Geologi, VATTEN och vin

Transkript

1 Geologi, VATTEN och vin Och något om begreppet Terroir Sven Jonasson Kurs KK HT GU 1 Vad behövs för att göra vin? Koldioxid + vatten + solljus => socker + syre 6 CO H 2 O + solenergi C 6 H 12 O 6 (druvsocker) + 6 O 2 Dessutom behövs: Makronäringsämnen (N, P, K, S, Ca, Mg) Mikronäringsämnen (Fe, Mn, Cu, Zn, B, Mo) Socker + vatten + jäst => alkohol + vatten C 6 H 12 O 6 2 CH 3 CH 2 OH + 2 CO 2 + energi 2 1

2 Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av ph 3 Vinets kvalitet Grape Ground Guy 4 2

3 Vinplantan måste ha någonstans att växa! 5 Chapa,

4 Platsen = Ground = Var Bestämmer: Medelklimat Markförutsättningar Vattentillgång (dränering och hushållning) ph och näringstillgång Solexponering Mm 7 8 4

5 Jfr Spanien och USA!! 9 Geologi 10 5

6 Geologiska kretsloppet 11 Jordklotets avsvalning en drivande kraft för geologiska processer 12 6

7 Plattektonik förändrar kontinenternas och havens utseende och läge över tiden 13 Den geologiska åldern spelar underordnad roll för vattenkvantitet men viss roll för vattenkvaliteten 14 7

8 Några viktiga geologiska begrepp Mineral Bergarter (magmatiska / sedimentära / metamorfa) Erosion / vittring / transport Jordarter / sediment Jordmåner 15 Mineral - modermaterial 16 8

9 Ytbergart Djupbergart 17 Amfibolit 18 9

10 Diabas 19 Gabbro 20 10

11 Granit 21 Granit detalj (mikroskopbild) 22 11

12 Ådergnejs 23 Sandsten 24 12

13 Olika minerals vittringsbenägenhet 25 Vittring av mineral gör att näringsämnen som finns i mineralen blir (växt)tillgängliga 26 13

14 Mineralnäringsämnen mm i markvatten som funktion av ph 27 Erosion och transport skapar topografi och sediment 28 14

15 Corton Hill 29 Karakterisering av sediment och Sediments hydrauliska egenskaper 30 15

16 Kornstorlek och sortering Välsorterad Osorterad

17 Kornstorleksfördelningar 33 Grov men viktig indelning av sediment Sand Silt Ler 34 17

18 USDA Textural triangle 35 Lera kan vara många olika saker Beror på Avsättningsmiljö Lermineral Kompaktering / avvattning Strukturpåverkan (frysning, torkning, markorganismer, plöjning mm) Exempel: Torrskorpelera!!! 36 18

19 Porositet - anger hur mycket utrymme det finns av porer och sprickor i en volym (jord eller berg) Hydraulisk konduktivitet (permeabilitet) anger hur lätt vatten kan rinna igenom en jord eller en bergart (hur permeabel jorden eller berget är) 37 Volymsrelationer i ett poröst media 38 19

20 Packningsgrad påverkar porositet 39 Adsorptivt bundet vatten 40 20

21 Vattengenomsläpplighet grova porer viktigast 41 Olika vattenhållningskurvor h t = meter över grundvattenytan Vattenhalt Grov sand (S) är väldränerad och kan bara hålla små mängder vatten Lera (C) är vanligen mycket sämre dränerad, men håller stora mängder vatten 42 21

22 43 Vattnets förekomst i landskapet 44 22

23 Markvattenzonen ( soil water zone ) är den del av omättad zon från vilken vegetation kan ta upp vatten (och där markorganismer förekommer) Denna zon är ca 0,5 m för gräs och odlade sädesslag, men kan vara betydligt mäktigare för vinrankor 45 Indelning av jord och berg utgående från ler- och kalkhalt 46 23

24 Kalk - Märgel - Ler (tysk indelning) Kalk(sten) - ren hochprozentiger Kalkstein Kalkhalt 95 % %, resten lera Märgelhaltig kalk mergerliger Kalk Kalkhalt 85 % - 95 %, resten lera Märgelkalk Mergelkalk Kalkhalt 75 % - 85 %, resten lera Kalkmärgel Kalkmergel Kalkhalt 65 % - 75 %, resten lera Märgel Mergel Kalkhalt 35 % - 65 %, resten lera Lermärgel Tonmergel Kalkhalt 25 % - 35 %, resten lera Märgellera Mergelton Kalkhalt 15 % - 25 %, resten lera Märgelhaltig lera mergerliger Ton Kalkhalt 5 % - 15 %, resten lera Lera - ren hochprozentiger ton Kalkhalt 0 % - 5 %, resten lera 47 Triangeldiagram: sand, lera, kalk 48 24

25 Katjonbyteskapacitet (CEC) anger hur mycket näringsämnen som kan bindas i jord Beror i hög grad på: Kornstorlek (mindre kornstorlek => högre CEC) Mineral Lerhalt Humushalt (lera har hög CEC) (humus har hög CEC) 49 Sluttningsriktning och solexponering 50 25

26 Sluttningsformer och dränering 51 Vad är mest betydelsefullt: Orientering (riktning), geologiskt material, dränering?? 52 26

27 Bergarter kända från vinområden Sedimentära: Kalksten Skiffer Magmatiska: Granit Ryolit 53 Olika typer av geologi / terroirer (Fanet, 2004) Edge of Faults (Alsace, Bourgogne) Sedimentary Basins (Paris, Aquitaine, La Rioja, Piedmont, Tuscany) Quaternary Terraces (Medoc, Pomerol) Ancient Basement (Port + Vinhos Verdes) Foothills of Mountains (Jura, Chile, Mendoza, California) Volcanic Terroirs (Auvergne, Tokaj) 54 27

28 Parisbassängen - Exempel på sedimentär bassäng 55 Förkastningar och tektonik 56 28

29

30 Strykning (strike) och stupning (dip) 59 OBS!! => 60 30

31 Förkastningsdominerad geologi Exempel Alsace 61 Alsace 62 31

32 63 Vogeserna Rhein-graben Yngre sediment Keuper - märgel Muschelkalk Buntsandstein Granit, gnejs 64 32

33 65 Förkastningar är ofta inte helt plana och parallella ytor Source : Claude SITTLER 66 33

34 Flödesdominerad geologi - sediment Exempel SV Frankrike

35 Bordeaux

36

37

38 75 Gruaud-Larose 2e Cru Classé St. Julien (Fanet, 2004) 76 38

39 Flöde i markens omättade zon och Markfysisk fältutrustning (Hur mäter man vattenflöde i omättad zon?? 77 Flödespotential i omättad zon H = total potential, h = tryckpotential, z = lägespotential (SS = marknivå, WT = grundvattenivå, RL = referensnivå) Flöde sker från högre till lägre potential! 78 39

40 Tensiometer För bestämning av: tryckpotential / tryckhöjd (engelska: soil water tension / suction) Man kan med en tensiometer mäta om jorden är så torr att olika växter (som exempelvis vinrankor) behöver bevattnas (Tillåtet konstbevattna vinrankor?) 79 Neutronsond för bestämning av volumetrisk vattenhalt (θ) 80 40

41 Något om terroir (Vad är det? Finns det?) 81 Terroir Växtplatsen och dess förhållanden inkl Jordmån Dränering Makro och mikroklimat Urval av mest lämpad druva (mha trial- and error ) 82 41

42 Terroir Några citat och åsikter: 83 Halliday (2006) 84 42

43

44

45 89 Hur finner man bästa platsen för ny vinodling?? Ett exempel från Kalifornien 90 45

46 91 Lambert (2006) 92 46