Utkast till. Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Stockholm län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utkast till. Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Stockholm län"

Transkript

1 Utkast till Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Stockholm län

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROGRAMMETS MÅL OCH STRATEGISKA INRIKTNING PROGRAMMETS STRATEGISKA INRIKTNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...2 Programövergripande indikatorer HORISONTELLA KRITERIER GENOMFÖRANDE STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDE ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR URVALSPROCESSEN ÅTGÄRDSVISA RAMPROGRAM OCH RAMBESLUT PROGRAMMETS INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER INSATSOMRÅDE 1 - STORSTADENS INNOVATIVA MILJÖER Åtgärd 1.1 Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Åtgärd 1.2 Internationell konkurrenskraft Åtgärd 1.3 Främja integration och mångfald INSATSOMRÅDE 2 FÖRETAGSUTVECKLING Åtgärd 2.1 Entreprenörskap och företagande Åtgärd 2.2 Kapitalförsörjning INSATSOMRÅDE 3 TILLGÄNGLIGHET Åtgärd 3.1 Förbättrad tillgänglighet och förutsättningar för regionförstoring FINANSIERINGSTABELL Stockholm den 23 november Åtgärdsdokument 1

3 1. Inledning Stockholms län omfattas under av EU: s mål för konkurrenskraft och sysselsättning som finansieras med medel från två fonder - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska Socialfonden (ESF). Strukturfonder, som de kallas, utgör en del av EU:s sammanhållningspolitik och syftar till att minska de regionala skillnaderna inom unionen. Detta åtgärdsdokument omfattar den del som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och förvaltas av Nutek. Åtgärdsdokumentet är ett komplement till Regionalt strukturfondsprogrammet för konkurrenskraft och sysselsättning i Stockholms län och är tänkt att fungera som vägledning för den som vill söka bidrag inom ramen för programmet. Det innehåller en beskrivning av programmets strategiska inriktning och mål, insatsområden och åtgärder, vilka krav som ställs på ansökningar samt genomförande och avslutande av projekt. Förvaltningsmyndigheten (FM) antar åtgärdsdokumentet efter övervakningskommittén godkännande. Det fungerar sedan som ett beslutsunderlag för förvaltningsmyndighetens beredningar och strukturfondspartnerskapets prioriteringar av ansökningar. Åtgärdsdokumentet har tagits fram i samverkan med samma breda partnerskap av lokala och regionala aktörer som deltog i framtagandet av förslaget till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Stockholms län För mer information om programmet, utlysningar och blanketter besök För mer information om Europeiska Socialfondens program, besök 2. Programmets mål och strategiska inriktning 2.1 Programmets strategiska inriktning och övergripande mål Det övergripande målet för programmet är att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. Detta sker genom: ett utökat samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor att stimulera innovationsförmågan genom kunskapsutveckling hos små och medelstora företag en ökad integration för att ta tillvara på alla invånares kompetens och därmed säkra företagens arbetskraftförsörjning. 1 Förslag från länsstyrelsen inlämnat till regeringen 31 oktober Se 2 ALMI Företagspartner Stockholm, Banverket Region Öst, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Företagarna Stockholm, Försäkringskassan Länskontoret Stockholm, Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms län, Innovationsbron Stockholm, Kommunförbundet Stockholms län, Coompanion - Kooperativ Utveckling i Stockholms län, LO-distriktet i Stockholms län, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi, SACO/Jusek, SIF Stockholm, SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Stockholms Akademiska Forum, Stockholms Akademiska Rektorskonvent, Stockholms Handelskammare, Stockholms Hantverksförening, Stockholms läns landsting/regionplane- och trafikkontoret, Stockholms Stad, Svenska ESFrådet, TCO-rådet i Stockholms län och Vägverket Region Stockholm Åtgärdsdokument 2

4 att främja entreprenörskap och företagande att förbättra tillgängligheten och öka förutsättningarna för regionförstoring Programmets insatser kommer att koncentreras till stora strategiska satsningar. Insatser inom programmet kommer företrädesvis att genomföras inom ramen för större och långsiktiga beslut. Inom programmet kommer insatser att genomföra som är strategiskt viktiga för att stärka regionen som en funktionellt sammanhållen region och som effektiviserar användandet av regionens resurser. Programmet ska bidra till att skapa ett mervärde för de pågående verksamheterna i regionen och möjliggöra satsningar som annars inte skulle ha kommit till stånd, eller medverka till att de tidigareläggs eller utförs på ett annat sätt. Satsningarna ska också fungera som ett smörjmedel i systemet så att utvecklingsarbetet som sker inom den ordinarie verksamheten blir effektivare och mer funktionellt för att utveckla Stockholmsregionen som en internationellt konkurrenskraftig region. Det kan exempelvis handla om att utveckla samarbete mellan aktörer på lokal och regional nivå, att hitta former för att förnya och effektivisera system och strukturer etc. Programmet ska bidra till att effektivisera system och strukturer kring innovativa miljöer och företagsutveckling. Det ska öppna för möjligheten att vara ett komplement för satsningar inom andra program. Det kan vara exempelvis nationella satsningar genomförda av myndigheter såsom bland annat Nutek, Vinnova, ISA eller regeringens strategiska utvecklingsprogram för svenska nyckelområden. Programmet kan bygga strukturer som kan fyllas med innehåll genom andra program t ex socialfondens insatser. Hållbar utveckling är en gemensam värdegrund för genomförandet av programmet. Utgångspunkten för programmets genomförande är att stärka regionen ur ett ekonomiskt perspektiv vilket samtidigt ska leda till en avtagande miljöpåverkan och en stärkt social utveckling. På vilket sätt programmets genomförande kan bidra till en hållbar utveckling och vilka frågor som är aktuella skiljer sig mellan olika stadier i genomförandeprocessen, mellan de olika insatsområdena och mellan olika typer av satsningar. Programmets kvantitativa mål är: 3150 företag som deltar i satsningar inom programmet 150 aktörer som deltar i satsningar inom programmet 1300 skapade arbetstillfällen 300 nya företag Programövergripande indikatorer Antal deltagande företag Antal skapade arbetstillfällen Antal nystartade företag Antal deltagande aktörer Antal projekt Åtgärdsdokument 3

5 2.2 Horisontella kriterier Vissa frågor ska betraktas som horisontella, dvs. av betydelse i alla programmets delar och i hela genomförandet. Tre sådana områden har identifierats, gemensamma för alla regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning. Dessa tre områden, kallade horisontella kriterier, är Jämställdhet mellan kvinnor och män Integration och mångfald Bättre miljö De horisontella kriterierna fäster uppmärksamhet på vissa frågor som är en del i att åstadkomma en hållbar utveckling, men som inte kan likställas med hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling ligger inte bara de horisontella kriterierna, utan också såväl en sund ekonomisk utveckling som en bredare social dimension. Samtliga projekt ska klassificeras utifrån dess påverkan på de tre horisontella kriterierna enligt beskrivningen nedan: Klassificeringsindikatorer för de horisontella perspektiven Indikator Mått Definition Jämställdhet Antal projekt som direkt syftar Ökad jämställdhet är en av projektets huvudmålsättning, vilket tydligt mellan kvinnor till att öka jämställdheten avspeglas i projektets aktiviteter, målsättningar och förväntat resultat och män Mångfald och integration Bättre miljö Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som direkt syftar till att öka mångfalden och integrationen Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett mångfalds- och integrationsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett mångfalds- och integrationsperspektiv Antal projekt som direkt syftar till att förbättra miljön Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan på miljön Projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande positiv påverkan. Flera aktiviteter för att förbättra jämställdheten ska genomföras i projektet. Projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande negativ påverkan. Projektet innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Ökad mångfald och integration är en av projektets huvudmålsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter, målsättningar och förväntat resultat Projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande positiv påverkan. Flera aktiviteter för att förbättra mångfald och integration ska genomföras i projektet. En bedömning av projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Förbättrad miljö är en av projektets huvudmålsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter, målsättningar och förväntat resultat. Projektet ska aktivt arbeta för något av länets miljömål Projektets påverkan på miljö redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande positiv påverkan. Flera aktiviteter för att förbättra miljön ska genomföras i projektet. Antal projekt som har en En bedömning av projektets påverkan på miljö redovisas i övervägande negativ påverkan projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. på miljön Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Genom att alla projekt ska bidra till att de horisontella målen i programmet uppfylls medverkar programmet till en hållbar utveckling i regionen. Att uppfylla samtliga tre horisontella kriterier är prioritetshöjande vid val av projekt Åtgärdsdokument 4

6 Alla projekt kommer inte att kunna vara positiva ur alla tre horisontella kriteriers perspektiv. Även projekt som är negativa utifrån något av de horisontella kriterierna kan beviljas stöd om andra positiva effekter bedöms uppväga dessa negativa effekter. Negativa effekter ska minimeras genom särskilda åtgärder inom projekten. Programmets horisontella mål är att Programmet ska främja energi- och resurssnålhet samt inte äventyra människors hälsa. Programmets genomförande ska medverka till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster samt insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. Programmets genomförande ska medverka till att kvinnor och män med utländsk bakgrund 3 i högre utsträckning deltar på arbetsmarknaden samt att företagare med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster och insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. Programmets kvantitativa mål är Av programmets projekt ska 25 procent klassas som projekt som syftar direkt till att förbättra miljön. Av programmets projekt ska 25 procent klassas som projekt som syftar direkt till att öka jämställdheten. Av programmets projekt ska 25 procent klassas som projekt som syftar direkt till att öka integration och mångfald. 3. Genomförande 3.1 Strategi för genomförande Det finns för närvarande i regionen många olika strategiska dokument och program som ska främja tillväxten i regionen på kort och lång sikt. Det tillfälliga programpartnerskapet för de nya strukturfonderna är av den meningen att det är viktigt att dessa dokument nu vävs ihop till ett samlat handlingsprogram. Detta arbete bör påbörjas så fort strukturfondsprogrammen är framtagna. Denna process måste få ta tid så att alla parter kan involveras. Regionens strukturfondsprogram öppnar en ny möjlighet till extern medfinansiering av även större strategiska och långsiktiga satsningar. Det underlättar att skapa effektivare former för samordning av det regionala tillväxtfrämjande samarbetet. Ett regionalt samlat handlingsprogram bör därför tas fram för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i regionen. Det samlade programmet bör löpa under den kommande strukturfondsperioden och EU-medel utgör en viktig finansieringskälla. 3 Med utländsk bakgrund avses person som är född utrikes eller vars mamma och pappa är födda utrikes. (SCB, MIS 2002:3) Åtgärdsdokument 5

7 Ett samlat regionalt handlingsprogram bidrar till att: - stödja samordningen av det operativa regionala och lokala utvecklingsarbetet under perioden ekonomiska resurser till de insatser som prioriteras i EU-programmen används effektivt - öka samordningen av insatser inom olika EU-program (programmen för konkurrenskraft och sysselsättning, programmen för territoriellt samarbete, Landsbygdsprogrammet samt andra gemenskapsprogram som t.ex. CIP och 7:e ramprogrammet för forskning och utveckling) - öka möjligheterna till samlad överblick och uppföljning av insatserna - öka möjligheterna till funktionellt samarbete med angränsande län, nationellt och internationellt. 3.2 Allmänna förutsättningar Svensk offentlig medfinansiering Enligt finansieringsplanen utgör medel från den Europeiska regionala utvecklingsfonden i genomsnitt 40 % av den totala projektkostnaden. I enlighet med regeringens direktiv för strukturfondsperioden erfordras en nationell offentlig medfinansiering i varje projekt. Den huvudsakliga svenska offentliga medfinansieringen utgörs av medel från kommuner, landsting, kommunförbund, kommunalförbund, kommunala samverkansorgan, statliga myndigheter och institutioner (central, regional eller lokal nivå), statliga och kommunala bolag m.m. Beslut om offentlig medfinansiering fattas av respektive offentlig aktör i varje enskilt projekt eller ramprogram. Privat medfinansiering Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. En tvärgående målsättning under programgenomförandet är att stärka näringslivets, den sociala ekonomin och andra icke offentliga aktörers medverkan i programmets genomförande. I vissa åtgärder anges indikativ privat medfinansiering. Den privata finansieringen genererar emellertid inte strukturfondsmedel. Däremot kommer privat medfinansiering att beaktas i urvalsprocessen som indikator på näringsliv, ideella organisationers behov, engagemang och delaktighet i de aktuella projekten. Stöd till företag Huvudregeln är att stöd till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, så kallat statsstöd, inte får ges med offentliga medel, då detta strider mot EU:s konkurrensregler. Med statsstöd menas allt stöd från offentlig sektor av ekonomiska natur och som innebär fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Sådant stöd kan riskera att snedvrida konkurrensförhållandena. Det finns dock ett antal undantag, där det är möjligt att ge stöd till företag med offentliga medel. Huvudtyperna av undantag är företagsstöd enligt de nationella stödordningarna, vissa typer av samverkansprojekt och allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Åtgärdsdokument 6

