi till viss del kunnat minska denna strukturarbetslöshet, då vi tack vare Industrikompetens utbildningsinsatser har förändrat deltagarnas kompetensprofiler. Det i sin tur har gjort dem bättre rustade för de nya kompetenskrav som kommit ur lågkonjunkturen. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? De kan kontakta Nina Englund, projektledare för Industrikompetens södra Småland. Nina Englund finns på Regionförbundet södra Småland.

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Utvärdering av ESF-projektet Industrikompetens södra Småland

Utvärdering av ESF-projektet Industrikompetens södra Småland Utvärdering av ESF-projektet Industrikompetens södra Småland Slutrapport: 2011-01-10 Rapporten grundar sig på den information som utvärderaren inhämtat genom: - dokumentstudier - kommunikation med projektledning

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: april 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från Hallstahammars

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Mål och programområden

Mål och programområden Mål och programområden Övergripande mål för Socialfonden: Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. Två programområden: Programområde 1: Kompetensförsörjning Programområde

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden

Information Vägledning Utbildning. Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Information Vägledning Utbildning Om att införa tillgänglighet i projekt inom Europeiska socialfonden Innehåll Inledning...3 Arbetssätt och krav på kunskaper hos projektstödjare...3 Information...4 Vägledning...4

Läs mer

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av:

Lägesrapport/slutrapport ALLMÄNNA UPPGIFTER. Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: ALLMÄNNA UPPGIFTER Verksamhetens/projektets namn: Insteget Rapporten har skrivits av: Rapporten avser perioden: 2012-04-01 2013-12-31 Har ni gjort egna uppföljningar* Ja Nej *Om ja, bifoga dessa till rapporten

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): januari 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition

ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition ASTRAKAN KURSPLAN ESF Edition Nu i specialversion för ESF-projekt inom kompetensutveckling Spara massor av administration - och ge era projektdeltagare bättre service! I samarbete med flera ESF-projekt

Läs mer

Anbudsförfrågan avseende: Kursanordnare ESF projekt - Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna

Anbudsförfrågan avseende: Kursanordnare ESF projekt - Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna 2013-11-10 Dnr: 2011-3060046 Anbudsförfrågan avseende: Kursanordnare ESF projekt - Kompetensförsörjning för företag inom besöksnäringen i Dalarna Härmed inbjuds ni att lämna anbud på de kurser som ESF-projektet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012

Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Ansökan till främjande av kvinnors företagande Södermanlands län 2011-2012 Steg (se utlysningen) 1. Allmänna uppgifter Projektets namn: Projektperiod (ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD) : - Sökt belopp: Projektets

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds

Projekt VIGOR. - utvärderingsrapport. Luleå 2012-07- 15 Anna Berg Jansson, European Minds Projekt VIGOR utvärderingsrapport Luleå 20120715 Anna Berg Jansson, European Minds Inledning VIGOR är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivits av Storumans kommun med stöd av Europeiska socialfonden

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2013 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Period: Maj 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Tio medarbetare från Monoflex och tre

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling

Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Verket för näringslivsutvecklings författningssamling Utgivare: Kristina Lindskog, verksjurist ISSN 1401-2065 Rådets för Europeiska socialfonden i Sverige föreskrifter om stöd från Europeiska socialfonden

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2014 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Starkare fokus på uppföljning och utvärdering

Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt. Starkare fokus på uppföljning och utvärdering 1(12) Promemoria Diarienummer Version 2011-06-22 Sven Janssonn 08-57917114 Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfondsprojekt Denna handledning är tänkt att vara ett stöd för dig som ska

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Oktober 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Fem medarbetare på Backer

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Ledarutveckling över gränserna

Ledarutveckling över gränserna Handlingsplan för jämställdhet i (ESF projekt 2011-3030037) Bakgrund Vi vill genom olika ledarutvecklingsinsatser ge deltagarna större möjlighet till en framtida karriär som chef. Programmet genomförs

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november

Lägesrapport genomförande. 1. Verksamhet i projektet. Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP1 genomförande Diarienummer: 2008-3020462 Period: november 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden En medarbetare från

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: Validerad kompetensutveckling, CNC-Teknik 2007 Diarienr: 2009-3030098 Projektperiod: 10-01-18 11-07-31 Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet.

Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. Stockholm den 29 december 2011 Anbudsförfrågan utbildning av ledare och medarbetare i callcenterverksamhet. 1. Bakgrund Previa bedriver projektet ALERT (Arbete för Lärande och Engagemang som Resulterar

Läs mer

Öppet Forum Högskolan Halmstad

Öppet Forum Högskolan Halmstad Utvärderingsrapport 1 av Lust H projektet Öppet Forum Högskolan Halmstad 15 april 2003 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 1. Bakgrund Den 15 april 2003 arrangerade interrimteamet för Lust H en heldag

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Kan en kommun vara intermediär?

Kan en kommun vara intermediär? Kan en kommun vara intermediär? Vad krävs i så fall för att lärcentra eller annan offentlig verksamhet ska kunna axla rollen som kvalificerad utbildningsmäklare, pedagogisk motor och konceptbyggare för

Läs mer

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden

Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt från arbetsmarknaden Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige - Underlätta övergångarna till arbete för kvinnor och män som står särskilt långt

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare KUST Kurser Under ST Jenita Nilsson Projektledare Projektets sammanhang SOSFS 2008:17 Målbeskrivningar Delmål - beskrivning av kompetens Metoder för lärande Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli 2013 1(5) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): juli Inledning Integrationsfonden lägger

Läs mer

Extern utvärdering av projektet HP5

Extern utvärdering av projektet HP5 Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport II 2010-08-01 2011-02-28 1. Bakgrund... 1-2 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer

Läs mer

Lantbrukarnas Ekonomi AB, avd. Företagsutveckling. Projekttid Projekttiden är 15 mars 2008 till 31 juli 2009.

Lantbrukarnas Ekonomi AB, avd. Företagsutveckling. Projekttid Projekttiden är 15 mars 2008 till 31 juli 2009. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Dnr 19-8003/08 Se till din Marknad Lantbrukarnas Ekonomi AB, avd. Företagsutveckling Projekttid Projekttiden är 15 mars 2008 till 31 juli 2009. Sammanfattning Inom

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse.

Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. REDOVISNING Projekt REHABILITERANDE HJÄLPMEDELSHANTERING Som redovisning av projekt Rehabiliterande Hjälpmedelshantering vill vi från HSO Skåne avge följande redovisningsberättelse. 1. Projekttitel e t

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Vi hjälper dig att utveckla personalen!

Vi hjälper dig att utveckla personalen! Vi hjälper dig att utveckla personalen! ActivPersonalutveckling Snurrar hjulen för fort? Går du i samma fotspår? Vill du bli tydligare som ledare? Vill du utveckla ett ledarbeteende som består? Lång erfarenhet

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (11) Projektnamn Kompetensutveckling inom besöksnäringen Småland - Öland 2 Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Förstudien

Läs mer

E-arkiv Kronoberg och Blekinge

E-arkiv Kronoberg och Blekinge Dnr Elin Jonsson arkivarie Tel. 0470-413 07 Förstudie E-arkiv Kronoberg och Blekinge - Projektplan KOMMUNKANSLIET Kommunledningsförvaltningen 1 (12) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress Västra

Läs mer

Reglab 2015-2019. Projektplan

Reglab 2015-2019. Projektplan 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps-

Läs mer

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Slutrapport. Version 2.2 111013. 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten Slutrapport Version 2.2 111013 Projektnamn Ärende-ID 1. Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten 2. Nyskapande och innovativitet Beskriv vad som är nyskapande och innovativt

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

0611-349000 35192-4 070-2156951

0611-349000 35192-4 070-2156951 1(6) ANSÖKAN OM PROJEKTMEDEL Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Västernorrlands län Näringsliv och samhällsbyggnadsavdelningen 871 86 HÄRNÖSAND Uppgifter om sökande Organisationsnummer 202100-2445 Projektägare

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag

Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag 2015-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Västsverige Kompetensutveckling inom små och medelstora företag Nu kan ni söka

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (8) Projektnamn Jobb IN Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Jobb IN har arbetat för att mobilisera utrikesfödda långtidsarbetslösa

Läs mer

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB

Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB KKV1004, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2010-12-15 Dnr 377/2010 1 (6) Växjö Energi AB Box 497 352 41 VÄXJÖ Ifrågasatt konkurrensbegränsning gällande kommunal bredbandsverksamhet Växjö Energi AB Konkurrensverkets

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Välj utbildningar! Projektet erbjuder: Utbildningar som ska stärka individ och arbetsplats. Utbildningarnas innehåll och upplägg har arbetats fram i samråd med representanter från era arbetsplatser, en

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Europeiska Socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Stärkta yrkesutbildningar Nu kan ni söka stöd för projekt inom programområde

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin

Inledning TEKNISK RAPPORT 1(6) 2C1224 PROJEKTSTYRNING. 2002-10-31 Version 2. Inlämningsuppgift 4, Grupp 36 Magnus Jansson, Svante Rohlin TEKNISK RAPPORT 1(6) Inledning Denna rapport är en del av examinationen i kursen 2C1224 Projektstyrning. Rapporten är resultatet av en intervju med projektledaren Henry Frödesjö på Fortum Generation AB.

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda Energitillsyn 2011 Jönköpings län Miljösamverkan f Samarbetsprojekt för effektivare miljötillsyn i Jönköpings län Miljösamverkan f är ett samarbete mellan kommunerna

Läs mer

Styrgrupp för Kompetensplattform Västerbotten

Styrgrupp för Kompetensplattform Västerbotten PROTOKOLL 2012-02-15 Dnr: 10RV155 Styrgrupp för Kompetensplattform Västerbotten Tid: Onsdag den 15 februari, 2012 mellan kl 10.00 och 12.15. Plats: Region Västerbotten, rum Aspen Ledamöter: Hans Lindberg,

Läs mer