Intensivträning i grupp för barn med Cerebral Pares. En utvärdering ur flera perspektiv.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Intensivträning i grupp för barn med Cerebral Pares. En utvärdering ur flera perspektiv."

Transkript

1 Intensivträning i grupp för barn med Cerebral Pares. En utvärdering ur flera perspektiv. Pia Ödman Akademisk avhandling 21 september Sjukgymnastik, IMH, Linköpings universitet Syftet var att utvärdera effekter av två intensiv träningsprogram i grupp (ITG) och att beskriva vilka olika betydelser ITG har för föräldrar till barn med Cerebral Pares (CP), vilka behov som tillgodoses och vilka problem som kan uppstå i ett sammanhang som omfattar barnets och familjens hela tillvaro (artikel IV). Ett alternativ ingår i Barn och Ungdomshabiliteringens (BUH) utbud och det andra är ett privat alternativ som erbjuder konduktiv pedagogik (artikel I-III). Avhandlingen omfattar en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen ingick femtiofyra barn, 3-16 år, med olika typer av CP, begåvningsnivå och grovmotorisk funktionsnivå som tillsammans med sina föräldrar deltagit i utvärderingen av en fyra veckors intensivträningsperiod och en ettårsuppföljning (artikel I- III). I den kvalitativa intervjustudien ingick ett strategiskt urval av föräldrar, till 15 barn med CP, som har erfarenhet av ITG i olika miljöer på Barn och ungdomshabilitering och/eller av konduktiv pedagogik (Artikel IV). Resultaten visar ingen skillnad mellan de båda ITG avseende andelen kliniskt signifikanta förändringar i grovmotorisk kapacitet, funktionella färdigheter eller självrapporterade förändringar för egna uppställda mål. Fyra veckors ITG bidrog till små grovmotoriska funktionsförbättringar. Nio barn av 54 förbättrade sin grovmotoriska kapacitet på GMFM totalt, 36 barn förbättrades inom någon av dimensionerna GMFM A-E. Tjugotvå barn förbättrades inom någon av domänerna PEDI FF personlig vård, rörelseförmåga eller social förmåga. Tjugoåtta föräldrar upplevde att barnet förbättrats på det individualiserade självrapporterade målmåttet efter en period i ITG. Majoriteten av mål utgjordes av motoriska aktiviteter och rörelserelaterade kroppsfunktioner. Det självrapporterade målmåttet var inte mer känsligt för förändring än de kliniska måtten. Ettårsuppföljningen visar att barnens grovmotoriska förmåga och funktionella färdigheter var stabila. En större andel barn förbättrade social förmåga jämfört med grovmotorisk kapacitet. Majoriteten av barn hade en hög konsumtion av träning. En jämförelse mellan barn som fortsatt att delta i ITG och barn som hade sedvanliga träningsåtgärder på BUH och i vardagen visade inga skillnader i effekter på barnens fungerande, förutom att barnen som fortsatt att delta i ITG förbättrades mer i social förmåga. Föräldrarna upplevde en hög servicekvalitet i båda ITG. Sannolikheten för att föräldrarna upplevde en hög servicekvalitet ökade om barnet hade tidigare erfarenheter av träningsalternativet, positiva erfarenheter av BUH, höga förväntningar på funktionsförbättring, om förväntningarna hade uppnåtts, den grovmotoriska förmågan förbättrats och om barnet deltog i ITG på BUH. Föräldrarna upplevde att de i högre grad blev tillfrågade om förväntningar och att informationsutbytet var bättre i ITG på BUH. Det visar på ett mer familjecentrerat förhållningssätt. Upplevelsen av god servicekvalitet var i högre grad associerat till uppnådda förväntningar på träningsprogrammet än om barnets funktionsförbättringar uppnåddes. Den kvalitativa studien visar att ITG uppfyller en mängd olika behov för föräldrarna men också att deltagande i ITG kan ge upphov till problem för familjen. Fem övergripande kategorier identifierades; ITG som kunskaps-befrämjare, träningskomplement, parentes i tillvaron, relationskapande till terapeuterna och fritidsaktivitet. En ytterligare kategori ITG som risk för illabefinnande innefattar olika problem som kan uppstå i samband med deltagande i ITG. De olika uppfattningarna visar att ITG kan bidra till ökad kunskap, stöd och ett förbättrat välbefinnande hos föräldern även om det också kan innebära påfrestningar för familjen att delta i ITG, samt att innebörden av vad som utgör ett bra stöd och vilken föräldramedverkan man har behov av skiljer sig mellan föräldrarna. Föräldrarnas välbefinnande kan påverka dels genom att egna behov tillgodoses, dels genom att de uppfattar att barnens behov blir tillgodosedda. En dialog mellan professionella och föräldrar kan tydliggöra och individualisera målen med att delta i ITG. En sådan dialog kan underlätta beslut om olika strategier för att stödja barnet och familjen. Resultaten visar att det inte var några skillnader på effekter avseende funktionsförbättringar mellan de båda ITG. I valet mellan olika träningsstrategier är det viktigt att beakta barnets och förälderns skilda behov samt att ta hänsyn till såväl aspekter av servicekvalitet som barnets fungerande. Avhandling länk till pdf. -

2 Function and health from multilevel surgery and rehabilitation at children and youth with Cerebral Palsy. Anita Åkerstedt Msc, PT 1 Pia Ödman PhD, PT 2 Birgitta Öberg professor, PT 2 1 Barn- och ungdomshabiliteringen Box Eksjö, 2 IMH/Avd för sjukgymnastik, Linköpings universitet Background: Cerebral Palsy is a common reason for motor impairment in children. The overall goal with habilitation for the individual is most optimal function in a social context through life with a focus on ability to function in every-day activities. Multilevel surgery of the lower limbs followed by intensive rehabilitation is one way to treat gait problems in children with CP to improve ambulation and physical function. The aim was to evaluate multilevel surgery and rehabilitation from a broad perspective including functional measures and health related quality of life (HRQOL). In addition parent s satisfaction with care and fulfilment of the expectations on the interventions were evaluated. Method: A prospective single-subject study with an AB design with two-years follow-up was performed. Eleven children with CP, GMFCS I-III, age 8-18 years participated. Visual analyses were Result: PCI showed a trend of lower energy cost during gait in 6 of 11 children and gross motor capacity was unchanged for 10 of 11 children and improved for 1 child. An improvement was seen in children s self-reported walking ability in 10 of 11 children at one year and at to year 7 of 11 continued to improve. Gait distance increased in all children after a decrease in 2 of 11 at one year. The physical dimension of CHQ showed higher scores in 8 of 11 children at one year which indicate better HRQOL and the scores were remained during second year. The psychosocial dimension was unchanged year one but increased in 7 of 11 children from baseline before surgery to the two-year follow-up. Expectations of outcomes were fulfilled in 7 of 11 and partly fulfilled in 4 of 11. Satisfaction with care was fulfilled in 10 of 11. Conclusion: Self-reported physical function and HRQOL showed improvements after multilevel surgery followed by intensive rehabilitation. The result of this study adds results on new dimensions that are useful in the discussions between parents, children and the habilitation team. These self-reported dimensions together with physical exams and gait-analysis should be considered before multilevel surgery is offered. Acknowledgement: The study was financed by FORSS, Medical Research Council of Southeast Sweden. used to present physical function with Physical Cost Index (PCI). Descriptive statistics were used to present number of children showing a predefined clinically significant change in gross motor capacity with Gross Motor Function Measures (GMFM), self-reported walking ability with the Classification of Function, Disability and Health (ICF) and Health related quality of life with Child Health Questionnaire (CHQ). In addition time for training, ADL and satisfaction with care were described. Keywords: Cerebral Palsy, children, multilevel surgery, outcome, life quality, care.

3 Barn och stress en interventionsstudie Annika Lagerstrand 1, Lena Backstig 2, Marian Jansson 3, Jan-Olof Johansson 4, Mats Nilsson 5, Ulla Rydå 2, Håkan Steiring 6, Boel Andersson-Gäre 2, Peter Währborg Sjukgymnastiken D4, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, Folkhälsoavdelningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, 3 Skolhälsovården, Jönköping, 4 Skolhälsovården, Vetlanda, 5 Futurum, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, 6 Folkhälsoavdelningen, Oskarshamn, 7 Göteborgs Universitet, Göteborg. E-post: Bakgrund/ Introduktion: Fler och allt yngre barn visar tecken på stress. Det uppmärksammas i förskolan, skolan och vården. De vanligaste kroppsliga symtomen är huvudvärk, och magsmärtor. Enligt flera studier har avspänning en positiv effekt på stressrelaterade symtom. Syfte: Att studera effekten av avspänningsträning varje skoldag under ett läsår bland skolbarn i grundskolans årskurs två. Hypotesen var att gruppen som blev föremål för avspänningsträning skulle få en ökad förmåga att hantera stress, vilket i sin tur minskar stressrelaterade symtom som huvudvärk och magsmärtor hos barn och öka deras välbefinnande. Metoder: En multicenterstudie där 336 barn fördelade på 20 klasser i 11 skolor i Jönköpings och Kalmar län deltog under läsåret Klasserna lottades och matchades så att det blev 11 interventionsklasser och nio kontrollklasser. Interventionsklasserna hade avspänningsträning, som leddes av klasslärare varje skoldag under läsåret. Kontrollklasserna fick avspänningsträning följande läsår utanför studien. Alla barn mättes av skolsköterskor i början av oktober 2005 och i slutet av maj 2006 med enkäten Stress In Children (SIC), kortisol i saliv, Rate Pressure Product (RPP) och bukomfång. Enkäten besvarades ytterligare en gång i januari Resultat: Stressrelaterade symtom som huvudvärk har minskat signifikant i gruppen som fått avspänningsträning. Välbefinnandet har ökat signifikant genom att samma grupp barn har lättare att somna på kvällen och upplever sig lugna och glada i större utsträckning. Dessa förbättringar finns inte i kontrollgruppen. Slutsats/Konklusion: Hypotesen, att den grupp av barn som blev föremål för avspänningsträning skulle få en ökad förmåga att hantera stress, har till viss del bekräftats.

4 Balance training in stroke patients - a systematic review of randomised, controlled trials Ann Hammer 1, Ylva Nilsagård 2, Magnus Wallquist 3 1 Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 2 Avd. för sjukgymnastik, 3 CAMTÖ, Universitetssjukhuset Örebro, Skebäcks Vårdcentral, Örebro. E-post: Introduction: Stroke resulting in hemiparesis often affects balance-demanding activities, limiting independence in activities of daily living. The issue of evidence-based balance-improving interventions is of importance to physiotherapists engaged in the treatment of stroke patients. Recent reviews were published regarding different specific apparatus and technologies. The purpose of this review was to investigate and summarise the scientific evidence base for physiotherapy interventions aimed at restoring balance after stroke without extensive technical equipment. Methods: A search was performed in the Medline, Cochrane, Cinahl and PEDro databases. Key words were stroke, balance and, physiotherapy. The search was limited to randomised, controlled trials (RCTs) in English. For classifying study quality and relevance, the PEDro scale was used for methodological ratings and power analyses were noted. Statistical and clinical changes were considered. Results: Fourteen RCTs of 360 titles were finally included. Six studies were of high quality and six were of medium quality. Results in the acute phase showed evidence regarding supported standing for severely impaired patients. In the sub-acute phase, intense, supervised home-exercise programs were superior to standard care. Several activity-focused approaches to balance challenges were efficient, such as mobility-group activities; Bobath, orthopaedic, task-oriented, or neurodevelopmental therapies. It also appeared possible for post stroke persons in the late phase to improve their balance. All but one study showed at least one statistically significant or clinically relevant improvement within or between groups. Conclusion: This systematic review suggests that, balance ability following stroke could be improved by a variety of physiotherapeutic interventions performed without the use of extensive technical equipment. In press: Balance training in stroke patients - a systematic review of randomized, controlled trials Authors: Ann Hammer; Ylva Nilsagård; Magnus Wallquist DOI: / First Published on: 29 November 2007 //Advances in Physiotherapy

5 Vem faller? Predicerande faktorer vid MS Ylva Nilsagård¹,4, Cecilia Lundholm², Eva Denison³, Lars-Gunnar Gunnarsson²,4 ¹Avd för Sjukgymnastik, Universitetssjukhuset Örebro, ²Arbets- och Miljömedicin, Universitetssjukhuset Örebro, ³Inst för Vård och Hälsovetenskap, Mälardalens Högskola, 4 Hälsoakademin, Örebro Universitet. E-post: Bakgrund: Flera symtom vid multipel skleros (MS) påverkar balansförmågan och därmed fallrisk. Om personer med fallrisk identifieras kan riktade interventioner syftande till att reducera fallrisken genomföras. Syfte: Att undersöka den prediktiva förmågan för fall vid MS för kliniska variabler samt för Bergs Balansskala (BBS), Timed Up and Go cognitive (TUGcog), Four Square Step Test (FSST) och 12- item MS Walking Scale (MSWS-12). Metod: En longitudinell, multicenter kohort studie inkluderande 76 personer med MS och en Expanded Disability Status Scale (EDSS) score mellan genomfördes. Fall rapporterades prospektivt dagligen i tre månader efter testproceduren. Results: Det fanns en signifikant skillnad mellan fallare och ickefallare för EDSS, spasticitet, proprioception och användande av gånghjälpmedel. Oddset att falla femdubblerades vid rapporterad användning av gånghjälpmedel både ute och inne, ökade 2.5 till 15.6 gånger beroende på svårighetsgrad vid nedsatt proprioception, dubblerades för varje steg ökad EDSS och mer än dubblerades för varje ökad grad av spasticitet. För mätinstrumenten var sensitiviteten högst för BBS (94%) och för TUGcog (73%). Specificiteten var högst för MSWS-12 (82%) och för FSST (75%). Slutsats: Bedömning av proprioception, spasticitet, EDSS samt uppgifter om hjälpmedelsanvändning erbjuder möjlighet att predicera fall. Mätinstrumenten bidrar med information för att identifiera fallare och ickefallare.

6 Utvärdering av sjuksköterskebokad sjukgymnastmottagning för bedömning av muskuloskeletala besvär i primärvård Maria Ludvigsson, Leg sjugymnast, Rehab Väst, NSV, Landstinget i Östergötland Bakgrund: Muskuloskeletala besvär är vanliga och många människor söker vård för dessa. Flera studier visar att sjukgymnasten är kompetent som bedömare av muskuloskeletala besvär. På en vårdcentral i södra Sverige finns en sjukgymnastmottagning dit sjuksköterskorna i telefonmottagningen kan direktboka patienter med behov av primär bedömning av muskuloskeletala besvär, istället för att boka dessa till läkare. Målen för detta förfarande har varit delvis att avlasta läkarna pga bristen på distriktsläkare, delvis att styra aktuella patienter som inte har behov av just läkarbedömning till bedömning hos sjukgymnast istället. Syfte: Ett syfte med denna studie var att kartlägga processen på en sjukgymnastmottagning dit sjuksköterskor i primärvård kan direktboka patienter med muskuloskeletala besvär, för bedömning och rådgivning, istället för att boka dessa patienter till läkare. Ett annat syfte var att belysa patienternas upplevelse av bedömningstillfället. Metod: Studien består av två delar. Den ena är en deskriptiv retrospektiv kohortstudie bestående av journalgranskning av de 432 patienter som bedömts på mottagningen under januari 04 till juni -07. Den andra delen är en konsekutiv enkätstudie avseende patienternas nöjdhet, där 56 av dessa patienter på mottagningen, samt 55 patienter på läkarmottagningen ingick. Patienterna besvarade en enkät med bakgrundsfrågor, besvärslokalisation och duration, allmän hälsa (EQ-5D), vilken vårdgivarkategori de önskade att träffa (läkare, sjukgymnast, annan), om de hade förtroende för sjukgymnastens förmåga att bedöma deras besvär, samt frågor avseende patientens upplevelse av bedömningstillfället. Resultat. I journalgranskningen framkom att ländryggsbesvär och nackbesvär var de vanligaste besvärslokalisationerna som bokats för sjukgymnastbedömning. I 85 % av fallen träffade patienten enbart sjukgymnast. Mellan 2-6 % bedömdes av sjukgymnast ha behov av läkaråtgärd såsom sjukskrivning, röntgen eller receptförskrivning, vilket löstes utan läkarbesök genom nära samarbete mellan sjukgymnast och läkare. I 6 % av fallen ansåg sjukgymnasten att behov av även läkarbedömning förelåg. Bland dessa patienter hittades i en del fall andra bakomliggande sjukdomar såsom t.ex. tumör. Ytterligare 9 % av patienterna återkom själva för samma typ av besvär inom tre månader efter sjukgymnastbesöket och fick ny bedömningstid, då till läkare. Hos de patienter som själva återkom för läkartid framkom inte i något fall någon annan bakomliggande sjukdom som orsak till patientens besvär. Enkäten besvarades av 91 % av patienterna som träffade en sjukgymnast och hos 78 % av dem som träffade en läkare. Patienterna som träffade en sjukgymnast var mycket nöjda med t.ex. tillräcklig information om besvären och om egenvård, samt hade högt förtroende för sjukgymnastens bedömningsförmåga. Dessa skattningar var signifikant högre än motsvarande skattningar som gjordes på läkarmottagningen. Konklusion: Endast en mindre andel av de patienter på aktuell vårdcentral, som av sjuksköterska bokats till sjukgymnast för bedömning av muskuloskeletala besvär var i behov av läkaråtgärd och där allvarlig bakomliggande genes till patientens besvär funnits har denna identifierats av sjukgymnast. De patienter som bedömts på denna mottagning hade ett högt förtroende för sjukgymnastens bedömningsförmåga, och var nöjda med den information de fått om sina besvär och lämplig egenvård.

7 Utvärdering av sjukgymnastisk behandling på vårdcentral utifrån ett hälsoekonomiskt perspektiv Författare: Desirée Fellman (1), Görel Kjellman (2) 1: Rörelse&Hälsa Kärna Vårdcentral, Linköping. 2: Avd sjukgymnastik, Institutionen för Hälsa och Samhälle, Linköpings universitet, samt FoU-enheten för Närsjukvård i Östergötland. E-post: Introduktion: Inom primärvården i Östergötland utvärderas effekten av sjukgymnastisk behandling bl.a. med EQ-5D. Det är ett generellt instrument som används för att värdera en patients hälsorelaterade livskvalitet. Instrumentet ger ett index, dvs ett sammanvägt värde som i sin tur kan användas som effektmått i hälsoekonomisk analys. Utvärdering av rehabilitering såsom sjukgymnastisk behandling är viktigt för att visa på behandlingsresultat och även hälsoekonomiska beräkningar behövs för att se samband mellan resultatet i förhållande till kostnaden för behandlingen. Syfte: Att studera förändring av hälsorelaterad livskvalitet före och efter en sjukgymnastisk behandlingsperiod för patienter som sökt sjukgymnast på vårdcentraler i Linköping. Att jämföra om förändringen av hälsorelaterade livskvaliteten är olika beroende på besvärslokalisations-områden. Att utvärdera sjukgymnastisk behandling ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv genom kostnadsanalys och kostnadseffektsanalys Metod: 130 patienter som fått behandling hos sjukgymnast på vårdcentraler har inkluderats. Journalsökning utfördes för att kartlägga behandlingsrelaterade fakta såsom kontaktorsak, antal behandlingar, vilken typ av behandling patienten fått och behandlingsperiodens längd mätt i veckor samt bakgrundsfakta såsom ålder, kön och sysselsättning. Patienterna delades in i olika grupper beroende på besvärsområde utifrån ett förslag till grövre indelning av besvärsklassifikation skapat av sjukgymnaster inom Rörelse&Hälsa. De olika grupperna var nacke/skuldra, ländrygg/bäcken/thorakal, trauma/post op, övre extremitet och nedre extremitet. Behandlingseffekten analyserades utifrån EQ-5D (range -0,59-1.0, där 1.0 är bästa tänkbara) med Wilcoxon signed rank test och Chi-två test. Hälsoekonomiska analyser utfördes med kostnad per patient (KPP) och kostnad per vunnen livskvalitetsvikt utifrån EQ-5D score. Resultat: Den hälsorelaterad livskvalitet var efter behandlingsperioden signifikant förbättrad för hela undersökningsgruppen (0,53 till 0,77) samt i respektive besvärslokalisationsgrupp (trauma/post op 0,62 till 0,80, nacke/skuldra 0,55 till 0,82, ländrygg 0,38 till 0,72 och nedre extremitet 0,65 till 0,80), förutom i gruppen övre extremitet gällande EQ-5D score (0,74 till 0,77). Kostnadsanalysen (KPP) visade att grupperna nacke/skuldra och nedre extremitet tenderade att kosta mer per patient detta beroende på fler antal behandlingarna jämfört med de andra besvärslokalisationsgrupperna men skillnaden var inte signifikant. Kostnadseffektsanalysen (KPP samt EQ-5D) visade att kostnaden per vunnen livskvalitetsvikt utifrån EQ-5D score för ryggruppen var signifikant lägre och för gruppen övre extremitet signifikant högre jämfört med de andra besvärslokalisations-grupperna. Konklusion: Resultatet visar att det är viktigt att göra subgruppering vid analys med EQ-5D då resultatet på EQ-5D ser olika ut för de olika besvärslokalisationsgrupperna. Generella slutsatser angående vilka besvärslokalisationsgrupper som kan behandlas mest kostnadseffektivt kan inte dras då denna studie hade ett stort bortfall gällande undersökningsmaterialet, att olika behandlingar inte har jämförts sam att det inte funnits någon kontrollgrupp. 7

8 Effekt av träning hos äldre kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed1, Inger Hallberg2, Lars Ödkvist3, Margareta Möller4. 1 Vadstena Vårdcentral, RehabVäst, 2 Osteoporosenheten EM-kliniken, US Linköping, 3 Öronkliniken, US Linköping, 4 Vårdvetenskapligt forskningscentrum, US Örebro. E-post: Bakgrund: I Sverige inträffar osteoporosrelaterade frakturer årligen. Den totala samhällskostnaden för vård av frakturerade höftleder, ryggkotor och handleder beräknas uppgå till cirka 8 miljarder/år. Fysisk inaktivitet utgör en riskfaktor för osteoporos, fall och fraktur. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera effekten av styrketräning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta, balansförmåga samt frekvens av falltillbud hos äldre kvinnor med manifest osteoporos. Metod: Kvinnor i åldrarna år (n=124) med diagnostiserad manifest osteoporos (osteoporos inkl. fraktur) hos Osteoporosenheten, Universitetssjukhuset Linköping inbjöds till en ettårig träningsstudie. Exklusionskriterier var deltagande i läkemedelsstudie, beroende av gånghjälpmedel inomhus, svår hjärtsjukdom, malignitet, nyligen genomförd artroplastik samt Mini-mental test 20. Vid baslinjemätning, efter 4 månader och efter 1 år undersöktes hälsorelaterad livskvalitet (SF-36), smärtupplevelse, balansförmåga, rörlighet, handstyrka och kroppslängd/vikt hos deltagarna. Dynamisk posturografi utfördes före träningsperioden och efter 4 månader. Alla testledare var blindade. Träningsgruppen (T) erbjöds att delta i sjukgymnastledd gruppträning hos Rehab Support (Linköping) 2 ggr/vecka under 4 månader och uppmanades därefter att fortsätta med träning individuellt och/eller i grupp. Kontrollgruppen (K) skulle inte ändra sina levnadsvanor. Fysisk aktivitetsnivå och falltillbud rapporterades veckovis under hela studieperioden. Resultat: Sextiofem kvinnor inkluderades och randomiserades till T-grupp (n=31) respektive Kgrupp (n=34). Medelålder för deltagarna var 71 år. Alla kvinnor medicinerade mot osteoporos. Vid 4-månadersuppföljningen förbättrades T-gruppen i följande SF-36 domäner: physical function (p=0.001), bodily pain (p<0.01), general health (p<0.05), vitality (p<0.05), social function (p<0.05) och mental health (p<0.05). Upplevd smärtintensitet skattad med VAS (visuell analog skala) minskade i T-gruppen (p<0.01). Vid 1-årsuppföljningen kvarstod ej dessa förändringar. Balanstest med dynamisk posturografi stående på rörlig platta med öppna ögon förbättrades i T-gruppen (p<0.05) och det fanns en skillnad mellan grupperna (p<0.05). Ett första falltillbud inträffade tidigare i K- än i T-gruppen under de första fyra månaderna. Genomsnittstiden till ett första falltillbud var 13 veckor i K- och 27 veckor i T- gruppen. Efter den sjukgymnastledda träningsperioden på 4 månader minskade den fysiska aktiviteten i Tgruppen (p<0.05). Slutsats: Kvinnor med manifest osteoporos mår bra av gruppträning. Träningen bör ske under professionell ledning för att uppnå bästa möjliga träningseffekt.

9 Pelvic Girdle Pain and Lumbar Pain in Relation to Pregnancy Annelie Gutke Akademisk avhandling 25 maj Avd. Sjukgymnastik. Linköpings universitet. Sammanfattning på Svenska Nedre ländryggssmärta förekommer i högre grad hos gravida kvinnor än hos kvinnor i samma ålder i befolkningen. Graviditetsrelaterad nedre ländryggssmärta kvarstår 6 år efter graviditet hos 16 % av kvinnorna. Graviditet representerar därmed en specifik risksituation för såväl nedre ländryggssmärta som kvarstående nedre ländryggssmärta efter graviditet. Graviditetsrelaterad nedre ländryggssmärta studeras vanligen som en enhet trots att endast en undergrupp av nedre ländryggssmärta, bäckensmärta, tycks vara relaterad till graviditet. Därmed är möjliga skillnader mellan undergrupper okända. Avhandlingens syften var följande: 1) att beskriva förekomst av kliniskt klassificerade undergrupper av kvinnor med nedre ländryggssmärta i en kohort (ingen nedre ländryggssmärta, lumbal smärta, bäckensmärta, kombinerad bäcken-och lumbalsmärta (kombinerad smärta)) i graviditet och postpartum och 2) att undersöka om det fanns en skillnad i förlopp, hälso-relaterad liskvalitet, smärtintensitet, funktionsnedsättning, depressiva symtom, eller muskelfunktion i undergrupper av kohorten samt 3) att identifiera prediktorer för kvarstående graviditetsrelaterad bäckensmärta eller kombinerad smärta postpartum. Konsekutivt inkluderade gravida kvinnor klassificerades i undergrupper genom mekanisk undersökning av lumbalkolumna, smärtprovokationstester för bäckenet, standardiserad anamnesupptagning, och smärtteckningar. Alla kvinnor besvarade frågeformulär (bakgrundsfrågor, EQ-5D). Kvinnor med nedre ländryggssmärta fyllde i Oswestry Disability Index och smärtmått. Edinburgh Postnatal Depression Scale användes för att undersöka depressiva symtom 3 månader postpartum ( 10). Uthållighetstest av bålmuskulaturen, styrketest av höftmuskulatur och gånghastighet undersöktes. Multipel logistisk regression användes för att identifiera prediktorer från självrapportering samt från den kliniska undersökningen. Vid undersökning i graviditetsvecka 12-18, hade 118/308 (38%) kvinnor ingen nedre ländryggssmärta, 101 (33%) hade bäckensmärta, 33 (11%) hade lumbal smärta och 56 (18%) hade kombinerad smärta. Tre månader postpartum, var 183/272 (67%) kvinnor utan nedre ländryggssmärta, 46 (17%) hade bäckensmärta, 29 (11%) hade lumbal smärta, och 14 (5%) kombinerad smärta. Gravida kvinnor med kombinerad smärta rapporterade högsta påverkan i termer av hälsorelaterad livskvalitet, smärtintensitet, och funktionsnedsättning. Kvinnor med bäckensmärta och/eller kombinerad smärta hade lägre värden för uthållighet i bålmuskulaturen, styrka av höftextensorer och gånghastighet jämfört med kvinnor utan nedre ländryggssmärta. Depressiva symtom förekom i tre gånger så hög grad hos kvinnor med nedre ländryggssmärta (27/87 31%) jämfört med kvinnor utan nedre ländryggssmärta (17/180 9%). Postpartum hade 16-20% av kvinnor kvarstående bäcken-och kombinerad smärta medan 1/29 hade lumbal smärta. Identifierade prediktorer för kvarstående bäcken eller kombinerad smärta var otrivsel på arbetet, högre ålder, kombinerad smärta i tidig graviditet, och låg uthållighet i bukmuskulaturen. Sammanfattningsvis identifierades kvinnor med kombinerad smärta som en riskgrupp eftersom de hade det lägsta tillfrisknandet och eftersom klassifikationen kombinerad smärta visade sig vara prediktor för kvarstående bäckensmärta eller kombinerad smärta postpartum. Hypotesen att muskeldysfunktion var relaterad till bäckensmärta stärktes. Baserat på vårt resultat av hög komorbiditet av postpartum depressiva symtom och nedre ländryggssmärta, förefaller det viktigt att screena för och överväga behandling för båda symtomen. Avhandling Linköpings Universitet 2008

10 Dynamic knee stability after anterior cruciate ligament injury - Emphasis on rehabilitation Sofi Tagesson, leg sjukgymnast Avdelning Sjukgymnastik / Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet Avhandlingen är publicerad elektroniskt på följande länk Populärvetenskaplig sammanfattning Patienter med främre korsbandsskada behöver tung och specifik styrketräning Främre korsbandsskador är vanligt förekommande bland unga idrottsaktiva individer. I Sverige drabbas ca 6000 personer varje år. Skadan leder till ett ökat glapp i knäleden och många patienter besväras av instabilitet och upplever att de inte kan lita på knäleden. Kvarstående besvär trots behandling är vanligt och leder i många fall till att individer tvingas sänka sin aktivitetsnivå eller sluta med sin idrott. Att återfå bra styrka i främre lårmuskeln (quadriceps) har stor betydelse för att uppnå god funktion i knäleden. Det har dock varit osäkert om patienter med främre korsbandsskada bör träna quadriceps isolerat då det skulle kunna töja ut andra strukturer i knäleden eller det nyopererade korsbandet. Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera stabiliteten i knäleden hos individer med främre korsbandsskada under rehabiliteringsövningar samt att undersöka hur stabiliteten påverkas av rehabilitering. Ett allsidigt rehabiliteringsprogram kompletterat med en isolerad övning för quadriceps jämfördes med samma rehabiliteringsprogram, kompletterat med en komplex övning där quadriceps tränades samtidigt med andra muskler, för patienter med främre korsbandsskada. Isolerad quadricepsträning resulterade i bättre styrka i quadriceps och stabiliteten i knäleden skiljde sig inte mellan grupperna. Det innebär att patienter med främre korsbandsskada bör träna quadriceps isolerat och kan utföra träningen utan risk. Intensiv rehabilitering, med kontinuerligt ökad belastning, tre gånger per vecka i fyra månader resulterade i att de flesta patienterna lyckades uppnå en god styrka och funktion i knäleden. Individer med främre korsbandsskada som fått ett nytt korsband inopererat i knäleden undersöktes före och efter operationen. Fem veckor efter operationen skilde sig inte glappet i den opererade knäleden från glappet i knäleden som inte var skadad. Patienter i ett tidigt skede efter skada eller operation rörde knäleden stelare och aktiverade bakre lårmuskeln (hamstrings) i större utsträckning för att stabilisera leden. Detta rörelsemönster reducerar glappet i knäleden. Patienter som genomgått ett rehabiliteringsprogram hade ett mer normalt rörelsemönster. Musklerna har stor betydelse för stabiliteten i en knäled med skadat eller opererat främre korsband.

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006

Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006

Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Akupunkturbehandling vid bäcken- och ländryggssmärta hos gravida kvinnor en sammanställning av vetenskapligt underlag November 2006 Ansvariga: Ylva Nilsagård, Christina Holmdahl, Kerstin Nilsson Frågeställning:

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Axelledsluxation Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät

Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Vilka faktorer kan förklara gymnasieelevers frånvaro? Rapport nr 2 från Lindeskolans Hälsoenkät Bakgrund Ett samarbetsavtal mellan Lindeskolan och forskargruppen Center for Health and Medical Psychology

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

HEFa 1: regional konferens 081106

HEFa 1: regional konferens 081106 HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping

Läs mer

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 3 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog

Läs mer

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström

Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Vilka blir nöjda? (enligt Catquest-9SF) eller Vilka blir inte nöjda? Mats Lundström Catquest-9SF Validerat genom s.k. Rasch analys Mäter Activity limitations in daily life (WHO) Kvalitetsregisterkonferensen

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander FoU-Centrum Sektionen för allmänmedicin (AmC) Ridterapi Leder den även till ökad fritidsaktivitet Författare: Karin Syk Zackrisson Handledare: Staffan Norlander Projektredovisning 1:2007 FoU-Centrum/CKFD

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade

Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade Basal kroppskännedomsträning är bättre än fysisk träning för patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär!? Treatment of whiplash associated disorders Aris Seferiadis Department of Public Health

Läs mer

Abstract. 3:e Regionala konferensen i sjukgymnastik

Abstract. 3:e Regionala konferensen i sjukgymnastik Abstract 3:e Regionala konferensen i sjukgymnastik 23 mars 2007 En kostnadseffektanalys av behandling vid nackbesvär kostnadseffektanalys baserad på en studie med nackpatienter som randomiserats till träning,

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention

Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

C6 Measures for microsystem management

C6 Measures for microsystem management C6 Measures for microsystem management Mari Bergeling-Thorell Peter Kammerlind Qulturum Measures, microsystem and management Collaborative Access Balanced Scorecard Value Compass Statistical Process Control

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Gross Motor Function Classification System (GMFCS)

Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Gross Motor Function Classification System (GMFCS) Klassifikationssystem för grovmotorisk funktion vid cerebral pares, i svensk översättning Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell,

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga

Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Så händer det! Om skador och olyckstillbud med barn och unga Specialist Barnkirurgi Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus Irene Isaksson Hellman Trafiksäkerhetsforskare If Skadeförsäkring 1 Sverige

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Bilaga 2 Granskningsmallar

Bilaga 2 Granskningsmallar Bilaga 2 Granskningsmallar Granskningsformulär för bedömning av studiekvalitet. Bedömningarna baserades på QUADAS [1] med tilläggsfrågor anpassade till respektive kapitels frågeställningar. Fråga nr Kriterium

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik

Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik Patellarfrakturer och Quadriceps/patellarsenerupturer sjukgymnastik 2013-10-15 Icke opererade patellarfrakturer Vertikala frakturer- ingen ortos, full rörlighet och belastning direkt men minskad aktivtitet

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

När ändrar jag till en ny behandlingsform?

När ändrar jag till en ny behandlingsform? Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up.

Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up. Chiropractic Maintenance Care of persistent or recurrent Low Back Pain. A randomized controlled trial with a 1- year follow up. Iben Axén, DC, PhD Post Doc Spinecenter of Southern Denmark Hospital Lillebælt

Läs mer

Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten:

Avhandlingen är baserad på fyra delarbeten: Musculoskeletal pain in primary health care: A biopsychosocial perspective for assessment and treatment Anders Westman Centrum för klinisk forskning, Västerås Hälsoakademin, Örebro universitet Huvudhandledare:

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus

Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem

Innehåll. Förhållningssätt för vuxna. Avslöja myter. Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Nya sätt att stödja barn i familjer med missbruksproblem Växhuset, Västerås den 10 feb 2014 Nicklas Kartengren 0708-636225 / nicklas.kartengren@mac.com Innehåll Förhållningssätt för vuxna Hur många barn

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Främre korsbandsplastik

Främre korsbandsplastik Främre korsbandsplastik Knäleden Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål. Ledytorna är klädda med ledbrosk och glider lätt mot varandra. Mellan lår- och underben finns meniskerna, en inre

Läs mer

Kvalitetsuppföljning inom gynekologi. Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping

Kvalitetsuppföljning inom gynekologi. Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping Kvalitetsuppföljning inom gynekologi Eva Uustal Linköping Johan Skoglund Jönköping Jävsdeklaration Eva Uustal Advisory board Astellas, Pfizer Arvoderad föreläsare Medtronic, Allergan Johan Skoglund inget

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Liv & hälsa Ung Västmanland

Liv & hälsa Ung Västmanland Liv & hälsa Ung Västmanland E3 kunskapsunderlag om ungas hälsa Visst berör det tandvården? Tandläkare Klinikchef Folktandvården Samverkan - primärvård barnhälsovård beställare tandvård barn som riskerar

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Preoperativa ljumskbråcksbesvär

Preoperativa ljumskbråcksbesvär Kirurgkliniken Västerås Preoperativa ljumskbråcksbesvär, Johanna Sigurdardottir Bakgrund Många drabbas av ljumsksmärta efter sin ljumskbråcksoperation 50-60% får någon form av besvär efter sin ljumskbråcksoperation

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning

Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Vårdcentralen Oxie Bra mottagning Projektgruppen: Verksamhetschef Gunnel Wahlgren Distriktssköterska Kristina Hofvander Distriktsläkare Regina Feierberg Distriktsläkare Henrik Sieradzki Läkarsekreterare

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol

Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol Fredrik Spak, lektor, docent SPIRA Sekundärprevention i Primärvården Implementering av metoder för minskat riskbruk av alkohol Fredrik Spak, lektor, docent, överläkare FoUU, PV Hanna Reinholtz, Läkarexamen,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 23/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Effekter på sömn och självrapporterad hälsa efter en förändring av skiftschema Björn Karlson Frida Eek Palle Ørbæk Kai Österberg Bakgrund Skiftarbete

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt RESULTAT Av de 26 interventionsstudierna riktar sig 18 stycken till enbart kvinnor, varav nio till kvinnor inom vården. Sex studier riktar

Läs mer

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline

Momento Silverline. To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline To further protect the environment Momento introduces a new coating for our impact sockets - Momento Silverline Momento Silverline is a unique impact socket coating with no heavy metals

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer