Spelifiering i praktiken. Battlefield 4 så utvecklade Dice det nya spelet. Staffan Björk forskar om interaktionsdesign

Transkript

1 Nr 3 december 2013 Ett magasin från Combitech AB Spelifiering i praktiken Battlefield 4 så utvecklade Dice det nya spelet Staffan Björk forskar om interaktionsdesign Spelifiering gör pendlingen roligare

2 Nr 3 december 2013 REDAKTIONEN Ansvarig utgivare Marie Bredberg Ett magasin från Combitech AB Redaktionsråd Nr Charlotte Magnusson Göran Carlzon Göran Ekberg Björn Rudin Redaktör Stina Svensson Nätvariant av OnTime Läs tidigare nummer av OnTime på Spelifiering i praktiken Battlefield 4 så utvecklade Dice det nya spelet Staffan Björk forskar om interaktionsdesign Spelifiering gör pendlingen roligare OnTime är en branschtidning som tar upp olika aspekter av teknik och samhällsutveckling. Varje nummer har ett speciellt tema som sätter lite extra fokus på ett utvalt område. Temaintro: Spelifiering, en introduktion 3 COMBITECH Linköping Box Linköping (Besöksadress: Universitetsvägen 14) Jönköping Box Jönköping (Besöksadress: Änkhusgatan 9) Växjö Ljungadalsgatan Växjö Övriga orter: Arboga, Borlänge, Enköping, Göteborg, Helsingborg, Hässleholm, Karlstad, Kista, Kristianstad, Lund, Malmö, Norrköping, Norrtälje, Skövde, Sundbyberg, Trollhättan, Uppsala, Västerås, Östersund, Oslo, Stavanger. Battlefield 4 en hel värld av nivåer och belöningar får dig fastna timme efter timme 6 Spelets tre beståndsdelar 10 Roligare i skolan med spelifierat lärande 12 Spelifiering är problemlösning, inte underhållning 14 Chromaroma gör pendling roligare och hälsosammare 16 Nyheter från Combitech 18 E-post info@combitech.se Hemsida PRODUKTION Combitech i samarbete med Erichs Communications, Linköping. Text där annat ej anges: Göran Carlzon, Kent Olofsson, Johan Åhlund, Anna Sigurdsson Schedin och Charlotte Magnusson. Grafisk design Capo AB och Svarteld form & foto AB Du kan även ladda ner OnTime som pdf på din dator. På hittar du också tidigare nummer, extramaterial och fördjupande artiklar. Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet. Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället. Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal orter i Sverige och Europa. Vi är runt 1300 medarbetare och ingår i Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd. Tryck Larsson Offsettryck AB

3 det är alltid en intressant resa som leder fram till ett OnTime-nummer. Jag kan konstatera att under denna resa så fördjupades och ändrades min bild av spelifiering som område. Insikten kom snabbt att vi i mångt och mycket redan är spelifierade genom olika lojalitetsprogram, motionsappar m.m. och även att det finns ett genuint intresse av spelifiering såväl inom privat industri som offentlig sektor. Vi har hittat många exempel på hur spelifiering idag används för att engagera, motivera och i en del fall även förändra beteenden. Det är tydligt att det finns ett intresse och ett antal genomförda projekt inom olika typer av offentlig verksamhet till exempel skolväsendet och kollektivtrafiken. Då många offentliga verksamheter dessutom arbetar med olika typer av Öppen Data - projekt kommer troligen det offentliga rummet att vara spelplatsen för många olika typer av spelifieringsprojekt likväl som rena spel. En viktig insikt är att vi människor tenderar att maximera vår belöning i belöningssystemet snarare än att göra rätt saker. När man spelifierar så är det mycket troligt att en del av användarna på olika sätt kommer att maximera sina poäng snarare än att handla i enlighet med reglernas anda. Spelifiering är knappast lösningen på alla problem, men rätt använt kan det göra stor nytta. Vem vet, kanske blir du inspirerad av exemplen i den här tidningen. / Björn Rudin, Affärsutvecklare och Teknikstrateg på Combitech

4 Temaintroduktion Spelifiering, en introduktion Datorspelsbranschen omsatte ca 67 miljarder dollar 2012 och beräknas växa till ca 80 miljarder dollar 2017 (DFC Intelligence Forecasts). Vi har de senaste åren sett framväxten av professionella speltävlingar och dedikerade TV-kanaler som enbart sänder speltävlingar och spelrelaterade program. Att spela spel är inget udda eller något som är isolerat till en viss åldersgrupp. det växande datorspelandet d.v.s. vanan i samhället att spela spel kombinerat med insikten att spelbranschen har bemästrat konsten att motivera människor står bakom mycket av det intresse för spelifiering som blommat upp de senaste åren. En bred och väldigt allmängiltig beskrivning av spelifiering är att det tar tekniker och mekanismer från spel och speldesign och använder det i en icke-spel situation. Spelifiering behöver alltså inte handla om datorsystem eller motsvarande vilket vi kan se i några av följande exempel. Lojalitetsprogram United Airlines lanserade 1972 ett lojalitetsprogram där man fick olika typer av belöningar t.ex. modellflygplan och annat reklammaterial om man flög mycket med dem. Senare införde Texas International Airlines ett system med poäng baserat på flygsträcka. I dag har de flesta flygbolag och hotellkedjor liknande program ofta kombinerat med olika nivåer som baseras på antalet samlade poäng. Efterhand som du stiger i nivå får du tillgång till nya tjänster och förmåner som VIP-lounger, hotellets gym trots att du inte bor där m.m. LinkedIn Ett av de vanligare sociala nätverken för yrkesmänniskor är LinkedIn. Några intressanta saker på LinkedIn är dels den tydliga exponeringen av hur många kontakter man har och frågan om man inte känner någon av ett antal föreslagna personer d.v.s. med ett enkelt knapptryck kan man öka antalet kontakter. En komplett profil enligt LinkedIn ska bl.a. innehålla en bild, vara uppdaterad m.m. Hur komplett din profil är anges i en procentsiffra t.ex. 80 procent men med tydlig information om att du lägger till ovan nämnda bild så blir din profil 90 procent komplett. En nyligen införd funktion är så kallade endorsements en sorts lättviktrekommendation kombinerad med en social dimension där man genom en enkel knapptryckning intygar att en person i sitt nätverk har en viss egenskap. Träningshjälp Runkeeper Runkeeper är en app som finns till både ios och Android och som lagrar information om de träningspass man utför. Träningspassen kan dels matas in manuellt men man har även möjlighet att använda telefonens GPS för att automatiskt samla in information. Lagrade träningspass kan analyseras och olika typer av statistik kan tas fram t.ex. träningstid, sträcka och antal träningar per vecka. Genom integration av sociala nätverk liknande Twitter och Facebook är det enkelt att dela sina träningspass och sin utveckling. Träningshjälp Fitocracy Fitocracy är en träningsdagbok för alla typer av träning. Baserat på löpsträcka, repetitioner eller vikt tilldelas alla aktiviteter ett antal poäng. Efterhand som antalet poäng ökar stiger man i nivå. Det finns även här en stor social dimension med forum, coacher och integration med Facebook och Twitter. På Fitocracy finns även utmaningar (quests) och utmärkelser (acheivements) där en utmaning kan t.ex. vara att simma 1500 meter vid ett tillfälle och klara av utmaningen The Pool Mile eller att uppnå en total simsträcka på 100 km och få utmärkelsen Growing Gils. Ecodriving [Nissan Leaf m.fl.] De flesta bilar idag har en färddator som samlar statistik om hur du kör och kan presentera snittförbrukning m.m. En av de bilar som tagit det hela ett steg längre är Nissan med sin elbil Leaf och telematiksystemet Carwings. Genom Carwings samlas information om trafiksituationen in men man jämför även hur energieffektivt föraren kör med andra förare i samma region och presenterar en rankinglista där du kan se hur du ligger till. 4 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken

5 Energismarta kommunhus Mellan den 1:a november 2011 och den 30:e april 2012 tävlade 21 kommuner i Västsverige om vilka som kunde eleffektivisera sina kommunhus mest. Som en del av tävlingen installerades en display i kommunhusen där man i realtid kunde se den aktuella elförbrukningen. Kommunerna tävlade i fyra olika kategorier t.ex. största totala elbesparing i kilowattimmar eller mest innovativa åtgärd. En av kommunerna, Svenljunga, minskade sin elanvändning med nästan 30 procent. Onboarding Många mekanismer och begrepp från spelvärlden känns direkt igen t.ex. poäng, nivåer, rankinglistor, tävlingar och utmaningar, kontinuerlig återmatning och statistik som ett sätt att skapa. engagemang, ökad kundlojalitet eller för att uppmuntra lärande. Det finns även andra områden där det finns inspiration att ta från spelindustrin nämligen användbarhet och den process som i spelvärlden kallas onboarding. Enkelt kan man beskriva onboarding som den lärandeprocess en spelare måste gå igenom för att förstå spelets regler och vilka verktyg som finns för att lösa sin uppgift. Om jag går till mig själv så har jag i princip aldrig läst någon bruksanvisning för de spel jag spelat. Det har heller inte behövts trots att jag i spelet utför komplexa uppdrag och har mängder med information presenterat på min skärm att ta ställning till. Anledningen till detta är att spelet är utformat på ett sådant sätt att jag i en lagom takt introduceras till de olika handgrepp och mekanismer som är nödvändiga för att spela spelet kombinerat med uppdrag på en svårighetsnivå som just nu är en kombination av utmanande och uppnåelig. Utbildningen är alltså inbyggd i systemet och jag utbildas under tiden jag spelar. Det är intressant att jämföra detta med många av de system jag använder i jobbet där jag efter inloggning hamnar i något som liknar en fullt upptänd cockpit med mängder av knappar och funktioner oavsett min roll eller mina behov. o OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 5

6 Spelutvecklaren Dice lanserar en ny version av sin globala succé Battlefield 4 en hel värld av nivåer och belöningar får dig fastna timme efter timme För miljontals dataspelare är den svenska spelutvecklaren Dice välkänd. Företaget ligger bland annat bakom spelserien Battlefield som hittills sålts i mer än 50 miljoner exemplar. Den 29 oktober i år släpptes det hett efterlängtade Battlefield 4 (BF4). spelens framgång beror mycket på dess varierande nivådesign, och en som verkligen har insikt i detta är Oskar Gabrielson, Executive Producer för den sociala tjänsten Battlelog på Dice. Från det minst sagt kreativa kontoret mitt i Stockholm berättar han om hur man från ett producentperspektiv resonerar när man skapar dataspel i världsklass. I BF4 är spelets belöningssystem oerhört viktigt och därför väl genomtänkt, förklarar Oskar Gabrielson. Mångfald, olinjäritet, bra tempo och möjligheten att kunna växla bland olika fordon, vapen och andra funktioner har stor betydelse för en bra spelupplevelse. Spelaren ska inom tio minuter kunna få sin nästa belöning och spelets suggestionssystem ger spelaren förslag och tips som förhöjer spelupplevelsen. Dessutom har man jobbat hårt med att förstärka den sociala aspekten och gjort det möjligt för spelarna att jämföra sig med andra och tävla med eller mot varandra. 6 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken

7 Fakta: Battlefield 4 Battlefield är en serie krigsspel för datorer och spelkonsoler. Scenarierna utspelas under Andra Världskriget, i Vietnam, i nutid etc. beroende på version. Spelserien lanserades första gången 2002 och har blivit en av de största spelsuccérna i världen på senare år med mer än 50 miljoner sålda spel. Sedan starten i Växjö 1992 har Dice förutom Battlefield utvecklat en lång rad spel som spritts över världen. Förutom krigsspel återfinns alltifrån racingspel som Rallisport till äventyrsspel som Mirror s Edge. Dice ägs sedan 2006 av amerikanska Electronic Arts, men har kvar sitt huvudkontor i Stockholm. Företagets spel benämns ofta som en av Sveriges största exportframgångar på 2000-talet. Oskar Gabrielson är Executive Producer för den sociala tjänsten Battlelog på Dice. Hur har ni förstärkt de sociala aspekterna med BF4? Det har vi jobbat väldigt mycket på, konstaterar Oskar. Vi skapade ett divisionssystem med en regionindelad struktur som har slagit väl ut. Spelet vet vilken region man tillhör och skapar olika regionala topplistor beroende på hur bra man är på olika saker. Det kan till exempel handla om att bli den bästa piloten eller tankföraren. Det finns en träningsmiljö där man kan träna upp sina kompetenser och vi märker att spelarna tilldelar sig olika specialistroller och jobbar sedan tillsammans. Dessutom ger vi spelarna möjlighet att inne i spelet prata med varandra, och om man vill så är det ju möjligt att även träffas på stan och umgås efter genomfört uppdrag i spelet. Vilken är din specialkomptetens i BF4 och hur ligger du själv till på topplistan? Jag ligger på sjätteplats i Uppsala när det gäller att reparera fordon i spelet, ler Oskar Gabrielson. Hur kommunicerar ni med spelarna och får reda på vad de tycker är bra eller dåligt? Genom den sociala tjänsten Battlelog kan spelarna diskutera och ge feedback om förändringar eller önskemål. Vi lyssnar noga på vad de vill ha och lägger mycket tid på att identifiera problem och hitta rätt lösningar. Hur går testerna till när ni samlar in data och optimerar spelet efter spelarnas önskemål? Vi har tre viktiga delar som alla måste fungera. Dels serverstabilitet som kräver långa betatestperioder med väl fungerande teknik. Den andra aspekten är spelets balans, med rätt antal vapen, belöningar och effekter. Aspekt tre är de mjuka värdena, hur spelet känns, om det är för kort eller om det har ett för högt tempo. Vi låter spelare med tidigare BF-erfarenhet testa i en halv vecka. Därefter har vi en en och en halv vecka lång öppen betatest där alla får testa spelet. Under betaperioden testar miljontals människor spelet och vi har möjlighet att förändra spelet baserat på den här feedbacken. Kan du ge exempel på någon nyhet ni infört? Vi har skapat ett helt nytt spelläge som kallas Obliteration. Det går ut på att man ska hitta och transportera en bomb till en viss punkt. Det har blivit väldigt populärt och det är fantastiskt att titta på när 64 spelare brakar lös tillsammans. Det är ett väldigt bra komplement till Conquest som är vårt mest klassiska och populära spelläge, säger Oskar Gabrielson. Om vi lyfter blicken något, hur står sig Sverige som spelutvecklarland? Sverige har flest världsledande spelutvecklare per capita, vilket är fantastiskt! Hur tror du att spelkulturen kommer att utvecklas i framtiden? Vi kommer att se en förflyttning från produkter som vi köper i butik till OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 7

8 Vad intresserar spelarna mest? När Dice själva skapade en omröstning om vilka mål som spelarna hade med Battlefield svarade hela 35 % att de ville klara alla av spelets mål. 16 % svarade att de ville nå Rank 100, 14 % ville låsa upp alla spelets vapen och föremål och 9 % ville bli den bästa spelaren i sin stad. tjänster som lever och förändras online, i din telefon, i din surfplatta, eller i din konsoll. Vi står inför en ny typ av ansluten spelvärld där olika enheter interagerar med varandra, något som vi inte har sett förut vilket är otroligt spännande, säger Oskar Gabrielson. Kan du se exempel på att speltänkandet spridit sig till andra områden? Finns det något område som borde jobba mer med spelifiering? Jag tycker att det borde finnas ett sådant tänk inom bankväsendet. Tänk att du har ett bankkonto där du har dagliga delmål som sporrar dig och ditt sparande. Där du kan se grafik eller mätare som påverkas av dina insättningar eller uttag. Det skulle kunna ge en extrem hävstångseffekt och skapa stora möjligheter till ekonomiska förändringar hos många! Ett annat bra exempel på gamification är spelet Zombies Run! Där löptränar man samtidigt som man jagas av zombies. Det funkar lite som en ljudbok där man får information i lurarna om en zombie är nära. Då får man instruktioner om hur man ska springa för att komma undan. Träningen blir spännande och vinsterna är bra hälsa och ökad vardagsmotion. Hur skulle du som är proffs inom spelutveckling göra för att få unga att gilla matematik? Då skulle jag jobba fram ett program där man tänker långsiktigt och som tar tid att spela, där spelarna belönas och uppmanas att jobba tillsammans. Spelet måste vara olinjärt med olika svårighets 8 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken

9 nivåer. Om man kör fast ska man snabbt kunna hoppa till ett annat kapitel och fortsätta där, det är jätteviktigt att kunna växla mellan uppgifterna. Det ska också finnas olika val och olika belöningar som uppmuntrar spelarna. Skolans matteböcker fungerar ju tyvärr inte på det här sättet, och jag tror starkt på att låna in kompetens från till exempel spelutvecklare för att skapa bra kunskapsspel för eleverna. o Så fungerar belöningssystemen i Battlefield I Battlefield 4 (BF4) tillåts spelarnas kreativitet blomma ut rejält. Till skillnad från många andra spel i genren har spelaren exempelvis möjlighet att utforska, eller belönas med, ett stort antal fordon. Det kan handla om pansarvagnar och jeepar men också om stridsbåtar och inte minst flygplan. Dessa belöningar är aldrig långt borta rent tidsmässigt, vilket är ett medvetet val för att motivera spelaren. Oskar Gabrielson, Executive Producer på Dice, berättar om vikten av att spelaren belönas ofta och framför allt på olika sätt. Detta är en oerhört viktig ingrediens i spelet. En del metoder för att öka motivationen är spelaren inte ens medveten om. Att kunna utföra givna uppdrag på olika sätt är exempelvis något som motiverar spelaren. I BF4 finns därför många olika sätt att ta sig an sina fiender. Uppgifterna kan lösas på olika sätt Ponera att du ska slå ut ett hus. I spelet har du då flera olika möjligheter till detta. Du kanske kan göra ett flyganfall eller gå in med din trupp till fots. Eller så använder du dig av en tank eller ett raketgevär. Men du kan också välja att slå ut strömmen i huset och chocka dina fiender med totalt mörker, eller förstöra en fördämning och översvämma huset. Dessutom kan vapnen i spelet ofta användas på olika sätt, detsamma gäller med spelets fordon. Detta triggar spelaren att leta efter möjligheter och testa olika upplägg istället för att slå ut huset med en raket. Det finns massor av den här typen av belöningar inbyggt i spelet, det gäller bara att hitta dem. Spelarna gillar detta då det förlänger upplevelsen, i kombination med att man kan prata med varandra i spelet och har möjlighet att bli bra på olika saker ger spelet en enorm mångfald och ser till att upplevelsen räcker länge. Både enskilda insatser och samarbete belönas Spelet belönar inte bara enskilda spelare utan också team som gör bra ifrån sig och i förhandsmaterialet innan spelets release berättades det om 900 unika belöningar i spelet. Det finns med andra ord goda möjligheter att utveckla sin spelkaraktär, som i spelets början startar med 0 poäng och då har titeln Recruit. Med tiden belönas spelaren med olika medaljer och gradbetäckningar, och vägen fram till 100 poäng och den eftertraktade titeln Colonel kan till en början ses som väldigt lång. Att ha en bakomliggande belöningsnivå och stiga i rang genom smart spelande, samtidigt som man belönas för sina uppdrag och övriga framsteg, är dock en oerhört viktig del i spelet. Belöningarna tar heller inte slut när man nått titeln Colonel, utan det finns även därefter nya föremål att lägga till sin samling. Därtill finns ett flertal olika uppdrag som enbart kan spelas av spelare med hög rang och dessa leder i sin tur till unika belöningar när de har utförts. Givetvis är det då smickrande för spelarna att vänner och fiender får se att de har att göra med en riktig hårding som utrankar de flesta. Detta triggar i sin tur medspelarna ute på de digitala slagfälten. OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 9

10 Staffan Björk forskar om interaktionsdesign Spelets tre beståndsdelar Vilka element är det som bygger upp ett spel och som måste finnas för att ett spel ska fungera? Docent Staffan Björk, spelforskare inom området interaktionsdesign vid institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitet, listar tre viktiga beståndsdelar. 1 2 spelupplevelsen. Här finns spelets kartor, Spelets tema Temat är ofta den första inkörsporten till miljöer, dess grafik och utseende. Temat är det som håller samman spelet och ger en helhetsupplevelse. Ett tydligt tema kan hjälpa spelaren på olika sätt. I en rymdliknande kontext kan exempelvis planeterna skiljas åt designmässigt. Spelaren får då en hjälp att intuitivt orientera sig mellan de olika spelnivåerna. Temat kan i sig självt också ge spelaren en fördjupad upplevelse och bidra till att locka till sig användare. Ta Monopol till exempel. Det klassiska brädspelet har många spelare, men om tillverkaren skulle välja att skapa ett Monopolspel i Star Wars-miljö så skulle personer som gillar Star Wars lockas att spela spelet bara därför. Temat är därför viktigt inte bara för att underlätta och förhöja spelupplevelsen, utan också för att locka användare. Spelets system Ett spel måste även ha ett system. Det styr de handlingar och val som spelaren kan göra och vilka effekter och konsekvenser dessa får. Hit hör exempelvis regelverk, spelets karaktärer, vad dessa kan göra och vilka rättigheter de och andra element i spelet har. Här gäller det att hitta en balans så att karaktärer och regelverk upplevs som rättvisa eller åtminstone logiska. Har du funderat på hur ett spel är uppbyggt? Staffan Björk har gått steget längre, han är nämligen spelforskare. 3inför olika valmöjligheter och utmaningar Spelets val och möjligheter Det är oerhört viktigt att spelaren ställs som kan lösas på olika sätt. Detta är en utmaning för spelutvecklarna, men avgörande för långsiktig framgång. När utvecklarna lyckas skapa rätt balans, med lagom mycket valfrihet, ökar sannolikheten för att spelaren trivs och vill fortsätta spela. o Risker med spelifiering Spelifiering kan vara förknippat med vissa risker om det används på fel sätt. Staffan Björk är till viss del kritisk till konceptet och menar att det ofta finns kryphål som kan utnyttjas: Det finns helt klart fall där man fått problem. Spelifiering har till exempel använts inom yrkestrafiken, som motivation för förarna att motverka långvarig tomgångskörning och för att korta bromssträckorna. Det fick dock vissa negativa konsekvenser. Snart märkte man att däcken började slitas ut mycket snabbare. Då upptäcktes att vissa chaufförer bromsade på fel sätt för att få så bra ranking som möjligt. Ett effektivt sätt att bromsa som gav bra ranking var exempelvis att köra in mot trottoarkanterna och låta friktionen göra jobbet, vilket knappast var tanken från början. Det finns också en annan risk som inte ska underskattas. Misslyckad spelifiering kan ge precis motsatt effekt mot den 10 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken önskade, och leda till att utövarna blir demoraliserade och omotiverade. Det är alltså viktigt att man tänker till och utvecklar systemen på ett smart sätt redan från början, så att användarna inte triggas till att fuska för att få högre ranking eller poäng.

11 Två vägar för att skapa ett spel Vid utveckling av spel finns det två vanliga modeller för hur man går tillväga. Antingen utgår man från temat, där man har en färdig struktur med idéer och karaktärer. Exempelvis om ett spel skulle utvecklas i Star Wars-miljö. Eller så utgår man från regler och system. Man vet vad man vill göra men inte i vilken kontext. Ett exempel är fantasy-spelet Diablo 3, där det stod klart vad karaktärerna skulle göra, men inte i vilken kontext. Bild från Mirror s Edge. OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 11

12 En bra väg till kunskap men inte utan risker Roligare i skolan med spelifierat lärande Att använda tankar från speldesign för att inspirera elever blir allt vanligare i våra skolor. Terese Raymond vet hur det ska gå till. Hon är frilanspedagog, initiativtagare till en förstudie om spelifierat lärande samt konceptutvecklare och arrangör av Teacherhack, där lärare får lära sig att använda ett spelifierat tänkande för att designa lektioner. konceptet är ett komplement till den övriga skolundervisningen och fungerar bra både med och utan tekniska hjälpmedel. Vill man inte ta hjälp av datorer och surfplattor kan man exempelvis använda sig av olika former av rollspel. Men man måste komma ihåg att det är viktigt att lärarna får de resurser som krävs, både när det gäller teknik och tid för att skapa ett relevant och pedagogiskt upplägg, säger Terese Raymond. Lär sig genom att hjälpa rymdvarelser En metod för hur man kan använda sig av spelifierat lärande utan några avancerade tekniska hjälpmedel har arbetats fram inom ramarna för Teacherhack. Metoden går ut på att en skolklass får en uppgift, exempelvis att lära sig och försöka förklara hur en kommun styrs och fungerar. Det upplevs normalt sett kanske inte som den mest spännande eller lättaste uppgiften att ta sig an, men med hjälp av storytelling kan läraren hitta på en ramhandling till lärandet. Kanske en historia om en rymdvarelse som kommit på besök från en annan planet. Eleverna får i uppgift att hjälpa rymdvarelsen att ta sig hem igen. Men för att komma åt sin rymdraket och kunna flyga tillbaka måste rymdvarelsen lära sig mer om vårt samhälle. Detta uppnås genom att eleverna hjälper rymdvarelsen med att hitta svar på sina frågor. För att lyckas måste de lösa uppgifter om kommunens olika funktioner. Allteftersom eleverna svarar rätt kommer de närmare målet att rymdvarelsen kan få åka hem. Detta projekt gör att eleverna måste samarbeta och lösa uppgifterna tillsammans, berättar Terese. Vill man bygga ut uppgiften till något större går det att införa fler sorters delmål. Man kan till exempel låta eleverna bygga en ny rymdraket åt rymdvarelsen, av olika material och delar som de tjänar ihop genom delbelöningar för sitt arbete under projektets 12 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken

13 Spelmekanismer Svårighetsgrad Hur lätt/svårt det är att utföra ett uppdrag eller en uppgift Slumpen Tur eller otur orsakad av omständigheter utanför spelarens kontroll Mission Utmaningar och hinder på väg till målet Resultat Spelets poäng och belöningssystem i relation till en spelare/team Svårighetsnivåer Undvika uttråkning och/eller frustration Tid Tidsbegränsning för att nå ett mål eller en belöning Betingning Belöning och/eller bestraffning som påverkar spelbeteendet Levels/nivåer Sektion som kopplas till specifikt mål Belöning Poäng eller objekt som spelare får för presetation Teacherhack är en ideell organisation som arbetar för att öka kunskaperna om programmering i skolan. För att inspirera eleverna till ett engagerat och positivt lärande jobbar de med tre viktiga områden: spelmekanismer, sociala mekanismer och motivation. Alla är viktiga och Teacherhack har brutit ner de tre områdena i beståndsdelar, eller delmekanismer som man kan jobba med. Se hela bilden på combitech.se/ontime illustration: emma österman är att klä lärandet i strukturer och belöningssystem som liknar de spel som barnen och ungdomarna gärna Teacherhack by Terese Raymond and tillbringar Maria Nordmark timme is licensed efter timme under a med, Creative helt Commons Erkännande-Inga-Bearbetningar 3.0 frivilligt. Unported License. Man måste samtidigt komma ihåg att spelifierat lärande inte är någon quickfix. Det bör istället ses som ett bra komplement till den ordinarie undervisningen. Det är något som kan ge bra resultat om den görs på rätt sätt, men det ställer krav på lärarna. Att bedöma elevernas kunskap är inte helt lätt och gång. Det hela kan sedan avslutas med en det gäller att ge eleverna spelifierade gemensam belöning i form av en friluftsdag med korvgrillning tillsammans. styrdokumentens kunskapsmål, menar utmaningar som innebär att de uppnår Terese. Lärarna diskuterar spelifiering på nätet Risk att belöningarna slår fel Intresset från lärarna för att prova på ett Det gäller också att belöna eleverna mer spelifierat lärande är stort. på ett balanserat sätt, så att de jobbar Vi har en Facebookgrupp med på att verkligen lära sig saker och ta in nästan 500 medlemmar där många lärare kunskap istället för att enbart jaga på diskuterar, inspirerar varandra och byter för att få belöningar. åsikter, berättar Terese. Lärarna vill Risken är att fokus blir lite för utveckla sina lektioner och är så klart stort på just belöningarna. Förståelse, nyfikna på vilka fördelar ett spelifierat kunskap och lärande går inte rakt av att lärande kan innebära. översätta till en hög level eller massor av belöningar. Det är en balansgång Stora möjligheter för läraren som vill skapa engagemang, men långt ifrån en quickfix men samtidigt försöker hitta fram till Möjligheterna till variation är också den inre motivationen att vilja lära sig, stora. Den gemensamma nämnaren konstaterar Terese. o Terese Raymond Blixtjakten lär dig genom att jaga blixtar webb: teacherhack.com och undvika monster Ett system som visat sig fungera mycket bra är Blixtjakten. Det går till så att vissa lektioner är så kallade game-lektioner och under dessa kan eleverna samla blixtar (jämför guldstjärnor). Blixtarna står för kraft och energi men det finns också monster. Ett monster är ett självförvållat distraktionsmoment som tar energi från uppdraget. När game-lektionen startar har gruppen redan fem blixtar, berättar Terese Raymond. Blixtarna kan förloras om eleverna inte undviker sina monster. Eleverna har sedan möjlighet att samla ytterligare tre blixtar till två olika förmågor (till exempel samarbete och fokus) per game-lektion. Eleverna kan alltså avsluta lektionen med maximalt elva blixtar. De fem som de behåller från lektionens start och tre per spelad förmåga. När eleverna efter en tid, med hjälp av ihopsamlade blixtar, klarat en level väntar en belöning som diskuterats fram i gruppen och som lärarna sedan beslutar om, så att det blir ungefär likvärdigt för alla grupper. På Vittra Telefonplan, den skola som utvecklat Blixtjakten, valde de exempelvis att belöna förmågorna samarbete, mod, ansvar, arbetsro och fokus. Gissningsvis är det tre faktorer som gör att eleverna blir så engagerade i detta, säger Terese. Det finns ett tävlingsmoment, barnen kan få belöningar och de blir stimulerade av att samarbeta med varandra. OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 13

14 SAP satte två innovationsstrateger på uppgiften Spelifiering är problemlösning, inte underhållning SAP, världens största leverantör av affärssystem, är kanske inte ett företag som förknippas med spelifiering, men faktum är att företaget arbetar en hel del med just detta. Ett exempel på det är den bok om spelifiering, Gamification at Work, som skrivits av två innovationsstrateger på SAP. I boken förklarar författarna Janaki Mythily Kumar och Mario Herger vad spelifiering är och vad som krävs för att lyckas. Vi fick en pratstund med Mario Herger och undrade till att börja med vad ska man tänka på för att lyckas med spelifiering? Man måste förstå att spelifiering är problemlösning, inte underhållning. Sedan måste du förstå problemet du vill lösa och att det verkligen handlar om ett beteende som behöver ändras. Ligger lösningen i exempelvis andra it-system, förändrade policys eller en annan organisationsstruktur är spelifiering inte rätt lösning. När du säkerställt att det är ett beteende som behöver ändras kan du definiera Mario Herger dina mätetal, börja förstå användarna eller spelarna som jag föredrar att kalla dem och fundera ut hur du ska göra spelifieringsupplevelsen rolig. Vilka är de största utmaningarna? Att förstå spelarnas motivation för att utföra vissa uppgifter och sedan lyckas öka deras engagemang när de utför det. Det är inte något som företagsledningar tränas att hantera och de har heller inte de verktyg de skulle behöva för att hantera det hela. Att företagsledningarna inte klarar av det idag märks bland annat på de skrämmande resultaten från en Gallup-undersökning som visar att 70 procent av de anställda på amerikanska företag känner sig oengagerade i sina arbetsuppgifter. Man ska därför akta sig för att låta företagsledningen bestämma hur projektet ska se ut och hur medarbetarna ska motiveras. Ska man lyckas med spelifiering måste man förstå vad som motiverar en anställd att utföra en viss uppgift och hur man kan öka engagemanget för den arbetsuppgiften. Medarbetarens motiv kan vara helt annorlunda mot vad ledningen föreställer sig. Ledningen måste förstå att det viktiga är att öka engagemanget hos medarbetarna och att det indirekt kommer att skapa mycket värde för företaget. Vilket motstånd kan man räkna med när man vill börja använda spelifiering? Att spel och arbete står i motsatsförhållande och att spelifiering handlar om att skriva spel. Men motsatsen till arbete är inte spel utan tristess och depression. Hur kan man hantera motståndet? När jag presenterar spelifiering brukar jag ta det i tre steg. Först visar jag på några fakta som de flesta inte känner till. Till exempel att snittåldern bland de som spelar datorspel idag ligger på 37 år och att över 40 procent av spelarna är kvinnor. Jag brukar också berätta att den näst största wikin i världen, efter Wikipedia, är World of Warcraft-wikin. När man jämför den med de wikis företaget eventuellt har lyckats skapa så blir det väldigt tydligt vilket engagemang det går att få via spel. Efter det brukar de vara lite mer intresserade av vad det går att åstadkomma med spelifiering, men fortfarande är många skeptiska och menar att även om spel kan skapa engagemang skulle de själva aldrig använda ett spelifierat system eftersom de har riktigt arbete att utföra. 14 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken

15 Då brukar jag visa hur de förmodligen redan använder spelifierade system utan att veta om det. Lojalitetsprogram hos flygbolag, profiler på LinkedIn, Nikes jogging-app, Amazon och Facebook innehåller alla spelifieringsinslag. Det brukar då vara rätt enkelt att få de flesta att inse att det är spelifiering som får dem att flyga med samma flygbolag hela tiden eller att konstant bygga ut sin profil på LinkedIn. Slutligen plockar jag fram några fallstudier och visar på vilka effekter bra spelifiering kan ha och vilken ROI (Return of Investment) man kan räkna med. Efter det är det ingen diskussion om spelifiering är något företaget bör använda utan mer om hur det ska användas. Vilka brukar vara de största motståndarna till spelifiering? Inom organisationen är de värsta motståndarna de som inte vet något om spelifiering, men som ändå har mycket bestämda, och högljudda, åsikter om att det inte är något att ha. De kan vara väldigt svåra att övertyga eftersom de inte nödvändigtvis är intresserade av att lyssna på några motargument. Oftast är det bättre att bara fokusera på de som åtminstone är villiga att lyssna, oavsett hur skeptiska de är till att börja med. Rent generellt är annars speldesigners kritiska till spelifiering. De baserar sina åsikter på vad de själva kan åstadkomma och ser ner på spelifieringen eftersom det inte utnyttjar de allra senaste inom speldesign och att de som arbetar med spelifiering därmed inte kan bygga spel. Det de inte inser är att vi som arbetar med spelifiering har andra mål. Vi ska få folk mer engagerade att använda affärsapplikationer som inte är ett dugg engagerande från början. Vi behöver inte göra fantastiska, och dyra, spel för att få medarbetarna mer engagerade utan det räcker med rätt enkla lösningar för att öka engagemanget ordentligt hos de som ska använda systemen. o SAP har använt spelifiering bland annat i ett projekt för att göra det enklare för användarna att använda företagets affärssystem, SAP ERP. Resultatet blev att 36 procent av användarna tyckte det var enklare använda systemet efter spelifieringen. SAP har också använt spelifiering för att öka deltagandet i deras sociala nätverk SAP Community Network och där lyckades företaget öka deltagandet med 400 procent på en månad. OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 15

16 Når även dem som inte gillar spel Chromaroma gör pendling roligare och hälsosammare Pendlingen kommer säkert högt upp på många människors lista över tråkiga saker. För den som åker tunnelbana, buss eller lånecykel i London kan dock erfarenheten bli lite mer intressant. Här går det nämligen att spela Chromaroma. chromaroma hämtar information om de registrerade spelarnas resor på kollektivtrafiken och använder det som bas för själva spelet. De riktigt entusiastiska spelarna kan exempelvis gå med i lag och erövra stationer och lösa olika uppgifter för att klättra på topplistan över de bästa spelarna. De som inte är fullt så entusiastiska kan istället använda Chromaroma för att få en automatisk visualisering av sina färdvanor och jämföra restider med mera med sina vänner. En finess med Chromaroma är att det enda som behövs för att delta är pendlingskortet som man använder för att betala resan. En av våra målsättningar när vi började utveckla Chromaroma var att det inte skulle krävas någon extra teknik som en smart mobil för att kunna vara med. Genom att vi kan hämta data från TFL (kollektivtrafiken i London) behöver spelarna bara dra sitt pendlingskort precis som vanligt och ändå vara med i Chromaroma, säger Matt Watkins, Creative Director på Mudlark som är företaget bakom Chromaroma. Matt Watkins Kollektivtrafiken avlastas Att göra pendlingen lite mer intressant är Chromaromas främsta mål, men det är inte det enda som spelet kan bidra med. Spelarna kan bland annat få poäng för att gå av en station före slutmålet och gå resten av vägen. Det har blivit populärt och bidrar till att få människor att leva lite mer hälsosamt samtidigt som kollektiv trafiken avlastas en del, säger Matt Watkins. För att förstå vad som skulle engagera folk att spela Chromaroma började Mudlark med att samla 100 personer i en testgrupp. De fick pröva alla möjliga idéer och efterhand som de bästa idéerna utkristalliserades utökades testgruppen med fler människor. En av de saker som Mudlark upptäckte var att bra visualisering var väldigt viktigt. Även de som inte var så intresserade av att spela spel tyckte om att kunna se 16 OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken

17 hur de färdats på snygga och lättförståeliga kartor så det var ett bra sätt att få människor intresserade till att börja med. Många gick sedan vidare och använde funktioner som att jämföra restider med sina vänner och försöka se om de kunde ta sig till olika platser snabbare än via deras vanliga rutt, säger Mat Watkins. Gillar inte begreppet spelifiering Chromaroma lanserades 2010 och har idag över spelare. Ett lyckat exempel på spelifiering med andra ord kan man tycka. Det är bara det att Matt Watkins inte är så förtjust i begreppet spelifiering. Det rister lite i mig när jag hör folk tala om spelifiering. Alldeles för ofta blir spelifiering en jakt på poäng som till slut leder till en ganska ihålig belöning. Ger man människor en gratis kopp kaffe som belöning för att de samlat en massa poäng, på ett ofta ganska oengagerande sätt, har man inte utnyttjat potentialen med spel ordentligt. Kan inte ge samma standardbelöningar Chromaroma ger också ut belöningspoäng och skapar topplistor för de bästa spelarna, och det är inget fel att ha sådana delar i sin lösning, men det får inte stanna där menar Matt Watkins. Chromaroma ger också belöningar, men de är ofta personliga och handlar inte så mycket om att du ska samla poäng. Istället får du mer information om dina resvanor, kan komma i kontakt med andra spelare och exempelvis jämföra restider. För att engagera en spelare måste belöningen kännas som att den är värd något för just den spelaren och då kan man inte ge samma standardbelöning till alla, säger han. Fakta: Chromaroma Chromaroma utvecklades av firman Mudlark och lanserades 2010 efter ett års utveckling. Projektet finansierades av innovationsfonden Channel 4 4ip och medieinvesteringsfonden Creative England. Målet med Chromaroma var inte i första hand att öka resandet med kollektivtrafiken eller något liknande, utan var mer tänkt som ett experiment för att visa hur visualisering och lokaliseringstjänster kan användas för att göra en tråkig upplevelse betydligt mer intressant. För de som tänker börja använda spelifiering, på rätt sätt, har Matt Watkins också ett råd. Ha kul! Om du inte tycker det är kul när du utvecklar ditt spel så är risken stor att ingen annan kommer att tycka spelet är särskilt kul heller. o OnTime nr 3/2013: Spelifiering i praktiken 17