8 3.3 Urvalsprocessen Urvalsprocessen kan beskrivas i följande steg: 1. Handläggaren vid Förvaltningsmyndigheten (FM) bedömer om projektets aktiviteter och uppläggning är stödbart med beaktande av det operativa programmet, åtgärdsdokumentet, EU:s strukturfondsförordningar samt övriga europeiska och nationella regelverk. I detta steg prövas vidare i vilken åtgärd det aktuella projektet passar i, om planerade aktiviteter är stödberättigade samt om offentlig medfinansiering är verifierad. Projektansökningar ska kunna hänföras till någon av programmets åtgärder. Projektansökningar placeras i den åtgärd, vars inriktning överensstämmer med projektets inriktning. Även i de fall ett projekt är av förberedande karaktär (förstudie eller motsvarande) placeras det i den åtgärd det tilltänkta huvudprojektet planeras tillhöra. 2. Under urvalsprocessen görs en kvalitativ bedömning av projektansökningarna av FM i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län. Denna bedömning görs på grundval av villkoren för stöd samt urvalskriterier. Urvalskriterierna är av tre slag: a) generella kriterier b) horisontella kriterier c) åtgärdsspecifika kriterier 3. Strukturfondspartnerskapet och FM tar ställning till ansökningar om stöd till projekt utifrån samtliga punkter ovan. Efter en samlad bedömning ges stöd till de projekt som håller en god kvalitet och bäst anses bidra till att uppfylla mål och syften i programmet. Som hjälpmedel för att mäta såväl projektens som programmets resultat och effekter används indikatorer på program-, insatsområdes- och åtgärdsnivå. Villkor för stöd Programmets genomförande utgår från de övergripande programmålen. De projekt som genomförs inom ramen för programmet ska på ett tydligt sätt bidra till att målen uppfylls. Projektens aktiviteter ska: vara stödberättigade enligt programmet bidra till att uppfylla programmets mål medverka till att utveckla regionens starka sidor. En grund för att ett korrekt beslut ska kunna fattas är dessutom fullständiga ansökningshandlingar och beslutsunderlag. Projektbeskrivningen utgör en väsentlig del av ansökningshandlingen. Här bör vägledande och avgörande faktorer vara identifierade, som ska säkerställa god kvalitet på genomförandet av projektet. Följande kriterier är grundläggande villkor i varje projekt: projektet ska vara stort och strategiskt projektet ska vara väl förankrat bland berörda parter samtliga finansiärers åtaganden ska vara beslutade innan beslut fattas om EU-finansiering i projektbeskrivningen ska det tydligt framgå hur projektet ska ledas, styras och genomföras. Projektet ska ha tillräcklig genomförandekapacitet planerade aktiviteter ska vara stödberättigade samt tydligt kopplade till budgeten Åtgärdsdokument 7

9 ett kostnadseffektivt förhållningssätt till projektets aktiviteter ska genomsyra projektbeskrivningen och budgeten i projektbeskrivningen ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att projektet ska få långsiktiga effekter projektet ska innefatta aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i projektplan samt ha budgeterat kostnader för detta i ansökan ska sökanden tydligt ange i vilken grad de horisontella kriterierna uppfylls samt tydligt beskriva hur detta förväntas ske. Kostnader för aktiviteter för detta ska finnas budgeterat. Urvalskriterier Projekten ska bidra till att uppfylla programmets mål på program- och insatsområdesnivå samt uppfylla ovannämnda villkor för stöd. För prioritering av projekt som uppfyller detta finns ett antal generella, horisontella och åtgärdsspecifika urvalskriterier. Urvalskriterierna ska vara en tydlig vägledning vid val av projekt för finansiering. De projekt som bäst uppfyller urvalskriterierna ska ha högsta prioritet. Generella urvalskriterier De generella kriterierna är kvalitativa till sin karaktär och ska appliceras i bedömning av ansökningar inom samtliga åtgärderna. Generella urvalskriterier används vid bedömning av ett projekt för att uppskatta ett projekts kvalitet och för att säkerställa att de insatser som genomförs får avsedda effekter på de uppställda programmålen. De generella urvalskriterierna är följande: Samordning med regionala utvecklingsprogram. Projekt bör ligga i linje med de regionala utvecklingsprogrammen och regionens långsiktiga planering. God överensstämmelse med andra program eller strategier för utveckling av regionen eller dess olika regiondelar är också värdefullt. Samverkan. Projekt prioriteras som bidrar till ökad samverkan och samordning mellan aktörer inom eller utom länet, drivs i samverkan mellan flera aktörer, mellan aktörer och företag, mellan företag eller företagsnätverk/kluster. Förnyelse och vidareutveckling. Programmets medel används i huvudsak för att finansiera verksamheter under planerings-, utvecklings- och uppbyggnadsfasen. Projekt som innebär förnyelse, förändrade strukturer och vidareutveckling av verksamhet prioriteras. Långsiktiga effekter. Projekt prioriteras som förväntas skapa långsiktiga effekter efter projektets avslutning som är till nytta för regionen i enlighet med programmets intentioner. En bedömning av ett projekts långsiktiga effekter och möjligheter att implementeras bör göras i relation till andra projekt av liknande karaktär. Privat finansiering. Projekt prioriteras som baseras på företagens behov och engagemang. Programmet vill stärka näringslivets, social ekonomi och andra icke offentliga aktörers medverkan i programmets genomförande. Projekt som baseras på företagens behov och engagemang kan återspegla detta i grad av privat medfinansiering (likvida medel) Åtgärdsdokument 8

10 Horisontella urvalskriterier Programmets horisontella kriterier som ska integreras i programmets projekt är: miljö jämställdhet integration och mångfald. Samtliga projekt ska klassificeras utifrån hur de påverkar de tre horisontella kriterierna. Projekt som klassas som positiva utifrån samtliga tre horisontella kriterier får en högre prioritet. Åtgärdsspecifika urvalskriterier 1.1 Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Projekt som leder till affärsnytta för deltagande företag. Projekt som leder till samverkan mellan företag och akademi. 1.2 Internationell konkurrenskraft Projekt som syftar till att stärka företagens internationella konkurrenskraft genom ökad export av varor och tjänster. Projekt som leder till affärsnytta för deltagande företag. 1.3 Främja integration och mångfald Projekt som bidrar till företagens internationalisering genom att ta tillvara kompetens hos män och kvinnor med utländsk bakgrund. Projekt som bidrar till matchningen av arbetsgivares behov av arbetskraft och arbetssökande. Projekt som kopplar utveckling av regionala kärnor till invånare i utsatta stadsdelar. Projekt som motverkar diskriminering. 2.1 Entreprenörskap och företagande Projekt som kortar tiden från idé till kommersialisering. Projekt som bidrar till ökat entreprenörskap och/eller intraprenörskap. Projekt som bidrar till stöd för grupper av företag och utvecklingsskeden där det saknas stöd. 2.2 Kapitalförsörjning Projekt som syftar till att komplettera finansieringsmarknaden där det finns marknadsmisslyckanden. Projekt som bidrar till att utvidga företags marknader såväl nationellt som internationellt. 3.1 Tillgänglighet Projekt som är förankrade i ansvariga organ och i ordinarie processer. Projekt som bidrar till att minska energi- och resursåtgången och/eller emissioner från transportsystem Åtgärdsdokument 9

11 3.4 Åtgärdsvisa ramprogram och rambeslut Programmets insatser ska koncentreras till omfattande, strategiska satsningar som genomförs inom ramen för större, långsiktiga beslut. Detta går helt i linje med EU-kommissionens önskemål om en fokusering av programmens insatser och parternas erfarenheter från tidigare programperiod som präglats av en stor mängd mindre projekt. I genomförandet av programmet bör ramprogram och rambeslut eftersträvas och tillämpas inom alla åtgärder. Färre och större beslut medför: att förvaltningsmyndigheten kan ägna sig åt projektuppföljning och utvärdering istället för att handlägga stora mängder projektansökningar och medelsrekvisitioner kostnadseffektivitet bättre möjligheter för förvaltningsmyndigheten att överblicka alla avslutade och pågående projekt för att minimera risken att flera projekt arbetar med likartade insatser att det blir enklare för projekten att samverka sinsemellan för kunskaps- och erfarenhetsutbyte större möjligheter för en samlad utvärdering av insatserna och implementering av framgångsrika arbetssätt och metoder bättre förutsättningar för strategiska och långsiktiga satsningar samt samverkan mellan aktörer. Ramprogram En möjlighet i genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet är att skapa så kallade ramprogram. Detta innebär att förvaltningsmyndigheten delegerar till den programansvarige att inom den beslutade ekonomiska ramen fatta beslut om att bevilja medel till projekt inom aktuell åtgärd. Ramprogram kan endast beviljas offentliga organ. Detta innebär att det blir tre nivåer istället för två, förvaltningsmyndigheten fattar beslut om ramprogram, programansvarig fattar beslut om enskilda projekt inom ramprogrammet och projektägare genomför insatserna. På detta sätt begränsas antalet projektansökningar till förvaltningsmyndigheten och ärenden för strukturfondspartnerskapet, de enskilda projekten kan bättre samordnas och beslutsfattandet kan komma närmare projektverksamheten. Projektägaren rekvirerar strukturfondsstöd från programansvarig som i sin tur sammanställer projektens redovisningar och gör en samlad rekvisition till förvaltningsmyndigheten. Separat avrapportering ska kunna ske för varje projekt inom ramprogrammet och rekvisitionerna ska uppfylla de krav som förvaltningsmyndigheten ställer på alla beslut. Ett brett, strategiskt partnerskap bör eftersträvas för ramprogrammet. Detta partnerskap bör vara involverat i framtagande av handlingsplan mål, strategi och utlysningar etc. - för ramprogrammet. Förvaltningsmyndigheten bör medverka i partnerskapet Åtgärdsdokument 10

12 FM Nutek Beslut om projekt delegeras till programansvarig Programansvarig 2. Samlad rekvisition till FM P P P 1. Projektägare rekvirerar från Programansvarig Rambeslut Ett annat sätt att effektivisera genomförandet av programmet är genom så kallade rambeslut. Detta innebär att förvaltningsmyndigheten fattar beslut om en större, långsiktigt satsning som arbetar direkt mot mål för en eller flera åtgärder inom programmet. Rambeslut kan beviljas såväl offentliga som privata organ. Skillnaden mot ramprogram är att projektägaren inte får fatta beslut om stöd till enskilda underprojekt, utan all verksamhet och ekonomisk redovisning sker hos projektägaren. Inom ett rambeslut kan projektägaren bedriva ett flertal olika aktiviteter och upphandla problemlösningar istället för att utlysa projektmedel. För rambeslut bör ett brett och strategiskt partnerskap eftersträvas. Detta partnerskap bör också vara involverat i framtagande av handlingsplan mål, strategi och aktiviteter etc. - för rambeslutet. Förvaltningsmyndigheten bör medverka i partnerskapet. Även i denna modell begränsas antalet projektansökningar till förvaltningsmyndigheten och strukturfondspartnerskapet och alla aktörer inom rambeslutet arbetar efter en gemensam handlingsplan. FM Nutek Projektägare för rambeslut - aktiviteter som utförs av de aktörer som ingår i partnerskapet för rambeslutet - upphandlingar av problemlösningar av andra aktörer utanför partnerskapet - all verksamhet redovisas av projektägaren Åtgärdsdokument 11

13 4. Programmets insatsområden och åtgärder 4.1 Insatsområde 1 - Storstadens innovativa miljöer Beskrivning av insatsområdet Stockholmsregionen har goda förutsättningar för att vara en innovativ miljö. I Stockholm finns en täthet och en mångfald som skapar en kreativ och öppen miljö. Det görs stora satsningar på forskning och utveckling inom regionen, som gör att tillgången på kunskap och kompetens är god. Näringslivet är diversifierat och flera starka kompetens- och profilområden finns inom regionen. Befolkningens storlek och täthet samt bredden i näringslivet ökar möjligheterna för både företag och arbetstagare att matcha efterfrågan med rätt kompetens. Men trots att innovationsmiljön har många styrkor finns också uppenbara brister som hindrar regionen att fullt ut nyttja de förutsättningar som finns. I vissa fall är det känt hur förutsättningarna bättre kan nyttjas, men det behövs även fördjupad kunskap och underlag om hur storstadens innovativa miljöer kan utvecklas. Trots att stora investeringar görs inom FoU finns det brister i effektivitet inom regionens innovativa miljöer som gör att de stora FoU satsningarna inte utnyttjas fullt ut för att skapa innovationer och tillväxt. En anledning kan vara att systemet kring innovationer måste utvecklas för att bättre passa nya branscher och små och medelstora företag. Forskning är långt ifrån den enda eller kanske ens den viktigaste direkta källan för innovationer. Innovationer finns på hela skalan mellan långsiktiga, avancerade forsknings- och teknikinsatser till den enkla, vardagsnära produkten, processen eller tjänsten med möjligheter till snabb omsättning på en marknad. Stockholmsregionens innovationsmiljö måste karaktäriseras av att den tillåter och stimulerar innovationer inom alla områden. Såväl uppfinningar och nya arbetsprocesser som förenklar vardagen som forskningsbaserade innovationerna bidrar till tillväxt. Även om regionen har ett diversifierat näringsliv så domineras klustren av ett antal stora och väletablerade företag. Detta kan verka hämmande på dynamiken i klustren och det är därför önskvärt att fler små och medelstora företag deltar i olika klusterinitiativ. Ytterligare hinder för att fullt utnyttja Stockholmsregionens förutsättningar är att all kompetens i regionen inte tas tillvarata på ett effektivt sätt, trots en stor och diversifierad arbetsmarknad. Allt för många står idag utanför arbetsmarknaden, trots att de vill arbeta och har höga kvalifikationer. Det förekommer diskriminering på arbetsmarknaden som gör att kompetensen hos kvinnor och män med utländsk bakgrund inte tas tillvara. En viktig fråga för regionens framtida arbetskraftsförsörjning är att på ett mer effektivt sätt tillvarata och använda alla invånares kompetens. Mål för insatsområdet Mål för insatsområdet är att utveckla samverkan och strukturer för Åtgärdsdokument 12

14 kunskapsutveckling kommersialisering av varor och tjänster för både export och inhemska marknaden tillvaratagande av alla invånares kompetens att understödja energi- och resurseffektivitet. Insatsområdets kvantitativa mål är: 400 företag som deltar i projekt inom insatsområdet företag som ägs av kvinnor deltar i projekt inom insatsområdet företag som ägs av män eller kvinnor med utländsk bakgrund deltar i projekt inom insatsområdet - 30 företag som verkar på en internationell marknad - 50 företag som deltar i produkt- och processutveckling - 20 företag som deltar i projekt som understödjer energi- och resurseffektivisering 45 nya nätverk 50 aktörer deltar i projekt inom insatsområdet 2 projekt som syftar till lika villkor och integration Horisontella perspektiv Miljö Nya energi- och resurseffektiva lösningar leder till att miljöbelastningen minskas samtidigt som innovationer kan bidra till att regionens företag blir mer attraktiva på en exportmarknad. Det finns en potential i många branscher och företag att direkt eller indirekt bidra till ökad miljöeffektivitet. Aktiviteter inom programmet ska främja samarbete mellan företag och miljöforskning samt utveckla beställarsidan med till exempel miljökompetens i beställarrollen, referensanläggningar och kvalitetssäkring. Integration och mångfald För att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är det en förutsättning att den språkliga och kulturella kompetens som finns hos kvinnor och män med utländsk bakgrund bättre tas tillvara. Genom att öka mångfalden i företag och organisationer kan innovationsförmågan och de internationella kontakterna stärkas samtidigt som behovet av arbetskraft tillgodoses. Regionens framtid bestäms i stor utsträckning av hur väl regionen idag förmår ta vara på den utvecklingspotential som finns i alla delar av regionen. Aktiviteter inom programmet avser att arbeta med efterfrågesidan d v s företags och organisationers attityder och dagliga arbete med integration och mångfald samt med att utveckla utsatta stadsdelar. Jämställdhet Stockholmsregionens arbetsmarknad är delad så att kvinnor och män i hög utsträckning finns inom olika branscher. Kvinnor dominerar inom vård, omsorg samt forskning och utbildning. Män är i högre grad sysselsatta inom de mest expansiva branscherna och beräknas därmed få en större sysselsättningsökning än kvinnor. Kvinnor driver också i mindre utsträckning företag än män. Det kvinnliga företagandet är lika segregerat som arbetsmarknaden och följaktligen driver kvinnor oftast företag inom andra branscher än män gör. Inom programmet ska aktiviteter genomföras som medverkar till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk samt samverkar med FoU och kluster Åtgärdsdokument 13

