Aktuellt om vacciner och vaccination

Transkript

1 Aktuellt om vacciner och vaccination Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Sidan 1

2 Lunginflammation världens största barnadödare..19% av de 6.9 miljoner barn som dog år 2011 (WHO) Sidan 2

3 Vaccinationer - en av de största hälsoframgångarna i världshistorien På 1970-talet: < 10 procent av alla barn vaccinerades mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos. 2016: är siffran 84 procent! Vaccinerna räddar mellan två och tre miljoner barn från döden varje år, men alltför många saknar fortfarande skydd och miljoner barn dör i vaccine-preventable diseases varje år! Sidan 3

4 Vaccinationer i SLL och Sverige Handlar fr.a. om att förebygga morbiditet Mortalitet dock signifikant för vissa smittämnen, fr.a. Influensa Pneumokocker HPV Pertussis hos spädbarn TBE Sidan 4

5 Dagens agenda Allmän information, lagar, regler, försiktighetsprinciper, kombinationer vaccinbrist Tetanus Översyn av gamla vacciner: Pertussis Relativt nya vacciner pneumokocker, rotavirus, HPV Vacciner som ännu inte finns med i programmen HPV för pojkar, H. zoster, Varicella, TBE Influensavaccinationskampanjen, hur nådde vi ut och hur bra skyddade vaccinet 2015/16? Sidan 5

6 Sidan 6

7 Sidan 7

8 Upphandlade vacciner och hur man beställer vacciner Infanrix hexa Infanrix-polio-hib Tetravac ditekibooster Priorix Rotateq blir Rotarix Prevenar13 Pneumovax Fluarix blir Vaxigrip Fluenz tetra FSME Immun Gardasil Vaqta Twinrix vuxen AmBirix (barnvaccin) Engerix Sidan 8

9 / Vaccin Upphandlade vacciner på rekvisition Information till dig som beställer Stockholms läns landsting (SLL) har ett antal vacciner på avtal tom (vissa avtal gäller även efter detta datum) vilka finns benämnda nedan. I bifogad förteckning finns ytterligare information såsom varunummer förpackningsstorlek, avtalsperiod, pris etc. Avtal omfattar leveranser till enheter inom SLL (inklusive kommuner inom Stockholms län och vårdgivare med vårdavtal) samt Region Gotland (Rotateq ej för Gotland). Sidan 9

10 / Prislista Sidan 10

11 Ny vaccinationslag 2012:452 - ingår i smittskyddslagen gäller från 1 jan a Landstingen ska erbjuda vaccinationer mot smittsamma sjukdomar i syfte att förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen. Detsamma gäller kommuner och andra huvudmän inom skolväsendet med ansvar för elevhälsa enligt 2 kap. 25 skollagen (2010:800), med undantag för huvudmän för elevhälsa i förskoleklass. 3 c Nationella vaccinationsprogram delas in i 1. allmänna vaccinationsprogram, och 2. särskilda vaccinationsprogram för personer som ingår i riskgrupper. Sidan 11

12 Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård = allmänna vaccinationsprogrammet (HSLF FS 2015:6) Befintligt program Reviderat program 1 juni (?) I SLL ingår även hepatit B vid 3, 5 och 12 månader och rotavirus (3 doser) från 6 v ålder. Sidan 12

13 Särskilda vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper Inga vacciner ingår ännu i detta program Nuvarande riskgruppsvacciner ska prövas av regeringen baserat på utredning enligt särskild process som leds av Folkhälsomyndigheten inlämnat till regeringen i april 2016 kan komma att ingå i särskilda programmet från 2018 (???) Nuvarande riskgruppsvacciner: BCG Influensa Pneumokocker Hepatit B Sidan 13

14 Vem får vaccinera? Läkare Sköterska efter ordination av läkare Barn-/distriktssjuksköterska får ordinera programvacciner självständigt till barn och vuxna Ny föreskrift för allmänna barnvaccinationsprogrammet (HSLF FS 2015:6) kommer 1 juni (?). Innehåller bl.a.: utvidgad befogenhet för ssk att kompletteringsvaccinera upp till 18 år komplettering även av Pneumokockvaccination (upp till 6 års ålder) och HPV (upp till 18 års ålder) dosintervallschema för asylsökande barn och barn som saknar nödvändiga tillstånd Sidan 14

15 SOSFS 2000:1 HSLF-FS 2015:11 10 Specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar ger behörighet att ordinera i enlighet med de vaccinationsprogram som finns : 1. (SOSFS 1990:21) om profylax mot difteri och stelkramp 2. (SOSFS 1994:26) Vaccination mot pneumokocker 3. (SOSFS 1997:21) Vaccination mot influensa 4. (SOSFS 2006:22 -> HSLF FS 2015:6) om vaccination av barn 5. SoS rekommendationer för profylax mot hepatit B, Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition 6. SoS rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Annan utbildning som innefattar kunskapsområdet ger behörighet att till vuxna ordinera läkemedel för vaccination enligt punkterna 1 3 och 5 6. Verksamhetschefen ansvarar för att det görs en bedömning av om utbildningen motsvarar specialistutbildningen. Bedömningen skall dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Sidan 15

16 Smittskydd Stockholms och KI s UPPDRAGSUTBILDNING Fortbildning inom allmän vaccinologi och avseende de vacciner som används i Sverige i dag. Uppfyller Socialstyrelsens krav på utbildning på högskolenivå som underlag för behörighet att ordinera programvaccinationer (influensa och pneumokock) till vuxna. Kursens mål: 1) öka kompetensen hos sjuksköterskor och läkare som vaccinerar både barn och vuxna 2) ge fler sjuksköterskor behörighet att självständigt ordinera programvaccinationer till vuxna Nästa kurstillfälle: Våren 2017 Sidan 16

17 Så här såg inbjudan ut 2014 Sidan 17

18 När får inte vaccinationer ges, eller när måste speciell försiktighet iaktas? Överkänslighet mot ingående substanser Levande vacciner (eller levande försvagade vacciner) till gravida eller gravt immunsupprimerade I.m. vaccination till person som har ökad blödningsbenägenhet Två levande vacciner kort efter varandra Pågående akut infektion Sidan 18

19 Sidan 19

20 Sidan 20

21 I princip inget hinder att ge många vacciner samtidigt Alla typer av inaktiverade vacciner kan ges i kombination med andra inaktiverade och levande vacciner samtidigt och oavsett intervall mellan doserna. Detta gäller även per orala levande vacciner. Levande parenterala vacciner (BCG, MPR, HZ, gula febern) kan ges i kombination med andra levande parenterala vacciner, samma dag eller hellre med ett intervall på 4 veckor. Om möjligt är det av flera skäl att föredra, framför allt för barn yngre än 18 månader, att vänta 4 veckor mellan vaccination med två olika levande vacciner. Sidan 21

22 Restade vacciner ett allt vanligare problem Få vaccinproducenter (oftast bara 2) Ingen reserv vare sig hos producenten, leverantören, staten eller landstingen Stora problem med pertussiskomponenten i kombinationsvacciner Är, eller varit aktuellt för: Rent difterivaccin, ditebooster, ditekibooster, BCG, Tetravac Sidan 22

23 Tetanus-/difteri-profylax när det är brist på difterikomponenten Grundskyddet till spädbarn består av 4 doser med med fulldos 5:e dosen med reducerad dos Påfyllnadsdoser Till vuxna som är 18 år eller äldre och grundvaccinerade enligt ovan ges difterivaccin och stelkrampsvaccin med reducerad antigenhalt (påfyllnads-dos) vart 20:e år (t ex ditebooster, Boostrix, ditekibooster). Om detta inte finns ges rent tetanusvaccin. Sos Rekommendationer för profylax till vuxna mot difteri och stelkramp 2009 Sidan 23

24 Tetanusprofylax vid skada Viktigaste frågan behövs det? Sidan 24

25 Tetanusprofylax vid skada Brist både på monovalent Difterivaccin och kombinationsvaccin ge endast Tetanusvaccin SSI, 1 dos = 1ml (nationell licens). Tidigare ovaccinerad Humant immunglobulin, Tetagam Tetanusvaccin SSI, 1 dos = 1ml. Följ upp med två doser (efter 2 resp mån) Tidigare fått en dos stelkrampsvaccin Humant immunglobulin, Tetagam om > 1 dygn sedan skadan och mycket förorenad / inte går att excidera misstänkta föroreningar Tetanusvaccin SSI, 1 dos = 1ml. Följ upp med 1 dos efter 6 12 månader Tidigare fått två doser stelkrampsvaccin Tetanusvaccin SSI, 1 dos = 1ml om mer än 6 månader efter senaste dosen Tidigare fått tre doser stelkrampsvaccin Ge Tetanusvaccin SSI, 1 dos = 1ml om mer än 10 år efter senaste dosen. Sidan 25

26 Översyn av gamla vacciner Sidan 26

27 Pertussis - ökat antal fall Antal , barn 0-1 år: 21 st, varav 16 var helt ovaccinerade, 2 hade fått en dos och 2 hade fått 3 doser vaccin. I Sverige inträffade 3 dödsfall i pertussis hos tidigare friska spädbarn 2014 Sidan 27

28 Uppdaterade kikhosterekommendationerna på g observans och diagnostik Huvudsyfte: undvika smitta till ovaccinerade barn > 6 månader Immunitet 15 år efter genomgången infektion och 6-7 år efter vaccinering. Vaccinationer ges 3, 5, 12 mån, 5-6 år och år. Tänk på diagnosen! Hosta hos vuxna och äldre vaccinerade barn Diagnostik PCR nasofarynx, efter > 3 v symtom serumprov för IgG Efterhör hushållskontakt med spädbarn liberalt med profylax. Vaccination av gravida? Nej, inte f.n. Cocooning? Nej, inte f.n. Sidan 28

29 Vacciner som nyligen är införda i programmen Sidan 29

30 Nyligen införda vacciner Senast introducerade vacciner i nationella programmet: pneumokockvaccin för barn 2009 (infört okt 2007 i SLL HPV för flickor (2012) I SLL har vi i barnvaccinationsprogrammet dessutom infört Hepatit B vaccin 2013 ( från 5-valent till 6-valent vaccin vid 3,5 12 mån ålder) Rotavirusvaccin 2014 Sidan 30

31 Incidens av invasiv pneumokocksjukdom hos barn < 2 år i SLL Incidens per barn PCV13 icke-pcv PCV7 PCV13 Sidan 31

32 Pneumokock-vaccination av barn skyddar också äldre barn och nästan alla - vuxna! Incidensen av invasiv pneumokocksjukdom i olika åldrar i SLL Sidan 32

33 Vem förutom alla spädbarn - ska ha pneumokockvaccin? Sidan 33

34 Grupper med ökad risk för pneumokockinfektion. Barn från 5 års ålder och vuxna. Grupper med ökad risk personer som är 65 år eller äldre kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom instabil diabetes mellitus kronisk lever- eller njursvikt extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen Ovaccinerad Fått en eller flera doser Pneumovax 1 dos (0,5ml) Pneumovax im Revaccination rekommenderas ej Revaccination rekommenderas ej Sidan 34

35 Grupper med mycket hög risk för pneumokockinfektion. Barn från 2 års ålder och vuxna. Grupper med mycket hög risk Splenektomerade eller bristande mjältfunktion av annan orsak (länk). Gravt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling, t. ex.; - organtransplanterade, - cytostatikabehandlade, - behandling med motsvarande > 15 mg prednisolon/dag, - annan kraftig immunsuprimerande medicinering - TNF-hämmare + annan behandling (t.ex. metotrexat). Nefrotiskt syndrom Cochleaimplantation Likvorläckage Cystisk fibros Likvorläckage Ovaccinerad Fått en eller flera doser Pneumovax Fått en eller flera doser Prevenar 13 0 mån >2 mån >5 år 1 dos (0,5ml) Prevenar 13 im 1 dos (0,5ml) Prevenar 13 im tidigast 1 år efter Pneumovax 1 dos (0,5ml) im Pneumovax tidigast 2 mån efter Prevenar 1 dos (0,5ml) im Pneumovax tidigast 2 mån efter Prevenar 1 dos (0,5ml) Pneumovax im tidigast 5 år efter första dosen Pneumovax 1 dos (0,5ml) Pneumovax im tidigast 5 år efter senaste dosen Pneumovax 1 dos (0,5ml) Pneumovax im tidigast 5 år efter senaste dosen Pneumovax Sidan 35

36 Varför rotavirusvaccination? Sidan 36

37 Rotavirus Mkt smittsamt - i princip alla smittas tidigt i livet Medianålder 15 månader, 10 % < 6 månader Kräkningar och diarréer ca 5-8 d, d.v.s. betydligt längre än vinterkräksjukan Var orsak till GE hos 50-70% av barn < 5 år som behövde slutenvård (ca 500 barn per år i SLL), vårdtid 2 d (median) risk för komplikationer; svår saltrubbning, 5 %, allvarlig intorkning, 4 %, kramper, 2 % Virus överlever länge i miljön - vanligt med vårdrelaterade infektioner Sidan 37

38 Rotavirusvaccin skyddseffekt och säkerhet >90 % skydd mot rotavirusinfektion, jämfört med placebo Kraftigt minskat behov av sjukhusvård p.g.a. svår maginfluensa, fr.a. hos barn < 2 års ålder med % av sjukhusvårdad för all maginfluensa med % för maginfluensa orsakad av rotavirus Diarré vanlig biverkan. Invagination mycket liten risk, ca 5-6/ RotaTeq (SPMSD) byts till Rotarix 1 juli 2016 båda levande attenuerade vaccin, 3 resp. 2 doser från 6 veckors ålder och första dosen måste ges innan 12 v ålder! minst 4 veckors mellanrum mellan doserna och samtliga doser ska vara givna före 32 veckors (Rotateq) resp. 24 veckors (Rotarix) ålder Sidan 38

39 Hur går det i SLL? Antal diagnoser på Karolinska lab Sidan 39

40 HPV-vaccin (underlaget till flera bilder gjorda av Dr. Kristina Elfgren, Kvinnokliniken Karolinska Huddinge) Sidan 40

41 Årligt antal fall av olika cancerformer i Sverige och andel orsakad av HPV Cancertyp* Antal fall årligen (Medeltal ) Andel fall orsakade av HPV Andel HPVorsakade fall relaterade till HPV typ 16/18 Kvinnor Män Livmoderhals % 70% Vagina 32-70% 88% Vulva % 92% Penis % 74% Anus % 93% Tonsill % 90% Sidan 41 41

42 Skyddseffekt mot CIN 2, eller värre Intention to Treat Population - Kvinnor år 1 HPV 6/11/16/ 18- related Vaccine (n= 8,823) Cases Placebo (n=8,860) Cases Disease reduction (%) 95% CI CIN ( ) CIN ( ) 1. Kjær SK et al. Cancer Prev Res 2009 Sidan 42

43 Skyddseffekt mot kondylom (Leval A et al, JNCI 2013) Vaccineffektivitet studerades hos kvinnor år som levde i Sverige Uppföljning i 4,4 år. Data från olika register samkördes bla SCB (befolkningsdata, utbildningsnivå), patientregistret, SVEVAC och läkemedelsregistret. Resultat vaccinerades, 79% fick tre doser Skyddseffekt mot kondylom 93% hos flickor yngre än 14 år 76% hos kvinnor yngre än 20 år Ingen effekt hos kvinnor äldre än 22 år Sidan 43

44 Inga allvarliga oönskade effekter av HPV vacination L Arnheim-Dahlström et al BMJ 2013 Scheller et al flickor år i Sverige och Danmark som vaccinerades m Gardasil ovaccinerade flickor i samma åldersgrupp Ingen ökad risk att få t.ex blodpropp, allvarliga autoimmuna, neurologiska och immunologiska sjukdomar t.ex MS, narkolepsi, anafylaktisk chock (53 sjukdomar studerade) i den vaccinerade gruppen Sidan 44

45 Vacciner som ännu inte finns med i programmen Sidan 45

46 Viktiga frågor vid introduktion av nya vacciner Stort ansvar uppmana t ex hela årskullar av friska barn genomgå en aktiv medicinsk intervention vinsten måste vara mycket väl dokumenterad och risken minimal ur ett individ- och befolkningsperspektiv. I Sverige berörs över nya barn per år Hög acceptans från barn och föräldrar och sjukvårdspersonal krävs för god anslutning Biverkningar måste vara sällsynta eller milda Ett nytt vaccin måste passa in i det existerande schemat, såväl immunlogiskt som logistiskt 46 Sidan 46

47 HPV för pojkar Finns goda epidemiologiska grunder till att HPVvaccinera unga pojkar i klass 5-6; för att skydda dem själva för kondylom och cancer, bl.a. i analkanalen och i svalget för att minimera risken för smittspridning till ovaccinerade kvinnor ur cervixcancer-synpunkt dock viktigast att säkerställa en hög vaccinationstäckning (80-90%) hos flickor Kommer behövas ett regeringsbeslut om att HPV för pojkar ingår i allmänna vaccinationsprogrammet för att kommuner/skolor ska acceptera att genomföra detta Utredning påbörjad på FOHM Sidan 47

48 Vaccination mot Herpes zoster vem ska vaccineras och i sånt fall när? Sidan 48

49 Zostervaccin bältrosvaccin Zostavax. Levande försvagat. Godkänt från 50 års ålder. Skyddseffekt: PHN; ca 65 % för personer > 60 år HZ; 65 % i åldern år 38 % i åldersgruppen > 70 år duration ca 5-7 år Sidan 49

50 Zostervaccin bältrosvaccin Expertrådet för vaccinationer SLL november 2014;.. i första hand är indicerat till personer över 65 års ålder, eftersom det är efter denna ålder den besvärliga komplikationen postherpetisk neuralgi (PHN), ökar kraftigt d.v.s. ju äldre desto större indikation men, samtidigt är både antikroppsvar och det cell-medierade svaret är sämre ju äldre personen är TLV-beslut: ej i högkostnadsskyddet fr.o.m NLT-yttrande hösten 2014: ställningstagande till vaccination med Zostavax i enskilda fall bör ske utifrån en individuell bedömning i enlighet med Socialstyrelsens vägledning landstingen ska avstå från att bekosta generell användning av Zostavax till specifika patientgrupper Vissa landsting har dock börjat upphandla vaccinet Sidan 50

51 Zostervaccin bältrosvaccin Vaccinet det bästa vi har f n för att förhindra zoster/phn det är dock omöjligt att förutsäga vem som kommer att drabbas av denna sjukdom/komplikation Durationen av skyddet begränsad men det går att revaccinera Nytt lovande avdödat adjuvanterat subunitvaccin på väg fas III studie RCT - visade 97% skydd mot H. zoster (Lal et al, NEJM 2015) För information om Kombination med andra vacciner Påfyllnadsdos Vaccination av immunsupprimerade se Sidan 51

52 Vattkoppsvaccin Varilrix, från 9 mån ålder, 2 doser krävs I nuläget inte aktuellt att införa i Sverige Inte högst på prioritetslistan Levande försvagat virus ger till skillnad från morbilli och rubella m.fl. en kronisk infektion Risk för ökat problem med Zoster under ett antal år pga mindre naturlig boostring? Risk för förskjutning av vattkoppor till vuxen ålder om inte mkt hög täckning Sidan 52

53 TBE Sidan 53

54 Sidan 54

55 Vaccinationstäckningsstudie SLL % vaccinerade totalt 63% av de med högrisk exposition vaccinerade 37% av de som vistas i naturen i högrisk område är inte vaccinerade Baserat på studien och viktade SCB populationsdata: TBE -incidens hos ovaccinerade; 8,5-12/ TBE-incidens 2013 för hela populationen 4,5/ Sidan 55

56 Vaccinationsschema för personer som är 60 år eller äldre när vaccination mot TBE påbörjas Grundvaccination = 4 doser: Dag 0 1 mån 3 mån I god tid inför kommande säsong FSME: 5-12 mån efter dos 3 Encepur: 9-12 mån efter dos 3 Påfyllnadsdoser : Dos 5 ges efter 3 år Därefter förlängs intervallen till vart 5:e år Sidan 56

57 Avdödade vaccin Vaccinationsschema< 60 år Grundvaccination = 3 doser: Dag 0 Efter 1-3 mån I god tid inför kommande säsong Påfyllnadsdoser Dos 4 ges efter 3 år. FSME: 5-12 mån efter dos 2 Encepur: 9-12 mån efter dos 2 Därefter kan intervallet förlängas till 5 år oavsett ålder Sidan 57

58 TBE vaccin till barn Kan ges från 1 års ålder om barnet vistas i riskområde. Få fall under 3 år men möjligen viss underdiagnostik Ger generellt ett bra skydd mot sjukdom hos barn Risken för svår sjukdom ökar med stigande ålder Sidan 58

59 Barn 7 år med TBE inom SLL år: 2 2 år: 5 3 år: 13 4 år: 21 5 år: 11 6 år: 13 7 år: 13 Totalt 78 barn Sidan 59

60 Vid avvikelse från rekommenderat vaccinationsschema Friska yngre personer kan fortsätta med vaccinationsschemat oavsett intervall till föregående dos/doser Personer >60 år eller med nedsatt immunförsvar på grund av medicinering eller sjukdom måste bedömas individuellt utifrån varje enskilt fall. Här bör man vara mer liberal med att börja om när det gått mer än ett år sedan första dosen Sidan 60

61 TBE vaccination Undvik snabbvaccination Tvådosschema med förkortat intervall som ger ett sämre skydd på sikt Tredos snabbschema bra men ger bara marginell tidsvinst Amning utgör inget hinder för vaccination Vaccination under graviditet ej farligt, men oftast onödigt! Sidan 61

62 Utbytbarhet mellan TBE vacciner Helst samma vaccin för de 2 respektive 3 första doserna snabbvaccinationsschema de 2 första doserna i ett vanligt grund immuniseringsschema Dosen efter ett år och boosterdoser bör kunna ges med annat vaccin Vid vaccinationsbrist är det bästa alternativet att använd det vaccin som finns tillgängligt. Sidan 62

63 TBE-vaccin rekommendationer i SLL fast boende och sommarboende samt personer som vistas i skog och mark i områden med smittrisk, se kartan resenärer som skall vistas i skog och mark på Åland, i Baltikum eller i särskilda riskområden i Centraleuropa eller Östeuropa Sidan 63

64 Influensa- vaccinationskampanjen 2015/2016 Sidan 64

65 Antal influensavaccinerade % Sidan 65

66 Antal influensavaccinerade gravida Sidan 66

67 Antal influensavaccinerade < 65 år med kron sjd Sidan 67

68 Fluenz tetra Influensavaccin i form av näsdroppar levande försvagat A(H1N1)-, A(H3N2)- och två influensa B-antigen registrerat för influensaprofylax hos barn 2-18 år ska inte användas till barn under 2 års ålder p.g.a. risk för andningsbesvär I SLL rekommenderas Fluenz tetra till barn 2-6 års ålder (ingår i vaccinationskampanjen). Kan även ges till barn med lindrig-måttligt svår astma eller CF kontraindicerat vid påtaglig immunbrist till barn som får salicylatbehandling (på grund av samband mellan Reyes syndrom och salicylater och infektion med influensa av vildtyp). kan innehålla rester av äggprotein och ska hanteras på samma sätt som injektionsvacciner när det gäller barn med äggallergi i övrigt mycket väl tolererat, men biverkningar som rinnsnuva, nästäppa, illamående och feber är vanliga. Sidan 68

69 700 Veckoövervakning influensa 10,0 Antal Antal laboratorieanmälningar i SmiNet (Typ A och B) Antal personer som fått vård inom öppenvård/primärvård pga influensa Antal personer vårdade på sjukhus med influensa Andel journaler 1177 barn-feber* 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Andel (%) journaler 1177 barn-feber 100 2,0 1, ,0 *Andel samtal till 1177 Vårdguiden gällande feber hos barn av samtliga samtal med angiven kontaktorsak Kalendervecka Sidan 69

70 Andel influensavaccinerade bland patienter med influensadiagnos Totala andelen vaccinerade personer >65 år i länet är 51%. Öppen vård: 215 (3.8%) / personer som diagnostiserats med influensa hade fått influensavaccin mer än 14 dagar tidigare. 34% av 374 personer > 65 år var vaccinerade. Sluten vård: 18% av 944 personer hade fått influensa-vaccin mer än 14 dagar tidigare. Bland de som var >65 år var motsvarande siffra 149/420 (35%) Sidan 70

71 Andelen vaccinerade pensionärer är associerat till var de bor! Sidan 71

72 Kommun % Danderyd 62 Ekerö 59 Bromma 57 Nacka 57 Kungsholmen 56 Lidingö 56 Täby 56 Österåker 56 Hässelby-Vällingby 55 Sollentuna 55 Södermalm 55 Östermalm 55 Norrmalm 54 Salem 54 Tyresö 54 Farsta 53 Älvsjö 53 Järfälla 52 Solna 52 Vaxholm 52 Värmdö 52 Upplands Väsby 51 Haninge 50 Hägersten-Liljeholmen 50 Skärholmen 50 Vallentuna 50 Nynäshamn 49 Sundbyberg 49 Upplands-Bro 49 Huddinge 48 Södertälje 48 Enskede-Årsta-Vantör 47 Spånga-Tensta 47 Botkyrka 46 Nykvarn 45 Skarpnäck 45 Norrtälje 44 Sigtuna 43 Rinkeby-Kista 38 Vaccinationstäckning Kvinnor 65+ Sidan 72

73 Kommun % Danderyd 60 Lidingö 56 Nacka 56 Bromma 55 Täby 55 Hässelby-Vällingby 53 Kungsholmen 53 Norrmalm 53 Vaxholm 53 Ekerö 52 Södermalm 52 Österåker 52 Farsta 51 Järfälla 51 Salem 51 Sollentuna 51 Östermalm 51 Tyresö 50 Upplands Väsby 50 Värmdö 50 Älvsjö 50 Skärholmen 49 Solna 49 Spånga-Tensta 49 Botkyrka 48 Huddinge 48 Sundbyberg 48 Vallentuna 48 Haninge 47 Nynäshamn 47 Södertälje 47 Hägersten-Liljeholmen 46 Norrtälje 46 Skarpnäck 45 Sigtuna 43 Nykvarn 42 Enskede-Årsta-Vantör 41 Upplands-Bro 41 Rinkeby-Kista 39 Vaccinationstäckning Män 65+ Sidan 73

74 Skyddseffekten av vaccinet 2015/2016 För hela populationen har skydds-effekten legat relativt stabilt på 45-50%, fram till v 9 för att därefter sjunka successivt ned till 35-37% sedan v. 12. För personer >65 år var skydds-effekten t.o.m. något högre, och låg på 55-68% fram till v. 9, för att sedan sjunka till 43-44% v Sammantaget hade alltså vaccinet initialt god skyddseffekt mot svår influensa, som ju då framför allt var orsakad av influensa A (H1N1). Den sjunkande skyddseffekten från mitten av mars beror sannolikt på att vaccinet inte innehöll skydd mot Influensa B Victoria, vilket har varit den dominerade influensatypen sedan v. 9. Sidan 74

75 Vaccinationseffekt Relativa risken (HRR) att insjukna i influensa (öppenvård eller slutenvård) justerat för ålder, kön, komorbiditet, socioekonomisk status samt tidigare vaccination (Pandemrix, tidigare säsongsinfluensa och pneumokockvaccin). Effekt (%) av vaccination för säsongsinfluensa v. 1 v. 2 v.3 v.4 v.5 v.6 v.7 v. 8 Alla Slutenvård 48% (30-62) 45% (26-60) 45% (25-59) 47% (28-60) 47% (29-61) 47% (29-61) 46% (28-59) 47% (27-62) Öppenvård 54% (31-69) 52% (28-68) 52% (28-68) 55% (33-70) 55% (33-70) 55% (33-70) 37% (11-56) 50% (36-62) Personer över 65 år Slutenvård 64% (43-77) 64% (43-77) 65 % (44-78) 68% (49-80) 68% (49-80) 68 % (49-80) 68% (50-79) 55% (36-68) Öppenvård 58% (36-72) 56% (33-71) 56 % (33-71) 59 % (37-73) 59% (37-73) 59 % (37-73) 46% (22-63) 62% (44-75) Personer med underliggande sjukdom oavsett ålder Slutenvård 72% (23-89) 75% (47-88) 43% (4-66) 42% (9-62) 49% (24-65) 49% (27-64) 53% (33-66) 54% (35-67) Öppenvård 39% (0-75) 55% (0-80) 61% (20-81) 64% (35-80) 58% (33-74) 49% (25-64) 47% (26-62) 45% (27-60) Andel influensa A (%) Andel influensa B (%) v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v. 14 v. 15 Alla Slutenvård 49% (31-63) 44% (24-58) 40% (21-54) 37% (18-52) 36% (17-51) 35% (17-50) 36% (18-50) Öppenvård 45% (31-57) 43% (30-54) 42% (29-52) 39% (26-50) 40% (27-51) 40% (27-50) 40% (28-47) Personer över 65 år Slutenvård 56% (39-68) 52% (34-65) 48% (31-61) 46% (28-59) 44% (27-58) 43% (26-56) 43% (27-56) Öppenvård 56% (38-69) 55% (37-67) 53% (36-66) 51% (34-64) 50% (33-63) 51% (34-63) 52% (36-64) Personer med underliggande sjukdom oavsett ålder Slutenvård 55% (37-67) 50% (31-63) 46% (28-60) 44% (26-58) 43% (26-57) 41% (24-55) 42% (25-55) Öppenvård 43% (22-56) 42% (26-55) 42% (26-55) 39% (23-52) 39% (24-52) 38% (22-50) 39% (24-51) Andel influensa A (%) Andel influensa B (%) Sidan 75

76 Influensavaccination skyddar! nästan varje säsong och är det bästa verktyget vi har tillgång till risk/kostnad nytta Sidan 76

77 Inget vaccin är 100%-igt Men vacciner har inneburit fantastiska hälsovinster för människan och ger oss möjlighet att utrota vissa smittsamma sjukdomar! Sidan 77

78 Tack Sidan 78