Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

Transkript

1 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet - gångavstånd och orienterbarhet för boende och arbetande samt det lokala besöksunderlaget till Nationalstadsparkens friluftsområden Urbana analyser & strategisk design Stockholm

2 2 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

3 Innehåll BAKGRUND OCH SYFTE 6 METODIK OCH BEGREPP 7 Fotgängares tillgänglighet och olika avstånd Besöksunderlag och besökstryck GIS-modell Place Syntax GIS-UNDERLAG OCH AVGRÄNSNINGAR 11 Analysområde Kartunderlag Befolkningsstatistik RESULTAT OCH SLUTSATSER 16 Tillgänglighet gångavstånd och orienterbarhet Lokalt besöksunderlag och besökstryck INFÖR FORTSATT PLANERING 34 BEHOV AV VIDARE STUDIER 36 ORDLISTA OCH REFERENSER 37 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 3

4 Sammanfattning Med utgångspunkt från stadsbornas behov av naturupplevelser och friluftsliv har Spacescape på uppdrag av Länsstyrelsen i GIS analyserat fotgängares gångavstånd och orienterbarhet från bostäder och arbetsplatser kring Nationalstadsparken samt det lokala besöksunderlaget till entréerna till Nationalstadsparkens friluftsområden. Metodik Metoder som använts är Place syntax- och Space syntax-analyser. Gångavstånd och orienterbarhet mäts som kvantitativt i meter respektive axialsteg (riktningsförändringar) i gång- och gatunätet från varje unik adress. Fotgängares räckvidd har satts till 1000 meter, enligt samtida rekreationsforskning vid SLU. Resultat och slutsatser Analyserna visar på flera intressanta resultat för både stadsplaneringen och parkförvaltningen. 4 rådena är KTH och Östermalm. E4: an utgör i båda avseenden en stark barriär för många stadsdelar i Solna. Den gröna bron gör dock att östra Hagalund klarar sig relativt bra. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt sett. Det finns också intressanta skillnader mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. Den mest märkbara är att västra Östermalm, tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, har långt gångavstånd men hög orienterbarhet. Tvärtom för norra Vasastaden, på grund av Norrtulls trafikplats, har nära gångavstånd men låg orienterbarhet. Analyserna till specifika friluftsområden visar att Södra Djurgården är mycket integrerat i innerstadens bebyggelse, tack vare gatustruktur och esplanadsystem. Norra Djurgården är mycket mer isolerat från innerstaden på grund av landskapets topografi, institutioner som ligger i vägen och därav parkentréernas skymda lokalisering. Hagaparken och Östra Brunnsviken är effektivt avskärmat av stora trafikbarriärer. Ulriksdal- Sörentorp ligger också avskärmat på detta sätt förutom en god kontakt med Bergshamra. Space syntax-analyserna pekar på att Östermalm och City är mycket effektiva stadsstrukturer, vilket är väntat eftersom de sammanbinds av ett gatunät samt ett esplanadsystem som leder direkt ut till friluftsområdena. Bergshamra och Gärdet har också god koppling Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet Lokal tillgänglighet Alla stadsdelar inom Nationalstadsparken har mycket kort gångavstånd och god orienterbarhet till parkens friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken så har man lätt att komma till och hitta till dess friluftsområden. Nära gångavstånd har även bebyggelsen kring Roslagstull, Norrtull, samt östra Hagalund och östra Östermalm. Stadsdelar som ligger upplevelsemässigt mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsomtill Nationalstadsparkens friluftsområden. Orsaken är att parkens friluftsområden skjuter in som gröna stråk i bebyggelsen samt att entréerna ligger i direkt anslutning till flera av stadsdelarnas huvudstråk. Samtliga stadsdelar väster om E4:an i Solna har en märkbart låg tillgänglghet. Anledningen till detta är motorvägens barriärverkan och den uppbrutna svårframkomliga stadsstrukturen inom dessa stadsdelar. Hagalund uppvägs delvis av den gröna bron. Andra stadsdelar där motorvägars barriäreffekter är stora är Hjorthagen, KI/KS och Vasastaden. Lokalt besöksunderlag Norra Djurgården och Östra Brunnsviken har klart störst besöksunderlag, beräknat utifrån den givna befolkningsstatistiken. Detta beror främst på alla studenter och anställda i institutionsområdena Frescati och KTH. Brunnsviken får även många boende nära tack vare ett väl integrerat Bergshamra. Lika många boende har Södra Djurgården, som ju ligger väl integrerat i både Gärdet och Östermalm. Hagaparken och Ulriksda-Sörentorp har klart minst på grund av sin isolering och låga omgivande befolkningstäthet. Lokalt besökstryck Det lokala besökstrycket har beräknats utifrån en antagen frekvens på ett besök/vecka. För hela Nationalstadsparken blir det potentiella besökstrycket 11,5 miljon besök/år. I jämförelse med de besökssiffror som