18 nyheter Från på bilden. Jan Rosendahl, Lars Bengtsson och Tobias Pettersson som är några av de Combitechare som arbetar med TylöHelo. Combitech prisas för skolsamverkan Combitech är årets mottagare av» Utmärkelsen Kvalitet och samverkan i skolaarbetslivskontakter«i kategorin arbetsliv. Det presenterades under ett seminarium i samband med mässan»mötesplats skola«i Göteborg den 29 oktober. Combitech får utmärkelsen för samarbetet med it- Gymnasiet i Göteborg. Kombinationskraft i nytt ramavtal Combitech är en av de leverantörer som tilldelats ett ramavtal med European Spallation Source (ess), som är en sameuropeisk forskningsanläggning som kommer byggas i Lund. Flera av Combitechs tjänsteområden berörs, till exempel mekanik, konstruktion, elektronik, systemutveckling, systemintegration, säkerhet och miljö. Avtalet är på två år med möjlighet till två års förlängning. Effektiv produktutveckling Creone & TylöHelo outsourcar sin utveckling För kunder som inte har egna utvecklingsresurser kan Combitech fungera som en utvecklings avdelning. Creone och TylöHelo är två företag som dragit nytta av detta och på köpet fått en snabbare och effektivare produktutveckling som ger ett försprång till konkurrenterna. För små och medelstora Företag kan det ibland vara kostsamt och ineffektivt att ha egna utvecklingsresurser, speciellt om man inte har ett kontinuerligt utvecklingsbehov. Creone och Tylö Helo är två kunder som valt att outsourca sin produkt utveckling till Combitech, för att få tillgång till teknisk specialistkompetens och effektiva metoder. Dessa långsiktiga åtaganden drivs från vårt Jönköpingskontor, där man skapat ett arbetssätt som ger kunden möjlighet att utveckla produkter kostnadseffektivt och snabbt. I de fall det är möjligt baseras den tekniska plattformen på kända lösningar och öppen källkod. Likaså utvecklas hårdvaran och mjukvaran parallellt. Kunden involveras tidigt i utvecklingsprocessen, genom att man arbetar agilt och med prototyper som gör det möjligt att kontinuerligt testa och lägga till funktioner. Ett avgörande beslut Creone är ett framgångsrikt familjeföretag som säljer intelligenta förvaringssystem i form av nyckel- och värdeskåp. Företaget befinner sig i ett expansivt skede och har kunder i ett trettiotal länder, men för bara några år sedan var situationen helt annorlunda. - Det var bekymmersamt, då systemet innehöll många buggar och var ostabilt. Vi stod inför ett vägval - att hitta en ny och resursstark utvecklingspartner eller lägga ned företaget. Vi gick ut med en förfrågan till några olika teknikföretag och fick bra respons från Combitech, säger Johnny Wärnelöv, ägare i Creone och koncernchef för och delägare i TylöHelo. Samarbetet startade med en förstudie som bland annat visade att Creone behövde en bredare teknisk plattform för mjukvara. Valet föll på datormodulen SimCoM som är framtagen av försvars- och säkerhetsföretaget Saab ab, vars koncern Combitech tillhör. SimCoM är utvecklad för att hantera avancerade tekniska lösningar, vilket är en viktig aspekt i ett system som kontrollerar behörigheter till flera tusen nycklar. Combitech har bidragit med mjukvara, elektronik och mekanik i projektet. Idag har vi en modern elektronik och mjukvarulösning som många av våra konkurrenter saknar. Det ger oss ett försprång på marknaden. Combitechs duktiga ingenjörer och SimCoM har stärkt vårt varumärke och bidragit till att vi är där vi är idag, säger Johnny Wärnelöv. Ett tekniksprång I uppdraget med TylöHelo, som är en världsledande aktör inom bastu- och ångbad, började man också med att lyssna in kunden och analysera situationen. - Många av TylöHelos tidigare kontroll paneler var unika lösningar. Kombinerar man detta med flera varumärken, så får man ett stort antal produkter att underhålla och hantera. Vi föreslog att TylöHelo skulle reducera antalet elektroniska plattformar till tre, som sedan skulle utgöra navet för utveckling av kontrollpaneler i tre kundsegment - low, medium och high. På så sätt kunde man samordna utvecklingen, få ned kostnaden och minska logistikkostnaden. Det gör det också lättare att göra nya produktvarianter, säger Anders Flygare, affärsutvecklare på Combitech. Eftersom prototypen byggdes på känd elektronik kunde Combitech snabbt komma igång och utveckla mjuk- och hårdvaran parallellt. Man kunde också hjälpa TylöHelo att ta ett tekniksprång genom att erbjuda rörelsekänsliga displayskärmar, vilket är en utmaning i bastu- och ångbadsmiljöer med en hög luftfuktighet. I skrivande stund håller TylöHelo på att lansera low-segmentet, de andra två segmenten är på väg ut på marknaden. Långsiktigt samarbete I båda de här samarbetena är alla vinnare. Creone och TylöHelo har fått en effektiv och kostnadsmedveten utvecklingsavdelning som aktiveras när det behövs. Combitech får vara en långsiktig utvecklings partner till kunden och kan på ett konkret sätt bidra med sin kunskap.

19 Online gaming Combitech säkrar spelbranschen - Online gaming är en ung och växande industri där Combitech tidigt var inne. Vår långa erfarenhet inom teknik och säkerhet gör att vi har kunskaperna för att bygga, testa och validera de allra senaste spellösningarna. Den erfarenheten gör oss till en långsiktig partner till spelbranschen, berättar Jonas Stewén, teknisk säljchef inom informationssäkerhet på Combitech. Flera typer av aktörer Inom spelbranschen finns flera typer av aktörer som Combitech kan stötta på olika sätt. För myndigheter handlar det främst om att granska att spelen följer på bilden. Jonas Stewén. Stora pengaflöden i kombination med en kravbild där fel är oacceptabla och hög tillgänglighet är en förutsättning, gör online gaming till en bransch där säkerhet är av största vikt. regelverken. Att dragningar sker enligt reglerna, att vinstplan och slumptal är genererade på ett korrekt sätt, att programkoden är rätt och att systemet fungerar i sin helhet. För speloperatörer och spelleverantörer, som kan vara både statliga och privata, jobbar vi med om rådgivning inom säkerhetsområdet, exempelvis penetrationstester och incidenthantering. Combitech är godkända att utföra säkerhetsgranskningar av online spel i Sverige och på Isle of Man, Malta och Alderney, samt väntar på att bli godkänd på flera andra marknader. Läs mer på combitech.se/gaming Jämställdhet»Det som mäts blir gjort«battle of the Numbers är ett projekt med deltagande från tio svenska stor företag som syftat till att gå från ord till handling för att få fler kvinnor till operativa chefspositioner. Beatrice Kärnborg, affärsområdeschef på Combitech, har deltagit i projektet som nyligen avslutades. Efter ett år med workshops och diskussioner med kvinnor från tio svenska storföretag, därav Combitechs ägare Saab, kom resultatet. En lista med konkreta åtgärder hur företagen ska kunna attrahera, rekrytera och utveckla fler kvinnor till beslutsfattande och operativa chefspositioner. - Målet var att identifiera och genomföra åtgärder som ger effekt inom i första hand 6-12 månader. En viktig slutsats är att det måste vara vd och företagsledning som har ägandeskap i frågan och sätter upp tydliga mätetal och följer upp för att nå målen. Det som mäts blir också gjort, säger Beatrice Kärnborg. Konkreta åtgärder i summeringen från projektet handlar bland annat om krav på kandidater av båda könen i rekryteringsprocessen, att underlätta balans i livet, att hitta positiva förebilder och att underlätta rotation på chefsposter. Kunddrivet inköp i fokus Under december månad arrangerar Combitech seminarier i Jönköping, Finspång och Linköping på temat kunddrivet inköp, där vi ger en inblick i hur inköps-, produktionsoch produktstrategier bättre kan samordnas för ökad konkurrenskraft. Föreläsare är Jenny Bäckstrand som är doktor i produktionssystem på Tekniska Högskolan i Jönköping och affärsutvecklare på Combitech. I samband med detta har vi också passat på att förtydliga vårt erbjudande kring logistik på vår webbplats, combitech.se. Combitech på spåret Combitech samlar sin kompetens och genomför en satsning på järnvägsfrågor, speciellt inom områdena ertms (det nya Europagemensamma signalsystemet) och trafikledning/trafikstyrning. Ett ertms-center är under uppbyggnad i Borlänge. På Nordic Rail i oktober visade Combitech sitt erbjudande mot marknaden då stora delar av järnvägsoch transportbranschen samlades på Elmia under tre dagar. 30/70 Combitech arbetar sedan flera år med sitt 30/70-mål, som innebär att 30 % av medarbetarna och cheferna ska vara kvinnor. Sedan 2011 har andelen kvinnliga chefer ökat från 20 % till dagens 26 %. I ledningsgruppen är 43 % kvinnor. - Vi har deltagit i Battle of the Numbers för att få extra skjuts i vårt arbete med 30/70. En del av åtgärderna på listan har vi redan genomfört, men vi kommer nu att titta på vad vi kan göra ytterligare för att nå vårt mål, säger Combitechs vd Marie Bredberg. till vänster. Beatrice Kärnborg in action. Foto: Per Kustvik till höger. ERTMS-labyrinten också in action i vår monter på Nordic Rail.

20 avsändare Combitech ab Box Linköping Porto Betalt Combitech Training Institute: Aktuella kurser Övergripande riskhantering jan Stockholm Konsten att kriskommunicera (Delkurs 1-4) jan Stockholm Grundläggande informationssäkerhet 15 jan Stockholm Översiktskurs Rakel 22 jan Enköping Effektiv granskning 23 jan Linköping Scrum i praktiken feb Västerås Systemlogistik feb Linköping Förbränningsmotorteknik grund 18 feb Södertälje Hantering av operativa risker i bank & finans feb Oslo combitech.se/utbildning 2. utvecklings kostnad med hälften. Men Att byta fysiska prototypserier mot simuleringar kan reducera tid och för att lyckas gäller det att anpassa företagets arbetssätt och processer. Det menar Tomas Sjödin, expert på virtuell produktutveckling på Combitechs utvecklings center i Trollhättan. 1. Vad är virtuell produktutveckling? - Det är ett ganska vitt begrepp som berör flera delar i en utvecklingsprocess. Model Based Definition (MbD) innebär att all produkt information finns i CaD-systemet. Även simulering av produktionsprocessen är en del av virtuell produktutveckling. Men det jag främst menar här är simulering och analys av produktegenskaper som hållfasthet och livslängd, vilket innebär att man inte behöver bygga fysiska prototyper. Själv har jag 3. Vilka råd kan du ge till företag som vill komma igång? Här möter du Combitech: Kalender: bakgrund från Saab Automobile, där vi som - Tidigare var det svårt och krångligt 15 jan JidokaQ Agile Community, att bygga simuleringsmodeller och göra Göteborg simuleringar, men i takt med att simuleringsprogramvarorna blir mer användarvänliga 15 jan Seminarium om informationssäkerhet, Stockholm 6-8 Feb DataTjej 2014, Linköping första fordonsföretag i världen utvecklade en bil (Saab 9-5) virtuellt, helt utan prototypserier. Fordonsindustrin var föregångare, men metoderna används idag av de flesta större industriföretag och fungerar även för mindre företag inom flera branscher. Tre frågor & tre svar»utveckla på halva tiden till halva kostnaden«hur fungerar simulering rent praktiskt och vad är vinsterna? - Det handlar om att man bygger avancerade beräkningsmodeller, där man genom simulering kan testa exempelvis hållfastheten i sin konstruktion. De främsta fördelarna med detta arbetssätt är att man kan spara både tid och pengar genom att undvika att konstruera hårdvara för att göra prototyptester. Det ökar också kreativiteten i utvecklings arbetet genom att man enkelt kan testa vilda idéer utan att det tar en massa extra tid. Man minskar därmed risken att innovationer hamnar i papperskorgen. En annan fördel är att man kan analysera vad som händer inuti konstruktionen vilket leder till ökad förståelse för komplicerade samband. blir tröskeln för att komma igång lägre. Det blir då än viktigare att verkligen förstå vad man håller på med. Det allra viktigaste för att lyckas är att anpassa processer och organisation i företaget. Att införa ett nytt arbetssätt tar tid och det är därför viktigt att få med sig medarbetarna på förändringsarbetet. Ett bra tips kan vara att starta i lagom takt. Att kanske köra dubbelt med både prototyper och simuleringar under en period, för att känna att det funkar. Man kan ta det i steg, först testa på ett litet projekt för att senare införa det i större skala. Mirakel skapas inte över en natt utan genom hårt arbete! För fler evenemang, combitech.se nästa nummer ute mars 2014 Detta och äldre nummer hittar du som pdf-filer på vår webbplats. I nästa nummer bjuds det åter på ett aktuellt tema och spännande nyheter. Håll utkik i mars! combitech.se/ontime