15 4.1.1 Åtgärd 1.1 Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Beskrivning av åtgärden Stockholm behöver fler företag som växer samt stärker och utvecklar sina positioner på den inhemska och internationella marknaden. 4 Detta ökar trycket på ständig förnyelse av produkter, tjänster och processer i företagen. Programmet kommer att stödja insatser som bidrar till utveckling av produkter, tjänster och processer i små och medelstora företag. Satsningarna kräver inte samverkan med universitet/högskolor och offentlig sektor. För att företagen ska kunna utvecklas och växa behöver de uppdatera och utveckla kunskapsinnehållet i sina verksamheter. Företagen i Stockholmsregionen konkurrerar med ett högkvalitativt kunskapsinnehåll i produkter, tjänster och processer. Därmed blir det allt viktigare att hitta bra former för att kontinuerligt förnya sina kunskaper. Detta gäller såväl större som mindre företag. Forskning är långt ifrån den enda eller kanske ens den viktigaste direkta källan för innovationer. Innovationer finns på hela skalan mellan långsiktiga, avancerade forsknings- och teknikinsatser till den enkla, vardagsnära produkten, processen eller tjänsten med möjligheter till snabb omsättning på en marknad. Stockholmsregionens innovationsmiljö måste karaktäriseras av att den tillåter och stimulerar innovationer inom alla områden. Både uppfinningar och nya arbetsprocesser som förenklar vardagen och de forskningsbaserade innovationerna bidrar till tillväxten. En möjlighet för att öka kunskapsutvecklingen i små och medelstora företag är att öka matchningen mellan det behov företag har av ny kunskap och den forskning som pågår inom universitet och högskolor. På så sätt kan kunskaps- och tekniköverföringen företag emellan och mellan företag, universitet/högskolor och samhälle stärkas. Satsningar som ökar universiteten och högskolornas incitament och kompetens för att möta små och medelstora företags frågor och behov behöver komma till stånd. En brygga mellan små och medelstora företag och akademins kunskapsresurser kan vara studenterna. Erfarenheter från insatser där studenter gjort olika slags projektarbeten i företag visar att företagen har fått en kunskapsstimulans. Samtidigt får studenterna kunskaper om arbetslivet och mindre företags verksamheter och behov samt värdefulla kontakter som ökar möjligheterna att få arbete efter avslutade studier. Insatser av denna karaktär kräver att akademin bygger relationer med företagen och anpassar sitt erbjudande efter företagens behov samtidigt som studenterna behöver kompetens hur de ska bemöta och arbeta med företagen för att deras projektarbeten ska leda till affärsnytta för företagen. I flera fall har projektarbeten lett till fler och fördjupade samarbeten med institutioner inom högskolan. Insatser av detta slag är också ett sätt att underlätta kompetensförsörjningen för små och medelstora företag. Ett annat sätt att öka kunskapsutvecklingen i små och medelstora företag är att arbeta i nätverk, en samarbetsform som kan bidra till företags utveckling och tillväxt. Nätverk där flera företag 4 Se kapitel B i det operativa programmet Åtgärdsdokument 14

16 samarbetar kring gemensamma behov såsom kunskapsutveckling, marknadsföring, rekrytering och upphandling behöver stärkas. Nätverksbyggande behöver stimuleras och uppmuntras genom att stöd ges till resurser som kan skapa förutsättningar för att samarbetet mellan företagen kommer till stånd och blir till affärsnytta för företagen. Exempel på insatser Stöd till strategiska samverkansinitiativ mellan företag och/eller mellan företag och högskolor/universitet. Stöd till högskolornas arbete att utveckla kompetens för att samverka med regionens små och medelstora företag. Stöd till uppsökande verksamhet från universitet, högskolor och institut. Stöd till samverkan mellan företag och offentliga aktörer, intresse- och branschorganisationer m.fl. Huvudsakliga stödmottagare Föreningar, stiftelser, andra organisationer. Näringslivsorganisationer. Universitet/högskolor. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Offentliga aktörer. Företag. Målgrupp Små och medelstora företag, högskolor och universitet samt intresse- och branschorganisationer och offentliga aktörer. Urvalskriterier Projekt som leder till affärsnytta för de deltagande företagen. Projekt som leder till samverkan mellan företag och akademi. Indikatorer Antal deltagande företag för produkt eller processutveckling. Antal projekt för produktutveckling. Antal projekt för processutveckling. Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot marknadsutvidgande insatser. Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad. Antal företag som deltar i projekt som främjar energi- och resurssnålhet. Antal deltagande aktörer. Antal samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitut. Antal skapade arbetstillfällen för forskare. Antal nya nätverk Åtgärdsdokument 15

17 4.1.2 Åtgärd 1.2 Internationell konkurrenskraft Beskrivning av åtgärden Stockholmsregionens näringsliv karaktäriseras av hög kompetens och en hög andel företag inom spetsområden. I regionen finns ett antal framstående forskningsmiljöer, främst inom universitet, högskolor och forskningsinstitut men också inom världsledande företag med betydande FoUkapacitet. Regionen har ett antal starka kluster. Klustren återfinns i dag bland annat inom IKT (informations- och kommunikationsteknik), bioteknik och biomedicin, kreativa näringar, kultur och media, finans- och affärsservice, transport- och logistik samt analytiska instrument. Vilka innovationer som kan komma att leda till kommersiell framgång vet man oftast inte från början. Det är därför inte givet i vilken bransch eller i vilken typ av företag som en idé tar form. Insatserna ska därför inte utgå från någon särskild bransch. I stället behövs generella insatser för att stärka den internationella konkurrenskraften hos regionens kluster. Klusterinitiativen behöver också bli bättre koordinerade med motsvarande initiativ i Mälardalen för att kraftsamla resurser och kompetens. Inom det FoU-intensiva näringslivet finns en betydande potential för avknoppning av nya företag. Det finns också möjligheter att bilda fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Fler innovationer och uppfinningar med utvecklingspotential måste ges förutsättningar att bli kommersiellt gångbara. Det saknas idag en långsiktig och sammanhållen struktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga skeden mellan idéskapare, entreprenörer och finansiärer. För att utveckla de affärsutvecklande verksamheterna kring universitet och högskolor är det angeläget att en ökad samverkan mellan befintliga aktörer kommer till stånd för att bättre utnyttja de tillgängliga resurserna 5. För att utveckla konkurrenskraftiga kluster och innovationssystem kommer insatser att genomföras som syftar till att stimulera samarbetet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Satsningar som fördjupar och utvecklar redan etablerade samarbeten mellan företag, universitet/högskolor och offentliga aktörer inom ett eller flera spetsområde i syfte att stärka företagens och regionens internationella konkurrenskraft är ett exempel. Ett annat sätt att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är att främja utvecklingen av innovativa miljöer såsom Science parks. Satsningar som ökar företagens och därmed regionens tillväxt behöver komma till stånd. Erfarenheter visar att det finns ett behov av att utveckla hur olika kompetens- och tillväxtområden kan kombineras på nya sätt, t e x mellan IT och upplevelseindustrin, för att främja framväxten av nya spetsområden. 5 Innovativa Sverige en strategi för tillväxt genom förnyelse Ds 2004:36 sid Åtgärdsdokument 16

18 Exempel på insatser Utveckla samverkan mellan näringsliv, universitet/högskolor och offentlig sektor. Utveckla samarbete mellan olika kluster i syfte att tillsammans stärka den internationella konkurrenskraften. Främja kommersialisering av forskningsresultat och idéer vid universitet och högskolor. Utveckla initiativ till internationell samverkan. Utveckla storstadens innovativa miljöer. Huvudsakliga stödmottagare Föreningar, stiftelser, andra organisationer. Universitet/högskolor. Näringslivsorganisationer. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Offentliga aktörer. Företag. Målgrupp Företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer. Urvalskriterier Projekt som syftar till att stärka företagens internationella konkurrenskraft genom ökad export av varor och tjänster. Projekt som leder till affärsnytta för de deltagande företagen. Indikatorer Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot att stimulera innovationssystem och kluster. Antal projekt med inriktning mot att stimulera innovationssystem och kluster. Antal deltagande företag för produkt eller processutveckling. Antal projekt för produktutveckling. Antal projekt för processutveckling. Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot marknadsutvidgande insatser. Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad. Antal företag som deltar i projekt som främjar energi- och resurssnålhet. Antal deltagande aktörer. Antal samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitut. Antal skapade arbetstillfällen för forskare. Antal nya nätverk Åtgärdsdokument 17

19 4.1.3 Åtgärd 1.3 Främja integration och mångfald Beskrivning av åtgärden En viktig förutsättning för att lyckas stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är att alla invånares kompetens tas tillvara. Regionen har en stor mångfald i befolkningen, vilket bidrar till att skapa dynamik, öppenhet och kreativitet. Kvinnor och män med utländsk bakgrund har en unik kunskap om andra länder, kulturer och språk. Denna kompetens måste i större omfattning användas för att utveckla Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. Idag står många utanför arbetsmarknaden eller är sysselsatta i verksamheter som inte motsvarar deras kompetens. De flesta av de insatser som görs för att öka integrationen fokuserar på utbudssidan dvs. att stimulera och utbilda personer med utländsk bakgrund så att dessa lättare ska komma i arbete. Mer fokus bör läggas på hindren som finns på efterfrågesidan dvs. den diskriminering som förekommer på arbetsmarknaden. Aktiviteter bör i större utsträckning riktas mot såväl privata som offentliga arbetsgivare. Vikten av goda och hållbara tillväxtförutsättningar för storstäderna och storstadsregionerna lyfts fram i den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning och i EU:s strategiska riktlinjer framhävs vikten av att åstadkomma en utveckling där jämvikt råder mellan de ekonomiskt starkaste städerna och den urbana strukturen i övrigt. Det blir viktigt med insatser som tar hänsyn till stadsområdenas specifika problem, såsom social uteslutning, hög och växande kriminalitet och en allmänt försämrad livskvalitet i missgynnade stadsområden. De utsatta stadsdelarna behöver utvecklas till attraktivare stadsdelar. Ett led i detta är att stödja en flerkärnig region och vidareutveckla fler regionala kärnor i regionen. Det har inom regionen bedrivits ett stort utvecklingsarbete genom de s.k.utvecklingsavtalen. Detta har berört vissa stadsdelar i några av regionens kommuner. En av de slutsatser som dras är att det behövs en bättre regional samverkan för insatser som ska genomföras lokalt. Det behövs utbyte av erfarenheter och det behövs konkret samverkan mellan aktörer som befinner sig på olika administrativa nivåer för att effektivisera och utveckla det lokala utvecklingsarbetet. Integrationsprocessen är en ömsesidig process som förutsätter att både invånare med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund är engagerade. För att integrationsarbetet ska bli framgångsrikt behöver alla regionens delar vara delaktiga. Det behövs långsiktiga satsningar som bidrar till att bryta segregationen. Ett brett regionalt tänkande skapar förutsättningar för samverkan mellan bl.a. socialtjänsten, arbetsförmedling, försäkringskassa, näringsliv, civilsamhället samt privata och offentliga arbetsgivare. Det behövs en tydlig koppling till det omgivande samhället och gemensamma ansträngningar från alla samhällssektorer för att åstadkomma resultat. Mycket har gjorts och det är viktigt att bygga vidare på befintliga erfarenheter och länka in dessa som en del av en längre process. Insatser kan göras för att förbättra och utveckla strukturer t ex ett ökat samarbete på regional nivå med utbyte av erfarenheter som görs i olika delar av länet. Ett nära samarbete med Europeiska socialfonden, som finansierar individinsatser, är nödvändigt för att programmet ska bli framgångsrikt. Programmet ska ha möjlighet att - ensamt eller gemensamt med andra regioner - investera i en fond, tex. i form av en JESSICA-fond. Fondens närmare utformning, förvaltning och inriktning Åtgärdsdokument 18

20 får beslutas av förvaltningsmyndigheten efter samråd med Övervakningskommittén. Fonden skall ha möjlighet att låna medel hos Europeiska Investeringsbanken. Exempel på insatser Skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser och kontaktvägar. Utveckla former för mentorskap. Utveckla former för matchning mellan arbetsgivarnas behov av arbetskraft och arbetssökande. Utveckla former för erkännande av kompetens och språkinlärning. Utveckla former för en ökad regional samverkan om lokalt utvecklingsarbete. Påverka attityder hos arbetsgivare. Utveckla former för att inom företag tillvarata personer med utländsk bakgrunds internationella kompetens som ett led i bredda företagets marknad. Insatser för att involvera regionens alla delar i integrationsarbete. Insatser för att utveckla regionens flerkärnighet. Insatser för samverkan, jämförelser och utbyte av erfarenheter med andra storstadsregioner inom och utom Sverige. Huvudsakliga stödmottagare Föreningar, stiftelser, andra organisationer. Näringslivsorganisationer. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Offentliga aktörer. Företag. Målgrupp Arbetsgivare i Stockholms län och invånare i utsatta stadsdelar. Urvalskriterier Projekt som bidrar till företagens internationalisering genom att ta tillvara kompetens hos män och kvinnor med utländsk bakgrund. Projekt som bidrar till matchningen av företagens behov av arbetskraft och arbetssökande. Projekt som kopplar utveckling av regionala kärnor till invånare i utsatta stadsdelar. Projekt som motverkar diskriminering. Indikatorer Antal projekt som garanterar hållbarhet och förbättrar attraktiviteten i städer och stadsdelar. Antal projekt som syftar till att förbättra företagsklimat, entreprenörskap och ny teknologi. Antal projekt som syftar till att skapa lika villkor och integration. Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad. Antal deltagande aktörer. Antal nya nätverk Åtgärdsdokument 19

21 4.2 Insatsområde 2 Företagsutveckling Beskrivning av insatsområdet I Stockholmsregionen finns cirka företag. Av dessa är 90 procent små företag med färre än 10 anställda. Regionen har en större täthet av företag och ett större antal verksamhetsområden jämfört med andra regioner. Regionen fungerar även som en smältdegel för nya verksamheter, näringar och företag. Nya typer av företag och verksamheter uppstår ofta just i Stockholmsregionen, för att därefter spridas till övriga delar av landet. Detta gör regionen till ett drivhus för näringslivet i landet. Regionen har en väsentligt högre etableringsaktivitet än andra svenska regioner. Det är viktigt eftersom etableringar av nya företag har stor betydelse för framtida tillväxt och sysselsättning. I internationell jämförelse startas få företag i vårt land. Även om Stockholmsregionen gör bra ifrån sig med svenska mått mätt så ligger regionen efter i en europeisk jämförelse. Det finns i regionen för få nya tillväxtföretag som idag genererar sysselsättning. En utmaning för regionen är att få till stånd en regional tillväxt som bidrar till att öka sysselsättningen. Det finns behov av att fler företag startar och att små och medelstora företag växer. Programmet ska bidra till att bättre förutsättningar ges för de små och medelstora företagen att starta, utvecklas och växa. Av de nya företag som startades 2005 var det ca 23 procent företag som startades av entreprenörer med utländsk bakgrund. I regionen finns totalt personer som representerar 180 olika nationaliteter och en outnyttjad potential bland kvinnor och män med utländsk bakgrund. Kvinnliga företagare stod för 35 procent av de nyregistrerade företagen under Inom de branscher där främst kvinnor är verksamma finns en stor och outnyttjad tillväxtpotential. Det finns studier som pekar ut att det är mångfalden av företag och människor som gör vissa regioner mer innovativa än andra. Denna tillväxtpotential behöver Stockholmsregionen bättre synliggöra och tillvarata. Mål för insatsområdet Mål för insatsområdet är att bidra till att stödsystemet i regionen kring entreprenörskap och företagsutveckling utvecklas så att fler företag startar och att fler företag växer. Insatsområdets kvantitativa mål är: företag som fått rådgivning och information företag som får miljörådgivning företag som ägs av kvinnor får rådgivning företag som ägs av kvinnor och män med utländsk bakgrund får rådgivning 100 företag som fått hjälp med kapitalförsörjning 250 företag deltar i projekt som främjar entreprenörskap 60 aktörer deltar i projekt inom insatsområdet Åtgärdsdokument 20

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB

Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Sydsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden: 1. Innovation och förnyelse Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1

Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde

Läs mer

Guide till EU-stöd i Skåne

Guide till EU-stöd i Skåne Guide till EU-stöd i Skåne Öka din konkurrenskraft EU och offentliga organisationer satsar cirka 3 miljarder kronor i Skåne-Blekinge 2007-2013 för att motverka social utslagning, få fler människor i arbete

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-17 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31

STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 STÖD FRÅN EU:S STRUKTURFONDER TILL SVENSKA PROJEKT MED KULTURANKNYTNING 2007 RAPPORT NR 11 PERIODEN 2007-01-01 2008-01-31 INNEHÅLL INLEDNING...5 Strukturfonderna i Sverige 2007-2013...5 Organisation och

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Utlysning för Sydsverige

Utlysning för Sydsverige 1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet

Läs mer

Europeiska integrationsfonden

Europeiska integrationsfonden Diarienummer 2012-2 1(7) Stöder integration av medborgare från länder utanför EU Europeiska integrationsfonden Stöder projekt som syftar till att förbättra integrationen för nyanlända tredjelandsmedborgare

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Åtgärdsdokument kopplat till Operationellt program

Åtgärdsdokument kopplat till Operationellt program Version 2.5 Åtgärdsdokument kopplat till Operationellt program För främjande av Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge under perioden 2007 2013 Sydsverige = Skåne-Blekinge Blekinge

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 5 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller ett projekt inte urvalskriterierna

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande:

Urvalskriterier. Operativprogrammet för Eruf och ESF har två typer av urvalskriterier, obligatoriska och prioriterande: Bilaga 1 till N1015E07_28042015 Urvalskriterier För varje ansökan om finansiering, kommer en bedömning att göras huruvida projektet uppfyller och till vilken grad med programmets urvalskriterier. Uppfyller

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Interreg Nord 2014-2020

Interreg Nord 2014-2020 Interreg Nord 2014-2020 Delområde Nord och delområde Sápmi Yta: Nord ca 380 221 km 2, Sápmi: ca 388 350 km² (inklusive Kolahalvön i Ryssland). Folkmängd: ca 1,4 miljoner invånare, ca 3,75 invånare/km 2.

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-02-13 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Kompetensförsörjning

Läs mer

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning.

SKRIVELSE 2013-06-05. att uppdra åt landstingsdirektören att svara för att landstingets medverkan sker i enlighet med länsstyrelsens redovisning. Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-06-05 LS 1305-0691 Landstingsstyrelsen landstin&sstyr&se* 13*18 00020 Inriktning kommande strukturfondsprogram Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Tillväxtverket; SFS 2009:145 Utkom från trycket den 24 mars 2009 utfärdad den 12 mars 2009. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Tillväxtverket

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011

Redovisning Workshop fredagen den 25 november, 2011 Grupp 1 - Positivt med fondöverskridande program så som Kommissionen föreslår - FLEXIBEL elektronisk hantering gällande ansökan och rapportering önskvärd - Förenklad/samordnad hantering/rapportering av

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner?

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Utbildningsdag 20 oktober 2016 Hans Nylund Avdelningen för regional utveckling Norrbottens läns landsting

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-10-30 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2009-11-03 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Mellersta Norrland Namn på utlysning: Förprojektering,

Läs mer

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020

Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Bilaga 4. Urvalskriterier Lappland 2020 Villkoren måste uppfyllas för att projektet ska gå vidare i ansökningsprocessen. För kriterier märkta med * finns krav på att uppfylla minst 1 p. För att erhålla

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige

160 miljoner i EU stöd till tolv projekt i Östra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Östra Mellansverige PRESSINFORMATION Datum 10 juni 2015 Dnr Till media i Uppsala, Örebro, Södermanland, Västmanland och Östergötlands län 160 miljoner i EU stöd till tolv projekt

Läs mer

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020

Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Malmömodellen Malmö stads strategi och arbetsordning för projekt inom den Europeiska sammanhållningspolitiken 2014-2020 Preliminärt förslag Strukturfonderna 2014-2020 Socialfonden (ESF) och regionala utvecklingsfonden

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer