Föräldraledighet och pappor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föräldraledighet och pappor"

Transkript

1 Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Kandidatuppsats 10 poäng Föräldraledighet och pappor En empirisk studie om vad som påverkar pappornas uttag Författare: Thomas Eriksson Handledare: Inga Persson och Anna Meyer Framlagd: januari 2005

2 Sammanfattning I Sverige har vi en generös föräldraförsäkring som gör det möjligt för föräldrarna att stanna hemma med sina barn. Trots att det finns en stor flexibilitet i föräldraförsäkringen och att papporna tar ett allt större ansvar, är det fortfarande mamman som tar ut huvuddelen. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar hur föräldraförsäkringen fördelas och då med fokus på pappans uttag. Som teoretisk bakgrund används bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som föräldrarna själva uppgett har betydelse för uppdelningen. Nästan en tredjedel svarade att ekonomiska skäl vägde tungt. En annan viktig slutsats från denna del var att mannens arbete ansågs ha större betydelse, för fördelningen, än mammans. För att undersöka vilka faktorer som faktiskt hade betydelse för hur stor andel pappan i slutändan tog ut, användes ett datamaterial som berörde barn födda 1993 och Slutsatserna från denna undersökning var att ekonomiska hänseenden tas då föräldrapenningen skall delas mellan mamman och pappan. Vad gäller lämpligheten att använda nationalekonomiska teorier visade den ekonometriska analysen att teorierna såsom Beckers, var svåra att applicera på föräldraledighet. Istället fanns ett visst stöd för vissa spelteoretiska modeller kunde användas och detta på grund av att det troligen finns processnytta i anslutningen till vård av barn. Nyckelord: föräldrapenning, Becker, spousal-labor, spelteori, ekonometrisk analys 1

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Teori, material och metod Avgränsning Disposition Teoretiska modeller Gary Beckers modell Spousal-labor Spelteoretiska modeller Kooperativa hushållsmodeller Icke-kooperativa hushållsmodeller Skillnader i utfall Kompletterande teorier Humankapitalteori Statistisk diskriminering Signaleringsteori Den svenska föräldraförsäkringen Kortfattad beskrivning Uppdelning Motiv för uppdelning Parternas nöjdhet Beskrivning av datamaterial Begränsningar Ekonometrisk metod Beskrivning av variabler Förväntade effekter av variabler Ekonomi Sektor Utbildning Ålder Civilstånd Resultat Resultat av olika variabler Ekonomi Sektor och utbildning Ålder och civilstånd Sammanfattande analys

4 Bilaga...44 I. Konfidensintervall vid jämförelser II. Specifikationstest III. Heteroskedasticitetstest Referenser

5 Förteckning över figurer, diagram och tabeller Figur 2.1: Nytta för spelare i och j Figur 2.2: Payoff-matris Diagram 3.1: Föräldrapenningens uppdelning Diagram 3.2: Egna skäl till vad som styrde föräldrapenningens uppdelning Diagram 3.3 Varför parterna inte var nöjda Tabell 4.1 Förklaring av variabler Tabell 5.1 Resultat från regressionen

6 1 Inledning I det verkliga livet är det främst tiden som sätter gränserna. Om vi vill köpa en ny dator eller ett hus kan vi alltid arbeta mera, men hur vi än försöker kan ett dygn aldrig bli längre än tjugofyra timmar. Inom nationalekonomi ägnas resurser åt att undersöka hur denna tid fördelas. Det kan handla om hur länge vi marknadsarbetar, men det kan också gälla hur ickemarknadsarbete fördelas mellan makar. En del i detta, är den tid som läggs på att vårda och uppfostra sina barn. Att skaffa barn kan vara drömmen för många, det är ett slags kvitto på att en familj har bildats. Detta kan till viss del stämma, men när hushållet utökas innebär det även förändringar för de nyblivna föräldrarna. Nu skall ytterligare en individ bekostas av hushållet och denna person kommer även att ta mycket tid i anspråk. Eftersom vi inte har obegränsat med tid måste tiden, som läggs på barnet tas från någonting annat. I de allra flesta fallen innebär detta mindre tid på arbetsplatsen. För att göra detta möjligt har vi, i Sverige, en föräldraförsäkring som gör det ekonomiskt möjligt för föräldrar att stanna hemma med sina barn. Hur denna föräldraförsäkring utnyttjas och fördelas är nästan helt upp till föräldrarna själva att bestämma. 1.1 Syfte Eftersom den svenska föräldraförsäkringen ger föräldrarna stort handlingsutrymme, är det av intresse att undersöka hur föräldrarna förvaltar denna valfrihet. Syftet med denna uppsats blir därmed att undersöka vilka faktorer som påverkar uppdelningen av föräldraledigheten mellan föräldrarna. Dels kommer föräldrarnas uppgivna skäl för fördelningen att redovisas, dels används ekonometriska metoder för att undersöka vilka faktorer som faktiskt spelar roll. Denna uppsats kommer även att ta reda på om de befintliga nationalekonomiska teorierna kan användas för att analysera användandet av föräldrapenning. Ett annat syfte är att undersöka om de skäl som föräldrarna uppger för fördelningen verkligen har betydelse i den 5

7 ekonometriska modellen. Med andra ord kommer resultaten från regressionen att jämföras med vad föräldrarna själva har uppgett som skäl för föräldrapenningens uppdelning. 1.2 Teori, material och metod För att besvara min frågeställning har jag använt mig av relevanta nationalekonomiska teorier som kan användas för att förklara uppdelningen av marknadsarbete och icke-marknadsarbete inom ett hushåll. Källor till dessa teorier är diverse nationalekonomiska standardverk. För de ekonometriska skattningarna och annan empirisk framställning används datamaterialet Tid och Pengar som kommer från Riksförsäkringsverket. 1 Även datamaterial från Försäkringskassan används. Som källa till den svenska föräldraförsäkringens utformning används främst upp-gifter från Försäkringskassan. Förutom detta används diverse artiklar och andra publikationer som alla behandlar uppdelning av föräldraledigheten eller ickemarknadsarbete. 1.3 Avgränsning Denna uppsats avgränsas till att enbart undersöka föräldrapenningen. Detta betyder att den tillfälliga föräldrapenningen inte kommer att behandlas. En andra avgränsning kommer att ske då denna uppsats endast undersöker den svenska föräldrapenningen. Anledningen till detta är dels att de data som används enbart behandlar Sverige, dels att de olika ländernas regelverk för föräldrapenning kraftigt skiljer sig åt. 1.4 Disposition I kapitel två sammanfattas olika nationalekonomiska teorier. Dels är det teorier som är utformade för att beskriva hur makarna delar på marknadsarbete respektive icke- 1 På Riksförsäkringsverket vill jag tacka Stina Berggren och Ann-Zofie Duvander för att jag fått ta del av deras datamaterial. Från och med den förste januari 2005 är Riksförsäkringsverket en del av Försäkringskassan. 6

8 marknadsarbete, dels kommer mer generella nationalekonomiska resonemang att redovisas. Kapitel tre beskriver hur den svenska föräldraförsäkringen är utformad och hur den historiskt har fördelats mellan könen. I detta kapitel redovisas även vilka skäl föräldrarna uppgett har haft betydelse för hur de fördelat ledigheten, och i de fall de inte var nöjda, redovisas hur de skulle vilja att ledigheten fördelades. Det fjärde kapitlet beskriver datamaterialet och den ekonometriska modell som kommer att användas. I detta kapitel kommer även förväntade resultat att presenteras och en del av den forskning som bedrivits inom området. I kapitel fem presenteras den ekonometriska skattningen. Uppsatsen avslutas i kapitel sex med en sammanfattande analys. 7

9 2 Teoretiska modeller Inom nationalekonomin finns ett flertal teorier och modeller som alla kan skapa förståelse för hur makar väljer att allokera sin tid mellan marknadsarbete och icke-marknadsarbete. Bland annat har Gary Beckers arbeten vunnit stort genomslag. På senare tid har även spelteori tillfört ny kunskap till området och till viss del ifrågasatt tidigare teorier. Innan vi går in närmare på vilka teorierna är måste vi först fråga om teorierna även går att använda för att analysera föräldraledighet? Som Deutsch et al. (1993 s. 1154f) visar finns det skillnader mellan vård av barn och vad som anses vara traditionellt icke-marknadsarbete. 2 Ett exempel på urtypen av icke-marknadsarbete är städning. Detta är en syssla vi allra helst skulle slippa eftersom det inte ger någon direkt nytta. Däremot får vi nytta av resultatet, efteråt, och därför ägnar vi oss ändå åt denna aktivitet. Att vårda och uppfostra ett barn kan delvis analyseras på samma sätt om föräldrarna antas få nytta om barnet senare blir skötsamt. Däremot är det troligt att föräldrarna även får direkt nytta av att vårda barnen, så kallad processnytta. Givetvis behöver inte detta vara fallet men med tanke på hur mycket tid som läggs på varje barn, skulle den senare belöningen behöva vara väldigt stor för att någon skulle bemöda sig med att skaffa barn. Även Sundström och Duvander (2002 s. 434) pekar på bristerna med att använda samma teorier för att förklara så vitt skilda aktiviteter. En av bristerna med att använda samma teorier är att konsekvenserna vid försummelse är väldigt olika. Om man skjuter på städningen till nästa dag får detta inte så stora följder, men däremot skulle konsekvenserna bli väldigt mycket större om ett barn inte skulle få mat. 3 Å andra sidan finns det skäl som talar för att det går att använda samma teorier. Som visas ovan finns det olikheter, men det finns även flera likheter. Att vårda ett barn består inte av en enda syssla. Istället kan det vara allt ifrån att leka med barnet, till att mata och byta blöja. Detta skulle visa att det inte alls är säkert att alla moment som krävs för att vårda ett barn ger direkt nytta till föräldrarna. Ett liknande resonemang kan användas i traditionellt ickemarknadsarbete. Som Ahrne och Roman (1997) visar finns det även stora skillnader i de 2 I detta kapitel använder jag uttrycken vård av barn och traditionellt icke-marknadsarbete för att skilja dem åt. 3 För en vidare diskussion hänvisas till Sundström och Duvander (2002) samt Deutsch et al (1993). 8

10 arbeten som utförs inom hushållet. De väljer att kalla de sysslor som har karaktären av att vara rent arbete för just arbete, medan andra sysslor istället kan betraktas som fritidssysselsättning. Detta exemplifierar de genom matlagning: Att till exempel laga lite festlig mat till en lördagsmiddag kan ofta ses som en fritidssysselsättning, medan den dagliga matlagningen på veckodagar definitivt är en form av arbete. (Ahrne och Roman 1997 s.26) En annan aspekt som talar för att man kan använda sig av samma teorier är det faktum att den förälder som är hemma även tar hand om de vardagliga hushållsbestyren. I SCB: s publikation tid för vardagsliv (2003) uppskattades hur lång tid föräldrar ägnar åt barnomsorg. Sammanboende kvinnor, med småbarn, ägnade knappt tre timmar åt barnomsorg. Motsvarade siffra för män var mellan en till en och en halv timma. Övrig tid ägnades traditionellt ickemarknadsarbete. Även Ahrne och Roman visade att den förälder som var hemma med barnet även gjorde en stor del av de andra sysslorna i hushållet. De visade att detta även gällde om makarna, innan de skaffade barn, delade lika på icke-marknadsarbetet (1997 s. 78ff). 2.1 Gary Beckers modell I boken A Treatise on the Family, 4 ger Becker sin bild av hur en familj fungerar. Som utgångspunkt för sin teori menar Becker att individen inte kan få nytta direkt av marknadsvaror, utan att dessa måste bearbetas i hushållet för att då bli så kallade commodities. En nyttofunktion får då följande utseende: U = U ( Z, Z 2... Z 1 n ) I nyttofunktionen ovan är Z en commodity. Den kan exempelvis föreställa hälsa eller barn. Som tidigare nämndes kan bara dessa fås genom att både marknadsarbete och ickemarknadsarbete utförs. För ett ensamhushåll innebär detta att han eller hon måste ägna sig åt båda dessa sysslor. Skulle däremot hushållet bestå av två eller flera personer kan varje individ specialisera sig i antingen marknadsarbete eller icke-marknadsarbete. Vem som specialiserar sig på vad beror på vilka komparativa fördelar respektive person har. Mekanismen fungerar 4 I denna del kommer jag uteslutande att använda mig av den nämnda boken och då främst kapitel ett, två och åtta. 9

11 precis på samma sätt som handelsteori, där varje land (istället för person) tillverkar vad som just det landet kan tillverka, relativt sett, mest effektivt. Om varje land (person) ägnar sig åt den sysslan där de är mest effektiva, relativt sett, kommer det totalt sett att tillverkas flera varor (commodities). Denna vinst som görs då två personer samarbetar är en central del i Beckers teori. Vem som, i hushållet, har komparativ fördel i respektive område är inte på förhand bestämt. Becker menar att individen genom investeringar i sektorspecifikt humankapital 5 kan skapa sig en komparativ fördel i antingen marknadsarbete eller icke-marknadsarbete. En annan viktig del i Beckers familjemodell är att det i hushållet finns en person som är det altruistiska överhuvudet. Att modellera för altruism i en nyttofunktion görs på följande sätt: U = U Z, Z... Z, ψ ( U )] F [ 1 2 n B I denna nyttofunktion får F (förälder) indirekt nytta av att B (förälderns barn) får nytta. ψ är den vikt som F lägger på barnets nytta. Ju större ψ är, desto större genomslag får B på F:s nytta. Vidare har överhuvudet möjlighet att omfördela resurser inom familjen och därmed indirekt omfördela nyttan mellan hushållets medlemmar. Då denna transferering är möjlig kan hushållets övriga medlemmar vara själviska i den meningen att de inte är altruistiska, men ändå kan de fås att verka för att hushållets nytta skall maximeras. Detta kan visas på följande sätt. 6 Ett hushåll består av tre personer, Anna, Peter och Johanna. I exemplet antas Anna vara det altruistiska överhuvudet, medan de andra är själviska vad gäller deras nyttofunktioner. Vidare antar vi att Peter har möjlighet att få en löneökning motsvarade 1000 kr. Om Peter tackar ja till denna lönehöjning leder detta till att Johanna får en löneminskning med 1500 kr. Eftersom Peter antas vara självisk kan valet tyckas självklart, han borde välja lönehöjning. Men då Anna har möjlighet att omfördela resurser inom familjen kommer aldrig Peter att få sin lönehöjning tillgodo. Hela hans löneökning, plus lite till, kommer att gå till Johanna eftersom hennes löneminskning var större än hans löneökning. I det långa loppet förlorar han alltså på lönehöjningen. Det optimala valet är således att maximera hushållets resurser, han bör därför tacka nej till den högre lönen. Becker kallar detta för The Rotten Kid Theorem. 5 Med sektorspecifikt humankapital menas humankapital som endast kan användas i en sektor, antingen marknadsarbete eller icke-marknadsarbete. 6 Detta exempel är hämtat från A Treatise of the Family (s. 287f) och är till viss del omarbetat. 10

12 Becker gör inte i sin modell några antaganden om huruvida det är kvinnor eller män som har en komparativ fördel i marknadsarbete respektive icke-marknadsarbete. Däremot menar han att de sektorspecifika investeringarna i humankapital börjar redan i tidig ålder. Eftersom det är svårt att redan från början veta vad ens barn har för komparativa fördelar, menar Becker att föräldrar tenderar att lära upp barnen inom den sektor där respektive kön traditionellt sett har haft en komparativ fördel. För kvinnor skulle detta betyda att de redan i tidiga år utbildas till icke-marknadsarbete. Detta, menar Becker, leder till att könsrollerna förblir oförändrade. 2.2 Spousal labor En annan forskare som har analyserat fördelningen av arbete inom ett hushåll är Shoshana Grossbard-Shechtman 7. Den modell hon har utformat heter spousal-labor -modellen. Till skillnad från Beckers modell, där familjen antogs styras av ett altruistiskt överhuvud, är det den enskilde individen som står i centrum. Spousal-labor -modellen antar att individen är rationell och själv fattar beslut om var den ska allokera sin tid. Vad som skiljer Grossbard-Shechtmans modell från andra hushållsteorier är hur hon betraktar icke-marknadsarbete. Förutom det icke-marknadsarbete som individen själv får nytta av, finns det även arbeten inom hushållet som enbart den andra parten får nytta av. Detta kan exempelvis vara att tvätta sina egna kläder, respektive tvätta den andre partens kläder. Att arbeta för sin partner kallar Grossbard-Shechtman för spousal-labor. Grossbard-Shechtman menar att marknaden för spousal-labor fungerar på samma sätt som den för marknadsarbete. För individens del innebär detta att den nu kan arbeta på två olika arbetsmarknader. Den första är marknadsarbete och den andra är spousal-labor. En viktig del i modellen är att manlig och kvinnlig arbetskraft är dåliga substitut till varandra. De är såpass dåliga substitut att de tillhör olika marknader. Detta innebär att det totalt sett finns fyra olika arbetsmarknader. En för kvinnligt spousal-labor, en annan för kvinnlig arbetskraft och motsvarande för män, det vill säga en för manligt spousal-labor samt en marknad för manlig arbetskraft. Då denna uppdelning görs är det möjligt att bygga in ett könsperspektiv i modellen. I kritiken mot befintliga hushållsekonomiska modeller framför Sundström och Duvander (2002 s. 434) just att det saknas ett könsperspektiv som tar fasta på att kvinnor och mäns arbetsinsatser inte kan substitueras mot varandra. Det vill säga att män 7 Huvudkälla till detta stycke är Grossbard-Shechtman (1993) och då främst tredje och fjärde kapitlet. 11

13 och kvinnor fyller olika funktioner. Ett exempel på detta är debatten kring barnets behov av manliga respektive kvinnliga förebilder. Marknaden för icke-marknadsarbete fungerar som sagt på samma sätt som den för marknadsarbete. Kvantitet och pris bestäms utifrån tillgång och efterfrågan så att ett jämviktsläge uppstår. Om exempelvis det är en stor efterfrågan på spousal-labor leder detta till att ersättningen för arbete inom hushållet stiger. Priset (lönen) är inte en lön i vanlig mening, utan består istället av en så kallad kvasi-lön. Den kan bestå av överföring av pengar, men kan också vara annan ersättning som mat och husrum samt resor. Ett exempel på hur detta fungerar i praktiken kan vara en familj där mannen arbetar heltid och kvinnan är hemmafru. I denna konstellation får hustrun betalt (kvasi-lönen) för att hon utför ickemarknadsarbete som annars mannen skulle göra. På grund av att varje individ kan arbeta inom två olika arbetsmarknader kommer en förändring i den ena arbetsmarknaden att påverka den andra arbetsmarknaden. Om exempelvis den ena parten i hushållet skulle erbjudas en hög lön för marknadsarbete skulle det krävas en lönehöjning, för spousal-labor, för att han eller hon ska fortsätta utföra ickemarknadsarbete. Detta samspel mellan de båda marknaderna är något författaren ofta påpekar. I senare publicerade texter (2003) bygger Grossbard-Shechtman ut modellen och istället för att använda uttrycket spousal-labor, använder hon begreppet WIM (Work-In-Marriage), som kan delas upp i två delar. Den ena kallas för WOC (Work-On-Commonwealth) och kan definieras som hushållets kollektiva vara. Den andra kallas bara för WIM (Work-In- Marriage). För att använda samma exempel som vi använde ovan kan WIM bestå i att hustrun lagar mat åt sin man. Enligt terminologin ovan skulle vård av barn hänföras till WOC. Vad gäller tillgång och efterfrågan på WOC skriver författaren att de är svåra att klart definiera. För det första kan det vara svårt att skilja WOC och WIM; enligt Grossbard-Shechtman skiljs dessa utifrån om det bara är den ena eller båda parter som erhåller nytta från ett arbetsmoment. Att göra denna uppdelning när hushållet endast består av två individer är en sak, men när hushållet utökas (skaffar barn) blir det genast mer komplicerat. Vi kan tänka oss att vissa i hushållet erhåller nytta, medan andra inte får det. I detta fall kan det vara svårt att bestämma om detta är WOC eller inte. För det andra menar författaren att det är svårt att analysera WOC eftersom den person som ägnar sig åt det specifika arbetet även kan erhåller nytta av det, så kallad processnytta. På grund av att vård av barn definieras som WOC, kan det bli svårt att använda modellen för att prediktera hur föräldrarna kommer att dela upp föräldraledigheten. Men om vi däremot 12

14 skulle definiera vård av barn som WIM skulle modellen kunna användas för att förutsäga uppdelningen av föräldraledigheten. Om vi ska kunna definiera föräldraledighet som WIM krävs att två villkor är uppfyllda. För det första får det inte finnas någon processnytta och för det andra får inte föräldern få någon nytta av resultatet. För att det sista ska vara uppfyllt kan vi tänka oss att den nytta som föräldern erhåller ligger så långt fram i tiden att den diskonteras bort. Om dessa två villkor är uppfyllda blir modellen användbar för att prediktera vård av barn. 2.3 Spelteoretiska modeller Även dessa teorier skiljer sig från Beckers modell genom att de fokuserar på individen istället för att analysera hushållet som en enhet. Några forskare som visade att hushållen inte kan ses som en homogen grupp var Lundberg, Pollak och Wales (1997 s. 479). Med utgångspunkt av att Storbritannien hade genomdrivit lagstiftning som innebar att pengar transfererades från make till maka, kunde de undersöka hur detta påverkat hushållets konsumtion. De kom fram till att hushållets konsumtionsmönster ändrades och författarna slog därför fast att ett hushåll måste analyseras som en grupp individer med skilda preferenser. 8 För att lättare förstå spelteori, kan den delas upp i två delar. Den ena är kooperativa spel och den andra är icke-kooperativa spel. Med kooperativa spel menas att spelarna (deltagarna) kan bedriva förhandlingar och då komma fram till ett gemensamt beslut. Icke-kooperativa spel innebär att respektive spelare måste fatta sina beslut utan att konsultera sin motspelare. Beroende på vilken spelform, med vars hjälp ett hushåll analyseras, kommer detta att få konsekvenser för vilka aspekter som är intressanta och vilka utfall som är troliga. För hushållsteorins räkning har båda dessa spelformer tillämpats Kooperativa hushållsmodeller 8 I vetenskaplig litteratur används begreppen pooling of resources eller common preference models då hushållen antas styras av en gemensam nyttofunktion (exempelvis Becker). Motsatsen kallas för differences in preferences. 13

15 Dessa innebär som sagt att spelarna, i det här fallet makarna, kan förhandla sig fram till en lösning. Beroende på hur bra varje spelare är på att förhandla, kan de erhålla olika stor nytta. Vad som är kännetecknande för ett kooperativt spel är att det leder till en paretooptimal allokering. Anledningen till detta är att då parterna förhandlar med varandra garanteras att inga vinster går förlorade. Det vill säga att ingen part kan få det bättre, utan att någon annan får det sämre. (Lundberg & Pollak 1994 s. 133) En viktig aspekt i förhandlingen är vad som händer om det inte blir någon överenskommelse. Det vill säga, vad händer då parterna inte kommer överens? Det utfall spelarna möter då de inte kommer överens kallas för hotpunkt och denna är förknippad med en viss nyttonivå. Eftersom detta är nyttan som fås utan samarbete kommer aldrig en spelare att acceptera en överenskommelse som ger lägre nytta än hotpunkten. Denna punkt har även betydelse för utfallet, då det antas att högre nytta vid hotpunkten, annat lika, kommer att ge individen högre nytta i förhandlingslösningen (Lundberg & Pollak, 1996, s. 146). Exakt vad hotpunkten är kan vara svårt att avgöra, men ofta antas skilsmässa utgöra hotpunkten. (Lundberg & Pollak, 1996 s. 146). Beroende på hur den enskilde individens möjlighet som ensamstående ser ut kommer hotet att bedömas som mer eller mindre trovärdigt. En person med hög utbildning och fast anställning har därför en bättre utgångspunkt än en person som inte har någotdera. Denna ojämna förhandlingsposition kan till viss del jämnas ut då den ena parten, efter en skilsmässa, kan tvingas att betala underhåll till sin maka eller make. Denna möjlighet finns i Sverige, 9 och även om det sällan används kan detta leda till att den ojämna förhandlingspositionen blir mera jämbördig. Trots att skilsmässa är en vanligen antagen hotpunkt, finns det forskare som istället resonerar om andra hotpunkter. Lundberg & Pollak (1996 s.146f) skiljer på externa och interna hotpunkter. Med extern menas skilsmässa, medan den interna betyder att parterna inte når en överenskommelse. Det senare kan vara i form av att den ena parten hotar att inte genomföra vad de tidigare har kommit överens om. Det kan också vara så att den allokering som i slutändan blir resultatet inte är paretooptimal utan snarare liknar en icke-kooperativ allokering (Lundberg & Pollak 1996 s. 147f). 9 Detta regleras i äktenskapsbalken (1987:230) 6 kapitlet, 7. 14

16 För att lättare förstå hur allokeringen kommer att se ut, kan detta visas med följande figur: U j. µ B D.δ 0 U j V 0 C A U Äk 0 U i U i I figuren ovan mäts nytta för spelare i på x-axeln och på samma sätt mäts nyttan på y-axeln för spelare j. V o är nyttan om de inte samarbetar (hotpunkten). Spelare i kommer aldrig att gå med på en allokering i B, eftersom detta innebär en nytta som är lägre än i hotpunkten och samma resonemang gäller för spelare j om A. Samma resonemang gäller för C, där båda spelarna får lägre nytta. Den nytta de kan få vid samarbete begränsas av, vilket skall representera en gräns för då vinster ej längre är möjliga. Kvar att förhandla om blir alltså D. Exakt hur nyttan kommer att allokeras beror på respektive spelares förhandlingsförmåga och det kommer att redovisas i två extremfall. Det ena extremfallet är µ, som är utfallet då spelare j är helt överlägen spelare i vad gäller förhandlingsstyrka. Detta utfall fås då Manser och Brown använder en modell de kallar för The Dictatorial Model (1980 s. 37). Även Bolin utvecklar en modell som leder till ett liknande resultat (1996 s ). Hans modell heter A Family with one Dominating Spouse och bygger på ett så kallat Stackelberg-spel, det vill säga att ena parten i hushållet väljer sin tidsallokering först och därmed indirekt styr hur den andra spelaren väljer att allokera sin tid. 10 Figur 2.1. Nytta för spelarna i och j. Källa: Manser & Brown, 1980, s.39. U Äk 10 Stackelberg-modellen är en utveckling av Cournot-modellen. I båda modellerna har varje spelare en så kallad bästa svarsfunktion. Denna funktion talar om hur spelare i ska reagera, givet att spelare j har gjort sitt val. I Cournot-modellen kommer denna anpassning att ske i flera steg, tills en jämvikt är uppnådd. I Stackelbergmodellen är det däremot så att spelare j känner till i:s bästa svarsfunktion och därmed kan få en ännu större vinst/nytta. Detta kallas även för first mover advantage. Se exempelvis Schotter (2001) eller Nicholson (2002) 15

17 Det andra extremfallet är δ. I denna allokering delar parterna lika på vinsterna, det vill säga att parterna kan sägas leva i ett jämställt äktenskap. Att använda ordet jämställt kan vara missvisande då det kan definieras på olika sätt, men i det här fallet definieras det som att individerna delar lika på vinsterna. För att grafiskt finna denna punkt dras en 45 graders linje från V 0. Tidigare nämndes att högre nytta vid hotpunkten, annat lika, leder till högre nytta efter spelets slut och mekanismerna bakom detta är följande. Om vi ökar i:s nytta vid hotpunkten, det vill säga flyttar 0 U i vara större än vad den var i punkten åt höger och sedan drar en 45 graders linje, kommer nyttan för i att δ. För att detta ska ske krävs att vinsterna även i fortsättningen delas lika. Det kan även tänkas att i:s förhandlingsstyrka på grund av detta förbättras vilket skulle leda till att nyttan för i skulle öka än mer Icke-kooperativa hushållsmodeller Icke-kooperativa spel innebär som sagt att spelarna inte kan ingå bindande avtal. Lundberg och Pollak skriver att strukturen i en familj troligen är så komplex att den inte kan brytas ned till simpla förhandlingar. De menar att det krävs ett väl fungerande utbyte av information för att skapa paretooptimala överenskommelser, något som inte alltid är uppfyllt. (Lundberg & Pollak 1996 s. 150). Ett exempel på när informationsutbytet inte fungerar perfekt kan vara när två föräldrar har olika uppfattning om hur mycket vård deras barn behöver. I icke-kooperativa modeller får den enskilda individen än större betydelse. Nu läggs allt fokus på individen som endast antas maximera sin egen nytta. Det finns alltså ingen altruism men då det finns kollektiva varor som produceras i hushållet kan det ändå, indirekt, finnas altruism. För att lättare förstå kan följande exempel med en dvd-spelare användas. Vi antar att en dvd-spelare kostar sjuhundra kronor och att individerna är beredda att betala femhundra kronor. Eftersom betalningsviljan är lägre än vad dvd-spelaren kostar kommer inte köpet att bli av. Om de däremot bestämmer sig för att inhandla den tillsammans kommer deras sammanlagda betalningsvilja att överstiga priset och därmed blir köpet av. En annan aspekt av att individer kan få nytta av varandras köp är att det öppnar för så kallad free-riding. Det vill säga att individen har mycket att vinna på om de kan få den andra parten att inhandla varor de själva kan dra nytta av (Bolin 1996 s. 12). För att använda exemplet ovan kunde vi se att dvd-spelaren köptes om parterna samarbetade. Detta speglar det 16

18 faktum att kollektiva varor tenderar att produceras i för liten volym om individerna inte samarbetar. Då icke-kooperativa teorier används ökar osäkerheten kring utfallet eftersom parterna inte kan vara säkra på hur den andra parten resonerar. Visserligen kan det finnas en marknadsledare (Stackelberg-modell) som mer eller mindre styr utfallet, men om det inte finns någon tydlig ledare blir utfallet osäkert. Lundberg och Pollak menar att detta innebär ett orosmoment för spelarna och att osäkra spelare kommer att förlita sig på hur andra har gjort före dem. Det vill säga att kultur och normer påverkar utfallet (1996 s. 151.) Skillnader i utfall Som nämndes tidigare leder olika spelformer till olika lösningar. Detta kan illustreras med följande figur: X I+M M Y I+M M Figur 2.2 Payoff-matris I figur 2 har vi en så kallad payoff-matris som visar vilken nytta spelarna X och Y erhåller vid olika utfall. Om exempelvis X väljer strategi M och Y väljer I+M, kommer spelare X att få 6 i nytta, medan Y bara får 2 i nytta. För att finna lösningen för ett icke-kooperativt spel, används en så kallas Nash-jämvikt 11 och då blir utfallet att båda kommer att välja strategi M. Just denna uppställning av spelet 11 För att hitta lösningen i detta spel används följande metod. Först antar vi att Y redan har valt M. Givet detta kan X antingen välja M och få 3 i payoff, eller I+M och få 2 i payoff. Om Y istället skulle ha valt I+M kan X välja M och få 6 i payoff eller också kan X välja I+M och få 5 i payoff. Som vi ser är det bästa valet för X att alltid välja M, eftersom detta leder till högre payoff. Samma metod används sedan för att bestämma vad Y kommer att välja och resultatet blir att även Y kommer att välja M. Slutsatsen av denna jämförelse blir därmed att båda spelarna kommer att välja M. 17

19 brukar antingen kallas för fångarnas dilemma eller för tragedy of the commons och visar det utfall som blir utfallet då spelarna inte samarbetar. Som vi ser av matrisen ovan vore det optimala om båda valde I+M. Då skulle den sammanlagda nyttan bli 10 (5+5) istället för 6 (3+3), något båda hade tjänat på. Slutsatsen av detta är att det inom spelteori finns ett spektrum av olika angreppssätt som leder till olika utfall. Detta är viktigt att komma ihåg då dessa teorier ska appliceras på vård av barn. 2.4 Kompletterande teorier Inom nationalekonomi finns förutom de modeller som beskrivits ovan även ett antal andra teorier som kan belysa viktiga aspekter kring detta område. Några av de teorier som tas upp nedan är utvecklade för att användas för helt andra områden än för vård av barn, men trots detta kan de med fördel tillämpas även för detta ändamål Humankapitalteori Humankapital kan definieras som en speciell uppsättning färdigheter och kunskap en individ besitter. (Borjas 2004 s. 235). Dessa kan erhållas via vanlig skolgång eller genom utbildning genomförd på arbetsplatsen, så kallad on-the-job traning. Den utbildning som förvärvas på arbetsplatsen kan vara formell utbildning, men det kan också vara kunskap som förvärvats genom erfarenhet. På marginalen är den person som har mer humankapital, mera värd för företaget. Den mängd humankapital en individ lyckas samla på sig har därför betydelse för hur eftertraktad han eller hon är, men även för hur hög lön individen kommer att tjäna. En individs stock av humankapital är i ständig förändring. Den kan byggas på med on-thejob training, för den som har ett arbete, men den kan också minska, så kallad depreciering. Att humankapital kan deprecieras är ett vedertaget faktum. Däremot finns det olika uppfattning om när detta sker. Vissa hävdar att depreciering sker då individen inte längre arbetar (se exempelvis Mincer & Ofek 1982 s 3f). Andra menar istället att deprecieringen inleds direkt då utbildning avslutas (se exempelvis Groot 1998). Det senare motiveras med att samhället är i ständig förändring, där det krävs vidareutbildning för att bibehålla samma kunskapsnivå. 18

20 För den part som stannar hemma och tar ut föräldraledighet innebär det därför att denna går miste om potentiell on-the-job training då han eller hon inte tillbringar tid på arbetsplatsen. Att stanna hemma innebär även att stocken med humankapital minskas. Vi har alltså depreciering i båda bemärkelserna. Ur en familjs synvinkel är det därför fördelaktigt om föräldern med minst humankapital att förlora, stannar hemma. För att bestämma vem detta är skulle vi dels behöva information om hur snabbt humankapitalet deprecieras och dels vilken on-the-job training föräldern går miste om. Då vi inte har all denna information måste vi nöja oss med att fokusera på lönen som bestämningsfaktor för humankapital. Om detta är ett bra mått på humankapital kan dock ifrågasattas. Vi vet att det inte enbart är humankapital som spelar in då lönen skall sättas. Faktorer som kön och etnicitet påverkar också lönesättningen Statistisk diskriminering Om en arbetsgivare ska anställa en person är det viktigt för arbetsgivaren att göra en bedömning av hur produktiv denna person kan tänkas vara. Att göra en sådan bedömning kan vara båda tids- och resurskrävande. Om det är många sökande som ska granskas kan det vara enklare, men framförallt billigare, att använda sig av vissa genvägar. En sådan genväg är att bedöma individer utifrån vilken grupp de tillhör. Om personen kommer från en grupp som kännetecknas av effektiva medarbetare kommer personen att ges samma egenskaper. Skulle däremot individen tillhöra en grupp som inte bedöms lika effektiv är sannolikheten att denna anställs liten. Detta gäller även då valet står mellan män och kvinnor. Eftersom kvinnor i högre utsträckning än män, historiskt sett, har utnyttjat föräldraledighet antar arbetsgivaren att detta gäller för alla kvinnor. Detta leder till att arbetsgivare i högre utsträckning är villiga att anställa och satsa på män eftersom det bedöms vara en säkrare investering. För hushållets del är det därför bättre, rent ekonomiskt, att kvinnan tar ut föräldraledighet eftersom hon troligen inte fått så mycket utbildning av arbetsgivaren och därför inte förlorar så mycket på att stanna hemma. Detta är alltså en teori som förutsäger att könsmönstret i samhället kommer att bevaras. Om detta skall brytas krävs en simultan förändring av familjers agerande och attityderna hos arbetsgivare. 19

21 2.4.3 Signaleringsteori Denna teori har vissa likheter med statistisk diskriminering då även denna bygger på förväntningar. Utgångspunkten för signalteori är hur män visar att de är intresserade av att lyckas i sin karriär. Om en man vill lyckas på sin arbetsplats kommer han troligen att ta ut lite eller ingen föräldraledighet för att visa sin hängivenhet till karriären. Skulle det däremot vara så att mannen inte alls har något intresse av att klättra på karriärstegen är sannolikheten större att han tar ut föräldraledighet. Vilka val mannen gör kan observeras av arbetsgivaren och utifrån detta kan denna bestämma vilka män som det ska satsas, respektive inte satsas på. Män riskerar därmed att gå miste om värdefull utbildning, som i längden kunde innebära en högre position med bättre betalning. Just på grund av detta säger signaleringsteori att män har mer att förlora på att stanna hemma med sina barn. (se exempelvis Albrecht et al. 1999) Kvinnor har däremot inte lika mycket att förlora. Detta följer av att arbetsgivaren på förhand antar att kvinnorna kommer vara föräldralediga och därför redan justerat ned deras utbildnings- och lönenivå. Med andra ord är den indirekta kostnaden i form av utebliven fortbildning och löneökning större för mannen än för kvinnan vilket leder till att de traditionella könsrollerna bevaras. 20

22 3 Den svenska föräldraförsäkringen 3.1 Kortfattad beskrivning I Sverige har vi en föräldraförsäkring som omfattar föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Föräldrapenningen gör det möjligt för föräldrar att erhålla betald ledighet under barnets tidiga levnadsår. Den tillfälliga föräldrapenningen avser så kallad vård av sjukt barn och havandeskapspenning gör det möjligt för mamman att vara ledig under den sista delen av graviditeten om särskilda skäl föreligger. Det är i första hand om arbetet kan innebära fara för barnet som detta kan bli aktuellt. Eftersom denna uppsats behandlar föräldrapenningen kommer jag inte närmare att beskriva de andra två. I texten nedan kommer endast huvuddragen av föräldrapenningens utformning att redovisas. Föräldrapenningen har förändrats vid ett flertal tillfällen. Ett viktigt år i föräldrapenningens historia var 1974 då det blev möjligt för pappor som stannade hemma med barnet att erhålla ersättning. Tidigare var ersättningen reserverad för mamman och kallades då för moderskapsersättning. Denna förändring innebar en klar förbättring för kvinnors möjlighet att bevara kontakten med arbetsmarknaden då de skaffade barn. Andra viktiga år för föräldrapenningens utveckling var 1995 och 2002 då en, respektive två månader reserverades åt vardera föräldern. På grund av att denna regel i första hand blir aktuell för pappan brukar denna kallas för pappamånader. I det system som idag finns kan föräldrarna tillsammans ta ut maximalt 480 dagar och på grund av de två reserverade månaderna kan en enskild förälder maximalt ta ut 420 dagar. Föräldern behöver inte ta ut hela dagar, utan kan även använda trefjärdedels, halva, fjärdedels eller en åttondels dag. Föräldrapenningen kan tas ut till och med att barnet fyller åtta år eller fram till det år då barnet går ut första klass om denna tidpunkt inträffar efter barnets åttaårsdag. Trots denna möjlighet tas de flesta dagarna ut under barnets två första levnadsår. Vad gäller fördelningen av uttaget mellan könen är mammornas uttag som störst 21

23 fram till dess barnet fyller ett år. För pappor är uttaget som störst då barnet är mellan 12 och 18 månader gammalt. 12 Den ersättning som utgår vid föräldraledighet består av två olika nivåer. Av de 480 dagar som totalt kan tas ut grundar sig 390 av dessa på inkomsten, den så kallade sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) 13. Ersättningen vid föräldraledighet sänktes 1995 från att tidigare ha varit 90 procent till att nu vara 80 procent av SGI. För att garantera levnadsstandarden kan denna del av ersättningen aldrig bli lägre än 180 kronor per dag, även kallad grundnivån. Det finns även ett tak som är 7,5 basbelopp. För år 2004 var detta kronor vilket leder till att den högsta teoretiska ersättningen kunde vara 646 kronor per dag ( *0, 8/365). För de resterande 90 dagarna utgår en ersättning som är lika för alla, 60 kronor per dag, så kallad lägstanivå. Förutom denna ersättning som betalas av staten, finns det arbetsgivare som betalar ut extra ersättning till sina anställda. Denna ersättning kommer jag att återkomma till i senare kapitel. Detta är huvuddragen för hur ersättningen vid föräldraledighet ser ut. En annan viktig del när det gäller föräldraledigheten är det arbetsrättsliga skydd som finns för den som är hemma med barnet. Enligt 16 i föräldraledighetslagen (1995:584) är inte föräldraledighet en saklig grund för avskedande. Denna paragraf mildrar därmed den försämrade ställningen som kan uppkomma på arbetsmarknaden på grund av en längre frånvaro från denna. 3.2 Uppdelning Som beskrivs ovan är det upp till föräldrarna själva att dela upp föräldrapenningen mellan sig. Den enda restriktion som finns är de två månader som är reserverade till vardera föräldern. Genom att enbart studera det regelverk som finns kan det tyckas att föräldraledighetens uppdelning borde vara könsneutral. Trots att detta kan verka vara fallet tar papporna ut en relativt liten del. I diagram 2.1 redovisas hur det totala antalet dagar som tagits ut under respektive år har fördelats mellan män och kvinnor. Som vi ser har männens andel ökat, men fortfarande är det kvinnorna som nyttjar större delen av föräldrapenningen. 12 (050111) 13 För att räkna ut SGI kan även andra förmåner som reseersättning tillgodoräknas, men huvuddelen beräknas utifrån inkomsten. 22

24 Föräldrapenningens uppdelning 100% 80% 60% 40% 20% 0% kvinnor män År Diagram 3.1: Fördelningen av det totala antalet dagar mellan män och kvinnor. Källa: Försäkringskassan 14 Vad som är värt att notera är vad som hände mellan åren 1994 och 1995 då pappamånaden infördes. Då denna förändring trädde i kraft borde en ökning vara att vänta men istället skedde en minskning från 10,9 procent till 9,6 procent. Det som skedde var att det visserligen var fler fäder som tog ut föräldrapenning men att de i gengäld tog ut färre dagar (RFV 2002). En möjlig förklaring till detta kan vara att det samma år som pappamånaden infördes även skedde en minskning av ersättningen. Från att tidigare ha varit 90 procent av SGI blev ersättningen nu 80 procent av SGI. För en familj där fadern hade högst inkomst och som redan har en ansträngd ekonomi kan detta ha varit avgörande (se exempelvis Sundström och Duvander 1998 s. 73). En annan förklaring kan vara att pappamånaden mer eller mindre blev en norm. Det vill säga att de som annars skulle ha tagit ut mer än en månad nöjde sig med just en månad eftersom detta blev den normala längden. Detsamma gäller 2002 då den andra pappamånaden infördes. Inte heller då fick vi någon större effekt. Istället verkar det som om pappornas ökning av andelen dagar följer en lineär trend. 14 Datamaterialet återfinns på: (050111) 23

25 3.2.1 Motiv för uppdelningen Vid de intervjuer som fördes för att samla in datamaterialet till Tid och Pengar (datamaterialet redovisas i 4.1) tillfrågades de intervjuade bland annat om vad som hade mest betydelse för hur de delade upp föräldraledigheten. Hur svaren fördelade sig redovisas i diagram 3.2. Egna skäl till vad som styrde föräldrapenningens uppdelning Mannens arbete 23 % Ville dela lika 4 % Kvinnan ville vara hemma större delen 24 % Kvinnans arbete 7 % Längden på amningen 6% Mannen ville vara hemma större delen 4 % Ekonomiska skäl 32 % Diagram 3.2: Individernas egna svar på vad som påverkade uppdelningen. Källa: Tid och Pengar. Anm. För att skapa mannens arbete har de män som svarat att deras arbete var viktigast lagts samman med de kvinnor som svarade att partnerns arbete var viktigast. Det samma gäller för kvinnans arbete och för vilken part som ville stanna hemma. Datamaterialet har även korrigerats så att män och kvinnor har lika stora vikter. Som vi ser har närmare en tredjedel svarat att ekonomiska aspekter var det som främst styrde föräldrapenningens uppdelning. Att ekonomin spelar så pass stor roll är inte konstigt med tanke på att den ekonomiska situationen kan vara ansträngd för småbarnsföräldrar som kanske precis har kommit ut på arbetsmarknaden. I diagrammet ser vi även att en stor andel (24 procent) har angett att kvinnan ville vara hemma större delen. I diagrammet redovisas kvinnornas och männens svar tillsammans men om kvinnorna redovisats för sig skulle siffran vara ännu högre. 32 procent av kvinnorna angav att de ville vara hemma större delen av tiden. För män var motsvarande siffra 6 procent. Den kanske mest intressanta kategorin i diagram 3.2 är de som svarat att arbetet var den viktigaste aspekten. Som vi ser i diagrammet har mannens arbete vägt tyngre än kvinnans. 24

26 För att anknyta till kapitel 2.4 kan detta vara ett tecken på statistisk diskriminering så till vida att arbetsgivaren redan har gjort anpassningar vad gäller kvinnans lön och fortbildning så att hon förlorar mindre än mannen på att vara hemma med barnet. Att mannens arbete väger tyngre kan även tyda på signaleringsteori. Det vill säga att den indirekta kostnaden, i termer av framtida fortbildning och löneökning, är högre för mannen än för kvinnor. Även om männens och kvinnornas svar redovisas för sig anser båda grupperna att just mannens yrke har större betydelse för uppdelningen av föräldrapenningen än kvinnans arbete. 3.3 Parternas nöjdhet En annan fråga som ställdes inom ramen för Tid och Pengar var om individen var nöjd med hur parterna hade delat upp föräldraledigheten. I intervjun tillfrågade personerna om de var nöjda och de som inte var tillfreds med fördelningen fick då välja mellan fyra olika alternativ som beskriver hur de hellre skulle ha velat dela upp ledigheten. Bland både män och kvinnor angav de flesta att de var nöjda med uppdelningen. För män var siffran 81 procent och av kvinnorna var 85 procent nöjda vilket skulle kunna tyda på att kvinnor i allmänhet är mer nöjda med uppdelningen. Skillnaden mellan män och kvinnor är statistiskt säkerställd (95 procents konfidensgrad) men eftersom den säkerställda skillnaden endast är två procentenheter kan man inte säga att det finns någon större skillnad mellan könen. Svaren från 1993 och 1999 kan jämföras för att se om föräldrarna har blivit mer eller mindre nöjda. Vid en jämförelse faller skillnaden inom den statistiska felmarginalen och det går därför inte att dra några slutsatser. Vidare kan svaren jämföras för att undersöka om pappans andel av uttaget i familjer som är missnöjda skiljer sig från dem som är nöjda. Denna skillnad var statistiskt signifikant, men då den säkerställda skillnaden endast var 0,3 procent kan heller inte detta resultat ges någon större betydelse. 15 Vad som däremot är intressantare är att undersöka svaren från dem som inte var nöjda med uppdelningen. Hur denna grupp har fördelat sig mellan olika alternativ för män respektive kvinnor, redovisas i diagram Se bilaga för en förklaring till hur dessa beräkningar genomförs. 25

27 Varför parterna inte var nöjda med uppdelningen 100% 80% skulle delat helt lika 60% skulle varit hemma mer 40% skulle delat mera lika 20% 0% män kvinnor skulle varit hemma mindre Diagram 3.3: Vad som gjorde att individerna inte var nöjda med uppdelningen. Källa Tid och Pengar. Vad som blir tydligt i detta diagram är att både män och kvinnor som inte var nöjda skulle ha velat att mammorna var hemma under en kortare tid så att papporna kunde vara föräldralediga en längre tid. Det finns därmed en vilja att dela mera lika på föräldraledigheten, men på grund av olika skäl görs inte detta. I diagram 3.2 visade det sig att ekonomiska aspekter vägde tungt och det är troligen detta som tar sig uttryck i att vissa skulle vilja se en jämnare delning. Med andra ord är det troligt att det finns hushåll som skulle vilja ha en jämnare fördelning, men att ekonomin inte tillåter detta. Diagrammet är till viss del missvisande. Exempelvis kunde en pappa, som tog ut kort föräldraledighet men egentligen ville ha längre, ha svarat; skulle varit hemma mer eller skulle delat mera lika. Om dessa delar läggs samman i diagrammet blir det ännu tydligare att många av de män som inte var nöjda skulle velat ha en längre föräldraledighet. Liknande resonemang kan föras för att lägga samman de kvinnor som svarat skulle delat mera lika och skulle vara hemma mindre. Då även detta görs, blir det än tydligare att andra faktorer än enbart föräldrarnas vilja har betydelse för uppdelningen av föräldrapenningen. 26

28 4 Beskrivning av datamaterialet I tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som påverkar föräldraledighetens fördelning har författarna antingen använt sig av ekonometriska skattningar eller av intervjuer med föräldrarna. Vad som är unikt i datamaterialet Tid och Pengar är att det både innehåller uppgifter om hur de faktiskt har delat upp föräldraledigheten och vad de själva har angett spelar roll för uppdelningen (redovisas i kapitel tre). Med detta datamaterial blir det därför möjligt att jämföra båda dessa data och undersöka om det föräldrarna uppger spelar roll, i slutändan verkligen gör det. Själva undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer vintern 2003 och målgruppen var föräldrar vars barn var födda 1993 eller Totalt var det 4000 individer som intervjuades och svarsfrekvensen var nästan 80 procent (3164 stycken). I materialet finns det en övervikt av kvinnor då det består av svar från 1955 (62 %) kvinnor och 1209 (38 %) män. Denna snedfördelning kan till viss del förklaras med den metod som användes för att samla in materialet. Om den person som skulle tillfrågas inte gick att komma i kontakt med efter tre försök, intervjuades istället dennes maka eller make. Eftersom män i högre utsträckning än kvinnor inte var kontaktbara, tillfördes därför ytterligare 100 kvinnor till materialet. Att materialet består av fler kvinnor än män är egentligen inte av stor vikt och detta på grund av två skäl. För det första kommer alla förutom en av de variabler som används i den här regressionen från register hos Riksförsäkringsverket och Statistiska Centralbyrån och kan därför anses vara könsneutrala, det vill säga inte påverkade av den intervjuades kön. Den variabel som hämtas från intervjuerna är om de är gifta, sambo eller ensamstående och det är ett relativt säkert antagande att båda individerna i ett hushåll skulle ha svarat detsamma på denna fråga. För det andra när det gällde de uppgifter som härstammar från intervjuerna löstes problemet genom att kvinnornas och männens svar redovisas var för sig (se 3.2) 27

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten?

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? nr 5 2008 årgång 36 Jämställdhet är en ständigt aktuell fråga i den svenska debatten och ofta hamnar fördelningen av föräldraledigheten i fokus. Även om mäns

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum 090327 Poäng på tentan Astri Muren 090421 Fråga 1 / dugga 1: max 10 p Fråga 2 / dugga 2: max 10 p Fråga 3 / seminarierna: max 10 p Fråga 4

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering Social Insurance Report Jämställdhets bonusen en effektutvärdering ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Jan Almqvist 010-116 94 62 jan.almqvist@forsakringskassan.se

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut

ANALYSERAR 2002:12. Brinnande dagar. en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut ANALYSERAR 2002:12 Brinnande dagar en studie om föräldrapenningdagar som inte tas ut I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Avkastningen på äktenskap och barn

Avkastningen på äktenskap och barn Avkastningen på äktenskap och barn En jämförelse mellan kvinnor och män D-uppsats VT 2012 Författare: Nina Hrelja Handledare: Martin Nordin Nationalekonomiska institutionen Lunds universitet Abstract Syftet

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Som ett

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

barn Documentation Utgåva 1.0 Tora Sirkka & Jonas Einarsson

barn Documentation Utgåva 1.0 Tora Sirkka & Jonas Einarsson barn Documentation Utgåva 1.0 Tora Sirkka & Jonas Einarsson April 27, 2014 Innehåll 1 Bra att veta om försäkringskassan 3 1.1 Föräldrapenning............................................. 3 1.2 Sjukpenninggrundande

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Vem tar hand om barnet?

Vem tar hand om barnet? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universitet Examensarbete C Författare: Sanna Eckardt och Johanna Knief Handledare: Patrik Hesselius Vårterminen 2006 Vem tar hand om barnet? en studie av mäns

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Efter 30 år med Föräldraförsäkring

Efter 30 år med Föräldraförsäkring Ekonomisk-historiska institutionen EKH 460, VT 2005 Ekonomihögskolan Lunds Universitet 31 maj 2005 Efter 30 år med Föräldraförsäkring varför tar män ut mindre föräldraledighet än vad kvinnor gör? Per Håkansson

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Spelade pappamånaden någon roll?

Spelade pappamånaden någon roll? ANALYSERAR 2002:14 Spelade pappamånaden någon roll? pappornas uttag av föräldrapenning I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderingsarbete

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner Försäkringskassans allmänna råd Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Barnens tid med föräldrarna

Barnens tid med föräldrarna Barnens tid med föräldrarna Demografiska rapporter 2004:1 Statistiska centralbyrån 2004 Demographic reports 2004:1 Time children spend with their parents Statistics Sweden 2004 Tidigare publicering Previous

Läs mer

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus

Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus Social Insurance Report Orsaker till att föräldrar inte ansökte om jämställdhetsbonus år 2010 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Carin Wolf 010-116 94

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter Jörgen Larsson Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 20 Mars, 2012 Föreningen Tidsverkstaden Tidsbrist problem för par i dag Möjliga

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN

UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN UMEÅ UNIVERSITET EXAMENSARBETE Juridiska Institutionen 2006-11-24 Juristprogrammet, termin 9 20 poäng Handledare: Catharina Calleman UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN KÖNEN Jämställdhet kontra

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Barntillåtet arbetsliv

Barntillåtet arbetsliv Barntillåtet arbetsliv 2 Småbarnsföräldrar har det tufft i arbetslivet det vill vi ändra på Arbetslivet är inte barntillåtet. Det visar med all tydlighet den undersökning som Unionen gjort bland medlemmarna.

Läs mer

Räcker tiden till? Maktresurser. balans i kärnfamiljen

Räcker tiden till? Maktresurser. balans i kärnfamiljen Räcker tiden till? Maktresurser och tidsmässig balans i kärnfamiljen Time for everyday life. A study on power relations and balance in terms of time in nuclear families Anna Klarqvist Elin Lindström ISSN

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier

Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Sjuk- och föräldraförsäkring för doktorander med stipendier Försäkringsvillkor 2014-01-01 [Titel 3] Sid 2 (13) 2013-11-13 Högskoleförordningen (1993:100) 1 kapitlet 11 c. En högskola ska genom överenskommelse

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Extra ersättningar vid föräldraledighet

Extra ersättningar vid föräldraledighet Extra ersättningar vid föräldraledighet Dess inverkan på föräldraledighetslängden vid olika inkomster och kön Josepha Lindblom Sociologiska Institutionen Examensarbete inom studieprogrammet med inriktning

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin EUINTRO Jag tänkte nu ställa några frågor om balansen mellan arbete och familjeliv.

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda.

Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här okej? en rapport om villkoren för visstidsoch timanställda. Är det här ok? - en rapport om de visstids- och timanställdas verklighet av Annakarin Wall, Kommunal 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer