Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet"

Transkript

1 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet - gångavstånd och orienterbarhet för boende och arbetande samt det lokala besöksunderlaget till Nationalstadsparkens friluftsområden Urbana analyser & strategisk design Stockholm

2 2 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

3 Innehåll BAKGRUND OCH SYFTE 6 METODIK OCH BEGREPP 7 Fotgängares tillgänglighet och olika avstånd Besöksunderlag och besökstryck GIS-modell Place Syntax GIS-UNDERLAG OCH AVGRÄNSNINGAR 11 Analysområde Kartunderlag Befolkningsstatistik RESULTAT OCH SLUTSATSER 16 Tillgänglighet gångavstånd och orienterbarhet Lokalt besöksunderlag och besökstryck INFÖR FORTSATT PLANERING 34 BEHOV AV VIDARE STUDIER 36 ORDLISTA OCH REFERENSER 37 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 3

4 Sammanfattning Med utgångspunkt från stadsbornas behov av naturupplevelser och friluftsliv har Spacescape på uppdrag av Länsstyrelsen i GIS analyserat fotgängares gångavstånd och orienterbarhet från bostäder och arbetsplatser kring Nationalstadsparken samt det lokala besöksunderlaget till entréerna till Nationalstadsparkens friluftsområden. Metodik Metoder som använts är Place syntax- och Space syntax-analyser. Gångavstånd och orienterbarhet mäts som kvantitativt i meter respektive axialsteg (riktningsförändringar) i gång- och gatunätet från varje unik adress. Fotgängares räckvidd har satts till 1000 meter, enligt samtida rekreationsforskning vid SLU. Resultat och slutsatser Analyserna visar på flera intressanta resultat för både stadsplaneringen och parkförvaltningen. 4 rådena är KTH och Östermalm. E4: an utgör i båda avseenden en stark barriär för många stadsdelar i Solna. Den gröna bron gör dock att östra Hagalund klarar sig relativt bra. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt sett. Det finns också intressanta skillnader mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. Den mest märkbara är att västra Östermalm, tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, har långt gångavstånd men hög orienterbarhet. Tvärtom för norra Vasastaden, på grund av Norrtulls trafikplats, har nära gångavstånd men låg orienterbarhet. Analyserna till specifika friluftsområden visar att Södra Djurgården är mycket integrerat i innerstadens bebyggelse, tack vare gatustruktur och esplanadsystem. Norra Djurgården är mycket mer isolerat från innerstaden på grund av landskapets topografi, institutioner som ligger i vägen och därav parkentréernas skymda lokalisering. Hagaparken och Östra Brunnsviken är effektivt avskärmat av stora trafikbarriärer. Ulriksdal- Sörentorp ligger också avskärmat på detta sätt förutom en god kontakt med Bergshamra. Space syntax-analyserna pekar på att Östermalm och City är mycket effektiva stadsstrukturer, vilket är väntat eftersom de sammanbinds av ett gatunät samt ett esplanadsystem som leder direkt ut till friluftsområdena. Bergshamra och Gärdet har också god koppling Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet Lokal tillgänglighet Alla stadsdelar inom Nationalstadsparken har mycket kort gångavstånd och god orienterbarhet till parkens friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken så har man lätt att komma till och hitta till dess friluftsområden. Nära gångavstånd har även bebyggelsen kring Roslagstull, Norrtull, samt östra Hagalund och östra Östermalm. Stadsdelar som ligger upplevelsemässigt mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsomtill Nationalstadsparkens friluftsområden. Orsaken är att parkens friluftsområden skjuter in som gröna stråk i bebyggelsen samt att entréerna ligger i direkt anslutning till flera av stadsdelarnas huvudstråk. Samtliga stadsdelar väster om E4:an i Solna har en märkbart låg tillgänglghet. Anledningen till detta är motorvägens barriärverkan och den uppbrutna svårframkomliga stadsstrukturen inom dessa stadsdelar. Hagalund uppvägs delvis av den gröna bron. Andra stadsdelar där motorvägars barriäreffekter är stora är Hjorthagen, KI/KS och Vasastaden. Lokalt besöksunderlag Norra Djurgården och Östra Brunnsviken har klart störst besöksunderlag, beräknat utifrån den givna befolkningsstatistiken. Detta beror främst på alla studenter och anställda i institutionsområdena Frescati och KTH. Brunnsviken får även många boende nära tack vare ett väl integrerat Bergshamra. Lika många boende har Södra Djurgården, som ju ligger väl integrerat i både Gärdet och Östermalm. Hagaparken och Ulriksda-Sörentorp har klart minst på grund av sin isolering och låga omgivande befolkningstäthet. Lokalt besökstryck Det lokala besökstrycket har beräknats utifrån en antagen frekvens på ett besök/vecka. För hela Nationalstadsparken blir det potentiella besökstrycket 11,5 miljon besök/år. I jämförelse med de besökssiffror som