5 finns för de stora rekreationsanläggningarna är detta lokala besökstryck relativt stort, t.o.m. för Södra Djurgården. Inför fortsatt planering Mycket kan göras för att förbättra fotgängares tillgänglighet. Stadsutvecklingsområden och stadsbyggnadsprojekt som kan få stor betydelse för den lokala tillgängligheten är Norra stationsområdet (för KI, KS och Vasastaden), Husarviken (för Hjorthagen, Ropsten, och Värtahamnen), Frösunda, Sörentorp (för Silverdal), Knutpunkt Danderyd (för Danderyd), Storängsbotten (för Gärdet), och Albano (för Ruddammen). Här är exempel på åtgärder som kan förbättra den lokala tillgängligheten: nya gångbroar och tunnlar, tydligare och synligare entréer, enklare och tydligare gatuanslutningar, utökning av park och naturområden samt grönstråk och gröna gator, säkrare och tryggare gångvägar, gator och entréer. I rapporten föreslås ett antal nya strategiska kopplingar till parken, entrézoner samt ett internt stomnät för gång- och cykeltrafiken. Entrézoner som behöver utvecklas är: Norrtull, Storängsbotten/Husarviken, Sophiaparken bakom Sophiahemmet, Albano, Bergianskas ängar/bergiusvägen vid Lappkärrsbergen, Ulriksdalsvägen, Sörentorp/ Kymlinge. Behov av vidare studier Kunskapen om Nationalstadsparkens bruk, brukare och tillgänglighet är långt ifrån fullständig. De fakta som tagits fram om den lokala tillgängligheten bör kompletteras med studier av den regionala tillgängligheten för kollektivtrafik och biltrafikanter. En annan viktig studie vore att studera vissa grupper mer noggrant - Hur är barns respektive funktionshindrades tillgänglighet till parken, och hur kan den förbättras. Det finns heller idag ingen kunskap om faktiskt besökstryck. Detta skulle, som för rekreationsanläggningarna (museer etc), behöva mätas i fält. En annan viktig fråga, som är kopplat till besökstrycket, är slitage och nedskräpning. Frågor måste redas ut om beökstryck, ekologisk tålighet och parkens underhållsoch renhållningsbehov. Tillgänglighet har också med information att göra. Ett sammanhållet program för lokalisering och utformning av skyltar skulle ge Nationalstadsparken en enhetlig bild utåt. Detta skyltprogram bör integreras med en webbsida med fördjupad information. Om målet är att öka antalet potentiella och reella besökare till parken för att få ett effektivare nyttjande bör i detta avseende också exploateringsgraderna öka kring parken. I slutändan beror ju Nationalstadsparkens attraktivitet och hävd som kollektiv nyttighet av dess brukare. Gångavstånd till Nationalstadsparken. Kartan redovisar fastigheternas metriska avstånd till nationalstadsparkens entréer avseende gångtrafik. Orienterbarhet till Nationalstadsparken. Kartan redovisar fastigheternas avstånd till Nationalstdsparken i axialsteg, dvs. antalet riktningsförändringar i gång- och gatustrukturen. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 5

6 2. Bakgrund och syfte Människors behov och krav på tillgänglighet till parker, natur, rekreation och friluftsliv har varit stora i alla tider som det funnits städer, från de första antika städerna till 2000-talets postmoderna stadslandskap. Först och främst har detta varit en fråga om hälsa, fysisk som mental. De senaste åren har flertalet internationella och svenska forskningsrapporter visat att vårt hälsoläge blir allt sämre, särskilt när det gäller övervikt och stressrelaterade sjukdomar. Samtidigt visar samtida forskning hur viktig utevistelse och naturupplevelser är för hälsa och välbefinnande. Inte minst barns behov av utevistelse och lek har på senare tid blivit mycket uppmärksammat. Mindre uppmärksammat och utforskat är grönområdenas betydelse för ekonomisk utveckling. Vissa studier har visat att närheten till grönområde har en påverkan på fastighetsvärden. Om man tittar i tidningarnas bostadsannonser blir det tydligt hur närheten till park och natur är försäljningsargument. Som det största och mest centrala park- och naturområdet i Stockholm har således Nationalstadsparken en avgörande social och ekonomisk betydelse, utöver de stora historiska, estetiska och ekologiska värdena. Uppdraget Länsstyrelsen i Stockholms län har fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett program för samordning, förvaltning, skötsel och utveckling av Nationalstadsparken. I uppdraget ingår att behandla tillgängligheten för boende och arbetande i och kring Nationalstadsparken. Länsstyrelsen har gett Spacescape Ab uppdraget att utreda vissa stadsstrukturella tillgänglighetsaspekter med hjälp av ny GIS-teknik utvecklad vid Arkitekturskolan KTH. Syfte Utredningens syfte är att noggrant mäta och analysera fotgängares gångavstånd och orienterbarhet från bostäder och arbetsplatser kring Nationalstadsparken samt det lokala besöksunderlaget av boende och anställda till entréerna till Nationalstadsparkens friluftsområden. Medverkande Beställare Björn-Axel Beier, Länsstryrelsen i Stockholms län Rebecca Strömberg, Länsstryrelsen i Stockholms län Utförare Alexander Ståhle, Spacescape AB Tobias Nordström, Spacescape AB 6 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

7 Metodik och begrepp Analyserna redovisade i denna rapport utgår från fotgängarens perspektiv, dvs. gångtrafiken, och är av i princip två slag: tillgänglighet och besöksunderlag. Tillgängligheten handlar om möjligheten att nå en målpunkt, i detta fall att gå till friluftsområden. Besöksunderlaget handlar om hur många människor som bor och arbetar inom ett visst gångavstånd från målpunkten. Analyserna innefattar inte tillgängligheten till Nationalstadsparken med kollektivtrafik eller bil, dvs. vad man skulle kunna beskriva som Nationalstadsparkens regionala tillgänglighet. Besöksunderlag med mera tar inte hänsyn till besök på olika rekreationsanläggningar inom området, t.ex. museer och caféer. Fotgängares tillgänglighet och olika avstånd Tillgänglighet kan beskrivas på en mängd olika sätt. Idag relateras ofta ordet tillgänglighet till funktionshindrades möjligheter att tillgodogöra sig sin miljö. Begreppet har också använts mycket inom transportforskningen. Nationalencyclopedien definierar tillgänglighet inom geografin som möjlighet att ta del av något eftersträvansvärt. För en bestämd person beror dessa möjligheter exempelvis på hennes fysiska rörlighet och den geografiska närheten till det eftersökta. Fågelavstånd, gångavstånd och orienterbarhet I denna rapport analyseras fotgängares tillgänglighet i form av olika avstånd. Det vanligaste sättet att mäta avstånd i geografiskt informationssystem (GIS) är fågelavstånd. Det betyder närmaste avståndet mellan två punkter på karta. I denna rapport ligger tyngdpunkten på de mer realistiska och verklighetsnära måtten gångavstånd och orienterbarhet. Gångavstånd mäts som faktiskt gångavstånd, där man kan gå, från en punkt till en annan i landskapet, dvs. det tar hänsyn till gång- och gatuvägnätets sträckning som begränsas av både kvartersformer och andra avstängda områden. Gångavstånd mäts i meter. Orienterbarhet mäts här i hur många gångar man måste byta riktning för att nå ett mål. Detta är ett nytt mått som kan mätas med hjälp av axiallinjer. En axiallinje definieras som en siktlinje som också är möjligt att gå längs med. Orienterbarheten, som mäts med hjälp av en axiallinjekarta, är alltså det minsta antalet gånger man måste byta axiallinje för att nå ett mål. Space synyax-analys Axiallinjen och axiallinjekartan har tagits fram inom den så kallade Space syntax-forskningen som bedrivits på Bartlett School of Architecture vid University College London i England. Sk. integrationsanalyser av axiallinjekartor har visat sig fånga gångtrafikens rörelsemönster och människors sätt att navigera sig, på ett sätt som inte vanligt metriskt gångavstånd kan förklara. Mer integrerade stadsrum och stråk kan sägas ha mer centrala och orienterbara lägen vilket gör att de drar till sig mer gångtrafik. Detta samband har undersökts Fig. Axiallinjer. Principer för hur axiallinjer karteras för en rak gata, kurvig gata (plan) och backig gata (sektion). Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 7

8 empiriskt i en rad vetenskapliga studier i både svenska och utländska städer (Hillier 1984, 1993, 1996). Ståhle (2005) har visat att axiallinjeavstånd även har betydelse för upplevd närhet till grönområden i Stockholm. Samma studie har också visat att grönområem som ligger mer integrerat enligt space syntax-analyserna används mer frekvent, just därför att ligger integrerat i framförallt gatunätet, och så att säga i vägen för många vardagsrörelser i staden. Ett välintegrerat grönområde får således många spontana besökare. Represenatationer av det offentliga rummet. Högst upp det kontinuerliga rummet av gator och torg och längst ner samma stadsområde beskrivna med minsta antalet axiallinjer. (Hillier 1996). Fotgängares räckvidd är ca 1000 m Vägverket et al (2004) menar att räckvidden för en frisk vuxen fotgängare är 1-1,5 km, med hänvisning till Forwards resvanestudier i Göteborg (1998). Detta stämmer i stort med Hörnstens och Fredmans enkätundersökning i Sverige om avstånd till tätortsnära rekreationsskog (Hörnsten & Fredman 2000). Fig. Resesätt till rekreationsskog. Andel inom avståndsklasser. (Hörnsten & Fredman 2000) Hörnstens och Fredmans slutsatser är att 1,0 km är det kritiska avståndet till tätortsnära rekreationsskog för friska vuxna fotgängare. Med stöd i Space syntax-forskningen går det även att hävda att tre axialsteg är en slags navigerbar räckvidd för fotgängare i stadsmiljö (Hillier et al 1984, 1993, 1996). Genhetskvot och orienterbarhetskvot Genhetskvot och orienterbarhetskvot är två mått som avser att fånga hur effektiv stadsstrukturen för att tillgängliggöra en viss nyttighet, i detta fall friluftsområden i Nationalstadsparken. Ett område med mycket barriärer får således en låg genhetskvot och orienterbarhetskvot. Barriärer är dock inte alltid så tydliga utan avgörs på ett mer diffust sätt av stadsstrukturen i sig själv, organisationen av dess gatunät. Genhetskvoten mäts vanligen inom transportforskningen som fågelavståndet dividerat med gångavståndet. Det betyder att om de båda avstånden är samma så är genheten 1, dvs. så hög den kan bli. Om man får gå dubbelt så långt som det är fågelvägen är genheten 0,5 osv. Orienterbarhetskvot prövas i denna rapport som ett mått på hur effektiv stadsstrukturen är att synliggöra målpunkter och definieras som fågelavståndet/ (gångavståndet x axiallinjeavståndet). En konsekvens av detta mått är t.ex. att långa raka gator genom bebyggelsen ut i naturen, som esplanadsystemet på Östermalm, skapar en hög orienterbarhetskvot. Orienterbarhetskvoten går som genhetskvoten från 0 till 1, men den tidigare är naturligen generellt lägre. 8 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

9 Tillgänglighet för friska vuxna Analyserna utgår från gruppen friska vuxna, d.v.s. den rör i mindre utsträckning rörelsehindrade och barn som inte har samma räckvidd. Drygt en miljon svenskar anser sig ha begränsad rörlighet och av dessa använder drygt hjälpmedel såsom rullstol, rollator eller käpp (SCB 1999). Det handlar således som ca 10 %, av befolkningen, funktionshindrade och äldre, som har begränsad rörlighet. Barn är en annan grupp, som inte ingår i dessa siffror. Barn under 12 år, dvs. ca 10 % av befolkningen, har i forskningen visat sig ha svårigheter att hantera större trafikmängder och i lägre åldrar har de kortare räckvidd. Barn går dock sällan på egen hand ut i naturen utan tar ofta hjälp av vuxna; föräldrar, förskolepersonal och lärare. Sammanfattningsvis ska analysen av tillgänglighet läsas gällande friska vuxna som kan ta sig ut på egen hand. Detta motsvarar följaktligen ca 80 % av befolkningen. Besöksunderlag och besökstryck Analyser av besöksunderlag och besökstryck baseras på tillgänglighet till befolkning i analysområdets fastigheter. Analyserna som utförs för både boende och anställda, dvs. både dag- och nattbefolkning, kan leda till vissa överlappningar för dem som både bor och arbetar inom analysområdet. Besöksunderlag Besöksunderlag definieras här som tillgänglig befolkning, dvs. den mängd boende och arbetande som finns inom gångavstånd. Beräkningarna av besöksunderlaget görs på två sätt, som potentiellt och realistiskt. Potentiellt besöksunderlag innebär antal människor som bor och arbetar inom gångavståndet 1000 meter. Räckvidden 1000 meter har valts med stöd i Hörnstens och Fredmans forskning (2000). Realistiskt besöksunderlag innebär antal människor som bor och arbetar inom gångavståndet 1000 meter, men viktat för antalet axialsteg de har till närmaste entré. Denna beräkning grundar sig på resultat som framkommit i Ståhles forskning vid KTH (2005) där korrelation fanns mellan upplevd besöksfrekvens och faktiskt axialavstånd till närmaste rekreationsområde. Enkelt förklarat så betyder det att ju lättare rekreationsområdena är att hitta ju oftare går man dit. Besökstryck Medelsvensken gör 1-2 besök i skog eller större naturområde var fjortonde dag enligt aktuell forskning (Lindhagen & Hörnsten 2002). När det gäller besöksvanorna för Nationalstadsparken skiljer sig detta sannolikt kraftig beroende på var man bor och verkar, men det kan vara en rimlig uppskattning att de som finns inom gångavstånd i genomsnitt går minst en gång i veckan till Nationalstadsparken. De flesta av de som har arbetsplats inom parken, t.ex. Frescati, besöker också denna indirekt på vägen till jobbet. Denna, i stadsrumsforskaren Jan Gehls termer, passiva användning av parken är precis lika viktig som den målstyrda aktiva rekreationen. Det lokala besökstrycket, som antalet besök per år, kan således räknas ut som besöksunderlaget, potentiellt eller realistiskt, multiplicerat med 52. Det ska betonas att detta är en högst grov uppskattning, och att denna siffra endast gäller besök till fots från bostäder och arbetsplatser till friluftsområdena i Nationalstadsparken. Till dessa besök kommer resande med kollektivtrafik och bil samt besök till olika rekreationsanläggningar. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 9

10 GIS-modell Place Syntax Alla analyser har genomförts med en GIS-modell som utvecklats vid Arkitekturskolan KTH, kallad Place syntax. Place syntax-analyser utförs i GIS-programmet MapInfo med applikationen Place Syntax Tool (PST). För att kunna utföra de olika beräkningarna behövs ett sammansatt geografiskt informationssystem (GIS), som innehåller alla nödvändiga geografiska data. Det GIS som använts består principiellt av databärande ytor, axiallinjer och entrépunkter. De databärande ytorna är friluftsområdena och fastigheter (med t.ex. befolkningsstatistik). Axiallinjerna utgör en modell av det tillgängliga gång- och gatusystemet. Entrépunkterna som utgör länken mellan ytorna och linjerna är dels fastighetsentréer (adresspunkter), dels entréer till friluftsområdena. Ytor, linjer och punkter knyts ihop till ett enhetligt GIS där tillgänglighet (avstånd) kan beräknas. Modellens noggrannhet Noggrannhet i GIS-modellen begränsas främst av kopplingen mellan linjer och punkter. Punkterna är mycket noggrant lokaliserade, medan axiallinjernas positionering, längs t.ex. en gata, är mindre exakt. När punkterna kopplas till linjerna finns således en trubbighet i systemet, särskilt gäller de punkter som ligger i anslutning till axiallinjekorsningar. Det är då inte självklart till vilken axiallinje en adress i t.ex. en T-korsning skall kopplas. (Place Syntax Tool väljer automatiskt den linje som är närmast). Detta innebär mycket liten påverkan på gångavståndet i meter, men för axiallinjemåttet kan det innebära ett extra steg. När det gäller analyser för en stor mängd adresspunkter (> 1000), som i denna studie, blir felmarginalen så liten att den betraktas som försumbar. Place Syntax Tool har noga testats i ett forskningsprojekt på Arkitekturskolan KTH. Testen finns publicerade i internationell refereegranskad forskningspublikation (Ståhle et al 2005). Fig. Geografiskt informationssystem bestående av databärande ytor (fastigheter och friytor här skrafferad), axial-linjer, och entrépunkter (fastighetsentréer små stjärnor, parkentréer stora stjärnor). Kartbilden är ett urklipp över Klara kyrkogård med omgivning. 10 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

11 GIS-underlag och avgränsningar Analyserna av tillgänglighet och besöksunderlag bygger på en stor mängd geografisk information. Det geografiska informationssystem (GIS) som byggts upp för analyserna innehåller friluftsområden, deras entrépunkter, axiallinjer, fastigheter och deras adresspunkter. I GIS-sammanhang är de genomförda analyserna att betrakta som mycket detaljerade. Analysområde Analysområdet innefattar bebyggelse som ligger inom 1500 meter fågelvägen från Nationalstadsparkens gräns. I resultatredovisningen indelas analysområdet dels i olika stadsdelar (Östermalm, Hjorthagen, Frösunda etc.) och dels i olika friluftsområden (Hagaparken, Norra Djurgården, Sörentorp-Ulriksdal). Indelningen i stadsdelar är ej officiella administrativa enheter utan baseras i stort på kartan i telefonkatalogen för att göra redovisningen begriplig även för bredare allmänhet. Fig. Analysområde. Nationalstadsparkens avgränsade friluftsområde är skrafferat i grönt. Fig. Stadsdelar inom analysområdet. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 11

12 12 Fig. Kartunderlag. Skala 1: Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

13 Kartunderlag Det GIS som använts för analyserna består av fem kartskikt: Nationalstadsparkens friluftsområde (1338 ha) Entrépunkter till Nationalstadsparkens friluftsområden (282 st) Axiallinjer (4519 st) Adresspunkter (13440 st) Fastigheter (6027 st) GIS-underlaget är således mycket omfattande och detaljerat, vilket borgar för en stor precision i analyserna. Nationalstadsparkens friluftsområde och entrépunkter Friluftsområde definieras som sammanhängande parkoch naturområden, större än 50 ha. Koloniområden ingår i friluftsområden, men inte idrottsplatser. Friluftsområdenas avgränsning i Solna kommun följer Översiktsplanens avgränsning av grönområde viktig för rekreation och biologisk mångfald. I Stockholms stad har Stockholms grönkarta använts som underlag för friluftsområdets avgränsning. Här har större sammanhängande friområden med värdena skogskänsla, promenader och rofylldhet avgränsats som friluftsområden. Friluftsområdenas entrépunkter har karterats där axiallinjer och friluftsområde möts. Stöd för karteringen i Stockholms stad har även varit utredningen Nationalstadsparkens entréer (Stockholms stadsbyggnadskontor 2004). Axiallinjekartan Axiallinjekartan har karterats av Spacescape under åren utifrån karteringsmetodiken utvecklad vid Space Syntax Laboratory vid UCL i London (se t.ex. Hillier 1996). Linjerna karteras först utifrån en flygbild (ortofoto) och kontrolleras sedan i fält. Pga karteringens ålder så har vissa förändringar i gång och gatustrukturen som gjorts senare år inte kommit med. En sådan är den nya bron mellan Ruddamen och KTH. (Analysresultaten tydligt på behovet av denna bro.) Fastighetsytor och adresspunkter Fastighetsytorna i Stockholm kommer från Stockholm stadsbyggnadskontor. I Solna, Sollentuna och Danderyd kommer fastighetsytorna från Lantmäteriet, via Länsstyrelsen. Spacescape har även karterat de detaljplaner som vunnit laga kraft och avser att byggas inom kort. Det gäller framförallt detaljplaner för Silverdal och Frösunda i Solna, vilka kommer från Solnas stadsarkitektkontor. Institutionsområden som KTH och KI har delats upp i mindre fastighetsytor, för att få en bättre upplöst resultatbild. Principen för uppdelningen har varit att dela in ytor utifrån mindre byggnadsgrupper eller stora enskilda byggnader. Adresspunkterna i Stockholm kommer från Stockholm stadsbyggnadskontor. I Solna kommer de från Solna arkitektkontor. I Sollentuna och Danderyd kommer de från Lantmäteriet, via Länsstyrelsen. I Sollentuna är adresspunkterna endast en mittpunkt i fastigheterna. För detaljplanerna som karterats av Spacescape har även adresspunkter karterats. GIS-underlag och koordinatsystem För att sammanställa GIS-underlaget från både Stockholms stadsbyggnadskontor och Länsstyrelsen har GIS-skikten projicerats till Stockholms lokala koordinatsystem ST74. Anledningen till att ST74 valts är att det mest exakta GIS-underlaget finns i Stockholms kommun. Projiceringen har utförts med stöd av konsultexpertis och programvara från Geografiteknik AB. Projiceringen innebär en felmarginal på 5-15 meter i de yttre delarna av analysområdet. Detta ska beaktas vid läsningen av statistiken. T.ex. för räckvidden 1000 meter innebär det en felmarginal på +- 1 %, vilket är att betrakta som försumbar, vid den sorts övergripande tolkningar av analyserna som görs i denna utredning. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 13

14 14 Fig. Källor för befolkningsstatistik. Skala 1: Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

15 Befolkningsstatistik Befolkningsstatistiken kommer från olika källor. Huvuddelen är dock från Stockholms stad och Lantmäteriet. Befolkningsstatistiken om boende och anställda kommer inom Stockholms stad från Utrednings- och statistikkontoret (USK) från år Befolkningsstatistiken för Solna, Sollentuna och Danderyd för år 2001 kommer från Lantmäteriet via Länsstyrelsen, men gäller endast boende. Befolkningsstatistiken för större institutionsområde och arbetsplatser har inventerats av Spacescape via Internet och telefon. Institutionens totala befolkning har spridits ut på institutionens olika fastighetsytor (om det är fler) baserat på fastighetsytans area, dvs. ju större area ju mer befolkning. Polishögskolan: 906 studenter, 90 anställda GIH: 556 studenter 100 anställda KI: studenter, 1440 anställda, 800 doktorander KS: anställda Sofiahemmet: 370 anställda, 360 studenter Stockholms universitet: studenter och 6000 anställda (Frescati, Fysikcentrum och Kräftriket) KTH: studenter och 3000 anställda Danderyd sjukhus: anställda Moderna museet: 130 anställda SAS/Frösundavik: 1200 anställda SAS institute: 94 anställda Övriga fastighetsytor inom analysområdet som saknar befolkningsstatistik är av två slag. Dels är det fastighetsytor utan befolkningsdata från USK eller Lantmäteriet och dels är det detaljplaner som vunnit laga kraft. Befolkningsmängderna för dessa ytor har beräknats utifrån ett uppskattat exploateringstal. Befolkningsmängden i varje unik fastighet har beräknats genom att exploateringstalet har multiplicerats med fastighetsytan och sedan dividerats med 50 (kvm/ pers). Kvoten 50 kvm/pers kommer från ett beräknat snitt för befolkningsstatistiken inom Stockholms stad. Silverdal: 650 bostäder x 2,5 = 1625 boende, kvm kommersiella lokaler/ totalt= 2925 anställda = exploateringstal 0,77 (Södra Silverdal (detaljplan har vunnit laga kraft): 916 = exploateringstal 0,77) Frösunda (detaljplan har vunnit laga kraft): exploateringstal 2,0 Fastigheter där uppgift om befolkning saknas inom Stockholms stad: Stockholms stenstad: exploateringstal 2,0 Institutioner och idrottshallar samt arbetsplatser och bostadsområden i Solna, Sollentuna och Danderyd: exploateringstal 1,0 Villaområden och trådgårdsstad: exploateringstal 0,2 Småhusbebyggelsen inom Nationalstadsparken har inte räknats med på grund av att information om fastighetsytor eller befolkningsstatistik har inte funnits tillgänglig. För Nationalstadsparken i sin helhet utgör dessa en mycket liten del av besöksunderlaget. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 15

16 Resultat och slutsatser Resultaten redovisas här för tillgänglighet och besöksunderlag i form av kartor och tabeller. Statistiken i tabellerna läses helst mot kartorna så att siffrorna blir begripliga i sitt geografiska sammanhang. Tillgänglighet gångavstånd och orienterbarhet Tabellen till vänster visar resultaten av GIS-analyserna för gångavstånd och orienterbarhet till närmsta entré till Nationalstadsparkens friluftsområden. Resultaten visar ett genomsnitt för alla adresspunkter inom stadsdelen. Fågelavståndet i tabellen har emellertid bara översiktligt mätts från stadsdelens mittpunkt, vilket avser representera ett snitt för adresspunkterna inom stadsdelen. Fågelavståndet är således, till skillnad från gångavstånd och orienterbarhet, en mycket grov generalisering. Därför tas heller inte stadsdelar med som i princip ligger inneslutna i friluftsområdena. Fågelavståndet redovisas för att bedöma genhetskvot och orienterbarhetskvot. Kvoterna är mått på stadsstrukturen effektivitet, och de kan i förlängningen visa på möjligheter att förbättra tillgängligheten. Resultaten för fågelavstånd, genhetskvot och orienterbarhetskvot ska läsas mycket översiktligt och mer som en fingervisning om situationen. Särskilt intressanta siffror är markerade, där grönt är anmärkningsvärt bra och rött är anmärkningsvärt dålig tillgänglighet. Tillgängligheten till alla Nationalstadsparkens friluftsområden Gångavstånd: Generellt sett har alla stadsdelar inom Nationalstadsparken mycket kort gångavstånd till parkens friluftsområden. Stor metrisk närhet har även bebyggelsen kring Roslagstull, Norrtull, samt östra Östermalm. På kartorna syns hur E4: an utgör en stark barriär för många stadsdelar i Solna. Stadsdelar inom analysområdet som ligger utanför 1000 räckvidd är norra Silverdal, Stocksund-Inverness, västra Hagalund, KI, norra Hjorthagen, sydvästra Östermalm, södra Vasastaden, City och Gamla stan. Orienterbarhet: Generellt sett har alla stadsdelar inom Nationalstadsparken mycket god orienterbarhet till parkens friluftsområden, dvs. bor man inom Nationalstadsparken så har man lätt att hitta till dess friluftsområden. Andra stadsdelar som ligger upplevelsemässigt mycket nära (1-2 axiallinjesteg) friluftsområdena är KTH och Östermalm. Det är anmärkningsvärt att Hjorthagen är den stadsdel som ligger näst längst bort upplevelsemässigt sett. Det finns flera intressanta skillnader mellan analyserna för gångavstånd och orienterbarhet. Den mest märkbara är att östra Östermalm, tack vare integrerat gatunät och esplanadsystem, har fått hög orienterbarhet men att norra Vasastaden, på grund av norrtulls trafikapparat, har fått väsentligt lägre orienterbarhet. 16 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

17 Stadsdel Gångavstånd (m) Orienterbarhet (ax) Ca Fågelavstånd* (m) Ca Genhets-kvot (F/G) Fig. Resultat för gångavstånd och orienterbarhet till närmsta entré till Nationalstadsparkens friluftsområden, som genomsnitt för alla adresspunkter inom stadsdelar i (*) och kring Nationalstadsparken. Grön ruta indikerar mycket god tillgänglighet och röd markerar särskilt dålig tillgänglighet. Ca Orienterbarhetskvot (F/(GxO)) Albano* 150 1, Bergshamra* 200 1, ,8 0,5 City , ,9 0,2 Stocksund-Inverness , ,4 0,1 Djurgårdsstaden* 480 2, ,8 0,3 Frescati* 90 0, Frösunda 840 6, ,5 0,1 Frösundavik* 80 0, Gamla Stan , ,4 0,1 Gärdet* 420 1, ,7 0,4 Hagalund , ,3 0,1 Hjorthagen , ,7 0,1 Karolinska institutet , ,8 0,1 Karolinska sjukhuset 660 6, ,8 0,1 KTH 290 1, ,7 0,4 Lappkärrsberget* 90 1, Ruddammen 520 4, ,4 0,1 Silverdal , ,6 0,1 Skeppsholmen* , Sörentorp* 90 0, Ulriksdal , ,3 0,0 Vasastan , ,7 0,1 Östermalm 830 1, ,5 Hela analysområdet , Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 17

18 1000 meter Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområden. Mätt i faktiskt avstånd från byggnadsentré till närmaste parkentré. Skala 1: meter 18 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet

19 1000 meter Orienterbarhet till Nationalstadsparkens friluftsområden. Mätt i faktiskt avstånd från byggnadsentré till närmaste parkentré. Skala 1: meter Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet 19

20 Stadsdelar med anmärkningsvärt hög tillgänlighet till Nationalstadsparkens friluftsområden Bergshamra Fig. Gångavstånd - Bergshamra. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde från varje entré. Fig. orienterbarhet - Bergshamra. Gångavstånd till Nationalstadsparkens friluftsområde från varje entré. 20 Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet