Utkast till. Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Stockholm län

Transkript

1 Utkast till Åtgärdsdokument Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning Stockholm län

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROGRAMMETS MÅL OCH STRATEGISKA INRIKTNING PROGRAMMETS STRATEGISKA INRIKTNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...2 Programövergripande indikatorer HORISONTELLA KRITERIER GENOMFÖRANDE STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDE ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR URVALSPROCESSEN ÅTGÄRDSVISA RAMPROGRAM OCH RAMBESLUT PROGRAMMETS INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER INSATSOMRÅDE 1 - STORSTADENS INNOVATIVA MILJÖER Åtgärd 1.1 Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Åtgärd 1.2 Internationell konkurrenskraft Åtgärd 1.3 Främja integration och mångfald INSATSOMRÅDE 2 FÖRETAGSUTVECKLING Åtgärd 2.1 Entreprenörskap och företagande Åtgärd 2.2 Kapitalförsörjning INSATSOMRÅDE 3 TILLGÄNGLIGHET Åtgärd 3.1 Förbättrad tillgänglighet och förutsättningar för regionförstoring FINANSIERINGSTABELL Stockholm den 23 november Åtgärdsdokument 1

3 1. Inledning Stockholms län omfattas under av EU: s mål för konkurrenskraft och sysselsättning som finansieras med medel från två fonder - Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska Socialfonden (ESF). Strukturfonder, som de kallas, utgör en del av EU:s sammanhållningspolitik och syftar till att minska de regionala skillnaderna inom unionen. Detta åtgärdsdokument omfattar den del som finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och förvaltas av Nutek. Åtgärdsdokumentet är ett komplement till Regionalt strukturfondsprogrammet för konkurrenskraft och sysselsättning i Stockholms län och är tänkt att fungera som vägledning för den som vill söka bidrag inom ramen för programmet. Det innehåller en beskrivning av programmets strategiska inriktning och mål, insatsområden och åtgärder, vilka krav som ställs på ansökningar samt genomförande och avslutande av projekt. Förvaltningsmyndigheten (FM) antar åtgärdsdokumentet efter övervakningskommittén godkännande. Det fungerar sedan som ett beslutsunderlag för förvaltningsmyndighetens beredningar och strukturfondspartnerskapets prioriteringar av ansökningar. Åtgärdsdokumentet har tagits fram i samverkan med samma breda partnerskap av lokala och regionala aktörer som deltog i framtagandet av förslaget till Regionalt strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning i Stockholms län För mer information om programmet, utlysningar och blanketter besök För mer information om Europeiska Socialfondens program, besök 2. Programmets mål och strategiska inriktning 2.1 Programmets strategiska inriktning och övergripande mål Det övergripande målet för programmet är att med småföretagen i fokus bidra till att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. Detta sker genom: ett utökat samarbete mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor att stimulera innovationsförmågan genom kunskapsutveckling hos små och medelstora företag en ökad integration för att ta tillvara på alla invånares kompetens och därmed säkra företagens arbetskraftförsörjning. 1 Förslag från länsstyrelsen inlämnat till regeringen 31 oktober Se 2 ALMI Företagspartner Stockholm, Banverket Region Öst, Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, Företagarna Stockholm, Försäkringskassan Länskontoret Stockholm, Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms län, Innovationsbron Stockholm, Kommunförbundet Stockholms län, Coompanion - Kooperativ Utveckling i Stockholms län, LO-distriktet i Stockholms län, Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Plattformen för lokal utveckling med social ekonomi, SACO/Jusek, SIF Stockholm, SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Stockholms Akademiska Forum, Stockholms Akademiska Rektorskonvent, Stockholms Handelskammare, Stockholms Hantverksförening, Stockholms läns landsting/regionplane- och trafikkontoret, Stockholms Stad, Svenska ESFrådet, TCO-rådet i Stockholms län och Vägverket Region Stockholm Åtgärdsdokument 2

4 att främja entreprenörskap och företagande att förbättra tillgängligheten och öka förutsättningarna för regionförstoring Programmets insatser kommer att koncentreras till stora strategiska satsningar. Insatser inom programmet kommer företrädesvis att genomföras inom ramen för större och långsiktiga beslut. Inom programmet kommer insatser att genomföra som är strategiskt viktiga för att stärka regionen som en funktionellt sammanhållen region och som effektiviserar användandet av regionens resurser. Programmet ska bidra till att skapa ett mervärde för de pågående verksamheterna i regionen och möjliggöra satsningar som annars inte skulle ha kommit till stånd, eller medverka till att de tidigareläggs eller utförs på ett annat sätt. Satsningarna ska också fungera som ett smörjmedel i systemet så att utvecklingsarbetet som sker inom den ordinarie verksamheten blir effektivare och mer funktionellt för att utveckla Stockholmsregionen som en internationellt konkurrenskraftig region. Det kan exempelvis handla om att utveckla samarbete mellan aktörer på lokal och regional nivå, att hitta former för att förnya och effektivisera system och strukturer etc. Programmet ska bidra till att effektivisera system och strukturer kring innovativa miljöer och företagsutveckling. Det ska öppna för möjligheten att vara ett komplement för satsningar inom andra program. Det kan vara exempelvis nationella satsningar genomförda av myndigheter såsom bland annat Nutek, Vinnova, ISA eller regeringens strategiska utvecklingsprogram för svenska nyckelområden. Programmet kan bygga strukturer som kan fyllas med innehåll genom andra program t ex socialfondens insatser. Hållbar utveckling är en gemensam värdegrund för genomförandet av programmet. Utgångspunkten för programmets genomförande är att stärka regionen ur ett ekonomiskt perspektiv vilket samtidigt ska leda till en avtagande miljöpåverkan och en stärkt social utveckling. På vilket sätt programmets genomförande kan bidra till en hållbar utveckling och vilka frågor som är aktuella skiljer sig mellan olika stadier i genomförandeprocessen, mellan de olika insatsområdena och mellan olika typer av satsningar. Programmets kvantitativa mål är: 3150 företag som deltar i satsningar inom programmet 150 aktörer som deltar i satsningar inom programmet 1300 skapade arbetstillfällen 300 nya företag Programövergripande indikatorer Antal deltagande företag Antal skapade arbetstillfällen Antal nystartade företag Antal deltagande aktörer Antal projekt Åtgärdsdokument 3

5 2.2 Horisontella kriterier Vissa frågor ska betraktas som horisontella, dvs. av betydelse i alla programmets delar och i hela genomförandet. Tre sådana områden har identifierats, gemensamma för alla regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning. Dessa tre områden, kallade horisontella kriterier, är Jämställdhet mellan kvinnor och män Integration och mångfald Bättre miljö De horisontella kriterierna fäster uppmärksamhet på vissa frågor som är en del i att åstadkomma en hållbar utveckling, men som inte kan likställas med hållbar utveckling. I begreppet hållbar utveckling ligger inte bara de horisontella kriterierna, utan också såväl en sund ekonomisk utveckling som en bredare social dimension. Samtliga projekt ska klassificeras utifrån dess påverkan på de tre horisontella kriterierna enligt beskrivningen nedan: Klassificeringsindikatorer för de horisontella perspektiven Indikator Mått Definition Jämställdhet Antal projekt som direkt syftar Ökad jämställdhet är en av projektets huvudmålsättning, vilket tydligt mellan kvinnor till att öka jämställdheten avspeglas i projektets aktiviteter, målsättningar och förväntat resultat och män Mångfald och integration Bättre miljö Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som direkt syftar till att öka mångfalden och integrationen Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett mångfalds- och integrationsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett mångfalds- och integrationsperspektiv Antal projekt som direkt syftar till att förbättra miljön Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan på miljön Projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande positiv påverkan. Flera aktiviteter för att förbättra jämställdheten ska genomföras i projektet. Projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande negativ påverkan. Projektet innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Ökad mångfald och integration är en av projektets huvudmålsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter, målsättningar och förväntat resultat Projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande positiv påverkan. Flera aktiviteter för att förbättra mångfald och integration ska genomföras i projektet. En bedömning av projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Förbättrad miljö är en av projektets huvudmålsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter, målsättningar och förväntat resultat. Projektet ska aktivt arbeta för något av länets miljömål Projektets påverkan på miljö redovisas i projektbeskrivningen. Projektet bedöms ha en övervägande positiv påverkan. Flera aktiviteter för att förbättra miljön ska genomföras i projektet. Antal projekt som har en En bedömning av projektets påverkan på miljö redovisas i övervägande negativ påverkan projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. på miljön Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Genom att alla projekt ska bidra till att de horisontella målen i programmet uppfylls medverkar programmet till en hållbar utveckling i regionen. Att uppfylla samtliga tre horisontella kriterier är prioritetshöjande vid val av projekt Åtgärdsdokument 4

6 Alla projekt kommer inte att kunna vara positiva ur alla tre horisontella kriteriers perspektiv. Även projekt som är negativa utifrån något av de horisontella kriterierna kan beviljas stöd om andra positiva effekter bedöms uppväga dessa negativa effekter. Negativa effekter ska minimeras genom särskilda åtgärder inom projekten. Programmets horisontella mål är att Programmet ska främja energi- och resurssnålhet samt inte äventyra människors hälsa. Programmets genomförande ska medverka till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster samt insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. Programmets genomförande ska medverka till att kvinnor och män med utländsk bakgrund 3 i högre utsträckning deltar på arbetsmarknaden samt att företagare med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster och insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. Programmets kvantitativa mål är Av programmets projekt ska 25 procent klassas som projekt som syftar direkt till att förbättra miljön. Av programmets projekt ska 25 procent klassas som projekt som syftar direkt till att öka jämställdheten. Av programmets projekt ska 25 procent klassas som projekt som syftar direkt till att öka integration och mångfald. 3. Genomförande 3.1 Strategi för genomförande Det finns för närvarande i regionen många olika strategiska dokument och program som ska främja tillväxten i regionen på kort och lång sikt. Det tillfälliga programpartnerskapet för de nya strukturfonderna är av den meningen att det är viktigt att dessa dokument nu vävs ihop till ett samlat handlingsprogram. Detta arbete bör påbörjas så fort strukturfondsprogrammen är framtagna. Denna process måste få ta tid så att alla parter kan involveras. Regionens strukturfondsprogram öppnar en ny möjlighet till extern medfinansiering av även större strategiska och långsiktiga satsningar. Det underlättar att skapa effektivare former för samordning av det regionala tillväxtfrämjande samarbetet. Ett regionalt samlat handlingsprogram bör därför tas fram för att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i regionen. Det samlade programmet bör löpa under den kommande strukturfondsperioden och EU-medel utgör en viktig finansieringskälla. 3 Med utländsk bakgrund avses person som är född utrikes eller vars mamma och pappa är födda utrikes. (SCB, MIS 2002:3) Åtgärdsdokument 5

7 Ett samlat regionalt handlingsprogram bidrar till att: - stödja samordningen av det operativa regionala och lokala utvecklingsarbetet under perioden ekonomiska resurser till de insatser som prioriteras i EU-programmen används effektivt - öka samordningen av insatser inom olika EU-program (programmen för konkurrenskraft och sysselsättning, programmen för territoriellt samarbete, Landsbygdsprogrammet samt andra gemenskapsprogram som t.ex. CIP och 7:e ramprogrammet för forskning och utveckling) - öka möjligheterna till samlad överblick och uppföljning av insatserna - öka möjligheterna till funktionellt samarbete med angränsande län, nationellt och internationellt. 3.2 Allmänna förutsättningar Svensk offentlig medfinansiering Enligt finansieringsplanen utgör medel från den Europeiska regionala utvecklingsfonden i genomsnitt 40 % av den totala projektkostnaden. I enlighet med regeringens direktiv för strukturfondsperioden erfordras en nationell offentlig medfinansiering i varje projekt. Den huvudsakliga svenska offentliga medfinansieringen utgörs av medel från kommuner, landsting, kommunförbund, kommunalförbund, kommunala samverkansorgan, statliga myndigheter och institutioner (central, regional eller lokal nivå), statliga och kommunala bolag m.m. Beslut om offentlig medfinansiering fattas av respektive offentlig aktör i varje enskilt projekt eller ramprogram. Privat medfinansiering Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. En tvärgående målsättning under programgenomförandet är att stärka näringslivets, den sociala ekonomin och andra icke offentliga aktörers medverkan i programmets genomförande. I vissa åtgärder anges indikativ privat medfinansiering. Den privata finansieringen genererar emellertid inte strukturfondsmedel. Däremot kommer privat medfinansiering att beaktas i urvalsprocessen som indikator på näringsliv, ideella organisationers behov, engagemang och delaktighet i de aktuella projekten. Stöd till företag Huvudregeln är att stöd till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, så kallat statsstöd, inte får ges med offentliga medel, då detta strider mot EU:s konkurrensregler. Med statsstöd menas allt stöd från offentlig sektor av ekonomiska natur och som innebär fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Sådant stöd kan riskera att snedvrida konkurrensförhållandena. Det finns dock ett antal undantag, där det är möjligt att ge stöd till företag med offentliga medel. Huvudtyperna av undantag är företagsstöd enligt de nationella stödordningarna, vissa typer av samverkansprojekt och allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Åtgärdsdokument 6

8 3.3 Urvalsprocessen Urvalsprocessen kan beskrivas i följande steg: 1. Handläggaren vid Förvaltningsmyndigheten (FM) bedömer om projektets aktiviteter och uppläggning är stödbart med beaktande av det operativa programmet, åtgärdsdokumentet, EU:s strukturfondsförordningar samt övriga europeiska och nationella regelverk. I detta steg prövas vidare i vilken åtgärd det aktuella projektet passar i, om planerade aktiviteter är stödberättigade samt om offentlig medfinansiering är verifierad. Projektansökningar ska kunna hänföras till någon av programmets åtgärder. Projektansökningar placeras i den åtgärd, vars inriktning överensstämmer med projektets inriktning. Även i de fall ett projekt är av förberedande karaktär (förstudie eller motsvarande) placeras det i den åtgärd det tilltänkta huvudprojektet planeras tillhöra. 2. Under urvalsprocessen görs en kvalitativ bedömning av projektansökningarna av FM i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län. Denna bedömning görs på grundval av villkoren för stöd samt urvalskriterier. Urvalskriterierna är av tre slag: a) generella kriterier b) horisontella kriterier c) åtgärdsspecifika kriterier 3. Strukturfondspartnerskapet och FM tar ställning till ansökningar om stöd till projekt utifrån samtliga punkter ovan. Efter en samlad bedömning ges stöd till de projekt som håller en god kvalitet och bäst anses bidra till att uppfylla mål och syften i programmet. Som hjälpmedel för att mäta såväl projektens som programmets resultat och effekter används indikatorer på program-, insatsområdes- och åtgärdsnivå. Villkor för stöd Programmets genomförande utgår från de övergripande programmålen. De projekt som genomförs inom ramen för programmet ska på ett tydligt sätt bidra till att målen uppfylls. Projektens aktiviteter ska: vara stödberättigade enligt programmet bidra till att uppfylla programmets mål medverka till att utveckla regionens starka sidor. En grund för att ett korrekt beslut ska kunna fattas är dessutom fullständiga ansökningshandlingar och beslutsunderlag. Projektbeskrivningen utgör en väsentlig del av ansökningshandlingen. Här bör vägledande och avgörande faktorer vara identifierade, som ska säkerställa god kvalitet på genomförandet av projektet. Följande kriterier är grundläggande villkor i varje projekt: projektet ska vara stort och strategiskt projektet ska vara väl förankrat bland berörda parter samtliga finansiärers åtaganden ska vara beslutade innan beslut fattas om EU-finansiering i projektbeskrivningen ska det tydligt framgå hur projektet ska ledas, styras och genomföras. Projektet ska ha tillräcklig genomförandekapacitet planerade aktiviteter ska vara stödberättigade samt tydligt kopplade till budgeten Åtgärdsdokument 7

9 ett kostnadseffektivt förhållningssätt till projektets aktiviteter ska genomsyra projektbeskrivningen och budgeten i projektbeskrivningen ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att projektet ska få långsiktiga effekter projektet ska innefatta aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i projektplan samt ha budgeterat kostnader för detta i ansökan ska sökanden tydligt ange i vilken grad de horisontella kriterierna uppfylls samt tydligt beskriva hur detta förväntas ske. Kostnader för aktiviteter för detta ska finnas budgeterat. Urvalskriterier Projekten ska bidra till att uppfylla programmets mål på program- och insatsområdesnivå samt uppfylla ovannämnda villkor för stöd. För prioritering av projekt som uppfyller detta finns ett antal generella, horisontella och åtgärdsspecifika urvalskriterier. Urvalskriterierna ska vara en tydlig vägledning vid val av projekt för finansiering. De projekt som bäst uppfyller urvalskriterierna ska ha högsta prioritet. Generella urvalskriterier De generella kriterierna är kvalitativa till sin karaktär och ska appliceras i bedömning av ansökningar inom samtliga åtgärderna. Generella urvalskriterier används vid bedömning av ett projekt för att uppskatta ett projekts kvalitet och för att säkerställa att de insatser som genomförs får avsedda effekter på de uppställda programmålen. De generella urvalskriterierna är följande: Samordning med regionala utvecklingsprogram. Projekt bör ligga i linje med de regionala utvecklingsprogrammen och regionens långsiktiga planering. God överensstämmelse med andra program eller strategier för utveckling av regionen eller dess olika regiondelar är också värdefullt. Samverkan. Projekt prioriteras som bidrar till ökad samverkan och samordning mellan aktörer inom eller utom länet, drivs i samverkan mellan flera aktörer, mellan aktörer och företag, mellan företag eller företagsnätverk/kluster. Förnyelse och vidareutveckling. Programmets medel används i huvudsak för att finansiera verksamheter under planerings-, utvecklings- och uppbyggnadsfasen. Projekt som innebär förnyelse, förändrade strukturer och vidareutveckling av verksamhet prioriteras. Långsiktiga effekter. Projekt prioriteras som förväntas skapa långsiktiga effekter efter projektets avslutning som är till nytta för regionen i enlighet med programmets intentioner. En bedömning av ett projekts långsiktiga effekter och möjligheter att implementeras bör göras i relation till andra projekt av liknande karaktär. Privat finansiering. Projekt prioriteras som baseras på företagens behov och engagemang. Programmet vill stärka näringslivets, social ekonomi och andra icke offentliga aktörers medverkan i programmets genomförande. Projekt som baseras på företagens behov och engagemang kan återspegla detta i grad av privat medfinansiering (likvida medel) Åtgärdsdokument 8

10 Horisontella urvalskriterier Programmets horisontella kriterier som ska integreras i programmets projekt är: miljö jämställdhet integration och mångfald. Samtliga projekt ska klassificeras utifrån hur de påverkar de tre horisontella kriterierna. Projekt som klassas som positiva utifrån samtliga tre horisontella kriterier får en högre prioritet. Åtgärdsspecifika urvalskriterier 1.1 Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Projekt som leder till affärsnytta för deltagande företag. Projekt som leder till samverkan mellan företag och akademi. 1.2 Internationell konkurrenskraft Projekt som syftar till att stärka företagens internationella konkurrenskraft genom ökad export av varor och tjänster. Projekt som leder till affärsnytta för deltagande företag. 1.3 Främja integration och mångfald Projekt som bidrar till företagens internationalisering genom att ta tillvara kompetens hos män och kvinnor med utländsk bakgrund. Projekt som bidrar till matchningen av arbetsgivares behov av arbetskraft och arbetssökande. Projekt som kopplar utveckling av regionala kärnor till invånare i utsatta stadsdelar. Projekt som motverkar diskriminering. 2.1 Entreprenörskap och företagande Projekt som kortar tiden från idé till kommersialisering. Projekt som bidrar till ökat entreprenörskap och/eller intraprenörskap. Projekt som bidrar till stöd för grupper av företag och utvecklingsskeden där det saknas stöd. 2.2 Kapitalförsörjning Projekt som syftar till att komplettera finansieringsmarknaden där det finns marknadsmisslyckanden. Projekt som bidrar till att utvidga företags marknader såväl nationellt som internationellt. 3.1 Tillgänglighet Projekt som är förankrade i ansvariga organ och i ordinarie processer. Projekt som bidrar till att minska energi- och resursåtgången och/eller emissioner från transportsystem Åtgärdsdokument 9

11 3.4 Åtgärdsvisa ramprogram och rambeslut Programmets insatser ska koncentreras till omfattande, strategiska satsningar som genomförs inom ramen för större, långsiktiga beslut. Detta går helt i linje med EU-kommissionens önskemål om en fokusering av programmens insatser och parternas erfarenheter från tidigare programperiod som präglats av en stor mängd mindre projekt. I genomförandet av programmet bör ramprogram och rambeslut eftersträvas och tillämpas inom alla åtgärder. Färre och större beslut medför: att förvaltningsmyndigheten kan ägna sig åt projektuppföljning och utvärdering istället för att handlägga stora mängder projektansökningar och medelsrekvisitioner kostnadseffektivitet bättre möjligheter för förvaltningsmyndigheten att överblicka alla avslutade och pågående projekt för att minimera risken att flera projekt arbetar med likartade insatser att det blir enklare för projekten att samverka sinsemellan för kunskaps- och erfarenhetsutbyte större möjligheter för en samlad utvärdering av insatserna och implementering av framgångsrika arbetssätt och metoder bättre förutsättningar för strategiska och långsiktiga satsningar samt samverkan mellan aktörer. Ramprogram En möjlighet i genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet är att skapa så kallade ramprogram. Detta innebär att förvaltningsmyndigheten delegerar till den programansvarige att inom den beslutade ekonomiska ramen fatta beslut om att bevilja medel till projekt inom aktuell åtgärd. Ramprogram kan endast beviljas offentliga organ. Detta innebär att det blir tre nivåer istället för två, förvaltningsmyndigheten fattar beslut om ramprogram, programansvarig fattar beslut om enskilda projekt inom ramprogrammet och projektägare genomför insatserna. På detta sätt begränsas antalet projektansökningar till förvaltningsmyndigheten och ärenden för strukturfondspartnerskapet, de enskilda projekten kan bättre samordnas och beslutsfattandet kan komma närmare projektverksamheten. Projektägaren rekvirerar strukturfondsstöd från programansvarig som i sin tur sammanställer projektens redovisningar och gör en samlad rekvisition till förvaltningsmyndigheten. Separat avrapportering ska kunna ske för varje projekt inom ramprogrammet och rekvisitionerna ska uppfylla de krav som förvaltningsmyndigheten ställer på alla beslut. Ett brett, strategiskt partnerskap bör eftersträvas för ramprogrammet. Detta partnerskap bör vara involverat i framtagande av handlingsplan mål, strategi och utlysningar etc. - för ramprogrammet. Förvaltningsmyndigheten bör medverka i partnerskapet Åtgärdsdokument 10

12 FM Nutek Beslut om projekt delegeras till programansvarig Programansvarig 2. Samlad rekvisition till FM P P P 1. Projektägare rekvirerar från Programansvarig Rambeslut Ett annat sätt att effektivisera genomförandet av programmet är genom så kallade rambeslut. Detta innebär att förvaltningsmyndigheten fattar beslut om en större, långsiktigt satsning som arbetar direkt mot mål för en eller flera åtgärder inom programmet. Rambeslut kan beviljas såväl offentliga som privata organ. Skillnaden mot ramprogram är att projektägaren inte får fatta beslut om stöd till enskilda underprojekt, utan all verksamhet och ekonomisk redovisning sker hos projektägaren. Inom ett rambeslut kan projektägaren bedriva ett flertal olika aktiviteter och upphandla problemlösningar istället för att utlysa projektmedel. För rambeslut bör ett brett och strategiskt partnerskap eftersträvas. Detta partnerskap bör också vara involverat i framtagande av handlingsplan mål, strategi och aktiviteter etc. - för rambeslutet. Förvaltningsmyndigheten bör medverka i partnerskapet. Även i denna modell begränsas antalet projektansökningar till förvaltningsmyndigheten och strukturfondspartnerskapet och alla aktörer inom rambeslutet arbetar efter en gemensam handlingsplan. FM Nutek Projektägare för rambeslut - aktiviteter som utförs av de aktörer som ingår i partnerskapet för rambeslutet - upphandlingar av problemlösningar av andra aktörer utanför partnerskapet - all verksamhet redovisas av projektägaren Åtgärdsdokument 11

13 4. Programmets insatsområden och åtgärder 4.1 Insatsområde 1 - Storstadens innovativa miljöer Beskrivning av insatsområdet Stockholmsregionen har goda förutsättningar för att vara en innovativ miljö. I Stockholm finns en täthet och en mångfald som skapar en kreativ och öppen miljö. Det görs stora satsningar på forskning och utveckling inom regionen, som gör att tillgången på kunskap och kompetens är god. Näringslivet är diversifierat och flera starka kompetens- och profilområden finns inom regionen. Befolkningens storlek och täthet samt bredden i näringslivet ökar möjligheterna för både företag och arbetstagare att matcha efterfrågan med rätt kompetens. Men trots att innovationsmiljön har många styrkor finns också uppenbara brister som hindrar regionen att fullt ut nyttja de förutsättningar som finns. I vissa fall är det känt hur förutsättningarna bättre kan nyttjas, men det behövs även fördjupad kunskap och underlag om hur storstadens innovativa miljöer kan utvecklas. Trots att stora investeringar görs inom FoU finns det brister i effektivitet inom regionens innovativa miljöer som gör att de stora FoU satsningarna inte utnyttjas fullt ut för att skapa innovationer och tillväxt. En anledning kan vara att systemet kring innovationer måste utvecklas för att bättre passa nya branscher och små och medelstora företag. Forskning är långt ifrån den enda eller kanske ens den viktigaste direkta källan för innovationer. Innovationer finns på hela skalan mellan långsiktiga, avancerade forsknings- och teknikinsatser till den enkla, vardagsnära produkten, processen eller tjänsten med möjligheter till snabb omsättning på en marknad. Stockholmsregionens innovationsmiljö måste karaktäriseras av att den tillåter och stimulerar innovationer inom alla områden. Såväl uppfinningar och nya arbetsprocesser som förenklar vardagen som forskningsbaserade innovationerna bidrar till tillväxt. Även om regionen har ett diversifierat näringsliv så domineras klustren av ett antal stora och väletablerade företag. Detta kan verka hämmande på dynamiken i klustren och det är därför önskvärt att fler små och medelstora företag deltar i olika klusterinitiativ. Ytterligare hinder för att fullt utnyttja Stockholmsregionens förutsättningar är att all kompetens i regionen inte tas tillvarata på ett effektivt sätt, trots en stor och diversifierad arbetsmarknad. Allt för många står idag utanför arbetsmarknaden, trots att de vill arbeta och har höga kvalifikationer. Det förekommer diskriminering på arbetsmarknaden som gör att kompetensen hos kvinnor och män med utländsk bakgrund inte tas tillvara. En viktig fråga för regionens framtida arbetskraftsförsörjning är att på ett mer effektivt sätt tillvarata och använda alla invånares kompetens. Mål för insatsområdet Mål för insatsområdet är att utveckla samverkan och strukturer för Åtgärdsdokument 12

14 kunskapsutveckling kommersialisering av varor och tjänster för både export och inhemska marknaden tillvaratagande av alla invånares kompetens att understödja energi- och resurseffektivitet. Insatsområdets kvantitativa mål är: 400 företag som deltar i projekt inom insatsområdet företag som ägs av kvinnor deltar i projekt inom insatsområdet företag som ägs av män eller kvinnor med utländsk bakgrund deltar i projekt inom insatsområdet - 30 företag som verkar på en internationell marknad - 50 företag som deltar i produkt- och processutveckling - 20 företag som deltar i projekt som understödjer energi- och resurseffektivisering 45 nya nätverk 50 aktörer deltar i projekt inom insatsområdet 2 projekt som syftar till lika villkor och integration Horisontella perspektiv Miljö Nya energi- och resurseffektiva lösningar leder till att miljöbelastningen minskas samtidigt som innovationer kan bidra till att regionens företag blir mer attraktiva på en exportmarknad. Det finns en potential i många branscher och företag att direkt eller indirekt bidra till ökad miljöeffektivitet. Aktiviteter inom programmet ska främja samarbete mellan företag och miljöforskning samt utveckla beställarsidan med till exempel miljökompetens i beställarrollen, referensanläggningar och kvalitetssäkring. Integration och mångfald För att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är det en förutsättning att den språkliga och kulturella kompetens som finns hos kvinnor och män med utländsk bakgrund bättre tas tillvara. Genom att öka mångfalden i företag och organisationer kan innovationsförmågan och de internationella kontakterna stärkas samtidigt som behovet av arbetskraft tillgodoses. Regionens framtid bestäms i stor utsträckning av hur väl regionen idag förmår ta vara på den utvecklingspotential som finns i alla delar av regionen. Aktiviteter inom programmet avser att arbeta med efterfrågesidan d v s företags och organisationers attityder och dagliga arbete med integration och mångfald samt med att utveckla utsatta stadsdelar. Jämställdhet Stockholmsregionens arbetsmarknad är delad så att kvinnor och män i hög utsträckning finns inom olika branscher. Kvinnor dominerar inom vård, omsorg samt forskning och utbildning. Män är i högre grad sysselsatta inom de mest expansiva branscherna och beräknas därmed få en större sysselsättningsökning än kvinnor. Kvinnor driver också i mindre utsträckning företag än män. Det kvinnliga företagandet är lika segregerat som arbetsmarknaden och följaktligen driver kvinnor oftast företag inom andra branscher än män gör. Inom programmet ska aktiviteter genomföras som medverkar till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk samt samverkar med FoU och kluster Åtgärdsdokument 13

15 4.1.1 Åtgärd 1.1 Kunskapsutveckling i små och medelstora företag Beskrivning av åtgärden Stockholm behöver fler företag som växer samt stärker och utvecklar sina positioner på den inhemska och internationella marknaden. 4 Detta ökar trycket på ständig förnyelse av produkter, tjänster och processer i företagen. Programmet kommer att stödja insatser som bidrar till utveckling av produkter, tjänster och processer i små och medelstora företag. Satsningarna kräver inte samverkan med universitet/högskolor och offentlig sektor. För att företagen ska kunna utvecklas och växa behöver de uppdatera och utveckla kunskapsinnehållet i sina verksamheter. Företagen i Stockholmsregionen konkurrerar med ett högkvalitativt kunskapsinnehåll i produkter, tjänster och processer. Därmed blir det allt viktigare att hitta bra former för att kontinuerligt förnya sina kunskaper. Detta gäller såväl större som mindre företag. Forskning är långt ifrån den enda eller kanske ens den viktigaste direkta källan för innovationer. Innovationer finns på hela skalan mellan långsiktiga, avancerade forsknings- och teknikinsatser till den enkla, vardagsnära produkten, processen eller tjänsten med möjligheter till snabb omsättning på en marknad. Stockholmsregionens innovationsmiljö måste karaktäriseras av att den tillåter och stimulerar innovationer inom alla områden. Både uppfinningar och nya arbetsprocesser som förenklar vardagen och de forskningsbaserade innovationerna bidrar till tillväxten. En möjlighet för att öka kunskapsutvecklingen i små och medelstora företag är att öka matchningen mellan det behov företag har av ny kunskap och den forskning som pågår inom universitet och högskolor. På så sätt kan kunskaps- och tekniköverföringen företag emellan och mellan företag, universitet/högskolor och samhälle stärkas. Satsningar som ökar universiteten och högskolornas incitament och kompetens för att möta små och medelstora företags frågor och behov behöver komma till stånd. En brygga mellan små och medelstora företag och akademins kunskapsresurser kan vara studenterna. Erfarenheter från insatser där studenter gjort olika slags projektarbeten i företag visar att företagen har fått en kunskapsstimulans. Samtidigt får studenterna kunskaper om arbetslivet och mindre företags verksamheter och behov samt värdefulla kontakter som ökar möjligheterna att få arbete efter avslutade studier. Insatser av denna karaktär kräver att akademin bygger relationer med företagen och anpassar sitt erbjudande efter företagens behov samtidigt som studenterna behöver kompetens hur de ska bemöta och arbeta med företagen för att deras projektarbeten ska leda till affärsnytta för företagen. I flera fall har projektarbeten lett till fler och fördjupade samarbeten med institutioner inom högskolan. Insatser av detta slag är också ett sätt att underlätta kompetensförsörjningen för små och medelstora företag. Ett annat sätt att öka kunskapsutvecklingen i små och medelstora företag är att arbeta i nätverk, en samarbetsform som kan bidra till företags utveckling och tillväxt. Nätverk där flera företag 4 Se kapitel B i det operativa programmet Åtgärdsdokument 14

16 samarbetar kring gemensamma behov såsom kunskapsutveckling, marknadsföring, rekrytering och upphandling behöver stärkas. Nätverksbyggande behöver stimuleras och uppmuntras genom att stöd ges till resurser som kan skapa förutsättningar för att samarbetet mellan företagen kommer till stånd och blir till affärsnytta för företagen. Exempel på insatser Stöd till strategiska samverkansinitiativ mellan företag och/eller mellan företag och högskolor/universitet. Stöd till högskolornas arbete att utveckla kompetens för att samverka med regionens små och medelstora företag. Stöd till uppsökande verksamhet från universitet, högskolor och institut. Stöd till samverkan mellan företag och offentliga aktörer, intresse- och branschorganisationer m.fl. Huvudsakliga stödmottagare Föreningar, stiftelser, andra organisationer. Näringslivsorganisationer. Universitet/högskolor. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Offentliga aktörer. Företag. Målgrupp Små och medelstora företag, högskolor och universitet samt intresse- och branschorganisationer och offentliga aktörer. Urvalskriterier Projekt som leder till affärsnytta för de deltagande företagen. Projekt som leder till samverkan mellan företag och akademi. Indikatorer Antal deltagande företag för produkt eller processutveckling. Antal projekt för produktutveckling. Antal projekt för processutveckling. Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot marknadsutvidgande insatser. Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad. Antal företag som deltar i projekt som främjar energi- och resurssnålhet. Antal deltagande aktörer. Antal samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitut. Antal skapade arbetstillfällen för forskare. Antal nya nätverk Åtgärdsdokument 15

17 4.1.2 Åtgärd 1.2 Internationell konkurrenskraft Beskrivning av åtgärden Stockholmsregionens näringsliv karaktäriseras av hög kompetens och en hög andel företag inom spetsområden. I regionen finns ett antal framstående forskningsmiljöer, främst inom universitet, högskolor och forskningsinstitut men också inom världsledande företag med betydande FoUkapacitet. Regionen har ett antal starka kluster. Klustren återfinns i dag bland annat inom IKT (informations- och kommunikationsteknik), bioteknik och biomedicin, kreativa näringar, kultur och media, finans- och affärsservice, transport- och logistik samt analytiska instrument. Vilka innovationer som kan komma att leda till kommersiell framgång vet man oftast inte från början. Det är därför inte givet i vilken bransch eller i vilken typ av företag som en idé tar form. Insatserna ska därför inte utgå från någon särskild bransch. I stället behövs generella insatser för att stärka den internationella konkurrenskraften hos regionens kluster. Klusterinitiativen behöver också bli bättre koordinerade med motsvarande initiativ i Mälardalen för att kraftsamla resurser och kompetens. Inom det FoU-intensiva näringslivet finns en betydande potential för avknoppning av nya företag. Det finns också möjligheter att bilda fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Fler innovationer och uppfinningar med utvecklingspotential måste ges förutsättningar att bli kommersiellt gångbara. Det saknas idag en långsiktig och sammanhållen struktur för rådgivning och mötesplatser i tidiga skeden mellan idéskapare, entreprenörer och finansiärer. För att utveckla de affärsutvecklande verksamheterna kring universitet och högskolor är det angeläget att en ökad samverkan mellan befintliga aktörer kommer till stånd för att bättre utnyttja de tillgängliga resurserna 5. För att utveckla konkurrenskraftiga kluster och innovationssystem kommer insatser att genomföras som syftar till att stimulera samarbetet mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Satsningar som fördjupar och utvecklar redan etablerade samarbeten mellan företag, universitet/högskolor och offentliga aktörer inom ett eller flera spetsområde i syfte att stärka företagens och regionens internationella konkurrenskraft är ett exempel. Ett annat sätt att stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är att främja utvecklingen av innovativa miljöer såsom Science parks. Satsningar som ökar företagens och därmed regionens tillväxt behöver komma till stånd. Erfarenheter visar att det finns ett behov av att utveckla hur olika kompetens- och tillväxtområden kan kombineras på nya sätt, t e x mellan IT och upplevelseindustrin, för att främja framväxten av nya spetsområden. 5 Innovativa Sverige en strategi för tillväxt genom förnyelse Ds 2004:36 sid Åtgärdsdokument 16

18 Exempel på insatser Utveckla samverkan mellan näringsliv, universitet/högskolor och offentlig sektor. Utveckla samarbete mellan olika kluster i syfte att tillsammans stärka den internationella konkurrenskraften. Främja kommersialisering av forskningsresultat och idéer vid universitet och högskolor. Utveckla initiativ till internationell samverkan. Utveckla storstadens innovativa miljöer. Huvudsakliga stödmottagare Föreningar, stiftelser, andra organisationer. Universitet/högskolor. Näringslivsorganisationer. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Offentliga aktörer. Företag. Målgrupp Företag, universitet och högskolor samt offentliga aktörer. Urvalskriterier Projekt som syftar till att stärka företagens internationella konkurrenskraft genom ökad export av varor och tjänster. Projekt som leder till affärsnytta för de deltagande företagen. Indikatorer Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot att stimulera innovationssystem och kluster. Antal projekt med inriktning mot att stimulera innovationssystem och kluster. Antal deltagande företag för produkt eller processutveckling. Antal projekt för produktutveckling. Antal projekt för processutveckling. Antal deltagande företag i projekt med inriktning mot marknadsutvidgande insatser. Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad. Antal företag som deltar i projekt som främjar energi- och resurssnålhet. Antal deltagande aktörer. Antal samarbetsprojekt mellan företag och forskningsinstitut. Antal skapade arbetstillfällen för forskare. Antal nya nätverk Åtgärdsdokument 17

19 4.1.3 Åtgärd 1.3 Främja integration och mångfald Beskrivning av åtgärden En viktig förutsättning för att lyckas stärka Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft är att alla invånares kompetens tas tillvara. Regionen har en stor mångfald i befolkningen, vilket bidrar till att skapa dynamik, öppenhet och kreativitet. Kvinnor och män med utländsk bakgrund har en unik kunskap om andra länder, kulturer och språk. Denna kompetens måste i större omfattning användas för att utveckla Stockholmsregionens internationella konkurrenskraft. Idag står många utanför arbetsmarknaden eller är sysselsatta i verksamheter som inte motsvarar deras kompetens. De flesta av de insatser som görs för att öka integrationen fokuserar på utbudssidan dvs. att stimulera och utbilda personer med utländsk bakgrund så att dessa lättare ska komma i arbete. Mer fokus bör läggas på hindren som finns på efterfrågesidan dvs. den diskriminering som förekommer på arbetsmarknaden. Aktiviteter bör i större utsträckning riktas mot såväl privata som offentliga arbetsgivare. Vikten av goda och hållbara tillväxtförutsättningar för storstäderna och storstadsregionerna lyfts fram i den nationella strategin för regional konkurrenskraft och sysselsättning och i EU:s strategiska riktlinjer framhävs vikten av att åstadkomma en utveckling där jämvikt råder mellan de ekonomiskt starkaste städerna och den urbana strukturen i övrigt. Det blir viktigt med insatser som tar hänsyn till stadsområdenas specifika problem, såsom social uteslutning, hög och växande kriminalitet och en allmänt försämrad livskvalitet i missgynnade stadsområden. De utsatta stadsdelarna behöver utvecklas till attraktivare stadsdelar. Ett led i detta är att stödja en flerkärnig region och vidareutveckla fler regionala kärnor i regionen. Det har inom regionen bedrivits ett stort utvecklingsarbete genom de s.k.utvecklingsavtalen. Detta har berört vissa stadsdelar i några av regionens kommuner. En av de slutsatser som dras är att det behövs en bättre regional samverkan för insatser som ska genomföras lokalt. Det behövs utbyte av erfarenheter och det behövs konkret samverkan mellan aktörer som befinner sig på olika administrativa nivåer för att effektivisera och utveckla det lokala utvecklingsarbetet. Integrationsprocessen är en ömsesidig process som förutsätter att både invånare med svensk bakgrund och med utländsk bakgrund är engagerade. För att integrationsarbetet ska bli framgångsrikt behöver alla regionens delar vara delaktiga. Det behövs långsiktiga satsningar som bidrar till att bryta segregationen. Ett brett regionalt tänkande skapar förutsättningar för samverkan mellan bl.a. socialtjänsten, arbetsförmedling, försäkringskassa, näringsliv, civilsamhället samt privata och offentliga arbetsgivare. Det behövs en tydlig koppling till det omgivande samhället och gemensamma ansträngningar från alla samhällssektorer för att åstadkomma resultat. Mycket har gjorts och det är viktigt att bygga vidare på befintliga erfarenheter och länka in dessa som en del av en längre process. Insatser kan göras för att förbättra och utveckla strukturer t ex ett ökat samarbete på regional nivå med utbyte av erfarenheter som görs i olika delar av länet. Ett nära samarbete med Europeiska socialfonden, som finansierar individinsatser, är nödvändigt för att programmet ska bli framgångsrikt. Programmet ska ha möjlighet att - ensamt eller gemensamt med andra regioner - investera i en fond, tex. i form av en JESSICA-fond. Fondens närmare utformning, förvaltning och inriktning Åtgärdsdokument 18

20 får beslutas av förvaltningsmyndigheten efter samråd med Övervakningskommittén. Fonden skall ha möjlighet att låna medel hos Europeiska Investeringsbanken. Exempel på insatser Skapa nya och utveckla befintliga mötesplatser och kontaktvägar. Utveckla former för mentorskap. Utveckla former för matchning mellan arbetsgivarnas behov av arbetskraft och arbetssökande. Utveckla former för erkännande av kompetens och språkinlärning. Utveckla former för en ökad regional samverkan om lokalt utvecklingsarbete. Påverka attityder hos arbetsgivare. Utveckla former för att inom företag tillvarata personer med utländsk bakgrunds internationella kompetens som ett led i bredda företagets marknad. Insatser för att involvera regionens alla delar i integrationsarbete. Insatser för att utveckla regionens flerkärnighet. Insatser för samverkan, jämförelser och utbyte av erfarenheter med andra storstadsregioner inom och utom Sverige. Huvudsakliga stödmottagare Föreningar, stiftelser, andra organisationer. Näringslivsorganisationer. Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Offentliga aktörer. Företag. Målgrupp Arbetsgivare i Stockholms län och invånare i utsatta stadsdelar. Urvalskriterier Projekt som bidrar till företagens internationalisering genom att ta tillvara kompetens hos män och kvinnor med utländsk bakgrund. Projekt som bidrar till matchningen av företagens behov av arbetskraft och arbetssökande. Projekt som kopplar utveckling av regionala kärnor till invånare i utsatta stadsdelar. Projekt som motverkar diskriminering. Indikatorer Antal projekt som garanterar hållbarhet och förbättrar attraktiviteten i städer och stadsdelar. Antal projekt som syftar till att förbättra företagsklimat, entreprenörskap och ny teknologi. Antal projekt som syftar till att skapa lika villkor och integration. Antal företag som genom insatser i programmet verkar på en internationell marknad. Antal deltagande aktörer. Antal nya nätverk Åtgärdsdokument 19

21 4.2 Insatsområde 2 Företagsutveckling Beskrivning av insatsområdet I Stockholmsregionen finns cirka företag. Av dessa är 90 procent små företag med färre än 10 anställda. Regionen har en större täthet av företag och ett större antal verksamhetsområden jämfört med andra regioner. Regionen fungerar även som en smältdegel för nya verksamheter, näringar och företag. Nya typer av företag och verksamheter uppstår ofta just i Stockholmsregionen, för att därefter spridas till övriga delar av landet. Detta gör regionen till ett drivhus för näringslivet i landet. Regionen har en väsentligt högre etableringsaktivitet än andra svenska regioner. Det är viktigt eftersom etableringar av nya företag har stor betydelse för framtida tillväxt och sysselsättning. I internationell jämförelse startas få företag i vårt land. Även om Stockholmsregionen gör bra ifrån sig med svenska mått mätt så ligger regionen efter i en europeisk jämförelse. Det finns i regionen för få nya tillväxtföretag som idag genererar sysselsättning. En utmaning för regionen är att få till stånd en regional tillväxt som bidrar till att öka sysselsättningen. Det finns behov av att fler företag startar och att små och medelstora företag växer. Programmet ska bidra till att bättre förutsättningar ges för de små och medelstora företagen att starta, utvecklas och växa. Av de nya företag som startades 2005 var det ca 23 procent företag som startades av entreprenörer med utländsk bakgrund. I regionen finns totalt personer som representerar 180 olika nationaliteter och en outnyttjad potential bland kvinnor och män med utländsk bakgrund. Kvinnliga företagare stod för 35 procent av de nyregistrerade företagen under Inom de branscher där främst kvinnor är verksamma finns en stor och outnyttjad tillväxtpotential. Det finns studier som pekar ut att det är mångfalden av företag och människor som gör vissa regioner mer innovativa än andra. Denna tillväxtpotential behöver Stockholmsregionen bättre synliggöra och tillvarata. Mål för insatsområdet Mål för insatsområdet är att bidra till att stödsystemet i regionen kring entreprenörskap och företagsutveckling utvecklas så att fler företag startar och att fler företag växer. Insatsområdets kvantitativa mål är: företag som fått rådgivning och information företag som får miljörådgivning företag som ägs av kvinnor får rådgivning företag som ägs av kvinnor och män med utländsk bakgrund får rådgivning 100 företag som fått hjälp med kapitalförsörjning 250 företag deltar i projekt som främjar entreprenörskap 60 aktörer deltar i projekt inom insatsområdet Åtgärdsdokument 20