5 finns för de stora rekreationsanläggningarna är detta lokala besökstryck relativt stort, t.o.m. för Södra Djurgården. Inför fortsatt planering Mycket kan göras för att förbättra fotgängares tillgänglighet. Stadsutvecklingsområden och stadsbyggnadsprojekt som kan få stor betydelse för den lokala tillgängligheten är Norra stationsområdet (för KI, KS och Vasastaden), Husarviken (för Hjorthagen, Ropsten, och Värtahamnen), Frösunda, Sörentorp (för Silverdal), Knutpunkt Danderyd (för Danderyd), Storängsbotten (för Gärdet), och Albano (för Ruddammen). Här är exempel på åtgärder som kan förbättra den lokala tillgängligheten: nya gångbroar och tunnlar, tydligare och synligare entréer, enklare och tydligare gatuanslutningar, utökning av park och naturområden samt grönstråk och gröna gator, säkrare och tryggare gångvägar, gator och entréer. I rapporten föreslås ett antal nya strategiska kopplingar till parken, entrézoner samt ett internt stomnät för gång- och cykeltrafiken. Entrézoner som behöver utvecklas är: Norrtull, Storängsbotten/Husarviken, Sophiaparken bakom Sophiahemmet, Albano, Bergianskas ängar/bergiusvägen vid Lappkärrsbergen, Ulriksdalsvägen, Sörentorp/ Kymlinge. Behov av vidare studier Kunskapen om Nationalstadsparkens bruk, brukare och tillgänglighet är långt ifrån fullständig. De fakta som tagits fram om den lokala tillgängligheten bör kompletteras med studier av den regionala tillgängligheten för kollektivtrafik och biltrafikanter. En annan viktig studie vore att studera vissa grupper mer noggrant - Hur är barns respektive funktionshindrades tillgänglighet till parken, och hur kan den förbättras. Det finns heller idag ingen kunskap om faktiskt besökstryck. Detta skulle, som för rekreationsanläggningarna (museer etc), behöva mätas i fält. En annan viktig fråga, som är kopplat till besökstrycket, är slitage och nedskräpning. Frågor måste redas ut om beökstryck, ekologisk tålighet och parkens underhållsoch renhållningsbehov. Tillgänglighet har också med information att göra. Ett sammanhållet program för lokalisering och utformning av skyltar skulle ge Nationalstadsparken en enhetlig bild utåt. Detta skyltprogram bör integreras med en webbsida med fördjupad information. Om målet är att öka antalet potentiella och reella besökare till parken för att få ett effektivare nyttjande bör i detta avseende också exploateringsgraderna öka kring parken. I slutändan beror ju Nationalstadsparkens attraktivitet och hävd som kollektiv nyttighet av dess brukare. Gångavstånd till Nationalstadsparken. Kartan redovisar fastigheternas metriska avstånd till nationalstadsparkens entréer avseende gångtrafik. Orienterbarhet till Nationalstadsparken. Kartan redovisar fastigheternas avstånd till Nationalstdsparken i axialsteg, dvs. antalet riktningsförändringar i gång- och gatustrukturen. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 5

6 2. Bakgrund och syfte Människors behov och krav på tillgänglighet till parker, natur, rekreation och friluftsliv har varit stora i alla tider som det funnits städer, från de första antika städerna till 2000-talets postmoderna stadslandskap. Först och främst har detta varit en fråga om hälsa, fysisk som mental. De senaste åren har flertalet internationella och svenska forskningsrapporter visat att vårt hälsoläge blir allt sämre, särskilt när det gäller övervikt och stressrelaterade sjukdomar. Samtidigt visar samtida forskning hur viktig utevistelse och naturupplevelser är för hälsa och välbefinnande. Inte minst barns behov av utevistelse och lek har på senare tid blivit mycket uppmärksammat. Mindre uppmärksammat och utforskat är grönområdenas betydelse för ekonomisk utveckling. Vissa studier har visat att närheten till grönområde har en påverkan på fastighetsvärden. Om man tittar i tidningarnas bostadsannonser blir det tydligt hur närheten till park och natur är försäljningsargument. Som det största och mest centrala park- och naturområdet i Stockholm har således Nationalstadsparken en avgörande social och ekonomisk betydelse, utöver de stora historiska, estetiska och ekologiska värdena. Uppdraget Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för samordning, förvaltning, skötsel och utveckling av Nationalstadsparken. I uppdraget ingår att behandla tillgängligheten för boende och arbetande i och kring Nationalstadsparken. Länsstyrelsen har gett Spacescape Ab uppdraget att utreda vissa stadsstrukturella tillgänglighetsaspekter med hjälp av ny GIS-teknik utvecklad vid Arkitekturskolan KTH. Syfte Utredningens syfte är att noggrant mäta och analysera fotgängares gångavstånd och orienterbarhet från bostäder och arbetsplatser kring Nationalstadsparken samt det lokala besöksunderlaget av boende och anställda till entréerna till Nationalstadsparkens friluftsområden. Medverkande Beställare Björn-Axel Beier, Länsstryrelsen i Stockholms län Rebecca Strömberg, Länsstryrelsen i Stockholms län Utförare Alexander Ståhle, Spacescape AB Tobias Nordström, Spacescape AB 6 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

7 Metodik och begrepp Analyserna redovisade i denna rapport utgår från fotgängarens perspektiv, dvs. gångtrafiken, och är av i princip två slag: tillgänglighet och besöksunderlag. Tillgängligheten handlar om möjligheten att nå en målpunkt, i detta fall att gå till friluftsområden. Besöksunderlaget handlar om hur många människor som bor och arbetar inom ett visst gångavstånd från målpunkten. Analyserna innefattar inte tillgängligheten till Nationalstadsparken med kollektivtrafik eller bil, dvs. vad man skulle kunna beskriva som Nationalstadsparkens regionala tillgänglighet. Besöksunderlag med mera tar inte hänsyn till besök på olika rekreationsanläggningar inom området, t.ex. museer och caféer. Fotgängares tillgänglighet och olika avstånd Tillgänglighet kan beskrivas på en mängd olika sätt. Idag relateras ofta ordet tillgänglighet till funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig sin miljö. Begreppet har också använts mycket inom transportforskningen. Nationalencyclopedien definierar tillgänglighet inom geografin som möjlighet att ta del av något eftersträvansvärt. För en bestämd person beror dessa möjligheter exempelvis på hennes fysiska rörlighet och den geografiska närheten till det eftersökta. Fågelavstånd, gångavstånd och orienterbarhet I denna rapport analyseras fotgängares tillgänglighet i form av olika avstånd. Det vanligaste sättet att mäta avstånd i geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. Det betyder närmaste avståndet mellan två punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten på de mer realistiska och verklighetsnära måtten gångavstånd och orienterbarhet. Gångavstånd mäts som faktiskt gångavstånd, där man kan gå, från en punkt till en annan i landskapet, dvs. det tar hänsyn till gång- och gatuvägnätets sträckning som begränsas av både kvartersformer och andra avstängda områden. Gångavstånd mäts i meter. Orienterbarhet mäts här i hur många gångar man måste byta riktning för att nå ett mål. Detta är ett nytt mått som kan mätas med hjälp av axiallinjer. En axiallinje definieras som en siktlinje som också är möjligt att gå längs med. Orienterbarheten, som mäts med hjälp av en axiallinjekarta, är alltså det minsta antalet gånger man måste byta axiallinje för att nå ett mål. Space synyax-analys Axiallinjen och axiallinjekartan har tagits fram inom den så kallade Space syntax-forskningen som bedrivits på Bartlett School of Architecture vid University College London i England. Sk. integrationsanalyser av axiallinjekartor har visat sig fånga gångtrafikens rörelsemönster och människors sätt att navigera sig, på ett sätt som inte vanligt metriskt gångavstånd kan förklara. Mer integrerade stadsrum och stråk kan sägas ha mer centrala och orienterbara lägen vilket gör att de drar till sig mer gångtrafik. Detta samband har undersökts Fig. Axiallinjer. Principer för hur axiallinjer karteras för en rak gata, kurvig gata (plan) och backig gata (sektion). Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 7

8 empiriskt i en rad vetenskapliga studier i både svenska och utländska städer (Hillier 1984, 1993, 1996). Ståhle (2005) har visat att axiallinjeavstånd även har betydelse för upplevd närhet till grönområden i Stockholm. Samma studie har också visat att grönområem som ligger mer integrerat enligt space syntax-analyserna används mer frekvent, just därför att ligger integrerat i framförallt gatunätet, och så att säga i vägen för många vardagsrörelser i staden. Ett välintegrerat grönområde får således många spontana besökare. Represenatationer av det offentliga rummet. Högst upp det kontinuerliga rummet av gator och torg och längst ner samma stadsområde beskrivna med minsta antalet axiallinjer. (Hillier 1996). Fotgängares räckvidd är ca 1000 m Vägverket et al (2004) menar att räckvidden för en frisk vuxen fotgängare är 1-1,5 km, med hänvisning till Forwards resvanestudier i Göteborg (1998). Detta stämmer i stort med Hörnstens och Fredmans enkätundersökning i Sverige om avstånd till tätortsnära rekreationsskog (Hörnsten & Fredman 2000). Fig. Resesätt till rekreationsskog. Andel inom avståndsklasser. (Hörnsten & Fredman 2000) Hörnstens och Fredmans slutsatser är att 1,0 km är det kritiska avståndet till tätortsnära rekreationsskog för friska vuxna fotgängare. Med stöd i Space syntax-forskningen går det även att hävda att tre axialsteg är en slags navigerbar räckvidd för fotgängare i stadsmiljö (Hillier et al 1984, 1993, 1996). Genhetskvot och orienterbarhetskvot Genhetskvot och orienterbarhetskvot är två mått som avser att fånga hur effektiv stadsstrukturen för att tillgängliggöra en viss nyttighet, i detta fall friluftsområden i Nationalstadsparken. Ett område med mycket barriärer får således en låg genhetskvot och orienterbarhetskvot. Barriärer är dock inte alltid så tydliga utan avgörs på ett mer diffust sätt av stadsstrukturen i sig själv, organisationen av dess gatunät. Genhetskvoten mäts vanligen inom transportforskningen som fågelavståndet dividerat med gångavståndet. Det betyder att om de båda avstånden är samma så är genheten 1, dvs. så hög den kan bli. Om man får gå dubbelt så långt som det är fågelvägen är genheten 0,5 osv. Orienterbarhetskvot prövas i denna rapport som ett mått på hur effektiv stadsstrukturen är att synliggöra målpunkter och definieras som fågelavståndet/ (gångavståndet x axiallinjeavståndet). En konsekvens av detta mått är t.ex. att långa raka gator genom bebyggelsen ut i naturen, som esplanadsystemet på Östermalm, skapar en hög orienterbarhetskvot. Orienterbarhetskvoten går som genhetskvoten från 0 till 1, men den tidigare är naturligen generellt lägre. 8 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

9 Tillgänglighet för friska vuxna Analyserna utgår från gruppen friska vuxna, d.v.s. den rör i mindre utsträckning rörelsehindrade och barn som inte har samma räckvidd. Drygt en miljon svenskar anser sig ha begränsad rörlighet och av dessa använder drygt hjälpmedel såsom rullstol, rollator eller käpp (SCB 1999). Det handlar således som ca 10 %, av befolkningen, funktionshindrade och äldre, som har begränsad rörlighet. Barn är en annan grupp, som inte ingår i dessa siffror. Barn under 12 år, dvs. ca 10 % av befolkningen, har i forskningen visat sig ha svårigheter att hantera större trafikmängder och i lägre åldrar har de kortare räckvidd. Barn går dock sällan på egen hand ut i naturen utan tar ofta hjälp av vuxna; föräldrar, förskolepersonal och lärare. Sammanfattningsvis ska analysen av tillgänglighet läsas gällande friska vuxna som kan ta sig ut på egen hand. Detta motsvarar följaktligen ca 80 % av befolkningen. Besöksunderlag och besökstryck Analyser av besöksunderlag och besökstryck baseras på tillgänglighet till befolkning i analysområdets fastigheter. Analyserna som utförs för både boende och anställda, dvs. både dag- och nattbefolkning, kan leda till vissa överlappningar för dem som både bor och arbetar inom analysområdet. Besöksunderlag Besöksunderlag definieras här som tillgänglig befolkning, dvs. den mängd boende och arbetande som finns inom gångavstånd. Beräkningarna av besöksunderlaget görs på två sätt, som potentiellt och realistiskt. Potentiellt besöksunderlag innebär antal människor som bor och arbetar inom gångavståndet 1000 meter. Räckvidden 1000 meter har valts med stöd i Hörnstens och Fredmans forskning (2000). Realistiskt besöksunderlag innebär antal människor som bor och arbetar inom gångavståndet 1000 meter, men viktat för antalet axialsteg de har till närmaste entré. Denna beräkning grundar sig på resultat som framkommit i Ståhles forskning vid KTH (2005) där korrelation fanns mellan upplevd besöksfrekvens och faktiskt axialavstånd till närmaste rekreationsområde. Enkelt förklarat så betyder det att ju lättare rekreationsområdena är att hitta ju oftare går man dit. Besökstryck Medelsvensken gör 1-2 besök i skog eller större naturområde var fjortonde dag enligt aktuell forskning (Lindhagen & Hörnsten 2002). När det gäller besöksvanorna för Nationalstadsparken skiljer sig detta sannolikt kraftig beroende på var man bor och verkar, men det kan vara en rimlig uppskattning att de som finns inom gångavstånd i genomsnitt går minst en gång i veckan till Nationalstadsparken. De flesta av de som har arbetsplats inom parken, t.ex. Frescati, besöker också denna indirekt på vägen till jobbet. Denna, i stadsrumsforskaren Jan Gehls termer, passiva användning av parken är precis lika viktig som den målstyrda aktiva rekreationen. Det lokala besökstrycket, som antalet besök per år, kan således räknas ut som besöksunderlaget, potentiellt eller realistiskt, multiplicerat med 52. Det ska betonas att detta är en högst grov uppskattning, och att denna siffra endast gäller besök till fots från bostäder och arbetsplatser till friluftsområdena i Nationalstadsparken. Till dessa besök kommer resande med kollektivtrafik och bil samt besök till olika rekreationsanläggningar. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 9

10 GIS-modell Place Syntax Alla analyser har genomförts med en GIS-modell som utvecklats vid Arkitekturskolan KTH, kallad Place syntax. Place syntax-analyser utförs i GIS-programmet MapInfo med applikationen Place Syntax Tool (PST). För att kunna utföra de olika beräkningarna behövs ett sammansatt geografiskt informationssystem (GIS), som innehåller alla nödvändiga geografiska data. Det GIS som använts består principiellt av databärande ytor, axiallinjer och entrépunkter. De databärande ytorna är friluftsområdena och fastigheter (med t.ex. befolkningsstatistik). Axiallinjerna utgör en modell av det tillgängliga gång- och gatusystemet. Entrépunkterna som utgör länken mellan ytorna och linjerna är dels fastighetsentréer (adresspunkter), dels entréer till friluftsområdena. Ytor, linjer och punkter knyts ihop till ett enhetligt GIS där tillgänglighet (avstånd) kan beräknas. Modellens noggrannhet Noggrannhet i GIS-modellen begränsas främst av kopplingen mellan linjer och punkter. Punkterna är mycket noggrant lokaliserade, medan axiallinjernas positionering, längs t.ex. en gata, är mindre exakt. När punkterna kopplas till linjerna finns således en trubbighet i systemet, särskilt gäller de punkter som ligger i anslutning till axiallinjekorsningar. Det är då inte självklart till vilken axiallinje en adress i t.ex. en T-korsning skall kopplas. (Place Syntax Tool väljer automatiskt den linje som är närmast). Detta innebär mycket liten påverkan på gångavståndet i meter, men för axiallinjemåttet kan det innebära ett extra steg. När det gäller analyser för en stor mängd adresspunkter (> 1000), som i denna studie, blir felmarginalen så liten att den betraktas som försumbar. Place Syntax Tool har noga testats i ett forskningsprojekt på Arkitekturskolan KTH. Testen finns publicerade i internationell refereegranskad forskningspublikation (Ståhle et al 2005). Fig. Geografiskt informationssystem bestående av databärande ytor (fastigheter och friytor här skrafferad), axial-linjer, och entrépunkter (fastighetsentréer små stjärnor, parkentréer stora stjärnor). Kartbilden är ett urklipp över Klara kyrkogård med omgivning. 10 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

11 GIS-underlag och avgränsningar Analyserna av tillgänglighet och besöksunderlag bygger på en stor mängd geografisk information. Det geografiska informationssystem (GIS) som byggts upp för analyserna innehåller friluftsområden, deras entrépunkter, axiallinjer, fastigheter och deras adresspunkter. I GIS-sammanhang är de genomförda analyserna att betrakta som mycket detaljerade. Analysområde Analysområdet innefattar bebyggelse som ligger inom 1500 meter fågelvägen från Nationalstadsparkens gräns. I resultatredovisningen indelas analysområdet dels i olika stadsdelar (Östermalm, Hjorthagen, Frösunda etc.) och dels i olika friluftsområden (Hagaparken, Norra Djurgården, Sörentorp-Ulriksdal). Indelningen i stadsdelar är ej officiella administrativa enheter utan baseras i stort på kartan i telefonkatalogen för att göra redovisningen begriplig även för bredare allmänhet. Fig. Analysområde. Nationalstadsparkens avgränsade friluftsområde är skrafferat i grönt. Fig. Stadsdelar inom analysområdet. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 11

12 12 Fig. Kartunderlag. Skala 1: Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

13 Kartunderlag Det GIS som använts för analyserna består av fem kartskikt: Nationalstadsparkens friluftsområde (1338 ha) Entrépunkter till Nationalstadsparkens friluftsområden (282 st) Axiallinjer (4519 st) Adresspunkter (13440 st) Fastigheter (6027 st) GIS-underlaget är således mycket omfattande och detaljerat, vilket borgar för en stor precision i analyserna. Nationalstadsparkens friluftsområde och entrépunkter Friluftsområde definieras som sammanhängande parkoch naturområden, större än 50 ha. Koloniområden ingår i friluftsområden, men inte idrottsplatser. Friluftsområdenas avgränsning i Solna kommun följer Översiktsplanens avgränsning av grönområde viktig för rekreation och biologisk mångfald. I Stockholms stad har Stockholms grönkarta använts som underlag för friluftsområdets avgränsning. Här har större sammanhängande friområden med värdena skogskänsla, promenader och rofylldhet avgränsats som friluftsområden. Friluftsområdenas entrépunkter har karterats där axiallinjer och friluftsområde möts. Stöd för karteringen i Stockholms stad har även varit utredningen Nationalstadsparkens entréer (Stockholms stadsbyggnadskontor 2004). Axiallinjekartan Axiallinjekartan har karterats av Spacescape under åren utifrån karteringsmetodiken utvecklad vid Space Syntax Laboratory vid UCL i London (se t.ex. Hillier 1996). Linjerna karteras först utifrån en flygbild (ortofoto) och kontrolleras sedan i fält. Pga karteringens ålder så har vissa förändringar i gång och gatustrukturen som gjorts senare år inte kommit med. En sådan är den nya bron mellan Ruddamen och KTH. (Analysresultaten tydligt på behovet av denna bro.) Fastighetsytor och adresspunkter Fastighetsytorna i Stockholm kommer från Stockholm stadsbyggnadskontor. I Solna, Sollentuna och Danderyd kommer fastighetsytorna från Lantmäteriet, via Länsstyrelsen. Spacescape har även karterat de detaljplaner som vunnit laga kraft och avser att byggas inom kort. Det gäller framförallt detaljplaner för Silverdal och Frösunda i Solna, vilka kommer från Solnas stadsarkitektkontor. Institutionsområden som KTH och KI har delats upp i mindre fastighetsytor, för att få en bättre upplöst resultatbild. Principen för uppdelningen har varit att dela in ytor utifrån mindre byggnadsgrupper eller stora enskilda byggnader. Adresspunkterna i Stockholm kommer från Stockholm stadsbyggnadskontor. I Solna kommer de från Solna arkitektkontor. I Sollentuna och Danderyd kommer de från Lantmäteriet, via Länsstyrelsen. I Sollentuna är adresspunkterna endast en mittpunkt i fastigheterna. För detaljplanerna som karterats av Spacescape har även adresspunkter karterats. GIS-underlag och koordinatsystem För att sammanställa GIS-underlaget från både Stockholms stadsbyggnadskontor och Länsstyrelsen har GIS-skikten projicerats till Stockholms lokala koordinatsystem ST74. Anledningen till att ST74 valts är att det mest exakta GIS-underlaget finns i Stockholms kommun. Projiceringen har utförts med stöd av konsultexpertis och programvara från Geografiteknik AB. Projiceringen innebär en felmarginal på 5-15 meter i de yttre delarna av analysområdet. Detta ska beaktas vid läsningen av statistiken. T.ex. för räckvidden 1000 meter innebär det en felmarginal på +- 1 %, vilket är att betrakta som försumbar, vid den sorts övergripande tolkningar av analyserna som görs i denna utredning. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 13

14 14 Fig. Källor för befolkningsstatistik. Skala 1: Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

15 Befolkningsstatistik Befolkningsstatistiken kommer från olika källor. Huvuddelen är dock från Stockholms stad och Lantmäteriet. Befolkningsstatistiken om boende och anställda kommer inom Stockholms stad från Utrednings- och statistikkontoret (USK) från år Befolkningsstatistiken för Solna, Sollentuna och Danderyd för år 2001 kommer från Lantmäteriet via Länsstyrelsen, men gäller endast boende. Befolkningsstatistiken för större institutionsområde och arbetsplatser har inventerats av Spacescape via Internet och telefon. Institutionens totala befolkning har spridits ut på institutionens olika fastighetsytor (om det är fler) baserat på fastighetsytans area, dvs. ju större area ju mer befolkning. Polishögskolan: 906 studenter, 90 anställda GIH: 556 studenter 100 anställda KI: studenter, 1440 anställda, 800 doktorander KS: anställda Sofiahemmet: 370 anställda, 360 studenter Stockholms universitet: studenter och 6000 anställda (Frescati, Fysikcentrum och Kräftriket) KTH: studenter och 3000 anställda Danderyd sjukhus: anställda Moderna museet: 130 anställda SAS/Frösundavik: 1200 anställda SAS institute: 94 anställda Övriga fastighetsytor inom analysområdet som saknar befolkningsstatistik är av två slag. Dels är det fastighetsytor utan befolkningsdata från USK eller Lantmäteriet och dels är det detaljplaner som vunnit laga kraft. Befolkningsmängderna för dessa ytor har beräknats utifrån ett uppskattat exploateringstal. Befolkningsmängden i varje unik fastighet har beräknats genom att exploateringstalet har multiplicerats med fastighetsytan och sedan dividerats med 50 (kvm/ pers). Kvoten 50 kvm/pers kommer från ett beräknat snitt för befolkningsstatistiken inom Stockholms stad. Silverdal: 650 bostäder x 2,5 = 1625 boende, kvm kommersiella lokaler/ totalt= 2925 anställda = exploateringstal 0,77 (Södra Silverdal (detaljplan har vunnit laga kraft): 916 = exploateringstal 0,77) Frösunda (detaljplan har vunnit laga kraft): exploateringstal 2,0 Fastigheter där uppgift om befolkning saknas inom Stockholms stad: Stockholms stenstad: exploateringstal 2,0 Institutioner och idrottshallar samt arbetsplatser och bostadsområden i Solna, Sollentuna och Danderyd: exploateringstal 1,0 Villaområden och trådgårdsstad: exploateringstal 0,2 Småhusbebyggelsen inom Nationalstadsparken har inte räknats med på grund av att information om fastighetsytor eller befolkningsstatistik har inte funnits tillgänglig. För Nationalstadsparken i sin helhet utgör dessa en mycket liten del av besöksunderlaget. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 15

16 Resultat och slutsatser Resultaten redovisas här för tillgänglighet och besöksunderlag i form av kartor och tabeller. Statistiken i tabellerna läses helst mot kartorna så att siffrorna blir begripliga i sitt geografiska sammanhang. Tillgänglighet gångavstånd och orienterbarhet Tabellen till vänster visar resultaten av GIS-analyserna för gångavstånd och orienterbarhet till närmsta entré till Nationalstadsparkens friluftsområden. Resultaten visar ett genomsnitt för alla adresspunkter inom stadsdelen. Fågelavståndet i tabellen har emellertid bara översiktligt mätts från stadsdelens mittpunkt, vilket avser representera ett snitt för adresspunkterna inom stadsdelen. Fågelavståndet är således, till skillnad från gångavstånd och orienterbarhet, en mycket grov generalisering. Därför tas heller inte stadsdelar med som i princip ligger inneslutna i friluftsområdena. Fågelavståndet redovisas för att bedöma genhetskvot och orienterbarhetskvot. Kvoterna är mått på stadsstrukturen effektivitet, och de kan i förlängningen visa på möjligheter att förbättra tillgängligheten. Resultaten för fågelavstånd, genhetskvot och orienterbarhetskvot ska läsas mycket översiktligt och mer som en fingervisning om situationen. Särskilt intressanta siffror är markerade, där grönt är anmärkningsvärt bra och rött är anmärkningsvärt dålig tillgänglighet. Tillgängligheten till alla Nationalstadsparkens friluftsområden Gångavstånd: Generellt sett har alla stadsdelar inom Nationalstadsparken mycket kort gångavstånd till parkens friluftsområden. Stor metrisk närhet har även bebyggelsen kring Roslagstull, Norrtull, samt östra Östermalm. På kartorna syns hur E4: an utgör en stark barriär för många stadsdelar i Solna. Stadsdelar inom analysområdet som ligger utanför 1000 räckvidd är norra Silverdal, Stocksund-Inverness, västra Hagalund, KI, norra Hjorthagen, sydvästra Östermalm, södra Vasastaden, City och Gamla stan. Orienterbarhet: Generellt sett har alla stadsdelar inom Nationalstadsparken mycket god orienterbarhet till parkens friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken så har man lätt att hitta till dess friluftsområden. Andra stadsdelar som ligger upplevelsemässigt mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsområdena är KTH och Östermalm. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt sett. Det finns flera intressanta skillnader mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. Den mest märkbara är att östra Östermalm, tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, har fått hög orienterbarhet men att norra Vasastaden, på grund av norrtulls trafikapparat, har fått väsentligt lägre orienterbarhet. 16 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

17 Stadsdel Gångavstånd (m) Orienterbarhet (ax) Ca Fågelavstånd* (m) Ca Genhets-kvot (F/G) Fig. Resultat för gångavstånd och orienterbarhet till närmsta entré till Nationalstadsparkens friluftsområden, som genomsnitt för alla adresspunkter inom stadsdelar i (*) och kring Nationalstadsparken. Grön ruta indikerar mycket god tillgänglighet och röd markerar särskilt dålig tillgänglighet. Ca Orienterbarhetskvot (F/(GxO)) Albano* 150 1, Bergshamra* 200 1, ,8 0,5 City , ,9 0,2 Stocksund-Inverness , ,4 0,1 Djurgårdsstaden* 480 2, ,8 0,3 Frescati* 90 0, Frösunda 840 6, ,5 0,1 Frösundavik* 80 0, Gamla Stan , ,4 0,1 Gärdet* 420 1, ,7 0,4 Hagalund , ,3 0,1 Hjorthagen , ,7 0,1 Karolinska institutet , ,8 0,1 Karolinska sjukhuset 660 6, ,8 0,1 KTH 290 1, ,7 0,4 Lappkärrsberget* 90 1, Ruddammen 520 4, ,4 0,1 Silverdal , ,6 0,1 Skeppsholmen* , Sörentorp* 90 0, Ulriksdal , ,3 0,0 Vasastan , ,7 0,1 Östermalm 830 1, ,5 Hela analysområdet , Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 17

18 1000 meter Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområden. Mätt i faktiskt avstånd från byggnadsentré till närmaste parkentré. Skala 1: meter 18 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

19 1000 meter Orienterbarhet till Nationalstadsparkens friluftsområden. Mätt i faktiskt avstånd från byggnadsentré till närmaste parkentré. Skala 1: meter Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 19

20 Stadsdelar med anmärkningsvärt hög tillgänlighet till Nationalstadsparkens friluftsområden Bergshamra Fig. Gångavstånd - Bergshamra. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde från varje entré. Fig. orienterbarhet - Bergshamra. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde från varje entré. 20 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

Barns tillgång till lekområden

Barns tillgång till lekområden Illustration: Tove Hennix Barns tillgång till lekområden Analyser av faktiskt gångavstånd från bostäder, förskolor och grundskolor i Stockholms stad MILJÖFÖRVALTNINGEN www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN

JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN JÄRNVÄGSUTREDNING VÄSTLÄNKEN UNDERLAGSRAPPORT STATIONSLÄGEN OCH STADSUTVECKLING BILAGA: INTEG- RATIONS- OCH TILLGÄNGLIGHETSANALYS Skede Sign Företag Arbetsmaterial - koncept MIMA SWECO FFNS Arbetsmaterial

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

Steninge slottspark Trafikstudie

Steninge slottspark Trafikstudie Trafikstudie Analys och jämförelse anslutning till Steningehöjden 2013-04-16 Uppsala Trafikstudie, 2013-04-16 TRAFIK Datum 2013-04-16 Uppdragsnummer 61381039840000 Utgåva/Status Granskningshandling ERIKSSON

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET

4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET 4.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS TÄTHETSANALYSER 4.1 BEFOLKNINGSTÄTHET 4.1 TÄTAST RUNT BRUNNSTORGET OCH NORDSTAN Samtliga analyser och modeller i kapitel 4 bygger på konceptet för RegionCity från juni. RegionCity

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

SLUSSENS BETYDELSE FÖR STADSLIVET Analys av Slussen idag samt utvärdering av förslagen Nybyggt bevarande och Nya Slussen

SLUSSENS BETYDELSE FÖR STADSLIVET Analys av Slussen idag samt utvärdering av förslagen Nybyggt bevarande och Nya Slussen SLUSSENS BETYDELSE FÖR STADSLIVET Analys av Slussen idag samt utvärdering av förslagen Nybyggt bevarande och Nya Slussen Spatiala analyser & strategisk design 070621 2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner?

Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Vad gör en plats attraktiv? Vad styr gångflödena i staden? Vilka effekter får olika stadsplaner? Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Vi

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Framtidens Nationalstadspark

Framtidens Nationalstadspark Rapport 2006:11 Framtidens Nationalstadspark Handlingsprogram del II: Åtgärder och utveckling FRAMTIDENS NATIONALSTADSPARK Handlingsprogram del II: Åtgärder och utveckling Redaktion: Björn-Axel Beier,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Håkan Andersson Projektledare agastadens tunnlar & K1 1 2015-05-22

Håkan Andersson Projektledare agastadens tunnlar & K1 1 2015-05-22 1 Håkan Andersson Projektledare agastadens tunnlar & K1 1 2015-05-22 2 2015-05-22 Norra länken Stockholms län i korthet Stockholmsregionen växer. Idag bor det cirka 2 miljoner människor i området, och

Läs mer

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder

Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder Kvarteret Vallgossen, Kungsholmen Svenska Bostäder 243 studentlägenheter. Investeringsutgift 440 mnkr. Inflyttning slutet av 2016. Fd. S:t Görans Gymnasium. Blåklassad byggnad. Unika arkitektoniska kvaliteter.

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

3. Om space syntax. 3.1. Att beskriva den byggda miljöns konfigurationer

3. Om space syntax. 3.1. Att beskriva den byggda miljöns konfigurationer 3. Om space syntax 3.1. Att beskriva den byggda miljöns konfigurationer Space syntax är en uppsättning rumsanalytiska metoder utvecklade av den engelske arkitekturforskaren Bill Hillier och hans kollegor

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Tunnelbana till Järfälla

Tunnelbana till Järfälla Tunnelbana till Järfälla Järfälla en kort översikt 69 000 invånare Area 63 km 2 8:e minsta kommun 7:e mest tätbefolkade kommun 38 procent grönområden Naturreservat Inpendling 13 500 Utpendling 21 300 Järfälla

Läs mer

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Datum Diarienummer Sida 2012-06-29 2012-08-16 0635/11 1/6 Trafikverket Stora projekt Bo Lindgren 405 33 Göteborg PM reviderat 2012-08-16 Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen Bakgrund

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling

Urbana utvecklingsområden. Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Urbana utvecklingsområden Om stadskvaliteters betydelse för attraktivitet och hållbar utveckling Juni 2012 1 Innehåll 1. Inledning 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Medverkande 1.4. Stadsbyggandets betydelse

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

EXAMENSARBETE. Stadsrum istället för trafikrum. Strukturella och rumsliga förutsättningar för en hållbar stadsmiljö i de centrala

EXAMENSARBETE. Stadsrum istället för trafikrum. Strukturella och rumsliga förutsättningar för en hållbar stadsmiljö i de centrala EXAMENSARBETE Stadsrum istället för trafikrum Strukturella och rumsliga förutsättningar för en hållbar stadsmiljö i de centrala delarna av Teg i Umeå Anna Åslin 2015 Civilingenjörsexamen Arkitektur Luleå

Läs mer

H A N D E L S H A M N E

H A N D E L S H A M N E vståndet i antal rum som måste passeras ligger till grund vid beräkningen av den rumsliga integrationen och inte avståndet i meter mellan de olika rummen (ordström, 2004, s. 31). är skiljer man på global

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad

Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad SID 1 (16) Intresseanmälan och underlag till Sverigeförhandlingen från Solna stad SOLNA STAD Kontakt: solna.se/kontaktcenter Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon: 08-746 10 00 212000-0183 Besök. Stadshusgången

Läs mer

Faktaunderlag till Sverigeförhandlingen

Faktaunderlag till Sverigeförhandlingen Stadsledningskontoret Catherina Fored 2015-10-01 1 (1) DNR KS-0574/2015-4 Sverigeförhandlingen 103 33 Stockholm sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se Faktaunderlag till Sverigeförhandlingen I dialog

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Mål för ett hållbart Järfälla

Mål för ett hållbart Järfälla ramtidens ärfälla ärfälla har formulerat sex mål för att möta utmaningarna. tifrån målen har en framtidsbild tagits fram. ramtidsbilden visar hur mark och vatten ska bevaras och utvecklas till år 2030.

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Sundbypark Ett eget hus i gröna Sundbyberg

Sundbypark Ett eget hus i gröna Sundbyberg Sundbypark Ett eget hus i gröna Sundbyberg Adress mitt i tillväxten Vill du samla kontor och övrig verksamhet, som labb eller tillverkning? Värdesätter du flexibilitet? Är transport och logistik viktigt?

Läs mer

Richard Murray 2013-09-25. Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer

Richard Murray 2013-09-25. Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer Richard Murray 2013-09-25 Hur planera för 100 miljoner kr i Nationalstadsparken? Ett par principer Vad som ska göras måste bygga på en ordentlig prioritering, dvs. en lista på alla tänkbara åtgärder ska

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering

-betalningsvilja för småhus. Tillväxt, miljö och regionplanering -betalningsvilja för småhus Tillväxt, miljö och regionplanering Enligt uppdrag från Stockholms läns landsting har konsultföretagen Evidens, Spacescape och White genomfört denna studie Värdering av stadskvalitet

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Stadskvalitet efterfrågas

Stadskvalitet efterfrågas Stadskvalitet efterfrågas Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag som kvalitetssäkrar stadsmiljö och stadsutveckling. Alexander Ståhle landskapsarkitekt & stadsbyggnadsforskare Vi arbetar med

Läs mer

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12

Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret. FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmös framtida Kollektivtrafik Jan Haak, stadskontoret FODRAL Stockholm 2008.03.12 Malmö regionens tillväxtcentrum - Motiv till utredning Malmö växer snabbast bland Sveriges 10 största städer sedan 2000,

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016.

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016. Lokalfakta Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm Byggnadsår: 2014 Lokalyta ca: 58-75 kvm Rumshöjd ca: 3,28 meter brutto Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016 Kontakt: JM

Läs mer

Miljøvennlig transport i by

Miljøvennlig transport i by Miljøvennlig transport i by verktyg och metoder Linda Kummel, planeringsarkitekt Varför? Stockholm växer rekordsnabbt 2500000 Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad 2000000 1500000 1000000

Läs mer

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12 Yimby Göteborg ser positivt på en förtätning i det aktuella området. Planförslaget innehåller många bra

Läs mer

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans

Läs mer

NORRA FRÖSUNDA 01 FASTIGHETEN 02 LÄGE 03 FÖRDELAR 04 PL ANLÖSNING 05 KONTAKT. Skogskarlen 2. Björnstigen 85 87. 17072 Solna

NORRA FRÖSUNDA 01 FASTIGHETEN 02 LÄGE 03 FÖRDELAR 04 PL ANLÖSNING 05 KONTAKT. Skogskarlen 2. Björnstigen 85 87. 17072 Solna NORRA FRÖSUNDA Skogskarlen 2 Björnstigen 85 87 17072 Solna 01 FASTIGHETEN 02 LÄGE 03 FÖRDELAR 04 PL ANLÖSNING 05 KONTAKT INDEX 01 FASTIGHETEN 01.1 Möjligheternas Kontor 01.2 Modern Kontorsmiljö 02 LÄGE

Läs mer

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH

Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Vilken väg väljer pendlingscyklisten? Erik Stigell Dr i Idrott GIH Bakgrund & Syfte Cyklisternas färdväg har stor betydelse för hur cykelresan uppfattas bra eller dålig kvalitet Trafiksäkerheten varierar

Läs mer

Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal

Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal Ett stadsliv strax utanför innerstaden välkommen till Ulriksdal Hur skulle du trivas här? Ulriksdal är en helt ny stadsdel i Solna. Just ordet stadsdel är något du säkert har hört tidigare om många andra

Läs mer

Nytt kontorsläge! Kolonnvägen 14. ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV. ulriksdal.se

Nytt kontorsläge! Kolonnvägen 14. ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV ULRIKSDAL EN STADSDEL FÖR AKTIVARE LIV. ulriksdal.se I den nya stadsdelen Ulriksdal i Solna bygger vi framtidens kontor. Allt från bästa skyltläge längs med E4:an till kontor med utmärkt kommunikationsläge intill Ulriksdals pendeltågsstation. I stadsdelen

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

Stadsrum och stadsutveckling. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Stadsrum och stadsutveckling Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Tät stad Grön stad Stockholm ska

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet

Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund För att nå klimatmålen krävs en hel uppsättning av åtgärder. Det räcker inte

Läs mer

Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling

Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Inventeringen visar att Länstäckande kartor från Lantmäteriet,

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar

Läs mer

Vad är en karta? Geografisk Information

Vad är en karta? Geografisk Information Vad är en karta? En karta beskriver "verkligheten" för ett större eller mindre område. Den kan se ut på många olika sätt, både till innehåll och till utförande. Den kan t ex vara en enkel skiss, en skolatlas,

Läs mer

Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken

Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken Förbundet för Ekoparken Styrelsen PM 2013-10-27 Planering för åtgärder i Kungliga nationalstadsparken Bakgrund Parken har, sådan den är idag, stora värden. Likväl finns det mycket som kan göras för att

Läs mer

Varför bygga en ny sjukhusanläggning?

Varför bygga en ny sjukhusanläggning? 1 Varför bygga en ny sjukhusanläggning? Dagens Karolinska Solna är utspritt på ett 40-tal byggnader med svag logistik och samordning Därför byggs en ny anläggning är flera det utspritt är på ett fastigheter

Läs mer