Anteckningar från introduktionsnätverkets möte 28 oktober 2011

Transkript

1 Anteckningar från introduktionsnätverkets möte 28 oktober 2011 Närvarande: Peter Johansson Alingsås, Anni Niklasson Ale, Kajsa Kott-Gustafsson Alingsås, Olle Halin Alingsås, Ann-Charlotte Karnemo Alingsås, Olof Persson, Göteborg, Elisif Dareus Göteborg, Tomas Elven Göteborg, Lars Martinsson Göteborg, Ingrid Henning GU, Annika Fjelkner Härryda, Dennis Glisell Härryda, Cecilia Tengelin Danielsson Kungsbacka, Fredrik Wieck Kungsbacka, Roger Hidenbäck Kungsbacka, Hans Åkesson Kungsbacka, Elisabeth Hallberg Kungälv, Berit Haugen Kungälv, Stefan Segerqvist Lerum, Ewa Lannz Lerum, Karin Glisell Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Eva-Lotte Kernell Mölndal, Tom Haglund Partille, Stefan Näslund Partille, Martin Carbe Stenungsund, Pia Andell Stenungsund, Andreas Edsbagge Tjörn, Solweig Wahlqvist GR, 1. Solweig Wahlqvist valdes till mötets sekreterare. 2. En presentationsrunda genomfördes eftersom flera tillfälliga deltagare bjudits med för att ta del av och delge erfarenheter från verksamheten. 3. Förra mötets anteckningar gicks igenom och godkändes. 4. Regionchef Maria Derner från Företagarna hade inbjudits tillmöte för att delge oss deras syn på vad anställningsbarhet är. Företagarna är en företagarförening där ägarfrågor är centrala. Organisationen har endast 5 tjänstemän. Företagarföreningar med totalt 9200 företag är styrkan. Av dessa företag är stor del tjänsteföretag. Då man frågar sig om en person är anställningsbar skall man även tänka företagarbar eftersom det säkert finns entreprenörstalanger även bland dem som inte uppnår behörighet. Hur ser en företagare ut? Dessa kan naturligtvis se olika ut men 99 % är småföretagare. Småföretag är kriståliga och följer inte konjunkturförändringar direkt, då stora företag drar ner anställer de ofta istället. I småföretagen skapas de nya arbetstillfällena och småföretagen gillar lärlingar. Företagarna ser inte något hinder för att icke behöriga skall kunna vara lärlingar. Soloföretag kan vara en guldgruva för lärlingsutbildning. Det finns starta eget kurser mind your own bussines. Småföretagarcentrum finns för en introduktion till eget företag. Idag finns expansionshinder eftersom företag har svårt att hitta lämplig arbetskraft, matchningsbar arbetskraft. Företagen vill komma in tidigt och de vill vara med och upptäcka handlagen, personkemi är viktig liksom att man kan lita på personen och att man kan komma överens samt att anställda kan ta egna beslut. Företag vidareutbildar egen personal bara de har bra grundutbildning.

2 Önskemål från Företagarna: Permanenta lärlingsalternativ och bygg ut systemet med vuxenlärlingar Satsa på entreprenörskap i skolan Samordna lärlingsutbildningar regional Möte med företagare på dagtid kan vara svårt man kan inte gå ifrån. Kvällsmöte att föredra. Kan man nå vinn-vinnlösningar? 5. Huvudpunkten för dagen är att kommunerna presenterar sin yrkesintroduktion, YI, för att alla med den gemensamma erfarenheten skall kunna vidareutveckla sina yrkesintroduktioner. Tjörn har 15 elever på yrkesintroduktion, en pärla bland program, där alla utom tre har studieplaner med inriktning mot nationella program. Upplägget är studier hela dagar utan håltimmar och alla läser grundskoleämnen men eftersom flertalet av eleverna är skoltrötta är huvudparten praktik. De som vill läsa flera kurser måste visa att de orkar och vill studera. Två elever har 0 poäng med sig från grundskolan p.g.a. hög frånvaro. För dessa har man ordnat praktik på färja samtidigt som de läser del av sjöbefälsutbildningen för att bli anställningsbara som matros. Studieplanen finns i Prokapita. Vi behöver tillsamman ta fram ramar för validering av både teorikunskaper och yrkeskunskaper. Ale lyssnar och lär eftersom man inte har YI innevarande läsår. Kungsbacka: Vid Aranäsgymnasiet har man YI, preparandutbildning och individuellt alternativ. Det kan vara svårt att från start se vad som är rätt alternativ för en elev varför skolan har en internpraktik eftersom man bedömt att det tar lite tid att hitta rätt praktikplats och därmed yrkesinriktning. Den interna praktiken kan vara bageri ( där man utnyttjat kanelbullens dag), reparation av mopeder, fotoutbildning, plattsättning och miljöpraktik mot barnomsorg. Man har startat två UF företag och man kopplar teorikurser med praktiska kurser. Samverkan med branscherna nödvändig för att skolan skall kunna sätta upp mål som överensstämmer med marknadens förväntningar för anställningsbarhet. Eleverna är inne på skolan ons-fre och ute på arbetsplatser mån tis. Framtagande av en handledarpärm är ett önskemål som vi kanske kan samverka kring. Lindälvsgymnasiet har ett 35- tal elever på introduktionsprogram varav 10 är PRIV. Skolan samordnar mellan de olika introduktionsprogrammen så att eleverna läser in betyg som saknas. Det är svårt att särskilja vad som skall vara YI och IA eftersom elevernas behov och förväntningar ligger nära varandra och vem kan svara på vad är vad? Skolan har dock tre klockrena YI där samverkan sker med särskolan i Kockmössan. Internpraktik tillämpas även här.

3 Frågor som uppkommit: Vad gör man med pengar som kommer in från produktion. Hur skall man dokumentera vad eleverna gör. Elev vill praktisera på fordon, däckfirma, för att bli anställningsbar. Vad krävs för däck gummibranchen? Valideringsschema önskemål. Elev som var sjukskriven förra året har nu plats på brädgård tre dagar i veckan. Är det AI eller YI? Handledaren utvecklingssamtal svårt att kräva att företaget ställer upp med tid om man inte kan ersätta något för insatt tid. Truckkortsutbildning bör planeras Handledarpärm som utvecklas tillsammans är önskvärt. Ersättning till företag som tar emot elever vore bra för YI på samma sätt som för nationella program. Hur hantera matersättning då eleverna är ute på praktik? Härryda Alla elever går ett första år inne på skolan och YI börjar år 2. Grundpaket erbjuds alla innan eleverna erbjuds YI. På Hulebäcksgymnasiet har man arbetat med Andra vägar ut sedan Alla åtgärder har finansierats med skolpengen för IV. Elever som ville bli chaufförer, 20 stycken, har utbildats vid Kanalskolan i Töreboda där man köpt utbildning som inkluderar en lightutbildning för mekaniker. Alla eleverna har jobb idag. En 24 veckors utbildning till grävmaskinist har köpts i Kumla. Andra externa utbildningar är bartender, frisör och hundinstruktör. På skolan har man hela tiden haft tre personal som täcker allt från mentorskap, kurator och planering. Man har sökt ESF-pengar för en butik där elever kan validera handelskurser. Skolan har noterat att det i år kommit färre men svårare elever. Nytt är att man prövar med samarbete med bemanningsföretag för lagerarbete. Samarbete med arbetsförmedlingen sker hela tiden. För att fortsätta på inslagen väg är det viktigt att man får elevpengen även för eleverna som utbildas externt. Göteborg I flera år har vissa elever placerats på IYU vilket idag fungerat som YI. Eleverna är 5 veckor på en arbetsplats för att testa hur det fungerar i arbetslivet och för att utröna vad man vill med sin utbildning. Detta upplevs som viktigt. Eleverna är 4 dagar ute på en arbetsplats och en dag inne på skolan. Företagsförlagda utbildningar sker inom bygg, restaurang, industri, omvårdnad, handel och hantverk. Utbildningarna planeras till 3-4 år och vissa elever har lön sista året. 30 % blir anställda efter utbildningen. Produktionsskola som är inspirerad från Danmark och för vilken man fått EU-medel drivs inom snickeri, kök, textil. Utbildningen är lärlingsliknande och går ut på att eleverna skall

4 producera varor och tjänster som kan säljas och att eleverna får följa hela processen för tillverkningen. Halva veckan ägnas åt teoristudier i olika kurser. Viktiga kunskaper och färdigheter som tränas är att komma i tid, hantera kundkontakt samt vana att arbeta i arbetslag Göteborg är indelat i gymnasieområden och varje skola med yrkesprogram har motsvarande yrkesintroduktion och ansvarar för samverkan inom gymnasieområdet så att eleverna på YI kan få de kurser som krävs. Stenungsund Kommunen har YI inom fordon och transport och någon enstaka inom bygg. Utbildning sker i lärlingsform där eleverna är på praktik och på skolan samverkar man mellan program för att ge olika teori- och yrkeskurser. Kungälv Kommunen har 103 elever på introduktionsprogram varav 25 elever på YI fordon och transport. Eleverna har 2 dagar i verkstad och är på skolan hela veckan. De flesta har ganska höga poäng och går mot nationellt program. Man har 3 elever på restaurang och livsmedel vilka planeras ta ställning efter 2 år hur fortsättning skall se ut men de går med eleverna i det nationella programmet i kökskurserna. Lilla Edet Kommunen har 18 elever på IM varav 3 PRIV. Man kopplar all sin utbildning mot yrkesprogram. Flera elever antas på IA för att sedan övergå till andra Introduktionsprogram. Just nu har man 9 YI och de är tre dagar på skola och 2 dagar på arbetsplats. Man kan utnyttja samma plats som lärlingarna har genom gemensamschemaläggning. Alla måste bli en lönsam medarbetare som tar ansvar och visar uthållighet. Yrkeskompetenser och social kompetens är lika viktiga i utbildningen. Man planerar en liten fabrik. Lärarna tycker att handledarna på arbetsplatsen vet vad som krävs för programmen. Ersättning till företagen hanteras på olika sätt. Alingsås Då skolan planerade utbildningen inom YI utgick från de generella kompetenser som passar många yrken. Man vill ge matnyttig kunskap och skapa en meritportfölj. I utbildningen teoripass om två veckor varvade med praktik. Även eleverna på IA får pröva praktiskt plus att man lägger in miljöpraktik. Lerum I UNIKUM har eleverna individuell studie- och utvecklingsplan ända från förskolan till gymnasiet vilket visar sig användbart vid planering av olika alternativ. Det finns elever som vill utbilda sig mot lantbruk det är lätt att få fram praktikplatser för dem. Vad har man gjort nationellt för att ta fram allmänna yrkesspecifika kompetenser samt ett enhetligt sätt att dokumentera. OCN, Open College Network kan kanske ge vägledning i hur man validerar färdigheter och kunskaper. Samverkan kan underlätta! Partille Redan under våren i nian diskuterar eleven och personal med SYV för att planera vad som är bäst för eleven. Eleverna antas till IM och studieplanen utformas efter hand. En fråga som är aktuell för YI och den APL som genomförs på individnivå är vem kan validera om man inte har yrkeslärare inom området. Här vore regionalt samarbete en lösning. Kommande år planerar Partille två YI, Skapande teknik och Hund i samarbete med vux.

5 6. Rapport från IMSPR-nätverk som träffats i Kungälv. Lärarna på Mimers Hus visade sina lokaler och lite av hur de arbetar. Vid utbyte av erfarenheter framkom att alla tycker att elevgruppen är mycket motiverad för studier och ambitiösa men att eleverna naturligtvis påverkas av beslut om indraget uppehållstillstånd. Lärare och socialsekreterare behöver samarbeta för att ungdomarna skall nå bra resultat. Det är problem med analfabetgrupper eftersom även dessa vill nå snabba resultat och de har lång väg att gå. 7. Påminnelse om konferensen på GU den november. Ämnet är Produktionsskola och yrkesintroduktion 8. Övriga frågor A. Samma ansökningsdatum för kommunala IM som för nationella program. Arbetsgruppen träffas efter dagens möte. Beslut planeras till mötet i november. B. Dokumentation av olika utbildningsdelar och ersättning för IM. Frågorna tas upp på kommande möte. C. Hur planeras för särskoleelever som vill läsa YI? Mötet avslutades med ett TACK till alla som medverkat. Vid datorn Solweig Wahlqvist