Åtgärdsdokument kopplat till Operationellt program

Transkript

1 Version 2.5 Åtgärdsdokument kopplat till Operationellt program För främjande av Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Skåne-Blekinge under perioden Sydsverige = Skåne-Blekinge Blekinge län Skåne län Version 2.5 1

2 Version 2.5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte Programvision Övergripande mål Strategi Skåne-Blekinge Allmänna förutsättningar Svensk offentlig medfinansiering Privat medfinaisering Stöd till företag Övriga undantag och speciella regler Nationella stödordningar Åtgärdsvisa ramprogram och storprojekt Ramprogram Storprojekt Virtuella storprojekt BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS Genomförandeorganisation Beredningprocessen Urvalskriterier Generella urvalskriterier Horisontella urvalskriterier Indikatorer Horisontella indikatorer Aktivitets- och resultatindikatorer Effektindikatorer PROGRAMMETS INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Innovation och förnyelse Entreprenörskap Utveckling av nya och befintliga företag Innovativa miljöer Tillgänglighet En sammanhållen region Ett utvecklat informationssamhälle Särskilda storstadsinsatser Storstadsområdets roll som tillväxtpol Lokala områdesinsatser Samverkan med andra storstadsregioner Tekniskt stöd FINANSIERINGSPLAN

3 Version INLEDNING 1.1 Syfte Åtgärdsdokumentet (ÅD) ska (enligt Bilaga 1 till regeringsbeslut nr 18) beskriva de planerade insatserna/aktiviteterna under varje insatsområde. Åtgärdsdokumentet skall spegla det regionala strukturfondsprogrammet (operationellt program = OP) och vara det dokument som används i den dagliga hanteringen som stöd vid beredning och urval av insatser. I åtgärdsdokumentet redovisas de urvalskriterier som används för bedömning och urval av projektansökningar. Åtgärdsdokumentet ska inte notifieras hos Europeiska kommissionen. Åtgärdsdokumentet är en fördjupning och precisering av det operationella programmets (OP) mål och prioriteringar. 1.2 Programvision Analysen i OP tecknar en bild av en region med stora möjligheter och styrkepositioner med europeisk spetsklass. Skåne-Blekinge har goda förutsättningar att vara en av Europas starkaste regioner och kan därmed bidra till att EU som helhet uppfyller Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. För Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram har följande programvision formulerats: Skåne-Blekinge ska vara en av Europas starkaste regioner när det gäller att uppfylla Lissabonstrategins mål för regional konkurrenskraft. Visionen är knuten till den studie som gjorts inom forskningsprogrammet ESPON (European Spatial Planning Observation Network) där Lissabonstrategin följts upp med indikatorer för de europeiska regionerna, Övergripande mål Enligt regeringens direktiv ska ett övergripande mål för det regionala strukturfondsprogrammet skall identifieras och motiveras. Målet skall vara uppföljningsbart och ligga inom programmets räckvidd. Målet ska kvantifieras och till målet ska indikatorer kopplas. I OP:n har fastslagits följande övergripande mål: Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska bidra till: En ökad regional konkurrenskraft genom en hållbar utveckling samt fler och starkare företag 3

4 Version 2.5 Programmets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag 500 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 65 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 55 Deltagande företag i satsningar inom programmet Deltagande aktörer i satsningar inom programmet Strategi Strategin för att nå målet och visionen är följande: Stärk och främja näringslivets medverkan och deltagande i programgenomförandet Använd, stärk och utveckla samverkansstrukturer inom ramen för programmets insatsområden Främja program- och processgenererande initiativ Genomför strategiska informations- och utbildningsinsatser Understöd insatser för regional konkurrenskraft utifrån de skilda möjligheter, förutsättningar och behov som finns inom regionen som helhet, beakta den inomregionala heterogeniteten Samagera med andra EU-program och nationella/regionala program/planer Samverka med angränsande regioner Bygg upp och utveckla lärande system 1.5 Skåne-Blekinge Skåne och Blekinge län har en sammanlagd befolkning på 1,32 miljoner invånare, varav 86 procent bor i Skåne. Områdets totala area uppgår till km 2. Landskapet har skiftande karaktär Sydvästra Skåne domineras av stora städer med förorter och jordbrukslandskap. Norra Skåne domineras av skogsbygd, vilket även gäller för Blekinges inland. Städerna i Blekinge ligger längs kusten. Skåne har 33 kommuner och Blekinge 5 (se karta B1). I området finns, enligt SCB, sex arbetsmarknadsregioner: Malmö/Lund/Helsingborg, Kristianstad, Tomelilla/Simrishamn, Karlshamn och Karlskrona. Kristianstads arbetsmarknadsregion omfattar både kommuner i Skåne och Blekinge genom att Sölvesborgs kommun i Blekinge ingår i Kristianstads LA. Osby i Skåne tillhör Älmhults arbetsmarknadsregion. Regionen/området delas in i fem delregioner: Skåne delas in i fyra områden, vilka motsvarar de befintliga kommunala samverkansområden som finns i Skåne (nordvästra Skåne - NOSAM, nordöstra Skåne Skåne Nordost, sydöstra Skåne - Ystad-Österlenregionen samt sydvästra Skåne 4

5 Version SSSV). Blekinge län utgör det femte området. I den följande beskrivningen av Skåne-Blekinge kommer denna indelning i fem regioner att användas för att identifiera inomregionala förhållanden. Karta B1 Programområdet Skåne-Blekinge, dess regiondelar samt kommuner 1.6 Allmänna förutsättningar Svensk offentlig medfinansiering Enligt finansieringsplanen finansierar strukturfondsmedlen i genomsnitt 50 % av den godkända offentliga finansieringen. I enlighet med regeringens direktiv för strukturfondsperioden erfordras en nationell offentlig medfinansiering i varje projekt. Den huvudsakliga svenska offentliga medfinansieringen utgörs av medel från självstyrelseorgan, samverkansorgan, statliga myndigheter och institutioner (central, regional eller lokal nivå), kommuner, landsting, statliga och kommunala bolag m.m. Beslut om offentlig medfinansiering fattas av respektive offentlig aktör i varje enskilt projekt eller ramprogram Privat medfinaisering Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. En tvärgående målsättning under programgenomförandet syfte att stärka näringslivets, social ekonomi och andra icke offentliga aktörers medverkan i 5

6 Version 2.5 programmets genomförande. I vissa åtgärder anges indikativ privat medfinansiering. Den privata finansieringen genererar emellertid inte strukturfondsmedel. Däremot kommer privat medfinansiering att beaktas i urvalsprocessen som indikator på näringsliv, ideella organisationers behov, engagemang och delaktighet i de aktuella projekten Stöd till företag Företagsstöd lämnas med de stödnivåer som gäller enligt nationella stödordningar. Huvudregeln är att stöd till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, så kallat statsstöd, inte får ges med offentliga medel, då detta strider mot EU:s konkurrensregler. Med statsstöd menas allt stöd från offentlig sektor av ekonomiska natur och som innebär fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Sådant stöd kan riskera att snedvrida konkurrensförhållandena. Det finns dock ett antal undantag, där det är möjligt att ge stöd till företag med offentliga medel. De tre huvudtyperna av undantag är företagsstöd enligt de nationella stödordningarna i tabellen 1, vissa typer av samverkansprojekt och allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Övriga undantag och speciella regler Utöver de undantag som beskrivits ovan finns speciella regler för vissa branscher, för forskning, stöd till miljöinvesteringar mm. För ytterligare information om dessa speciella regler och statsstöden i allmänhet hänvisas till skriften Gemenskapsregler om statligt stöd Vademecum, Europeiska Kommissionen, Nationella stödordningar De nationella stödordningar som kan komma att utnyttjas i olika åtgärder framgår av tabellen nedan; Åtgärd Statsstödsåtgärd samt ad hoc stöd Nummer Kommissionsbrev för godkännande 1.1 samt 1 Stöd genom Industriella Utvecklingscentra Här tillämpas 2.1 (IUC) reglerna om försumbart stöd Giltig t.o.m. 2 Förordning (SFS 2005:527) om regionalt investeringsstöd 3 Förordning (SFS 1998:996) om sysselsättningsbidrag N646/99 N201/03 N596/04 SEC(2000)686 C(2003)4005 C(2005) E 23/95 SG(97)D4397 Ingen begränsning i tid 4 Förordning (SFS 2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling Här tillämpas reglerna om försumbart stöd 6

7 Version Förordning (SFS 1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. 6 Förordning (SFS 1994:1100) om statlig finansiering genom ALMI Företagspartner AB och dess dotterbolag. E93/125 D/12669 Ingen begränsning i tid N211/99 D/ Ingen begränsningi tid 7 Förordning (2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram. N408/ C(2003) Stöd till svensk film genom 2006 års filmavtal.??? 1.7 Åtgärdsvisa ramprogram och storprojekt En erfarenhet från tidigare programperioder är att antalet projektansökningar och beslut kan vara mycket stort. Det har medfört vissa konsekvenser som inte varit till fördel för programgenomförandet: Beslutsgruppernas sekretariat och förvaltningsmyndigheterna har varit överbelastade med att handlägga projektansökningar och medelsrekvisitioner och har inte i önskvärd omfattning kunnat ägna sig åt projektinitiering, projektuppföljning och utvärdering. En del av de små projekten har inte haft ekonomiska och administrativa resurser eller kompetens för att kunna uppfylla kraven på redovisning och rapportering, vilket har förorsakat både dem och sekretariaten extra arbete. Det har varit svårt för beslutsgrupperna och för projekten sinsemellan att få en överblick över alla pågående projekt. Risken för att flera projekt arbetar med likartade saker, utan inbördes kontakt eller vetskap, är större ju fler projekt som pågår. Anordnande av ramprogram och storprojekt på sätt som redovisas nedan bör eftersträvas och kan tillämpas i alla programmets åtgärder Ramprogram Ett sätt att komma till rätta med ovan redovisade problemställning är att någon offentlig aktör blir huvudman och upprättar en sammanhållen handlingsplan för t.ex. en bransch, projekt av viss karaktär inom ett geografiskt område eller ett tema och ansvarar för ett ramprogram, för varje åtgärd som omfattas av handlingsplanen. Ramprogram kan endast beviljas offentliga organ. Handlingsplanerna kommer i formellt hänseende att genomföras som ramprogram, vilket innebär att strukturfondspartnerskapet och FM fattar ett beslut om projektstöd per åtgärd till huvudmannen. Därefter kan huvudmannen fatta beslut om stöd till enskilda underprojekt inom ramprogrammet. De enskilda projekten arbetar självständigt och ansvarar för såväl verksamhet som ekono- 7

8 Version 2.5 misk redovisning till huvudmannen, som därefter ansvarar för den sammantagna verksamheten och den totala ekonomiska redovisningen till FM. På detta sätt begränsas antalet projektansökningar till FM. De enskilda projekten kommer att arbeta efter samma handlingsplan och beslutsfattandet om enskilda underprojekt kommer att ligga närmare projektverksamheten Storprojekt Ett alternativt sätt att angripa problemet på är att någon offentlig eller privat organisation, i en roll som huvudman, upprättar en sammanhållen handlingsplan för t.ex. en bransch, ett geografiskt område eller ett tema och bedriver ett storprojekt för varje åtgärd som omfattas av planen. Storprojekt kan beviljas såväl offentliga som privata organ. Handlingsplanerna kommer i formellt hänseende att genomföras som storprojekt, vilket innebär att strukturfondspartnerskapet och FM fattar ett beslut om projektstöd per åtgärd till huvudmannen. Skillnaden mot ramprogram är att huvudmannen inte får fatta beslut om stöd till underprojekt, utan all verksamhet och ekonomisk redovisning måste ske hos huvudmannen. Huvudmannen kan dock bedriva ett flertal olika aktiviteter inom storprojekt. I de enskilda aktiviteterna bedrivs i denna modell enbart operativ projektverksamhet. All ekonomisk redovisning skall ske hos huvudmannen, som ansvarar för verksamhet och ekonomisk redovisning till FM. Även i denna modell begränsas antalet projektansökningar till strukturfondspartnerskapet och FM och de enskilda aktiviteterna kommer att arbeta efter samma handlingsplan Virtuella storprojekt Ett tredje sätt för att få ökad överblick och minimera risken att flera projekt arbetar med likartade saker är att upprätta virtuella storprojekt. Detta är lämpligt när det inte finns någon organisation som kan ikläda sig rollen som huvudman för ett ramprogram eller storprojekt, men där flera enskilda projekt bör arbeta mot samma mål. En strategisk handlingsplan bör då upprättas av strukturfondspartnerskapet och FM, inom vilken de enskilda projekten inordnas. Genom att den gemensamma handlingsplanen omfattar verksamhet som bedrivs av flera projekt skapas ett virtuellt storprojekt för verksamhetens mål och inriktning. I formellt hänseende är det dock fråga om individuella projekt, där FM kommer att fatta ett beslut per projekt, och där varje projekt ansvarar direkt för både verksamhet och ekonomisk redovisning inför strukturfondspartnerskapet och FM. 8

9 Version BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS 2.1 Genomförandeorganisation (Nutek/N-dep) 2.2 Beredningprocessen Beredningen av ansökningar är en central del när det gäller att säkerställa att programmets prioriteringar får största möjliga genomslag i praktiken. Programmets mål och vision är projekthanteringens överordnade ram. Projektens aktiviteter ska: Vara stödberättigade enligt programmet Bidra till att uppfylla programmets mål Medverka till att utveckla regionens starka sidor. En grund för att ett beslut ska kunna fattas är fullständiga ansökningshandlingar och beslutsunderlag. Projektbeskrivningen utgör en väsentlig del av ansökningshandlingen. Här bör vägledande och avgörande faktorer vara identifierade, som ska säkerställa god kvalitet på genomförandet av projektet. Följande kriterier är grundläggande villkor i varje projekt: Projektet ska vara väl förankrat bland berörda parter. I projektbeskrivningen ska det tydligt framgå hur projektet ska ledas, styras och genomföras. Vidare bör projektet aktiviteter kopplas till budgeten. Ett kostnadseffektivt förhållningssätt till projektets aktiviteter ska genomsyra projektbeskrivningen och budgeten. I projektbeskrivningen ska det tydligt framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att projektet ska få långsiktiga effekter. Samtliga finansiärers åtaganden ska vara beslutade innan beslut fattas om EUfinansiering. För varje åtgärd i åtgärdsdokumentet finns urvalskriterier. Vissa urvalskriterier kommer att vara obligatoriska för projektansökningar att beakta. För sådana är det ett krav att projekten uppfyller dessa för att bli beviljade finansiering. Övriga urvalskriterier är prioritetshöjande i den mån de uppfylls. Därtill finns det finns programövergripande respektive åtgärdsspecifika urvalskriterier. Vid varje beslutstillfälle skall prioritet ges åt de projekt som bäst anses uppfylla programmets mål och som uppfyller urvalskriterierna. Urvalsprocessen kan beskrivas i följande steg: 1. Handläggaren vid förvaltningsmyndigheten bedömer om projektets aktiviteter och uppläggning är stödbart med beaktande av OP, ÅD, EU:s strukturfondsförordningar samt övriga europeiska och nationella regelverk. I detta steg prövas vidare i vilken åtgärd det aktuella projektet passar in i, om planerade aktiviteter är stödberättigade samt om offentlig medfinansiering är verifierad. Projektansökningar ska kunna hänföras till någon av programmets åtgärder. Projektansöknin- 9

10 Version 2.5 gar placeras i den åtgärd, vars inriktning överensstämmer med projektets inriktning. Även i de fall ett projekt är av förberedande karaktär (förstudie eller motsvarande) placeras det i den åtgärd det tilltänkta huvudprojektet planeras tillhöra. 2. Under urvalsprocessen görs en kvalitativ bedömning av projektansökningarna av FM i samråd med Region Skåne och Region Blekinge. Denna bedömning görs på grundval av urvalskriterier. Urvalskriterierna är av tre slag: a) generella kriterier (beskrivs i avsnitt 2.3.1) b) horisontella kriterier (beskrivs i avsnitt 2.3.2) c) åtgärdsspecifika kriterier (beskrivs i slutet av respektive åtgärd avdelning ) 3. Strukturfondspartnerskapet och FM tar ställning till ansökningar om stöd till projekt utifrån samtliga punkter ovan. Efter en samlad bedömning ges stöd till de projekt som håller en god kvalitet och bäst anses bidra till att uppfylla mål och syften i programmet. Som hjälpmedel för att mäta såväl projektens som programmets resultat och effekter används indikatorer (Se vidare under avsnitt 2.4). Beslut om stöd fattas normalt vid speciella ansökningstillfällen. 2.3 Urvalskriterier Urvalskriterierna ska vara en tydlig vägledning vid val av projekt för finansiering. De projekt som bäst uppfyller de horisontella och åtgärdsspecifika urvalskriterierna bör ha högsta prioritet Generella urvalskriterier De generella kriterierna är kvalitativa till sin karaktär och ska appliceras i bedömning av ansökningar inom samtliga åtgärderna. Generella urvalskriterier används vid bedömning av ett projekt för att uppskatta ett projekts kvalitet och för att säkerställa att de insatser som genomförs får avsedda effekter på de uppställda programmålen. De generella urvalskriterierna är följande: Samordning med regionala utvecklingsprogram; Projekt ska ligga i linje med de regionala utvecklingsprogrammen. God överensstämmelse med andra program eller strategier för utveckling av regionen eller dess olika regiondelar är också värdefullt. Genomförandekapacitet; En projektägare måste ha tillräcklig kapacitet för att genomföra planerat projekt, i form av administrativ kapacitet, ekonomisk kompetens, projektorganisation, projektledning etc. Erforderliga resurser för administration av projektet måste vara avsatta i budgeten. Spridningsaspekt; Avser projekt som innefattar aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i projektplan. I sådana projekt är det viktigt att kostnader för detta budgeteras. Kostnadsaspekt; Projekt som finansieras genom det regionala strukturfondsprogrammet ska vara kostnadseffektiva, d.v.s. ge önskat resultat till lägsta möjliga kostnad. Detta ställer också krav på att budgeten för projekt är väl genomarbetad och tillräckligt specificerad för att kostnadseffektiviteten ska kunna bedömas. 10

11 Version 2.5 Innovationsaspekt; Projekt som är innovativa, eller har innovativa inslag prioriteras framför projekt som bygger på beprövade och traditionella verksamheter och metoder. Gränsöverskridande verksamheter och projekt prioriteras i urvalsprocessen. Löpande driftstöd till befintlig och etablerad verksamhet finansieras normalt inte med strukturfondsmedel. Dessa används primärt för att finansiera verksamheter under planerings- och uppbyggnadsfasen. Överlevnadsaspekt; Projekt prioriteras som efter avslutad projektperiod med EU-stöd bedöms uppnå sådan stabilitet och styrka att det kan fortleva på egna villkor, i de fall avsikten är att projektet skall leda vidare till kontinuerlig verksamhet. Långsiktiga effekter; Som projekt med långsiktiga effekter avses sådana som efter avslutning är till nytta för regionen i enlighet med programmets intentioner. Projekt med långsiktiga effekter har hög prioritet. En bedömning av ett projekts långsiktiga effekter bör göras i relation till andra projekt av liknande karaktär. Näringslivets medverkan; Engagemang och deltagande från företagens sida är beroende av om insatserna är i överensstämmelse med deras behov för att öka sin konkurrenskraft. Det regionala strukturfondsprogrammet ska vara användarvänligt för företagen. En tvärgående målsättning under programgenomförandet syfte att stärka näringslivets, social ekonomi och andra icke offentliga aktörers medverkan i programmets genomförande. I finansieringsplanerna anges en indikativ privat medfinansiering. Projekt som baseras på företagens behov och engagemang kan återspegla detta i t ex att projektet har privat finansiering (likvida medel), om en viss andel av projektets totala finansiering. Projekt där den privata medfinansieringens andel av den totala medfinansieringen överensstämmer/är högre än den genomsnittliga privata medfinansieringens andelen för åtgärden prioriteras högre. Vid prioritering av projekt kommer samtliga generella urvalskriterier ovan att beaktas. De följande tre generella urvalskriterierna ges dock en högre prioritet än övriga: Samordning med regionala utvecklingsprogram samt andra insatser och strategier för att utveckla Skåne-Blekinge, Långsiktiga effekter samt Innovationsaspekt. För de fall en prioritering mellan projekt som representerar de olika kriterierna ovan blir oundviklig, skall rangordningen dem emellan vara: 1. Samordning med regionala utvecklingsprogram 2. Långsiktiga effekter 3. Innovationsaspekt Horisontella urvalskriterier I genomförandet av programmet för Skåne-Blekinge är utgångspunkten att insatserna skall stärka Skåne-Blekinge sett ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv och samtidigt leda till en avtagande miljöpåverkan, en stärkt social utveckling och samanhållning. Detta innebär att människor inte slits ut, att alla människor efter förmåga inkluderas i arbetslivet och att kvinnor och mäns resurser tas tillvara på lika villkor i arbetslivet. Insatser för jämställdhet och integration/ mångfald används för att öka tillgången på arbetskraft och för att starta fler företag samt för att 11

12 Version 2.5 stärka t.ex. utsatta stadsdelars attraktivitet. Miljödriven näringslivsutveckling är exempel på en åtgärd som bidrar till en hållbar tillväxt. De perspektiv som bildar begreppet hållbar utveckling; ekonomi, miljö, sociala drivkrafter (integration/mångfald och jämställdhet) kommer att utgöra värdegrund för prövningen av alla insatser och projekt. De strategier och program i Skåne och Blekinge som finns framtagna för jämställdhet, miljö samt integration är viktiga ingångsvärden för programmets horisontella perspektiv. kommer att utgöra värdegrund för prövningen av alla insatser och projekt. De strategier och program i Skåne och Blekinge som finns framtagna för jämställdhet, miljö samt integration är viktiga ingångsvärden för programmets horisontella perspektiv. Vid hantering av projektansökningar kommer förväntade effekter att analyseras och bedömas. De urvalskriterier som kommer att användas är; Långsiktigt miljömässig hållbar utveckling Jämställdhet Integration För dessa urvalskriterier finns obligatoriska indikatorer som alltid skall kvantifieras av den sökande. I vilken utsträckning ett projekt bidrar till att uppfylla målen inom ovan nämnda områden skall alltid beaktas vid bedömning av projektansökningar. Projekt som bidrar till att uppfylla programmets horisontella mål och samtidigt bedöms uppnå en god kvalitet (de generella urvalskriterierna), prioriteras i den fortsatta bedömningen. Programmets horisontella mål är att; Ska vara energi och resurssnåla, främja innovationer och nyföretagande på miljöområdet, främja ökad konkurrenskraft och tillväxt hos miljödrivna företag samt inte äventyra människors hälsa, medverka till att kvinnliga företagare i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster och insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning, samt medverka till att kvinnor och män med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar på arbetsmarknaden samt att företag som ägs av en man eller kvinna med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk, samverkan med FoU, kluster och insatser för affärsutveckling och kapitalförsörjning. Miljö De insatser som vidtas med stöd av det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge ska stå i överensstämmelse med inriktningen mot ett långsiktigt hållbart samhälle. För att stimulera omställningen i riktning mot en allt större ekologisk hållbarhet och de regionala miljömålen inom regionen ska under programperioden åtgärder och projekt som bidrar till att uppfylla ett eller flera av följande kriterier komma till stånd: Begränsa användningen av miljöskadliga ämnen Öka effektiviteten i användningen av energi och andra naturresurser Främja användningen av förnybara råvaror Öka återbruk, återanvändning och återvinning Bevara, utveckla och förstärka natur- och kulturarvet 12

13 Version 2.5 Bevara och förbättra kvaliteten i vatten, luft och mark Begränsa klimatpåverkan Utveckla miljömedvetandet och kunskapen i miljöfrågor Utveckla nya produkter, tjänster och system inom miljöområdet som kan ersätta dagens mer miljöpåverkande motsvarigheter Jämställdhet Jämställdhetsperspektivet skall integreras inom alla områden och på alla nivåer i programmet. För att bidra till målet om en jämställd region med samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter för kvinnor och män är det av vikt att åtgärder och projekt som bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen kommer till stånd: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män skall ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Särskilda insatser ska vidtas i projekt som stärker kvinnornas position på arbetsmarknaden (i arbetslivet), bidrar till att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden, ökar kvinnors företagande och ger ökad delaktighet bland kvinnor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Dessutom ska särskild fokus läggas vid projekt och åtgärder som inkluderar kompetenshöjande insatser gällande jämställdhet och genus. Integration I en allt mer internationaliserad värld är alla erfarenheter viktiga för regionens utveckling. Den viktigaste insatsen för att ta tillvara kunskaper och kompetens är att underlätta inträde på arbetsmarknaden. Arbete är i många fall nyckeln till fortsatt integration i samhället. Integrationsperspektivet ska genomsyra alla områden och nivåer i det regionala strukturfondsprogrammet. Till detta kommer att olika insatser bör genomföras i projekt för att underlätta invandrarnas inträde på arbetsmarknaden, nyföretagande, utbildning och kompetensutveckling samt delaktighet i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. Insatser och projekt som bidrar till att minst två eller flera av följande kriterier uppfylls kommer i urvalet att prioriteras: Motverkar rasism och främlingsfientlighet Främjar antidiskrimineringsarbete på arbetsmarknaden/arbetsplatser Breddar rekryteringsbasen med fokus på personer med utländsk bakgrund inom olika sektorer Ökar mångfaldskunskapen hos arbetsgivarna och anställda Ger möjlighet för etnisktbaserade företag att utvecklas eller nå fler marknader Syftar till att öka sysselsättningen bland utlandsfödda Ökar delaktigheten och involverar fler etniska grupper i utvecklingsarbete Stimulerar entreprenörskap och öppnar nya marknader för människor med utländsk bakgrund i regionen 13

14 Version Indikatorer Indikatorer Det finns ett stort intresse för hur programmet kommer att utvecklas och framförallt hur programmet kommer att utveckla Skåne-Blekinge. Intresse kring programmets utveckling och prestation finns förutom hos de regionala parterna även hos Kommissionen, departement, myndigheter, företag, organisationer, media samt allmänheten. Som underlag för uppföljning av programets aktiviteter, resultat och effekter, finns ett antal fastställda indikatorer. Indikaorerna har valts utifrån de mål och syften samt grundläggande utgångspunkter som gäller för hela programmet. Vilka indikatorer som skall användas bör bedömas i varje enskilt fall. Det finns sex typer av indikatorer som används för att följa strukturfondsprograms resultat: Programindikatorer Horisontella indikatorer, Aktivitetsindikatorer, Resultatindikatorer, Effektindikatorer samt Ekonomiska indikatorer. Av figuren nedan framgår hur de olika indikatorerna hänger samman och kopplas till olika programnivåer. Indikatormodell Program/ regionnivå Effekter (Långsiktiga effekter) Övergripande mål Insatsområde/ åtgärdsnivå Resultat (Direkta och omedelbara effekter) Särskilda mål Program Mål Insatsområde/ åtgärdsnivå Aktiviteter (Mätbara fysiska och monetära enheter som projekten producerar) Operativa mål Insatta resurser Programnivå Programmets verksamhet/projekt Ekonomiska mål Källa: Regionalt strukturfondsprogram för Mellersta Norrland 14

15 Version 2.5 De indikatorer som valts för Skåne-Blekinges strukturfondsprogram finns redovisade under respektive insatsområde och presenteras även samlat i särskild bilaga. De programindikatorer som valts för Skåne-Blekinges strukturfondsprogram är kopplade till programmets kvantitativa mål. Programindikatorerna kommer att följas upp inom samtliga insatsområden. I tillämpliga fall kommer även de valda parametrarna att redovisa kön, härkomst samt näringsgrenstillhörighet. Även miljöaspekter kommer att vägas in, till exempel antal nya produkter som utvecklas inom miljöområdet etc. En komplett lista över indikatorer och definitioner redovisas i bilaga Horisontella indikatorer De horisontella indikatorerna återfinns under alla åtgärder och är obligatoriska och måste anges av sökanden i varje projekt. De horisontella indikatorerna är kopplade direkt till de horisontella urvalskriterierna (indirekt till de generella urvalskriterierna), de förväntande horisontella effekterna på åtgärdsnivå samt programmets mål. Det regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge kommer att väga in de horisontella målen miljö, jämställdhet och integration i projekturvalet. De projekt som gynnar de horisontella målen ges företräde framför likvärdiga projekt som inte gör det. Indikatorerna kommer under programgenomförandet att användas för kontinuerlig uppföljning av respektive insatsområde. Samtliga projekt ska klassificeras utifrån dess påverkan på de tre horisontella mål enligt beskrivningen nedan: Klassificeringsindikatorer för de horisontella kriterierna Indikator Mått Definition Jämställdhet Antal projekt som direkt syftar mellan kvinnor till att öka jämställdheten och män aktiviteter. Mångfald och integration Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Antal projekt som direkt syftar till att öka mångfalden och integrationen Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan ur ett mångfalds- och Ökad jämställdhet är en del av projektets målsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets En bedömning av projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande positiv påverkan. En bedömning av projektets påverkan på jämställdhet redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna. Ökad mångfald och integration är en del av projektets målsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter. En bedömning av projektets påverkan på mångfald och integration redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en 15

16 Version 2.5 integrationsperspektiv övervägande positiv påverkan. Bättre miljö Antal projekt som har en En bedömning av projektets påverkan på övervägande negativ påverkan ur mångfald och integration redovisas i ett mångfalds- och projektbeskrivningen. Den visar en integrationsperspektiv övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att Antal projekt som direkt syftar till att förbättra möjligheten att nå de regionala miljömålen Antal projekt som har en övervägande positiv påverkan på miljön Antal projekt som har en övervägande negativ påverkan på miljön minimera de negativa effekterna. Förbättrad miljö är en del av projektets målsättning, vilket tydligt avspeglas i projektets aktiviteter. En bedömning av projektets påverkan på miljön redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande positiv påverkan. En bedömning av projektets påverkan på miljön redovisas i projektbeskrivningen. Den visar en övervägande negativ påverkan. Projektbeskrivningen innehåller åtgärder för att minimera de negativa effekterna Aktivitets- och resultatindikatorer Aktivitetsindikatorerna är avsedda att mäta vad som faktiskt gjorts i ett projekt. Resultatindikatorerna är avsedda att mäta resultatet av projektet. Dessa indikatorerna skall användas av sökanden om de är applicerbara för aktuellt projekt. Aktivitets- och resultatindikatorerna finns beskrivna under respektive åtgärd Effektindikatorer Effektindikatorerna belyser de långsiktiga effekterna som uppstår efter en viss tid men som är direkt kopplade till de insatser som genomförs i programmet. Effektindikatorerna kommer att följas upp efter en tid i samband med en utvärdering eller studie. För att säkerställa kvaliteten på denna utvärdering eller studie, kommer ett tillräckligt antal projekt att följas upp. Detta innebär att effektindikatorerna enbart kan följas vid särskilda tillfällen. I vissa fall, beroende på indikatorns karaktär, finns det behov av att komplettera med ett utgångsvärde. Följande effektindikatorer kommer att följas upp: Nya arbetstillfällen som kvarstår efter projektets avslutande Överlevnadsgraden hos nystartade företag 16

17 3 PROGRAMMETS INSATSOMRÅDEN OCH ÅTGÄRDER Programmet har tre operativa insatsområden och ett fjärde för förvaltning och stöd till genomförande; 1. Innovation och förnyelse (46 % av programmets budget) har tre åtgärder. Dessa är Entreprenörskap (åtgärd 1.1), Utveckling av nya och befintliga företag (åtgärd 1.2) samt Innovativa miljöer (åtgärd 1.3). Í åtgärden Entreprenörskap inkluderas delar av utbildningsväsendet som näringsliv och offentliga aktörer som målgrupper. Åtgärden Utveckling av nya och befintliga företag riktar sig till såväl enskilda företag som företag i samverkan med andra företag eller aktörer. Den tredje åtgärden är Innovativa miljöer som fokuserar på bl.a. befintliga och nya tillväxtområden samt dessas aktörssystem och noder. 2. Tillgänglighet (25 % av programmets budget) har två åtgärder. Dessa är En sammanhållen region (åtgärd 2.1) samt Ett utvecklat informationssamhälle (åtgärd 2.2). Inom åtgärden En sammanhållen region (åtgärd 2.2) ska insatser främjas för förbättrad tillgänglighet till, från och inom Skåne-Blekinge med utgångspunkt från olika gruppers behov och förutsättningar. Åtgärden Ett utvecklat informationssamhälle ska främja insatser för att stimulera användning, tillgängliggöra och öka nyttan av IT för såväl människor som företag. 3. Insatsområdet Särskilda storstadsinsatser (25 % av programmets budget) har tre åtgärder. Dessa är Storstadens roll som tillväxtpol (åtgärd 3.1), Lokala områdesinsatser (åtgärd 3.2) samt Samverkan med andra storstadsregioner (åtgärd 3.3). 4. Ett särskilt insatsområde för tekniskt stöd (4 % av programmets budget) kommer att finansiera kostnader för förvaltning och genomförande av strukturfondsprogrammet. I det följande beskrivs insatsområdena och åtgärderna mer i detalj. 3.1 Innovation och förnyelse Övergripande mål för insatsområdet Att bidra till fler och växande företag, ökad sysselsättning och starkare innovationsstrukturer för att öka regionens internationella konkurrenskraft Insatsområdets kvantitativa mål är: Antal skapade arbetstillfällen (årsarbetskrafter) Antal nystartade företag 400 Nya näringslivs-/innovationsfrämjande system 40 Nya informationssamhälles relaterade tjänster 15 Deltagande företag i satsningar inom programmet Deltagande aktörer i satsningar inom programmet

18 Beaktande av horisontella mål Miljö Det finns en potential i många branscher och företag att direkt eller indirekt bidra till ökad miljöeffektivitet. Inom ramen för insatsområdet ska samarbete mellan företag och miljöforskning främjas, liksom samverkan mellan företag och offentlig sektor för att öka efterfrågan på och utvecklingen av miljöanpassade produkter, tjänster och systemlösningar. Integration och mångfald Genom att öka mångfalden i företagen kan innovationsförmågan och de internationella kontakterna stärkas. Insatsområdet ska främja insatser som medverkar till att företagare med utländsk bakgrund i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer. Jämställdhet Insatsområdet ska främja insatser som medverkar till att kvinnor och män som driver företag i högre utsträckning deltar i affärsnätverk och i samarbetsinsatser mellan privata och offentliga aktörer Entreprenörskap Åtgärdsmål Att bidra till fler nya företag och ökad sysselsättning i regionen Aktiviteter Mer positiva attityder till och ökande kunskaper om entreprenörskap Skolan har en viktig roll för hur unga människor uppfattar sina framtida möjligheter i samhället och arbetslivet och därmed även en viktig roll för unga människors attityder till företagande. Redan tidigt i utbildningssystemet ska elever erbjudas möjlighet till experiment och kontakter med näringsliv, arbetsliv och entreprenörskap. Det är viktigt att de företrädare för näringslivet som lyfts fram som förebilder är såväl kvinnor som män, svenskar som invandrare, gamla som unga samt har varierande utbildnings- och erfarenhetsmässig bakgrund. Entreprenörskap på universitet och högskola inriktas på att få fler studenter att tänka och agera entreprenöriellt, vilket i sin tur kan leda till att fler företag startas. Programmet för Skåne-Blekinge ska främja och aktivt stödja insatser för Entreprenörskap i utbildningssystemet och aktiviteter för att utveckla och implementera metoder och program för ökat entreprenörskap. Härvid ska programmet även främja nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt. Dessa insatser i utbildningssystemet ska kompletteras med insatser som involverar det övriga samhället. Det är viktigt att kvinnor och män med idéer får kunskap om vilka möjligheter det finns att utveckla dessa idéer som företagare. - entreprenörskap i utbildningssystemet - samverkan mellan utbildningssystem och arbetsliv 18

19 - sprida kunskap om företagandets villkor och möjligheter - stimulera entreprenörskap i hela arbetslivet - insatser för att främja entreprenörskap i befintliga och potentiella tillväxtområden - insatser för att främja samhällsentreprenörskap - utveckla och implementera metoder och program för ökat entreprenörskap - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - förstudier, analyser, kartläggningar Nyföretagande I Skåne och Blekinge finns det många aktörer som stödjer nyföretagande. För att nå fler potentiella företagare och lyckas med individinriktad rådgivning och information krävs en mångfald i erfarenheter och bakgrund bland rådgivningsaktörer samt en mångfacetterad kunskaps- och metodbank. Insatser inom det regionala strukturfondsprogrammet ska riktas mot att stimulera till att starta nya företag. Av analysen framgår att kvinnor är underrepresenterade bland nyföretagarna, kvinnor startade cirka en tredjedel av företagen år För att få fler att starta företag krävs därför särskilda insatser för att stimulera kvinnors företagande. Insatser ska stödjas som syftar till att rådgivare inom området får kunskap om genusfrågor för att på så sätt anpassa sin verksamhet till sina kunder och därmed bl.a. bidra till målet om fler kvinnor som företagare. Analysen visar vidare att invandrare startar egna företag i genomsnitt oftare än svenskar. Nätverksskapande åtgärder i form av ökat samarbete och erfarenhetsutbyte med andra aktörer, företagarorganisationer samt näringsliv i regionen, ska främjas för att skapa bättre förutsättningar för invandrares företagande. - utveckling av rådgivningsinstrument för företagens olika skeden - och för olika grupper av företagare - utveckling och utbyggnad av systemsamverkan mellan aktörer som är resurser för ökat nyföretagande - insatser som syftar till att offentliga rådgivare inom området får kunskap om horisontella perspektiv - strategiska affärsutvecklingsinsatser/-rådgivning - insatser för att stimulera kvinnors företagande - insatser för att underlätta invandrares företagande - insatser för att stimulera och stödja nyföretagande inom miljöområdet - främja nya företag med ursprung från högskolor och universitet - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar Stöd till idébärare Idébärare och företagare, i såväl näringsliv som offentlig sektor och på högskola/universitet, ska ges möjlighet till kvalificerad rådgivning och stöd under företagets olika skeden. Rådgivningsfilosofin bör vara av öppen innovations karaktär, dvs att rådgivaren arbetar efter att varje fas i ett utvecklingsprojekt skall inkludera så många kompetensperspektiv som möjligt för att bidra till fler och mer framgångsrika processer. Strukturfondsprogrammet kommer att stödja 19

20 modeller som kan fungera som första stödinstans för idébärare och företag som har en uttalad vilja att utveckla en ny produkt eller tjänst för kommersialisering. En öppen innovationsmodell bygger på samverkan varför samarbete mellan flera innovations-, entreprenörs- och affärsutvecklande organisationer och system kommer att främjas. Inom det FoU-intensiva näringslivet finns en betydande potential för avknoppning av nya företag. Det finns också möjligheter att bilda ännu fler nya företag baserade på framstående forskning vid universitet och högskolor. Fler innovationer och uppfinningar med utvecklingspotential ska ges förutsättningar att bli kommersiellt gångbara. - modeller som kan fungera som första stödinstans för idébärare och företag som har en uttalad vilja att utveckla en ny produkt eller tjänst för kommersialisering - processer och system för utveckling av vardagsnära innovationer - främja att fler innovationer och uppfinningar blir kommersiellt gångbara - samarbete mellan flera innovations-, entreprenörs- och affärsutvecklande organisationer och system - utveckla modeller och system för en ökad behovsorienterad dialog mellan kommuner, företagsservicegivande aktörer och företag - stödja och underlätta generationsskifte och ägarskifte - underlätta satsningar på avknoppningar - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - förstudier, analyser, kartläggningar Indikatorer Aktivitetsindikatorer Antal projekt som främjar entreprenörskap med inriktning mot gymnasienivå Antal projekt som främjar entreprenörskap med inriktning mot eftergymnasial nivå Antal projekt som främjar entreprenörskap med inriktning mot företag och företagande Antal projekt som syftar till att ge rådgivning och information till företag Resultatindikatorer Antal nya metoder/modeller/verktyg för att främja entreprenörskap i utbildningssystemet Antal deltagande elever och/eller lärare Antal företag som fått rådgivning Åtgärdsspecifika urvalskriterier Projekt inom åtgärdsområdet skall bidra till: Stödja utveckling av metoder och modeller för att främja entreprenörskap inom utbildningssystemen Nyföretagande 20

21 Samverkan mellan aktörer Utveckling av nya produkter, tjänster, processer och/eller marknader Nyföretagande inom miljösektorn Huvudsakliga stödmottagare Företagsorganisationer, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, lokala organisationer, ekonomiska och ideella föreningar, social ekonomi, självstyrelse- och samverkansorgan, kommuner, kommunalförbund, landsting, statliga myndigheter och organ, små och medelstora företag, företag i grupp/nätverk, högskolor/universitet Utveckling av nya och befintliga företag Åtgärdsmål Att bidra till fler växande företag och sysselsättning Aktiviteter Stöd till produkt- och processutveckling Om det under programperioden visar sig finnas behov av kapital för små och medelstora företag i programområdet, ska programmet ha möjlighet att - ensamt eller gemensamt med andra regioner - investera i en fond, tex. i form av en JEREMIE-fond, för att förse företagen med riskkapital, lånemöjligheter garantier, räntebidrag m.m. Fondens närmare utformning, förvaltning och inriktning får beslutas av Förvaltningsmyndigheten, efter samråd med Övervakningskommittén. Fonden skall ha möjlighet att låna medel hos Europeiska Investeringsbanken. Analysen visar på behov av att stärka och utveckla regionens näringslivs positioner på nationella och internationella marknader. För att detta ska vara möjligt ökar trycket på ständig förnyelse av produkter, tjänster och processer i näringslivet. Programmet kommer att stödja insatser som bidrar till utveckling av varor, tjänster och processer. Det är strategiskt viktigt för företagare att hitta rätt marknad för sina produkter och tjänster och därför ska insatser främjas som skapar verktyg och strukturer för det. I en värld av ökande konkurrens måste varje regions näringsliv skärpa sin egen konkurrensförmåga och skapa mervärden som köparen uppskattar. Inte minst i branscher som traditionellt haft ett litet designanvändande, kan tillgång till t.ex designkompetens fungera som katalysator för ökat förädlingsvärde i produktionen av varor och tjänster. Programmet ska främja insatser som uppmuntrar Skåne-Blekinges näringsliv och offentliga aktörer att använda design som ett värdehöjande element i verksamheten. Det ökande miljöintresset och en ökande kunskap har lett till att många företag sett en ny potential att växa genom aktivt miljöarbete. Miljö, sett ur ett brett perspektiv, har blivit en strategisk fråga och ett konkurrensmedel i likhet med kvalitet och pris. Det regionala strukturfondsprogrammet kommer att främja arbete med miljörelaterad utveckling i små och medelsstora företag. 21

22 - insatser som bidrar till utveckling av varor, tjänster och processer - insatser som ökar små och medelstora företags möjlighet att använda forskning i sin produktutveckling - designfrämjande och stödjande insatser riktade mot framförallt små och medelstora företag - metodutveckling för ökad designanvändning inom icke traditionellt designanvändande verksamheter - insatser för miljörelaterad utveckling i små och medelstora företag - samverkan mellan företag och miljöforskning - samverkan mellan företag och offentlig sektor för att utveckla efterfrågan på miljöanpassade produkter, tjänster och systemlösningar - insatser som skapar verktyg och strukturer för företagare att hitta rätt marknad - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - insatser som ökar konkurrenskraften genom införande av ett nytt arbetssätt; att bara producera det som kunden verkligen vill ha i processer som förbrukar så lite resurser som möjligt - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande - uppbyggnad och vidareutveckling av nätverk och samverkansstrukturer - förstudier, analyser, kartläggningar Stöd till kunskapsutveckling För att företag ska utvecklas och växa behöver de uppdatera och utveckla kunskapsinnehållet i sina verksamheter. En utmaning för regionen är att gå från en industri som till stor del är arbetsintensiv och priskonkurrerande till en mer kunskapskonkurrerande industri. Strukturer för kunskaps- och tekniköverföring mellan såväl företag som företag, forskning/akademi och samhälle ska stärkas. Även andra former av stöd som syftar till utvecklandet av företags förmåga att ta till sig kunskap samt företags erfarenhetsutbyte ska främjas. Skåne och Blekinge har traditionellt haft låg exportandel i relation till näringslivets omsättning, även om denna på senare år visat tecken på att stiga något. Programmet ska främja insatser för utvecklingen av ett näringsliv med ökat nationellt och internationellt affärsutbyte. - insatser som syftar till företagsutveckling genom exempelvis mentorskap, coaching och management - strukturer för kunskaps- och tekniköverföring mellan såväl företag som företag, forskning/akademi och samhälle ska stärkas. - stödja företagens förutsättningar och förmåga att ta del av kunskapsutveckling inom universitet, högskola och forskningsinstitut - stödja företags marknadsutvidgning på såväl inhemska marknader som internationella - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt - insatser för utvecklingen av ett näringsliv med ökat nationellt och internationellt affärsutbyte - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - främja möjligheter för små och medelstora företag att engagera doktorander från universitet och högskola - stödja företagens kapitalförsörjning där marknaden inte fungerar tillfredställande 22

23 - förstudier, analyser, kartläggningar Utveckling av näringsverksamhet med bas i natur och kulturmiljöer samt turistnäringen Skåne-Blekinge präglas av en stor spridning och variation av olika kulturmiljöer. Baserat på en regions naturmiljöer, kultur och kulturarv finns det en stor potential att utveckla näringsverksamhet för inhemsk produktion, konsumtion och för export. Det regionala strukturfondsprogrammet ska främja insatser som syftar till utvecklingen av nya produkter och tjänster som anknyter till regional och lokal kultur eller natur. Sådana insatser kan ha både positiv och negativ inverkan på möjligheten att uppnå de för regionen uppsatta miljömålen. Det är därför viktigt att beakta målkonflikten mellan den ekonomiska och miljömässiga dimensionen vid insatser på området. Turismen har under lång tid utvecklats mot att bli alltmer internationell. En framgångsrik turistnäring genererar inte bara arbetstillfällen inom turistföretagen, utan leder även till viktig näringslivsutveckling, service och sysselsättning inom andra områden. Förändringar av mönster i det turistiska beteendet under senare år pekar på efterfrågan i en allt högre grad av upplevelser av olika slag mer sammansatta upplevelser. En viktig framgångsfaktor inför framtiden är förmågan att snabbt kunna ställa om den egna verksamheten och kunna erbjuda nya kombinationer av upplevelser. Detta förutsätter ett brett förhållningssätt där man på olika sätt tänker in kulturella och miljömässiga infallsvinklar. Produktutveckling skall alltid utgå från ett marknadsbehov samt ett hållbarhetsperspektiv som innebär att värden förädlas och förstärks och brukas ansvarsfullt. Det finns stora möjligheter till samverkan genom att det finns många aktörer inom natur- och kultursektorn i Skåne och Blekinge. Denna styrka ger möjligheter till att utveckla och förädla natur- och kulturturism. Nätverk/Samverkan mellan olika intressenter och olika sektorer ger ökade möjligheter att förstärka värden och samtidigt öka kvalitén i arbetet som planeras. Nätverken kan även bidra till att exempelvis motverka säsongsberoende och främja utvecklingen av nya produkter och tjänster. Programmet eftersträvar även ett ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan regionala och kommunala kultur- och naturinstitutioner och besöksnäringen - insatser som syftar till utvecklingen av nya produkter och tjänster som anknyter till regional och lokal kultur eller natur - insatser och teknikutveckling för bevarande av havsmiljön - utveckling av regionalt sjösäkerhetssamarbete - utveckling av ny teknik inom området förnybar energi - utveckla och stärka upplevelseindustrin - utveckla och stärka turistindustrin - utveckla och stärka natur- och kulturturism - coachingverksamhet för att stärka aktörer inom turistnäringen - satsningar för att underlätta den fysiska tillgängligheten för exempelvis funktionshindrade - utveckla och stärka evenemang/eventsektorn - framtagande av handlingsplaner för att exempelvis förstärka besöksnäringen och motverka säsongsberoende inom den - utveckling av besökscentra - insatser för affärsrådgivning och affärsutveckling - nätverk och erfarenhetsutbyte såväl nationellt som internationellt 23