svenska föreningen för ADB & Juridik 25 år

Transkript

1 svenska föreningen för ADB & Juridik 25 år

2

3 svenska föreningen för ADB & Juridik 25 år 2006 av Agneta Lundgren m.fl.

4

5 Föreningens tillkomst U nder 1960-talet började automatisk databehandling (ADB) uppmärksammas som en angelägenhet för jurister. Vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet ägnade man tidigt frågorna uppmärksamhet och på initiativ av professor Jan Hellner och jur.kand. Peter Seipel bildades där Arbetsgruppen för ADB och Juridik år Intresset gällde både rättslig informationssökning med datorer och de olika materiella rättsfrågor som tekniken gav upphov till, bland dem skyddet av den personliga integriteten i den nya, elektroniska miljön. Perspektivet innefattade således redan från starten både datorn som juridiskt redskap och datorn som ett objekt för juridisk reglering. Arbetsgruppen byggdes successivt ut och omfattade ganska snart omkring hundra personer inom och utanför universitetsvärlden. Arbetsgruppen ordnade kurser i ADB och juridik för studenter och engagerade sig i forskning genom stöd till projekt, seminarier, uppbyggnad av ett specialbibliotek m.m. I och med att verksamheten växte och kontaktytan breddades blev en ombildning aktuell. Denna skedde år 1981 då arbetsgruppen ombildades till Institutet för rättsinformatik, IRI (The Swedish Law and Informatics Research Institute) vid Stockholms universitet. Ombildningen till ett institut innebar en fastare koppling till universitetet och gjorde det naturligt att överväga en särskild organisation för den externa verksamheten som kunde ge denna goda möjligheter att växa och utvecklas vidare i egen regi. För att diskutera denna idé och bl.a. se hur den förhöll sig till redan existerande föreningar, som Svenska Dataföreningen, träffades ett antal personer på Den Gyldene Freden i Stockholm. Tanken på en egen förening visade sig hållbar och en tid därefter, den 10 juni 1981, ägde ett konstituerande möte rum i matsalen Lindström på Sveriges Industriförbund, där Svenska föreningen för ADB och Juridik, ADBJ, såg dagens ljus. I detta möte deltog ett fyrtiotal personer, representanter för universitet, branschorganisationer, myndigheter och företag. Mellan ADBJ och IRI fanns således redan från starten nära kontakter och en naturlig arbetsfördelning styrd av IRI:s fokusering på forskning och ADBJ:s syfte att engagera praktiker i kurs- och seminarieverksamhet. Genom åren har föreningen lämnat forskningsstöd till IRI och många personer i ADBJ:s 3

6 ledning har även varit verksamma vid IRI. För båda organisationerna har detta inneburit ett fruktbart ge och få som på många sätt stärkt och utvecklat båda organisationerna. Den snabba utvecklingen av IT och dess många användningar har satt sin prägel på verksamheten. Nya områden för diskussion och utbildning har ständigt trätt fram. Ett axplock seminarieteman som belyser utvecklingen kommer att redovisas nedan. Sammanfattningsvis är det lätt att konstatera att föreningen hållit fast vid tanken att rikta intresset både mot användningar av IT i rättsliga sammanhang och mot IT-rättens olika grenar. Föreningens stadgar och medlemskrets Enligt sina stadgar skall ADBJ vara en oberoende, ideell organisation som inom sitt fackområde dels skall ge medlemmarna information och möjligheter till erfarenhetsutbyte, dels skall verka för att samhällsdebatten om ADB-teknikens rättsliga problem kan föras på saklig grund. Föreningen skall särskilt ta initiativ till utbildningsverksamhet, främja debatt och stödja forskning. En viktig uppgift är att skapa och utveckla kontakter med motsvarande organisationer i andra länder. Medlemskap i föreningen kan vinnas såväl av enskilda personer som av företag, organisationer och institutioner. Många av medlemmarna är jurister, en del är tekniker, men flera andra yrken är också företrädda. Föreningen har av naturliga skäl en stark anknytning till Stockholm. 375 medlemmar finns i Stockholmsområdet, endast 58 i hela övriga landet. Föreningsstämman är föreningens högsta organ och består av samtliga medlemmar. Föreningsstämman samlas till ordinarie möte en gång om året före den 15 april (årsmöte). Föreningens stadgar finns med i sin helhet som bilaga. 4

7 Nätverk ADBJ har byggt upp ett omfattande informellt nätverk av personer som från olika utgångspunkter arbetar med frågor som rör IT:s förhållande till rättsordningen. Detta nätverk har betytt mycket för att utveckla verksamheten och även för att väcka omvärldens förståelse både för frågornas betydelse och för deras komplexitet. Inte minst under uppbyggnadsskedet på 1980-talet var ADBJ en livaktig mötesplats, där redan etablerade experter generöst delade med sig av erfarenheter och kunnande till de yngre. Denna tradition lever kvar och är för många i föreningen ett viktigt mål för den fortsatta verksamheten. Inte minst finns det anledning att uppmärksamma att ADBJ erbjuder ett forum för möten mellan personer i de lagstiftande organen och experter hos företag och myndigheter. Föreningen har under åren byggt upp ett gott anseende som bland annat innebär att det är lätt att få centrala personer att komma till ADBJ-möten och föredra arbetet med utredningar och annat som kan vara av intresse för föreningens medlemmar. Seminarieverksamheten Seminarierna utgör tyngdpunkten i ADBJ:s verksamhet. Föreningen arrangerade till att börja med omkring åtta seminarier per år men antalet har efter hand växt och uppgår numera till i medeltal tolv per år. Några exempel på teman som behandlats är personlig integritet, juristens arbetsredskap, immaterialrätt, myndigheternas informationshantering, datorrelaterad brottslighet och IT-avtal. De s.k. kvällsseminarierna är gratis för medlemmar i föreningen (högst fem deltagare vid organisationsmedlemskap). För att finansiera de gratis kvällsseminarierna anordnar ADBJ också betalseminarier. Vid halvdagsseminarier är riktvärdet kronor per deltagande medlem och kronor för en icke medlem. Seminarierna planeras utifrån föreningens syften och för att skapa förutsättningar för utbildning, debatt och kontakter: Utbildning: Utbildningssyftet tillgodoses genom presentation av t.ex. nya lagförslag, ny rättspraxis, nya produkter och tjänster. 5

8 Debatt: Seminarierna utvecklas gärna till debatter där frågor ställs till föredragshållarna, paneler engageras, deltagarna möter upp med olika perspektiv och kunskaper o.s.v. Kontakter: Att seminarierna kommit att fungera som naturliga platser för kontaktskapande kan många medlemmar vittna om. Antalet seminariedeltagare växlar men ligger regelmässigt på personer per seminarium. Under något år har det genomsnittliga deltagandet varit så högt som över sjuttio personer. I många sammanhang arrangeras seminarierna i samarbete med andra föreningar och organisationer. Utöver IRI har samarbetsparter under åren varit t.ex. Svenska föreningen för upphovsrätt, Revisorsföreningen, Dataföreningen i Sverige, Datakonsultföreningen, Sveriges IT-företags organisation, Svenska bankföreningen samt systerföreningarna i Norge, Danmark och Finland. Som framgår av det ovanstående bygger föreningens seminarieverksamhet i stor utsträckning på ideella insatser. Men seminarieinledare och föredragshållare får i minnesgåva ett eller två kristallglas med ADBJ:s emblem etsat i botten. Gåvan är uppskattad och har blivit en tradition i verksamheten. För att ge en mer detaljerad bild av seminarieverksamheten och dess utveckling under åren följer här i 5-årsintervall de seminarier som föreningen arrangerat från och med 1982 till och med 2002 samt seminarierna för år 2005: Seminarier 1982: Den datapolitiska propositionen, Samordnad datapolitik Rättsskydd av program- och databaser Företagens löneadministration en konsekvens av lagar och avtal Elektroniska media och upphovsrätt ADB-kunskap för jurister med flera Artificiell intelligens

9 Seminarier 1987: Studiebesök på kommundata i Älvsjö Kvalitetskrav på informationstjänster Systemutveckling och rättssäkerhet Presentation av lagstiftningsarbete och utveckling av ett kontobaserat värdepapperssystem ADB-avtalen i fokus Företagsintegriteten i datasamhället och hur den hotas av offentlighetsprincipen Konkurrensläget på telekommunikationsområdet i USA Elektronisk signatur Juristens databaser Mervärdesbeskattning av ADB-tjänster Seminarier 1992: ADB-säkerhetsarbete vid Posten Datalagsutredningen Personregistrering i arbetslivet Software Procurement och 22 Säkerhet i ADB-system, praktiska möjligheter och rättsliga krav EG-anpassning av upphovsrättslagstiftningen Datorn som arbetsredskap för jurister Seminarier 1997: Elektronisk dokumenthantering mellan myndigheter och företag/enskilda IT-kommissionens arbete En ny datalag Nya medier och grundlagarna Rättsligt skydd för databaser Kryptering dags att reglera användningen Samhällets grunddatabaser

10 Seminarier 2002: Nya regler för moms på e-handel E-handelspub Det offentliga ansiktet på Nätet Distansförsäljning av finansiella tjänster, elektroniska fakturor e-handelspropositionen Personlig integritet i arbetslivet Betänkandet Lag om elektronisk kommunikation SOU 2002: Kommersialisering av myndighetsinformation Revideringen av EG-direktivet om personuppgifter, samt generaladvokatens yttrande i Bodilfallet i EG-domstolen Spel och dobbel på Internet PTS uppdrag att inrätta en rikscentral för IT-incidentrapportering E-handelsrelaterad lagstiftning Seminarier 2005: Vad händer med det offentliga rättsinformationssystemet? ADBJ-hearing om e-nämnden Lagstiftningsteknik i tekniklagstiftning Upphovsrätten i IT-samhället Brott och brottsutredning i IT-samhället Modemkapning Elektroniskt informationsutbyte i den offentliga sektorn Vad finns det för regler vid t.ex. datanätverksattacker eller infor ma tions krigföring? En fullständig lista över seminarier fr.o.m. hösten 2000 finns på ADBJ:s webbsida 8

11 Nordiska konferenser i rättsinformatik Varje år arrangeras en nordisk konferens i rättsinformatik. Ansvaret för kon ferenserna cirkulerar mellan länderna och brukar vanligen innebära en gemensam insats av dels de nationella forskningsinstituten för rättsinformatik (IRI och dess nordiska motsvarigheter), dels de nationella föreningarna för juridik och IT (ADBJ och dess nordiska motsvarigheter). Några exempel från senare år på nordiska konferenser i rättsinformatik är dessa: Software Procurement fick föreningen i uppdrag av International Federation of Computer Law Associations, IFCLA och Computer Law Association, CLA (USA) att tillsammans med Institutet för rättsinformatik (IRI) anordna och vara värd för 1992 års internationella konferens. Konferensen var inte bara nordisk utan också internationell. Den ägnades åt legala aspekter på anskaffning av programvara och databaser och hade rubriken Software Procurement 92. Konferensen hölls den maj 1992 på Berns salonger i Stockholm och öppnades av dåvarande statsrådet Reidunn Laurén. Tjugosju talare från nio länder (Danmark, England, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Sverige, Tyskland och USA) höll intressanta och uppskattade anföranden om olika ämnen med anknytning till upphandling och användning av programvara. 125 personer deltog i konferensen. Det kan i sammanhanget nämnas att International Federation of Computer Law Association, IFCLA, håller årliga konferenser på olika platser i världen. Någon representant från ADBJ:s styrelse brukar delta vid dessa tillfällen. Software Procurement 92 dokumenterades i Nordisk årsbok i rättsinforma tik Rättsinformation under 2000-talet. Nuläge i Sverige och Europa, trender och policy. Konferensen år 2000 arrangerades i samverkan mellan ADBJ, IRI och IT-kommissionens IT-rättsliga observatorium samt Nätverket för Europarättsforskning vid Stockholms universitet. Konferensen hölls i Stockholm den oktober Den behandlade den elektroniska rättsinformationens situation och utveckling i Sverige och andra länder. Föreläsarna kom från Sverige, från EU och från andra europeiska länder. Den dokumenterades i SOU 2001:17. 9

12 Rätten och säkerheten i IT-samhället. Temat för konferensen den oktober 2004 var säkerhetsfrågor behandlade på bred front, från informationskrigföring till skydd av enskilda konsumenter. Konferensen inleddes med ett key note av Ann-Louise Eksborg, general direktör vid Krisberedskapsmyndigheten. Den arrangerades i samverkan mellan ADBJ och IRI samt Stiftelsen för rättsinformation. Ett hundratal personer deltog. Konferensen dokumenteras i Nordisk årsbok i rättsinformatik Nordisk årsbok i rättsinformatik Svenska föreningen för ADB och Juridik medverkar vid utgivningen av Nordisk årsbok i rättsinformatik. Första utgåvan utkom Huvuddelen av redaktionsarbetet utförs vid forskningsinstitutionerna för rättsinformatik. Redaktörer under den första femårsperioden var två forskare vid de svenska respektive norska instituten för rättsinformatik, nämligen Cecilia Magnusson Sjöberg (numera professor) och Olav Torvund (också numera professor). Svenska redaktörer under följande år har varit Martin Brinnen, Peter Wahlgren och Peter Seipel. Årsboken har spelat en central roll i arbetet med att sätta ämnet rätts in - formatik på den juridiska kartan. Genom att kombinera temainriktade år - gångar med återkommande länderrapporter över aktuella händelser (lag stift - ningsåtgärder, praxisutveckling m.m.) skapade årsboken en kontinuitet i rapporteringen inom Norden. För de nordiska föreningarna gav årsboken ut rymme för presentation av verksamheten som ett led i medlemsrekrytering m.m. Föreningens medlemmar har möjlighet att köpa årsboken till ett reducerat pris. Årsbokens titlar: 1984: Juristen i datasamhället 1985: Juristen och datasäkerheten 1986: ADB, avtal och upphovsrätt 1987: Datoriserad rättsinformation 1988: Myndighetsdata och rättssäkerhet 1989: Databaser ett juridiskt perspektiv 1990: ADB, lagstiftningen och juristens roll 1991: Internationella aspekter på rättsinformatiken 10

13 1992: Software Procurement 1993: Telekommunikationsrätt 1994: Rättslig informationssökning i databaser. Juristens nya verktyg 1995: Medierätten nya utvecklingslinjer 1996: Telekommunikation rättsliga aspekter 1997: Elektronisk handel 1998: IT-rätten i 1900-talets sista skälvande år 1999: Nätets juridik 2000: IT och juristutbildning 2001: Konkurrens och telekommunikation 2002: Anonymitet Övervakning Tillit 2003: Media, innovationer och produktivitet Rättssäkerheten och teknologin i omvandling 2004: Rätten och säkerheten i IT-samhället 2005: (Något om elektronisk förvaltning, norskt redaktionsansvar) Forskningsstöd och stipendier Allmänt forskningsstöd ADBJ har som ambition att årligen sätta av pengar till forskning inom föreningens verksamhetsområde. Summans storlek har varierat från år till år, men har legat mellan och kronor. Bland annat har bidrag gått till publicering av forskningsrapporter från IRI (se även nedan). Stipendium till bästa uppsatsen inom området Juridik och IT Stipendiet skall stödja framtagandet av goda examensarbeten genom att belöna ett examensarbete inom området juridik och IT varje år. Stipendiet kan sökas av student eller handledare åt student för examensarbete som inte är äldre än ett år räknat från sista ansökningsdag. Stipendiet utgår i normalfall med kronor till en stipendiat. Stipendiet söks senast den 20 januari varje år. Stipendiet har funnits sedan 1991 och var då kronor. 11

14 Som exempel på uppsatser som belönats på senare år kan nämnas: 2002 Susanne Bärlin, Uppsala universitet, International Aspects of Spam and the Problem of Internet Jurisdiction Comparison U.S. and European Community Law 2005 Ida Sjöholm, Umeå universitet, I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen En studie i hur rätten att ta del av allmänna handlingar påverkas av Sveriges EU-medlemskap Stipendium för deltagande i Nordiska konferenser i rättsinformatik Stipendiet utgår för att täcka kostnader förknippade med deltagande i de nordiska konferenserna i rättsinformatik och tilldelas studerande och nyutexaminerade med dokumenterad skicklighet inom området IT och juridik. Stipendiet utgår med högst kronor per stipendiat. Maximalt fem stipendiater utses per år. Bidrag till spridande av forskningsresultat inom området Juridik och IT Bidraget utgår till täckande av kostnader för spridning av forskningsresultat, till exempel forskningsrapporter och examensarbeten. Det kan handla om tryck kostnader, kostnader för seminarier eller Internetpublicering. Bidraget kan sökas av såväl institutioner som av enskilda, och utgår med maximalt kronor per år. Bidragets storlek är beroende av antalet sökande och föreningens förmåga att utdela bidrag. I samtliga fall beslutar föreningens styrelse vilka som ska tilldelas stipendier. Föreningens styrelse Föreningens styrelse, som består av åtta personer, sammanträder allt sedan bildandet nio till tolv gånger per år. Föreningens första styrelse Ordförande: Peter Seipel, docent, Stockholms universitet Vice ordförande: Per-Gunnar Vinge, direktör, Sveriges Industriförbund Kassör: Lennart Nordström, organisationsdirektör, Statskontoret 12

15 Sekreterare: Tommy Svensson, forskningsassistent, Stockholms universitet Ingemar Ingemarsson, professor, Linköpings universitet Viktor Epstein, direktör, Svenska Arbetsgivarföreningen Jan Freese, generaldirektör, Datainspektionen Ulrika Tengelin, kammarrättsassessor Föreningens nuvarande styrelse Ordförande: Sören Öman, jur.kand., Stockholm Centre for Commercial Law Vice ordförande: Per Furberg, advokat, Setterwalls Advokatbyrå Kassör: Christine Kirchberger, jur.mag., Institutet för rättsinformatik Sekreterare: Nicklas Lundblad, direktör, Stockholms e-handelskammare Mats Anderfjärd, advokat, Setterwalls Advokatbyrå Elisabeth Antonsson, IT-säkerhetschef Föreningssparbanken IT Anna Nordén, IT-säkerhetsjurist, TrustWeaver AB Marie Sahlsten, rättsinformatiker, InfoData AB Följande personer har innehaft ordförandeposten Peter Seipel, docent i rättsinformatik, Stockholms universitet Jan Freese, generaldirektör, Datainspektionen Nils Rydén, byråchef, Datainspektionen Tommy Svensson, jur.kand., Sveriges Industriförbund Lars Lindgren, jur.kand., Svenska Handelsbanken Ingel Rabenius, jur.kand., SÄKINFO HB Britt-Marie Arne-Hellström, Post- och Telestyrelsen Claes Månsson, advokat, Advokatfirman Åberg & Co AB Anders Kylesten, Rikspolisstyrelsen Ann Börestam, Svenska Bankföreningen Sören Öman, Stockholm Centre for Commercial Law Det kan noteras att enligt föreningens stadgar samma person får väljas till ordförande högst tre gånger i följd. 13

16 Hedersmedlemmar Föreningen har tre hedersmedlemmar: Peter Seipel, professor, Stockholms universitet Per Furberg, Setterwalls Advokatbyrå Tommy Svensson, Svenskt Näringsliv Föreningens hemsida Föreningen har sedan flera år en hemsida, där information om föreningen och dess verksamhet publiceras. Föreningens utskick till medlemmarna sänds numera regelmässigt endast via e-post. Medlemsutveckling/medlemsavgifter 1982 hade föreningen drygt 200 medlemmar. Medlemsavgiften då var 75 kronor för enskild medlem, 25 kronor för studerande och kronor för organisation hade föreningen cirka 300 enskilda medlemmar och 68 organisationsmedlemmar, som kommer från branschorganisationer, myndigheter, företag och universitet. Många är jurister, en del tekniker, men även andra yrkesgrupper finns representerade. För 2005 är medlemsavgiften för organisationer minst kronor, för enskilda 350 kronor och för studerande 100 kronor. Organisationsmedlemskap är främst avsett för dem som vill stödja föreningen eko nomiskt och underlätta för den att verka för sina syften. 14

17 Lov & Data Sedan 1999 erhåller man som medlem i föreningen en årsprenumeration på tid skriften Lov & Data, som är en samnordisk tidskrift som utkommer fyra gånger per år. I tidskriften behandlas den senaste utvecklingen inom IT-rätten, till exempel ny lagstiftning och rättspraxis, samt andra frågor i skärningsområdet mellan IT och juridik. Lov & Data ges ut av stiftelsen Lovdata i Norge. Tidskriften fungerar som medlemstidning för Norsk forening for JUS og EDB, Dansk forening for Edb og Jura samt Svenska föreningen för ADB och Juridik. Huvudredaktör är professor Jon Bing. Professor Mads Bryde Andersen och doktorand Daniel Westman är nationella redaktörer för Danmark respektive Sverige. ADBJ:s medlemmar är också välkomna att bidra med material till Lov & Data. Namnbyte Föreningen har vid föreningsstämman 2005 beslutat om namnbyte från Svenska föreningen för ADB och Juridik till ADBJ Svenska föreningen för IT och Juridik, eftersom terminologin har skiftat från ADB till IT. Eftersom förkortningen ADBJ är så känd och inarbetad, har man valt att behålla den. 15

18

19 Bilaga Stadgar för Svenska föreningen för ADB och Juridik 1 Namn Föreningens svenska namn är Svenska föreningen för ADB och Juridik 1. Föreningens engelska namn är The Swedish Society for Computers and Law. Föreningen får verka genom lokala avdelningar. 2 Ändamål Föreningen är en oberoende, ideell organisation som inom sitt fackområde dels ska ge medlemmarna information och möjligheter till erfarenhetsutbyte, dels skall verka för att samhällsdebatten om ADB-teknikens rättsliga problem kan föras på saklig grund. Inom sitt intresseområde skall föreningen särskilt ta initiativ till utbild ningsverksamhet, främja debatt och stödja forskning. Föreningen skall verka för att kontakter skapas och utvecklas med motsvarande organisationer i utlandet. 3 Medlemskap och medlemsavgift Medlemskap i föreningen kan förvärvas av både fysiska personer och företag, organisationer och institutioner (organisationsmedlemmar). Fysiska personer förvärvar medlemskap genom att inbetala medlemsavgift. Organisationsmedlemskap kan erhållas efter skriftlig ansökan till styrelsen som snarast har att meddela den sökande om ansökan har accepterats. Medlemsavgift fastställs av föreningsstämman som äger besluta om olika avgift för olika medlemskategorier. Utträde ur föreningen kan ske genom skriftlig anmälan till styrelsen. Medlem som ej i föreskriven tid erlagt medlemsavgift anses ha utträtt ur föreningen. Styrelsen får besluta om hedersmedlemskap. 1 Föreningsstämman 2006 väntas besluta att namnet skall vara ADBJ Svenska Föreningen för IT och Juridik. 17

20 4 Föreningsstämman Föreningsstämman är föreningens högsta organ och består av samtliga medlemmar. Föreningsstämman samlas till ordinarie möte en gång om året före den 15 april (årsmöte). Kallelse jämte årsräkenskaper och revisionsberättelse skall sändas ut senast fyra veckor i förväg. Extraordinärt möte skall hållas då styrelsen så beslutar. Sådant möte skall av styrelsen snarast sammankallas då minst en tredjedel av medlemmarna begär det. Kallelse till extraordinärt möte skall vara medlemmarna tillhanda fjorton dagar innan mötet äger rum. Kallelsen skall ange det eller de ärenden som skall behandlas vid mötet. Stämman väljer mötesordförande och mötessekreterare samt två personer att justera mötesprotokoll. 5 Rösträtt och beslut vid föreningsstämma Rösträtt vid föreningsstämma tillkommer varje närvarande medlem som erlagt årsavgift. Varje medlem, inklusive organisationsmedlemmar, har en röst. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av mötesordföranden. Vid val skiljer lotten. Beslut om stadgeändring och om föreningens upplösning skall för att äga giltighet fattas vid två på varandra följande årsmöten varvid det vid varje tillfälle krävs två tredjedels majoritet. 18

21 6 Årsmötet Vid föreningens årsmöte skall följande ärenden behandlas: val av mötesordförande, mötessekreterare samt två personer att justera protokol let styrelsens verksamhetsberättelse revisionsberättelsen frågan om styrelsens ansvarsfrihet arbetsplan för nästkommande år de forskningsstödjande insatserna medlemsavgifter och budget val av styrelse, revisorer och valnämnd eventuella arvoden övriga ärenden, däribland av medlemmar lokala avdelningar och enskilda ärenden Förslag till ärenden som skall behandlas vid årsmötet skall vara styrelsen tillhanda senast den 10 januari. 7 Föreningens styrelse Föreningsstämman väljer vid årsmötet för tiden fram till och med nästa årsmöte en styrelse bestående av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och fyra övriga ledamöter. Samma person får väljas till ordförande högst tre gånger i följd. Styrelsen har sitt säte i Stockholm. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden vid behov och minst fyra gånger per år. Styrelsen är beslutsför då minst fem av dess ledamöter är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet och med utslagsröst för ordföranden. Styrelsens möten ska protokollföras. Styrelsen kan tillsätta speciella arbetsgrupper av föreningsmedlemmar för att lösa särskilda uppgifter. Styrelsens ansvar gentemot föreningsstämman påverkas inte av att sådana arbetsgrupper inrättas. 19

22 Styrelsen företräder föreningen utåt, verkar för att fullfölja föreningens syften och skall därvid särskilt: genomföra föreningsstämmans beslut och handha löpande ärenden föra medlemsregister utarbeta förslag till arbetsplan att fastställas vid årsmötet utarbeta årsräkenskaper och förslag till budget förbereda föreningsstämman 8 Valberedning Förslag till styrelseledamöter och revisorer avges av en valberedning på tre personer, vilka väljs av föreningsstämman för tiden till nästa årsmöte. 9 Räkenskapsår, revision Föreningens räkenskapsår omfattar kalenderåret. Vid årsmötet väljer föreningsstämman två revisorer. 20

23 Sponsorer vid ADBJ:s jubileumskonferens 2006:

24 Svenska föreningen för ADB och Juridik Box Lidingö Tel: