Anteckningar från nätverksmöte för introduktionsprogrammen

Transkript

1 Anteckningar från nätverksmöte för introduktionsprogrammen Datum: 16 mars Tid: Plats: GR lokal Vinga 135 Närvarande: Peter Johansson Alingsås, Anni Niklasson Ale, Katja Kott Gustavsson Alingsås, Kjell Johansson Alingsås, Annika Fjelkner Härryda, Henrik Brynolfsson Härryda, Lena Jagers Göteborg, Lars Martinsson Göteborg, Olof Persson Göteborg, Nils-Åke Tidman Göteborg, Cecilia Tengelin-Danielsson Kungsbacka, Anna-Lena Alfredsson Kungsbacka, Johan Clase Kungsbacka, Elisabeth Hallberg Kungälv, Eva Lannö Lerum, Stefan Segerqvist Lerum, Mattias Nocke Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Eva-Lotte Kernell Mölndal, Stefan Näslund Partille, Karin Grauers Partille, Solweig Wahlqvist GR Anteckningar i enlighet med Dagordning 1. Välkommen och Presentationsrunda. Inför mötets huvudpunkt har lärare från den egna verksamheten bjudits med av flera kommunrepresentanter. Dessa hälsades välkomna och alla presenterade sig. 2. Genomgång av anteckningarna från nätverkets möte Anteckningarna från föregående möte gicks igenom och lades till handlingarna 3. Dokumentation och utformning av gymnasieintygen från IM Efter en kort diskussion kom mötet fram till att utformning av bilagor bättre kan säkerställas om man utformar gemensamma mallar för hur t.ex. dokumentation från praktik och motivationshöjande åtgärder kan se ut. Alla vill ha tydliga bilagor eftersom denna dokumentation blir viktigt för eleverna. Hur dokumentationen hänger ihop med elevens individuella studieplan är en klar utgångspunkt. En arbetsgrupp utsågs för att ta fram förslag. Gruppen består av: Olof Persson Göteborg, Annika Fjelkner Härryda, Katja Kott Gustavsson Alingsås, Elisabeth Hallberg Kungälv med Solweig Wahlqvist som sammankallande. 4. Beslut från Skolinspektionen i Göteborg angående avbrytande av skolgång Erfarenheter de vill dela med övriga. Fråga som inte togs upp förra gången För två elever på yrkesintroduktion som båda var 19 år knöts studieplanen till barn och fritidsprogrammet med 2500 poäng. Då eleverna nått 20 år hänvisades de till fortsatta studier på vuxenutbildningen eftersom de ännu inte uppnått behörighet. Eleverna överklagade och fick rätt eftersom studieplanen innehöll hela gymnasieprogrammet och skollagen ger en elev har rätt att fullfölja en påbörjad utbildning.

2 5. Hur utformas individuella alternativ, IA, i våra kommuner. Vi delar erfarenheter från kommunernas verksamheter där för dagen inbjudna gäster bidrar. De närvarande representanterna berättar och ger exempel på hur verksamheten inom IA ser ut. I Göteborg går c:a 20% av eleverna på introduktionsprogrammen på IA, vilket motsvarar ca 375 elever. Inom IA finns tre ingångar: IA Allmän, IA fleråriga och IA Skyddsnätet. Elevens behov styr innehållet i studieplanen men eftersom det finns flera med likartad problematik och behov i en storstad kan man ordna grupper ändå. En sådan är en killgrupp med Montessoriinspirerad och styrd verksamhet. En annan är Skola-praktik med elever som hoppat av särskolan. I år ett arbetar man i skolan men en viktig process är att söka praktikplats. I år två är eleverna ute på praktikplats 2 dagar och i år tre 3-4 dagar. Samverkan sker med AF-rehab med träffar för personalen. Denna utbildning klassas inte som yrk eftersom praktiken startar mycket mer trevande med försök åt olika yrkesutgångar. Syfte är att skapa fokus mot arbetsplats och inte skola samt att öka elevernas självförtroende och självinsikt. Ytterligare en variant, som är IA men som övergår i yrk, är Vägval. Ett mål för elever på IA är att de skall bli Jobbready varför man arbetar med coachad praktik. För IA eleverna är kurator en viktig person liksom kartläggning vid övergång till ny verksamhet. Yrkesobestämda elever får prova 3 yrken under ett år för att sedan bestämma sig innan de går ut på praktik mot en viss yrkesutgång. För att utveckla dessa utbildningsformer har skolan fått stöd i form av EU-medel. En erfarenhet är att då man får pengar till ett ESF projekt är det viktigt att man från början planerar för hur det skall gå över till ordinarie verksamhet. IA allmän är den största och här är alla obehöriga elever välkomna. Den anordnas idag av Studieförberedande centrum, som till hösten utgår för att tillhöra Burgårdens Utbildningscentrum. Inom IA allmän finns olika studiegrupper enligt ovan IA fleråriga har 2 sökbara alternativ för ungdomar i gråzon mot särskolan: IA Handel/IT Estet på Hvitfeldtska och SPA på Yrkesförberedande Centrum, till hösten på Bräckegymnasiet. IA Skyddsnätet kommer i höst att tillhöra Schillerska gymnasiet och är för ungdomar med psykisk eller social problematik, som valt bort skola. De erbjuds alternativ som ofta innebär enskild undervisning med inslussning i gruppverksamhet. Skyddsnätet har 85 elever (många med ångestproblematik) vilket gör att samverkan med sociala myndigheter är en förutsättning. I Köket i Gårdsten finns ett upparbetat kontaktnät kring eleverna och där undervisningen sker i lokaler som upplåts stadsdelen. Undervisning som sker på individnivå omfattar inte så många timmar i veckan men den är effektiv. Ungdomarna längtar efter normalitet vilket innebär vanlig skolgång som alla andra. I Skyddsnätet vill man ge behörighet samt slussa vidare till annan skolgrupp. Polis, sociala myndigheter och skola bör arbeta utifrån bestämda parametrar tillsammans för att skapa en grund som man kan bygga vidare på eftersom alla har olika kulturer med sig. Då kan man nå en vinn-vinn situation. Många elever saknar förväntningar. För att träna detta får man lära sig att sätta ord på vad man gjort under dagen samt lära sig att bygga på sina styrkor. En bra hemsida är: I praktiken sänker vi trösklarna Göteborg tar emot sökande från kranskommunerna efter EOP och avtal om interkommunal ersättning i mån av plats. I Mölndal har man 30 elever på IA och av dem 4-5 som blandar praktik och skola i syfte att bli anställningsbara utan att gå vidare till gymnasiet. Man arbetar mycket med de individuella studieplanerna. Man önskar och planerar för en Produktionsskola till hösten. Ett koncept för tydliga beskrivningar av vad eleverna skall göra har skapats genom matrisskrivning av

3 studieplanen. I denna framgår tydligt vad eleven skall klara och vad man har att göra. Kurserna har delats upp i moment för formativ bedömning. Mölndal återkommer vid nästa möte och visar vidare hur en matris är uppbyggd. Lerum har 12 IA-elever på Frändegården som ligger på skolans område. Huset har flera våningar med olika aktivitetsrum och studios. Flertalet av eleverna i huset har skolgång med mycket frånvaro bakom sig och alla har kontakt med socialtjänsten. Verksamheten är personaltät med lärare, coach, syv, kurator och speciallärare. Ett av målen är att skapa personliga kontakter med vuxenlivet och att lära sig att ta eget ansvar för vad man vill framåt. Dagarna startar med svenska, engelska och matematik på förmiddagen efter en gemensam frukost. Musik är viktigt för de flesta av eleverna och eftermiddagarna ägnas åt olika individuella projekt. Eleverna behörighetsläser olika många ämnen allt från 12 ämnen till ett par. I Huset finns Köksklubben som är en autismgrupp vilken även är ett stöd för elever på nationella program med detta funktionshinder. Personal har tidigare arbetat med missbruksfrågor och därifrån tagit med sig kunskap i hur man arbetar med motiverande samtal. Man har mycket föräldrakontakt. För vidare skolgång sker koppling till yrk i slutet år 1 eller senare om eleven ännu inte klarar av kontakt med arbetslivet. Det är positivt att Frändegården ligger nära på gymnasiet med alla övriga elever osv. På skolan praktiserar man att elever kan läsa tillsammans oavsett om de är inskrivna på IA eller yrk. Härryda har 35 elever på IA plus några elever från årskurs nio. I det tidigare utvecklade Växtkraft har man 14 elever i två grupper. Grupperna alternerar mellan verksamheten i Växtkraft två dagar och studier reste av veckan. Lärarna praktiserar symbolpedagogik som är ganska fyrkantig i sin struktur. Mat och bak bygger på gruppdynamik och ger kunskap både i matlagning och kreativ livskunskap om vad man behöver för att må bra. Man har sett att eleverna har svårt att slappna av varför man praktiserar avslappning då man bl.a. läser barnsagor vilket är nytt för dessa ungdomar. På återbruket tar man vara på gamla saker och lär sig att vårda saker istället för att kasta dem. Man bygger ramar, målar och syr i en kombinationssal. Alstren visas på en utställning på Kulturhuset. Grupputveckling sker en eftermiddag efter elevernas egna önskemål. En viktig påverkan i gruppen sker genom att det skapas situationer där vuxna kommer att tycka om eleverna på riktigt. Växtkraft är från början ett EU-projekt med antagning på rekommendation. Det finns ingen uttalad tidsgräns för hur länge man får delta i gruppen men man tänker att eleven efter ett år går över till yrk. Projektet drivs i en lokal på skolans område och man har exempel på elever som vill studier hela veckan där det visar sig att de orkar mer om de får växtkraft ett par dagar i veckan. Självskattningsschema utvecklas och genom detta skapar eleven självkänsla mm. Alingsås har sina IA-elever i nya lokaler med små grupprum i ett eget hus på skolans område. Det finns 50 elever IM varav på 30 IA. Man fokuserade på att studera efttersom flera elever kommer från språkintroduktion och är inriktade mot gymnasiestudier. För några visar sig studier med praktik under en period mota risk för avbrott. Dessa fångas upp på IA. Livskunskap en viktig kurs för eleverna. Man gör studiebesök bl.a. på folkhögskolor för att visa på alternativa studievägar. Frukost har visat sig ha en viktig funktion för IA-eleverna. Ett framgångskoncept är ett tajt arbetslag nära eleverna och att man ringer elever som inte kommer till skolan. Ale arbetar i mycket som tidigare med IA. Eleverna vill vidare mot nationella program och genom individuella studieplaner kan de ansluta till olika kurser i andra grupper. Insikt om

4 vikten av utbildning finns hos eleverna. Enstaka ungdomar med grava hinder inom autismspektrat eller psykisk ohälsa finns naturligtvis. Flertalet lärare har genomgått GRowthutbildning som gett kompetenser för entreprenöriellt lärande. Man arbetar med Våga- Vilja- Våga- Vinna där man hoppas hitta sin plats i jag-vi-världen. Partille har elever på 70 IM varav 30 på IA. Det gamla IVSO heter nu IMI och omfattar 20 elever. Upplägget bygger på att man studerar i liten grupp med mycket lärarstöd med en studieplan på tre år från början. Man läser grundskolekurser plus gymnasiekurser. Schemat är upplagt så att grundskoleämne och de påbyggbara gymnasiekurserna ligger parallellt vilket gör att eleverna kan gå till nästa kurs när de är klara för det. Morgonsamling och samtal skapar strukturer. Hållbar utveckling är nu ett pågående projekt som involverar många ämnen i syfte att skapa sammanhang och ge flexibilitet. Man har två behöriga elever med synnerliga skäl på IA. Även elever som är behöriga till gymnasiesärskolan men valt IA finns i gruppen. Lärarlaget samarbetar med sociala myndigheter med nätverksmöte kring eleverna vilket är en viktig pusselbit i verksamheten. Man arbetar med alternativa verktyg samt egen dator för eleverna där alla läromedel finns digitala. Lokalmässigt ligger IMI i anslutning till yrkesprogrammen. I IMI1c finns ungdomar med mobbing och drogproblem bakom sig varför man praktiserar distansundervisning som introduktion för att sedan slussa dem över i verksamhet i samverkan med vuxenutbildningen. Andra professioner än skolan arbetar i denna grupp med den unges problematik. Ett problem är hur man skall hantera studiebidrag för dessa elever. Kungsbacka har ca.100 elever på IM. IA eleverna finns på de båda gymnasieskolorna med 10 på Aranäs och 30 på Lindälv. Utbildningen är upplagd så att man varvar vanlig undervisning med andra insatser. Växtkraft i Kungsbackatappning består av praktik där eleverna bl.a. lagar mat, lagar cyklar och byter däck på personalens bilar. Man arbetar inom ung företagsamhet, UF, men har inte deltagit fullt ut ännu i deras tävlingsmoment. För elever som inte klarar praktik ute har skolan internpraktik. För att skapa anställningsbarhet får några elever maskinkörkort. Lindälvsgymnasiet har schemalagd aktivitet där eleverna övas i att ta ansvar och där eleverna utmanas att stå för sina åsikter. Truckkörkortsutbildning ges och man söker utbildningsvägar tillsammans med komvux och folkhögskola. Projekt pågår med att försöka hjälpa eleverna att formulera de praktiska momenten teoretiskt så att en oinsatt person förstår. Lilla Edet har 21 elever som tillhör IM i nära samverkan med de övriga 30 lärlingarna på nationellt program. Yrkesintroduktion har för vissa elever blivit IA och tvärtom för andra. Lärlingsupplägget som kommunen praktiserar ger tillgång till yrkeslärare vilka arbetar över programgränserna. Man har tagit emot avhoppare och särskoleelever. IA samkör med lärling i t.ex. kurserna heta arbeten, livräddning och att hantera en spikpistol. Lilla Edet har ju en liten skola med ett tajt arbetslag. Man planerar för att börja producera för försäljning. Kungälv upplever att på IA finns ungdomar som inte klarat tidigare skolgång pga. att de varit mobbade eller finns inom autismspektrumet. Det finns också elever med andra NPfunktionshinder t.ex diagnoserna ADHD, ADD, dyslexi, språkstörning och flera med stora psykosociala problem. Ja, där finns alla elevkategorier representerade. Eleverna uppger att de vill vidare studier och de läser vissa gymnasiekurser ihop med behöriga elever samtidigt som de skaffar sig behörighet till nationellt program. Schemat är strukturerat med sammanhållen dag. De flesta av eleverna beräknas bli kvar på IA längre än ett år. Man arbetar med tre grupper med 8,15 eller 10 elever beroende på elevernas behov.

5 Alla tre grupperna tillhör samma arbetslag. Flera elever läser fem dagar i veckan medan andra har stödjande inslag av olika slag. Arbetslaget arbetar med motiverande samtal med huvudsyfte att få ungdomarna att fungera i grupp. Man har tagit emot någon behörig elev med synnerliga skäl i kombination med sjukskrivning på IA. 6. Vikten av studieplanens utformning på IM Tas upp nästa gång. 7. Referensskolor för Skolverkets räkning Tas upp nästa gång. 8. Eventuellt besök av Pia Ekman från Arbetsförmedlingen Punkten utgick på grund av sjukdom 9. Övriga frågor Antagningsrutiner inför nästa läsår. Susanne Carlström och Anna Grund visade det nya fönster som de ansvariga för antagning till IM i varje kommun skall använda sig av. Alla elever söker gymnasieutbildning i Indranet och om eleverna riskerar att inte bli behöriga får de hjälp av SYV att lägger in sina önskemål på IM-alternativ. Kommunen rangordnar dessa elever samtidigt som man anger antalet platser på de olika alternativen. Vid antagningen i juni får då de elever som fortfarande är obehöriga till nationellt program sin placering på IM. De som nu läser in grundskolekurser får betyg enligt det gamla systemet. För att elev skall tas emot på IM i annan kommun krävs avtal såvida det inte är programinriktat individuellt val eller gruppbaserad yrkesintroduktion vilka ingår i samverkansavtalet. Vid datorn Solweig Wahlqvist GR