Intensivträning i grupp för barn med Cerebral Pares. En utvärdering ur flera perspektiv.
|
|
- Per-Olof Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Intensivträning i grupp för barn med Cerebral Pares. En utvärdering ur flera perspektiv. Pia Ödman Akademisk avhandling 21 september Sjukgymnastik, IMH, Linköpings universitet Syftet var att utvärdera effekter av två intensiv träningsprogram i grupp (ITG) och att beskriva vilka olika betydelser ITG har för föräldrar till barn med Cerebral Pares (CP), vilka behov som tillgodoses och vilka problem som kan uppstå i ett sammanhang som omfattar barnets och familjens hela tillvaro (artikel IV). Ett alternativ ingår i Barn och Ungdomshabiliteringens (BUH) utbud och det andra är ett privat alternativ som erbjuder konduktiv pedagogik (artikel I-III). Avhandlingen omfattar en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen ingick femtiofyra barn, 3-16 år, med olika typer av CP, begåvningsnivå och grovmotorisk funktionsnivå som tillsammans med sina föräldrar deltagit i utvärderingen av en fyra veckors intensivträningsperiod och en ettårsuppföljning (artikel I- III). I den kvalitativa intervjustudien ingick ett strategiskt urval av föräldrar, till 15 barn med CP, som har erfarenhet av ITG i olika miljöer på Barn och ungdomshabilitering och/eller av konduktiv pedagogik (Artikel IV). Resultaten visar ingen skillnad mellan de båda ITG avseende andelen kliniskt signifikanta förändringar i grovmotorisk kapacitet, funktionella färdigheter eller självrapporterade förändringar för egna uppställda mål. Fyra veckors ITG bidrog till små grovmotoriska funktionsförbättringar. Nio barn av 54 förbättrade sin grovmotoriska kapacitet på GMFM totalt, 36 barn förbättrades inom någon av dimensionerna GMFM A-E. Tjugotvå barn förbättrades inom någon av domänerna PEDI FF personlig vård, rörelseförmåga eller social förmåga. Tjugoåtta föräldrar upplevde att barnet förbättrats på det individualiserade självrapporterade målmåttet efter en period i ITG. Majoriteten av mål utgjordes av motoriska aktiviteter och rörelserelaterade kroppsfunktioner. Det självrapporterade målmåttet var inte mer känsligt för förändring än de kliniska måtten. Ettårsuppföljningen visar att barnens grovmotoriska förmåga och funktionella färdigheter var stabila. En större andel barn förbättrade social förmåga jämfört med grovmotorisk kapacitet. Majoriteten av barn hade en hög konsumtion av träning. En jämförelse mellan barn som fortsatt att delta i ITG och barn som hade sedvanliga träningsåtgärder på BUH och i vardagen visade inga skillnader i effekter på barnens fungerande, förutom att barnen som fortsatt att delta i ITG förbättrades mer i social förmåga. Föräldrarna upplevde en hög servicekvalitet i båda ITG. Sannolikheten för att föräldrarna upplevde en hög servicekvalitet ökade om barnet hade tidigare erfarenheter av träningsalternativet, positiva erfarenheter av BUH, höga förväntningar på funktionsförbättring, om förväntningarna hade uppnåtts, den grovmotoriska förmågan förbättrats och om barnet deltog i ITG på BUH. Föräldrarna upplevde att de i högre grad blev tillfrågade om förväntningar och att informationsutbytet var bättre i ITG på BUH. Det visar på ett mer familjecentrerat förhållningssätt. Upplevelsen av god servicekvalitet var i högre grad associerat till uppnådda förväntningar på träningsprogrammet än om barnets funktionsförbättringar uppnåddes. Den kvalitativa studien visar att ITG uppfyller en mängd olika behov för föräldrarna men också att deltagande i ITG kan ge upphov till problem för familjen. Fem övergripande kategorier identifierades; ITG som kunskaps-befrämjare, träningskomplement, parentes i tillvaron, relationskapande till terapeuterna och fritidsaktivitet. En ytterligare kategori ITG som risk för illabefinnande innefattar olika problem som kan uppstå i samband med deltagande i ITG. De olika uppfattningarna visar att ITG kan bidra till ökad kunskap, stöd och ett förbättrat välbefinnande hos föräldern även om det också kan innebära påfrestningar för familjen att delta i ITG, samt att innebörden av vad som utgör ett bra stöd och vilken föräldramedverkan man har behov av skiljer sig mellan föräldrarna. Föräldrarnas välbefinnande kan påverka dels genom att egna behov tillgodoses, dels genom att de uppfattar att barnens behov blir tillgodosedda. En dialog mellan professionella och föräldrar kan tydliggöra och individualisera målen med att delta i ITG. En sådan dialog kan underlätta beslut om olika strategier för att stödja barnet och familjen. Resultaten visar att det inte var några skillnader på effekter avseende funktionsförbättringar mellan de båda ITG. I valet mellan olika träningsstrategier är det viktigt att beakta barnets och förälderns skilda behov samt att ta hänsyn till såväl aspekter av servicekvalitet som barnets fungerande. Avhandling länk till pdf. -
2 Function and health from multilevel surgery and rehabilitation at children and youth with Cerebral Palsy. Anita Åkerstedt Msc, PT 1 Pia Ödman PhD, PT 2 Birgitta Öberg professor, PT 2 1 Barn- och ungdomshabiliteringen Box Eksjö, anita.akerstedt@lj.se 2 IMH/Avd för sjukgymnastik, Linköpings universitet Background: Cerebral Palsy is a common reason for motor impairment in children. The overall goal with habilitation for the individual is most optimal function in a social context through life with a focus on ability to function in every-day activities. Multilevel surgery of the lower limbs followed by intensive rehabilitation is one way to treat gait problems in children with CP to improve ambulation and physical function. The aim was to evaluate multilevel surgery and rehabilitation from a broad perspective including functional measures and health related quality of life (HRQOL). In addition parent s satisfaction with care and fulfilment of the expectations on the interventions were evaluated. Method: A prospective single-subject study with an AB design with two-years follow-up was performed. Eleven children with CP, GMFCS I-III, age 8-18 years participated. Visual analyses were Result: PCI showed a trend of lower energy cost during gait in 6 of 11 children and gross motor capacity was unchanged for 10 of 11 children and improved for 1 child. An improvement was seen in children s self-reported walking ability in 10 of 11 children at one year and at to year 7 of 11 continued to improve. Gait distance increased in all children after a decrease in 2 of 11 at one year. The physical dimension of CHQ showed higher scores in 8 of 11 children at one year which indicate better HRQOL and the scores were remained during second year. The psychosocial dimension was unchanged year one but increased in 7 of 11 children from baseline before surgery to the two-year follow-up. Expectations of outcomes were fulfilled in 7 of 11 and partly fulfilled in 4 of 11. Satisfaction with care was fulfilled in 10 of 11. Conclusion: Self-reported physical function and HRQOL showed improvements after multilevel surgery followed by intensive rehabilitation. The result of this study adds results on new dimensions that are useful in the discussions between parents, children and the habilitation team. These self-reported dimensions together with physical exams and gait-analysis should be considered before multilevel surgery is offered. Acknowledgement: The study was financed by FORSS, Medical Research Council of Southeast Sweden. used to present physical function with Physical Cost Index (PCI). Descriptive statistics were used to present number of children showing a predefined clinically significant change in gross motor capacity with Gross Motor Function Measures (GMFM), self-reported walking ability with the Classification of Function, Disability and Health (ICF) and Health related quality of life with Child Health Questionnaire (CHQ). In addition time for training, ADL and satisfaction with care were described. Keywords: Cerebral Palsy, children, multilevel surgery, outcome, life quality, care.
3 Barn och stress en interventionsstudie Annika Lagerstrand 1, Lena Backstig 2, Marian Jansson 3, Jan-Olof Johansson 4, Mats Nilsson 5, Ulla Rydå 2, Håkan Steiring 6, Boel Andersson-Gäre 2, Peter Währborg Sjukgymnastiken D4, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Folkhälsoavdelningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, 3 Skolhälsovården, Jönköping, 4 Skolhälsovården, Vetlanda, 5 Futurum, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, 6 Folkhälsoavdelningen, Oskarshamn, 7 Göteborgs Universitet, Göteborg. E-post: annika.lagerstrand@lj.se Bakgrund/ Introduktion: Fler och allt yngre barn visar tecken på stress. Det uppmärksammas i förskolan, skolan och vården. De vanligaste kroppsliga symtomen är huvudvärk, och magsmärtor. Enligt flera studier har avspänning en positiv effekt på stressrelaterade symtom. Syfte: Att studera effekten av avspänningsträning varje skoldag under ett läsår bland skolbarn i grundskolans årskurs två. Hypotesen var att gruppen som blev föremål för avspänningsträning skulle få en ökad förmåga att hantera stress, vilket i sin tur minskar stressrelaterade symtom som huvudvärk och magsmärtor hos barn och öka deras välbefinnande. Metoder: En multicenterstudie där 336 barn fördelade på 20 klasser i 11 skolor i Jönköpings och Kalmar län deltog under läsåret Klasserna lottades och matchades så att det blev 11 interventionsklasser och nio kontrollklasser. Interventionsklasserna hade avspänningsträning, som leddes av klasslärare varje skoldag under läsåret. Kontrollklasserna fick avspänningsträning följande läsår utanför studien. Alla barn mättes av skolsköterskor i början av oktober 2005 och i slutet av maj 2006 med enkäten Stress In Children (SIC), kortisol i saliv, Rate Pressure Product (RPP) och bukomfång. Enkäten besvarades ytterligare en gång i januari Resultat: Stressrelaterade symtom som huvudvärk har minskat signifikant i gruppen som fått avspänningsträning. Välbefinnandet har ökat signifikant genom att samma grupp barn har lättare att somna på kvällen och upplever sig lugna och glada i större utsträckning. Dessa förbättringar finns inte i kontrollgruppen. Slutsats/Konklusion: Hypotesen, att den grupp av barn som blev föremål för avspänningsträning skulle få en ökad förmåga att hantera stress, har till viss del bekräftats.
4 Balance training in stroke patients - a systematic review of randomised, controlled trials Ann Hammer 1, Ylva Nilsagård 2, Magnus Wallquist 3 1 Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 2 Avd. för sjukgymnastik, 3 CAMTÖ, Universitetssjukhuset Örebro, Skebäcks Vårdcentral, Örebro. E-post: ann.hammer@orebroll.se Introduction: Stroke resulting in hemiparesis often affects balance-demanding activities, limiting independence in activities of daily living. The issue of evidence-based balance-improving interventions is of importance to physiotherapists engaged in the treatment of stroke patients. Recent reviews were published regarding different specific apparatus and technologies. The purpose of this review was to investigate and summarise the scientific evidence base for physiotherapy interventions aimed at restoring balance after stroke without extensive technical equipment. Methods: A search was performed in the Medline, Cochrane, Cinahl and PEDro databases. Key words were stroke, balance and, physiotherapy. The search was limited to randomised, controlled trials (RCTs) in English. For classifying study quality and relevance, the PEDro scale was used for methodological ratings and power analyses were noted. Statistical and clinical changes were considered. Results: Fourteen RCTs of 360 titles were finally included. Six studies were of high quality and six were of medium quality. Results in the acute phase showed evidence regarding supported standing for severely impaired patients. In the sub-acute phase, intense, supervised home-exercise programs were superior to standard care. Several activity-focused approaches to balance challenges were efficient, such as mobility-group activities; Bobath, orthopaedic, task-oriented, or neurodevelopmental therapies. It also appeared possible for post stroke persons in the late phase to improve their balance. All but one study showed at least one statistically significant or clinically relevant improvement within or between groups. Conclusion: This systematic review suggests that, balance ability following stroke could be improved by a variety of physiotherapeutic interventions performed without the use of extensive technical equipment. In press: Balance training in stroke patients - a systematic review of randomized, controlled trials Authors: Ann Hammer; Ylva Nilsagård; Magnus Wallquist DOI: / First Published on: 29 November 2007 //Advances in Physiotherapy
5 Vem faller? Predicerande faktorer vid MS Ylva Nilsagård¹,4, Cecilia Lundholm², Eva Denison³, Lars-Gunnar Gunnarsson²,4 ¹Avd för Sjukgymnastik, Universitetssjukhuset Örebro, ²Arbets- och Miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro, ³Inst för Vård och Hälsovetenskap, Mälardalens Högskola, 4 Hälsoakademin, Örebro Universitet. E-post: ylva.nilsagard@orebroll.se Bakgrund: Flera symtom vid multipel skleros (MS) påverkar balansförmågan och därmed fallrisk. Om personer med fallrisk identifieras kan riktade interventioner syftande till att reducera fallrisken genomföras. Syfte: Att undersöka den prediktiva förmågan för fall vid MS för kliniska variabler samt för Bergs Balansskala (BBS), Timed Up and Go cognitive (TUGcog), Four Square Step Test (FSST) och 12- item MS Walking Scale (MSWS-12). Metod: En longitudinell, multicenter kohort studie inkluderande 76 personer med MS och en Expanded Disability Status Scale (EDSS) score mellan genomfördes. Fall rapporterades prospektivt dagligen i tre månader efter testproceduren. Results: Det fanns en signifikant skillnad mellan fallare och ickefallare för EDSS, spasticitet, proprioception och användande av gånghjälpmedel. Oddset att falla femdubblerades vid rapporterad användning av gånghjälpmedel både ute och inne, ökade 2.5 till 15.6 gånger beroende på svårighetsgrad vid nedsatt proprioception, dubblerades för varje steg ökad EDSS och mer än dubblerades för varje ökad grad av spasticitet. För mätinstrumenten var sensitiviteten högst för BBS (94%) och för TUGcog (73%). Specificiteten var högst för MSWS-12 (82%) och för FSST (75%). Slutsats: Bedömning av proprioception, spasticitet, EDSS samt uppgifter om hjälpmedelsanvändning erbjuder möjlighet att predicera fall. Mätinstrumenten bidrar med information för att identifiera fallare och ickefallare.
6 Utvärdering av sjuksköterskebokad sjukgymnastmottagning för bedömning av muskuloskeletala besvär i primärvård Maria Ludvigsson, Leg sjugymnast, Rehab Väst, NSV, Landstinget i Östergötland Maria.Ludvigsson@lio.se Bakgrund: Muskuloskeletala besvär är vanliga och många människor söker vård för dessa. Flera studier visar att sjukgymnasten är kompetent som bedömare av muskuloskeletala besvär. På en vårdcentral i södra Sverige finns en sjukgymnastmottagning dit sjuksköterskorna i telefonmottagningen kan direktboka patienter med behov av primär bedömning av muskuloskeletala besvär, istället för att boka dessa till läkare. Målen för detta förfarande har varit delvis att avlasta läkarna pga bristen på distriktsläkare, delvis att styra aktuella patienter som inte har behov av just läkarbedömning till bedömning hos sjukgymnast istället. Syfte: Ett syfte med denna studie var att kartlägga processen på en sjukgymnastmottagning dit sjuksköterskor i primärvård kan direktboka patienter med muskuloskeletala besvär, för bedömning och rådgivning, istället för att boka dessa patienter till läkare. Ett annat syfte var att belysa patienternas upplevelse av bedömningstillfället. Metod: Studien består av två delar. Den ena är en deskriptiv retrospektiv kohortstudie bestående av journalgranskning av de 432 patienter som bedömts på mottagningen under januari 04 till juni -07. Den andra delen är en konsekutiv enkätstudie avseende patienternas nöjdhet, där 56 av dessa patienter på mottagningen, samt 55 patienter på läkarmottagningen ingick. Patienterna besvarade en enkät med bakgrundsfrågor, besvärslokalisation och duration, allmän hälsa (EQ-5D), vilken vårdgivarkategori de önskade att träffa (läkare, sjukgymnast, annan), om de hade förtroende för sjukgymnastens förmåga att bedöma deras besvär, samt frågor avseende patientens upplevelse av bedömningstillfället. Resultat. I journalgranskningen framkom att ländryggsbesvär och nackbesvär var de vanligaste besvärslokalisationerna som bokats för sjukgymnastbedömning. I 85 % av fallen träffade patienten enbart sjukgymnast. Mellan 2-6 % bedömdes av sjukgymnast ha behov av läkaråtgärd såsom sjukskrivning, röntgen eller receptförskrivning, vilket löstes utan läkarbesök genom nära samarbete mellan sjukgymnast och läkare. I 6 % av fallen ansåg sjukgymnasten att behov av även läkarbedömning förelåg. Bland dessa patienter hittades i en del fall andra bakomliggande sjukdomar såsom t.ex. tumör. Ytterligare 9 % av patienterna återkom själva för samma typ av besvär inom tre månader efter sjukgymnastbesöket och fick ny bedömningstid, då till läkare. Hos de patienter som själva återkom för läkartid framkom inte i något fall någon annan bakomliggande sjukdom som orsak till patientens besvär. Enkäten besvarades av 91 % av patienterna som träffade en sjukgymnast och hos 78 % av dem som träffade en läkare. Patienterna som träffade en sjukgymnast var mycket nöjda med t.ex. tillräcklig information om besvären och om egenvård, samt hade högt förtroende för sjukgymnastens bedömningsförmåga. Dessa skattningar var signifikant högre än motsvarande skattningar som gjordes på läkarmottagningen. Konklusion: Endast en mindre andel av de patienter på aktuell vårdcentral, som av sjuksköterska bokats till sjukgymnast för bedömning av muskuloskeletala besvär var i behov av läkaråtgärd och där allvarlig bakomliggande genes till patientens besvär funnits har denna identifierats av sjukgymnast. De patienter som bedömts på denna mottagning hade ett högt förtroende för sjukgymnastens bedömningsförmåga, och var nöjda med den information de fått om sina besvär och lämplig egenvård.
7 Utvärdering av sjukgymnastisk behandling på vårdcentral utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv Författare: Desirée Fellman (1), Görel Kjellman (2) 1: Rörelse&Hälsa Kärna Vårdcentral, Linköping. 2: Avd sjukgymnastik, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Linköpings universitet, samt FoU-enheten för Närsjukvård i Östergötland. E-post: desiree.fellman@lio.se Introduktion: Inom primärvården i Östergötland utvärderas effekten av sjukgymnastisk behandling bl.a. med EQ-5D. Det är ett generellt instrument som används för att värdera en patients hälsorelaterade livskvalitet. Instrumentet ger ett index, dvs ett sammanvägt värde som i sin tur kan användas som effektmått i hälsoekonomisk analys. Utvärdering av rehabilitering såsom sjukgymnastisk behandling är viktigt för att visa på behandlingsresultat och även hälsoekonomiska beräkningar behövs för att se samband mellan resultatet i förhållande till kostnaden för behandlingen. Syfte: Att studera förändring av hälsorelaterad livskvalitet före och efter en sjukgymnastisk behandlingsperiod för patienter som sökt sjukgymnast på vårdcentraler i Linköping. Att jämföra om förändringen av hälsorelaterade livskvaliteten är olika beroende på besvärslokalisations-områden. Att utvärdera sjukgymnastisk behandling ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv genom kostnadsanalys och kostnadseffektsanalys Metod: 130 patienter som fått behandling hos sjukgymnast på vårdcentraler har inkluderats. Journalsökning utfördes för att kartlägga behandlingsrelaterade fakta såsom kontaktorsak, antal behandlingar, vilken typ av behandling patienten fått och behandlingsperiodens längd mätt i veckor samt bakgrundsfakta såsom ålder, kön och sysselsättning. Patienterna delades in i olika grupper beroende på besvärsområde utifrån ett förslag till grövre indelning av besvärsklassifikation skapat av sjukgymnaster inom Rörelse&Hälsa. De olika grupperna var nacke/skuldra, ländrygg/bäcken/thorakal, trauma/post op, övre extremitet och nedre extremitet. Behandlingseffekten analyserades utifrån EQ-5D (range -0,59-1.0, där 1.0 är bästa tänkbara) med Wilcoxon signed rank test och Chi-två test. Hälsoekonomiska analyser utfördes med kostnad per patient (KPP) och kostnad per vunnen livskvalitetsvikt utifrån EQ-5D score. Resultat: Den hälsorelaterad livskvalitet var efter behandlingsperioden signifikant förbättrad för hela undersökningsgruppen (0,53 till 0,77) samt i respektive besvärslokalisationsgrupp (trauma/post op 0,62 till 0,80, nacke/skuldra 0,55 till 0,82, ländrygg 0,38 till 0,72 och nedre extremitet 0,65 till 0,80), förutom i gruppen övre extremitet gällande EQ-5D score (0,74 till 0,77). Kostnadsanalysen (KPP) visade att grupperna nacke/skuldra och nedre extremitet tenderade att kosta mer per patient detta beroende på fler antal behandlingarna jämfört med de andra besvärslokalisationsgrupperna men skillnaden var inte signifikant. Kostnadseffektsanalysen (KPP samt EQ-5D) visade att kostnaden per vunnen livskvalitetsvikt utifrån EQ-5D score för ryggruppen var signifikant lägre och för gruppen övre extremitet signifikant högre jämfört med de andra besvärslokalisations-grupperna. Konklusion: Resultatet visar att det är viktigt att göra subgruppering vid analys med EQ-5D då resultatet på EQ-5D ser olika ut för de olika besvärslokalisationsgrupperna. Generella slutsatser angående vilka besvärslokalisationsgrupper som kan behandlas mest kostnadseffektivt kan inte dras då denna studie hade ett stort bortfall gällande undersökningsmaterialet, att olika behandlingar inte har jämförts sam att det inte funnits någon kontrollgrupp. 7
8 Effekt av träning hos äldre kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed1, Inger Hallberg2, Lars Ödkvist3, Margareta Möller4. 1 Vadstena Vårdcentral, RehabVäst, 2 Osteoporosenheten EM-kliniken, US Linköping, 3 Öronkliniken, US Linköping, 4 Vårdvetenskapligt forskningscentrum, US Örebro. E-post: lotta.grahn-kronhed@lio.se Bakgrund: I Sverige inträffar osteoporosrelaterade frakturer årligen. Den totala samhällskostnaden för vård av frakturerade höftleder, ryggkotor och handleder beräknas uppgå till cirka 8 miljarder/år. Fysisk inaktivitet utgör en riskfaktor för osteoporos, fall och fraktur. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera effekten av styrketräning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta, balansförmåga samt frekvens av falltillbud hos äldre kvinnor med manifest osteoporos. Metod: Kvinnor i åldrarna år (n=124) med diagnostiserad manifest osteoporos (osteoporos inkl. fraktur) hos Osteoporosenheten, Universitetssjukhuset Linköping inbjöds till en ettårig träningsstudie. Exklusionskriterier var deltagande i läkemedelsstudie, beroende av gånghjälpmedel inomhus, svår hjärtsjukdom, malignitet, nyligen genomförd artroplastik samt Mini-mental test 20. Vid baslinjemätning, efter 4 månader och efter 1 år undersöktes hälsorelaterad livskvalitet (SF-36), smärtupplevelse, balansförmåga, rörlighet, handstyrka och kroppslängd/vikt hos deltagarna. Dynamisk posturografi utfördes före träningsperioden och efter 4 månader. Alla testledare var blindade. Träningsgruppen (T) erbjöds att delta i sjukgymnastledd gruppträning hos Rehab Support (Linköping) 2 ggr/vecka under 4 månader och uppmanades därefter att fortsätta med träning individuellt och/eller i grupp. Kontrollgruppen (K) skulle inte ändra sina levnadsvanor. Fysisk aktivitetsnivå och falltillbud rapporterades veckovis under hela studieperioden. Resultat: Sextiofem kvinnor inkluderades och randomiserades till T-grupp (n=31) respektive Kgrupp (n=34). Medelålder för deltagarna var 71 år. Alla kvinnor medicinerade mot osteoporos. Vid 4-månadersuppföljningen förbättrades T-gruppen i följande SF-36 domäner: physical function (p=0.001), bodily pain (p<0.01), general health (p<0.05), vitality (p<0.05), social function (p<0.05) och mental health (p<0.05). Upplevd smärtintensitet skattad med VAS (visuell analog skala) minskade i T-gruppen (p<0.01). Vid 1-årsuppföljningen kvarstod ej dessa förändringar. Balanstest med dynamisk posturografi stående på rörlig platta med öppna ögon förbättrades i T-gruppen (p<0.05) och det fanns en skillnad mellan grupperna (p<0.05). Ett första falltillbud inträffade tidigare i K- än i T-gruppen under de första fyra månaderna. Genomsnittstiden till ett första falltillbud var 13 veckor i K- och 27 veckor i T- gruppen. Efter den sjukgymnastledda träningsperioden på 4 månader minskade den fysiska aktiviteten i Tgruppen (p<0.05). Slutsats: Kvinnor med manifest osteoporos mår bra av gruppträning. Träningen bör ske under professionell ledning för att uppnå bästa möjliga träningseffekt.
9 Pelvic Girdle Pain and Lumbar Pain in Relation to Pregnancy Annelie Gutke Akademisk avhandling 25 maj Avd. Sjukgymnastik. Linköpings universitet. Sammanfattning på Svenska Nedre ländryggssmärta förekommer i högre grad hos gravida kvinnor än hos kvinnor i samma ålder i befolkningen. Graviditetsrelaterad nedre ländryggssmärta kvarstår 6 år efter graviditet hos 16 % av kvinnorna. Graviditet representerar därmed en specifik risksituation för såväl nedre ländryggssmärta som kvarstående nedre ländryggssmärta efter graviditet. Graviditetsrelaterad nedre ländryggssmärta studeras vanligen som en enhet trots att endast en undergrupp av nedre ländryggssmärta, bäckensmärta, tycks vara relaterad till graviditet. Därmed är möjliga skillnader mellan undergrupper okända. Avhandlingens syften var följande: 1) att beskriva förekomst av kliniskt klassificerade undergrupper av kvinnor med nedre ländryggssmärta i en kohort (ingen nedre ländryggssmärta, lumbal smärta, bäckensmärta, kombinerad bäcken-och lumbalsmärta (kombinerad smärta)) i graviditet och postpartum och 2) att undersöka om det fanns en skillnad i förlopp, hälso-relaterad liskvalitet, smärtintensitet, funktionsnedsättning, depressiva symtom, eller muskelfunktion i undergrupper av kohorten samt 3) att identifiera prediktorer för kvarstående graviditetsrelaterad bäckensmärta eller kombinerad smärta postpartum. Konsekutivt inkluderade gravida kvinnor klassificerades i undergrupper genom mekanisk undersökning av lumbalkolumna, smärtprovokationstester för bäckenet, standardiserad anamnesupptagning, och smärtteckningar. Alla kvinnor besvarade frågeformulär (bakgrundsfrågor, EQ-5D). Kvinnor med nedre ländryggssmärta fyllde i Oswestry Disability Index och smärtmått. Edinburgh Postnatal Depression Scale användes för att undersöka depressiva symtom 3 månader postpartum ( 10). Uthållighetstest av bålmuskulaturen, styrketest av höftmuskulatur och gånghastighet undersöktes. Multipel logistisk regression användes för att identifiera prediktorer från självrapportering samt från den kliniska undersökningen. Vid undersökning i graviditetsvecka 12-18, hade 118/308 (38%) kvinnor ingen nedre ländryggssmärta, 101 (33%) hade bäckensmärta, 33 (11%) hade lumbal smärta och 56 (18%) hade kombinerad smärta. Tre månader postpartum, var 183/272 (67%) kvinnor utan nedre ländryggssmärta, 46 (17%) hade bäckensmärta, 29 (11%) hade lumbal smärta, och 14 (5%) kombinerad smärta. Gravida kvinnor med kombinerad smärta rapporterade högsta påverkan i termer av hälsorelaterad livskvalitet, smärtintensitet, och funktionsnedsättning. Kvinnor med bäckensmärta och/eller kombinerad smärta hade lägre värden för uthållighet i bålmuskulaturen, styrka av höftextensorer och gånghastighet jämfört med kvinnor utan nedre ländryggssmärta. Depressiva symtom förekom i tre gånger så hög grad hos kvinnor med nedre ländryggssmärta (27/87 31%) jämfört med kvinnor utan nedre ländryggssmärta (17/180 9%). Postpartum hade 16-20% av kvinnor kvarstående bäcken-och kombinerad smärta medan 1/29 hade lumbal smärta. Identifierade prediktorer för kvarstående bäcken eller kombinerad smärta var otrivsel på arbetet, högre ålder, kombinerad smärta i tidig graviditet, och låg uthållighet i bukmuskulaturen. Sammanfattningsvis identifierades kvinnor med kombinerad smärta som en riskgrupp eftersom de hade det lägsta tillfrisknandet och eftersom klassifikationen kombinerad smärta visade sig vara prediktor för kvarstående bäckensmärta eller kombinerad smärta postpartum. Hypotesen att muskeldysfunktion var relaterad till bäckensmärta stärktes. Baserat på vårt resultat av hög komorbiditet av postpartum depressiva symtom och nedre ländryggssmärta, förefaller det viktigt att screena för och överväga behandling för båda symtomen. Avhandling Linköpings Universitet 2008
10 Dynamic knee stability after anterior cruciate ligament injury - Emphasis on rehabilitation Sofi Tagesson, leg sjukgymnast Avdelning Sjukgymnastik / Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet Avhandlingen är publicerad elektroniskt på följande länk Populärvetenskaplig sammanfattning Patienter med främre korsbandsskada behöver tung och specifik styrketräning Främre korsbandsskador är vanligt förekommande bland unga idrottsaktiva individer. I Sverige drabbas ca 6000 personer varje år. Skadan leder till ett ökat glapp i knäleden och många patienter besväras av instabilitet och upplever att de inte kan lita på knäleden. Kvarstående besvär trots behandling är vanligt och leder i många fall till att individer tvingas sänka sin aktivitetsnivå eller sluta med sin idrott. Att återfå bra styrka i främre lårmuskeln (quadriceps) har stor betydelse för att uppnå god funktion i knäleden. Det har dock varit osäkert om patienter med främre korsbandsskada bör träna quadriceps isolerat då det skulle kunna töja ut andra strukturer i knäleden eller det nyopererade korsbandet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera stabiliteten i knäleden hos individer med främre korsbandsskada under rehabiliteringsövningar samt att undersöka hur stabiliteten påverkas av rehabilitering. Ett allsidigt rehabiliteringsprogram kompletterat med en isolerad övning för quadriceps jämfördes med samma rehabiliteringsprogram, kompletterat med en komplex övning där quadriceps tränades samtidigt med andra muskler, för patienter med främre korsbandsskada. Isolerad quadricepsträning resulterade i bättre styrka i quadriceps och stabiliteten i knäleden skiljde sig inte mellan grupperna. Det innebär att patienter med främre korsbandsskada bör träna quadriceps isolerat och kan utföra träningen utan risk. Intensiv rehabilitering, med kontinuerligt ökad belastning, tre gånger per vecka i fyra månader resulterade i att de flesta patienterna lyckades uppnå en god styrka och funktion i knäleden. Individer med främre korsbandsskada som fått ett nytt korsband inopererat i knäleden undersöktes före och efter operationen. Fem veckor efter operationen skilde sig inte glappet i den opererade knäleden från glappet i knäleden som inte var skadad. Patienter i ett tidigt skede efter skada eller operation rörde knäleden stelare och aktiverade bakre lårmuskeln (hamstrings) i större utsträckning för att stabilisera leden. Detta rörelsemönster reducerar glappet i knäleden. Patienter som genomgått ett rehabiliteringsprogram hade ett mer normalt rörelsemönster. Musklerna har stor betydelse för stabiliteten i en knäled med skadat eller opererat främre korsband.
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos
Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merBarn och stress en interventionsstudie 2005-2006
Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merHEFa ett regionalt kvalitetsregister
HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMålfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts
Målfokuserad träning Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merMålfokuserad träning
Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Målfokuserad träning Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merINTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people
Läs merKan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merDistal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merKönsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Läs merRECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom
RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin,
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merBirgitta Johansson, enheten för onkologi 1
Livskvalitetsmätningar i onkologisk vård Del 1 Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk vård Enheten för onkologi Livskvalitet Quality of life, QoL, QOL omfattar ALLA aspekter av välbefinnandet
Läs merASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:
ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merVägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?
Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen
Läs merHEFa. Årsrapport HEFa 2006
Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet
Läs merSTÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Läs merHAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Läs merArbetsterapi hos personer med multipel skleros
Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut
Läs merBättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention
Bättre vård för patienter med ickekardiell bröstsmärta -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention ICKE-KARDIELL BRÖSTSMÄRTA Definition: Smärta som
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merRetrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP.
Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP. Author: Jenny Hedberg Graff Statistician: Nicklas Philström Supervisor:
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAkupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006
Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Ansvariga: Ylva Nilsagård, Christina Holmdahl, Kerstin Nilsson Frågeställning:
Läs merIs it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?
r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merHälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)
Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare
Läs merPROM Vad och varför? Margareta Kristenson,
PROM Vad och varför? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare, Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska HPH
Läs merPersoner med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården.
Personer med långvarig muskuloskeletal smärta: förväntningar på och erfarenheter av fysioterapeutisk behandling i primärvården Tommy Calner Patienten VEM OCH VAD FINNS I RUMMET? Förväntningar Tidigare
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merHälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete
Hälsofrämjande faktorer av betydelse för ett hållbart arbetsliv inom vård, omsorg och socialt arbete Projektgrupp ViS (Vårdforskning i samverkan): Borås, Göteborg, Halmstad, HHJ, Högskolan väst, Skövde
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merFaktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion
Faktorer, som påverkar återgång till fotboll efter ACL rekonstruktion Alexander Sandon, Suzanne Werner, Magnus Forssblad Bakgrund Fotboll är den vanligaste orsaken till ACL skador i Sverige. 2013 var fotboll
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merPatientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?
Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning? Lotti Orwelius Med Dr, Intensivvårdssjuksköterska Registercentrum sydost (RCSO) /PROMcenter Verksamhetsutvecklare
Läs merThe impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction
The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merThe Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Läs merEtt exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes
Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten
Läs merGMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning
2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade
Läs merVad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström,
Vad behöver äldre träna för att minska fallrisken? Marie Sandström, 2015-10-05 FALL En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Ref:
Läs merPatientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin
Patientrapporterade utfallsmått, ett verktyg för jämlik vård? Evalill Nilsson Universitetslärare, med dr Avd f Samhällsmedicin evalill.nilsson@liu.se Användningen av patientrapporterade mått inom vården
Läs merFunktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merFOI MEMO. Jonas Hallberg FOI Memo 5253
Projekt/Project Security culture and information technology Projektnummer/Project no Kund/Customer B34103 MSB Sidnr/Page no 1 (5) Handläggare/Our reference Datum/Date Jonas Hallberg 2015-01-21 FOI Memo
Läs merKursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
Läs merSelek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merKunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden
Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic
Läs merEffekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär
Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag
Läs merVilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät
Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merBÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI SEKTIONEN FÖR HÄLSA OCH REHABILITERING ENHETEN FYSIOTERAPI BÄCKENSMÄRTA VID GRAVIDITET ANNELIE GUTKE LEG FT, MED DR Plan för timman Smärta i ländryggen När?
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merBedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren
Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och
Läs merFramtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin
Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Katharina Stibrant Sunnerhagen MD, PhD Professor Rehabilitation Medicine Institute of Neuroscience and Physiology Gothenburg Uniervsity SWEDEN
Läs merRAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )
RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över
Läs merPatienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson
Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design
Läs merHur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
Läs merNyttan med ett register. Peter Molander
Nyttan med ett register Peter Molander Peter Molander 16-03-07 2 Varför ett register Dels för er skull För patients skull För era chefers skull För samhället i stort Titel/föreläsare 16-03-07 3 Forskning
Läs merFaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Läs merSara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park
Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park Sara Skärhem Martin Jansson Vad är innovation? På Wikipedia hittar man: En innovation är en ny idé, till exempel i form av en produkt, lösning, affärsidé,
Läs merMetoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär
Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder
Läs merFeldenkrais för behandling och prevention
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merBotulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet
Botulinumtoxin som smärtlindring vid spasticitet, barnneurolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm, Svensk Barnsmärt förening,
Läs merHälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien
Hälsoekonomisk analys Exemplet Björknässtudien Margareta Eriksson Medicine doktor sjukgymnastik, forskningskoordinator Projektledare Fysisk aktivitet på recept Norrbottens läns landsting Lars Hagberg Hälsoekonom,
Läs merMultisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Läs merFörskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer
Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merXIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance
Läs merAMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)
--9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merVad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt
Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt Margareta Kristenson, Nationell koordinator för nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), professor i socialmedicin, Linköpings Universitet Anna
Läs merFöljer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merHur mår personer som överlevt hjärtstopp?
Hur mår personer som överlevt hjärtstopp? Johan Israelsson, Arbetsgruppen vård efter hjärtstopp Svenska rådet för HLR johan.israelsson@regionkalmar.se Inga ekonomiska intressekonflikter Svenska rådet för
Läs merProjektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen
Examensarbete Projektmodell med kunskapshantering anpassad för Svenska Mässan Koncernen Malin Carlström, Sandra Mårtensson 2010-05-21 Ämne: Informationslogistik Nivå: Kandidat Kurskod: 2IL00E Projektmodell
Läs mer