ALNARPS GRISDAG 2011

Transkript

1 1 26 ALNARPS GRISDAG 2011 Framtida utveckling inom svensk grisproduktion - var finns möjligheterna? 18 oktober 2011, Alnarp LBT/SLU, Alnarp Partnerskap Alnarp Skåne- Blekinges Grisproducenter

2 2

3 3 Alnarps Grisdag 2011 Tema: Framtida utveckling inom svensk grisproduktion - var finns möjligheterna? Tid: Tisdagen den 18 oktober, 2011 Plats: Aulan i Alnarpsgården, Alnarp Moderator: Mattias Espert, Skånes och Blekinges Grisproducenter 09:00 Registrering, kaffe med fralla. 09:30 - Inledning - Sveriges Grisföretagares syn på framtiden inom svensk grisproduktion, Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare - Den verkliga lönsamheten och svensk grisproduktion inför framtiden, Lars-Göran Svensson, LRF Konsult - Bensträckare. - Svensk grisproduktion i jämförelse med europeisk Victoria Ohlsson, Svenska Pig/SLS - Svensk grisproduktion i jämförelse med europeisk- en uppdatering av LBT s ekonomiska modell för grisproduktion, Jos Botermans, LBT/SLU - Diskussion 12:00 Lunch 13:00 - Om att satsa på KRAV-ekologisk grisproduktion, Kerstin Fransson, Ebbetorp, Hjo - Erfarenheter och tankar hos en konventionell grisproducent, Mats Nilsson, Lybydahls Gris AB - Mångfald som affärsidé, Erik O. R. Bengtsson, Karlsfälts Gård - Diskussion Avslutning, kaffe

4 4 Innehåll Sveriges Grisföretagares syn på framtiden inom svensk grisproduktion Ingemar Olsson, ordförande Sveriges Grisföretagare 5 Den verkliga lönsamheten och svensk grisproduktion inför framtiden Lars-Göran Svensson, LRF Konsult 7 Svensk grisproduktion i jämförelse med europeisk Victoria Ohlsson, Svenska Pig/SLS 9 Svensk grisproduktion i jämförelse med europeisk- en uppdatering av LBT s ekonomiska modell för grisproduktion Jos Botermans, LBT/SLU 17 Om att satsa på KRAV-ekologisk grisproduktion Kerstin Fransson, Ebbetorp, Hjo 33 Erfarenheter och tankar hos en konventionell grisproducent Mats Nilsson, Lybydahls Gris AB 41 Mångfald som affärsidé Erik O. R. Bengtsson, Karlsfälts Gård 47

5 Ingemar Olsson, Sveriges Grisföretagare, har tyvärr ingen skriftlig dokumentation. 5

6 6

7 7 Lars-Göran Svensson, LRF Konsult, har tyvärr ingen skriftlig dokumentation Lars-Göran kommer dock att dela ut tryckt material i samband med Grisdagen.

8 8

9 Svensk grisproduktion i jämförelse med europeisk Victoria Ohlsson Svenska Pig / SLS 18 oktober 2011, Alnarp Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Använd potentialen - effektivare grisproduktion 1

10 En sammanställning från: , Kilogram ,4 112,7 118,0 115,0 117,4 108,6 107,8 116,4 120,3 103,9 103,6 116,4 107,3 118,7 122,5 Slaktgris Tillväxtgris Smågris ,6 22,7 23,0 22,0 35,0 34,8 31,4 31,9 29,9 38,0 37,3 35,0 24,9 19,3 31,6 23,0 0 7,5 6,9 8,0 7,0 6,1 8,7 7,3 7,3 7,5 7,4 7,0 7,6 6,7 6,2 10,0 6,0 Österrike Belgien Brasilien (sc) Brasilien (MT) Kanada Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Storbritanien Irland Italien Nederländerna Spanien Sverige USA 2

11 Antal producerad grisar per årssugga ,00 25,00 Antal grisar 20,00 15,00 10,00 Antal avvanda grisar Antal sålda smågrisar Antal slaktade grisar 5,00 0,00 Österrike Belgien Brasilien (SC) Brasilien (MT) Kanada Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Storbritanien Irland Italien Nederländerna Spanien Sverige USA Antal slaktade grisar per årssugga Österrike Belgien Brasilien (SC) Brasilien (MT) Kanada Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Storbritanien Irland Italien Nederländerna Spanien Sverige USA 3

12 Dödlighet avvänjning till slakt 12% 10% 8% 6% 4% 2% % Österrike Belgien Brasilien (SC) Brasilien (MT) Kanada Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Storbritanien Irland Italien Nederländerna Spanien Sverige USA Foderutnyttjande från avvänjning till slakt 2010 MJ per kg tillväxt Rank Kg foder per kg tillväxt Rank Österrike 34,8 8 2,70 7 Belgien 36,4 10 2,81 10 Kanada 32,6 1 2,65 5 Danmark 33,4 3 2,49 2 Frankrike 33,6 5 2,61 4 Tyskland 35,2 9 2,66 6 Storbritannien 34,1 7 2,59 3 Irland 33,3 2 2,49 2 Italien 43,5 12 3,40 11 Nederländerna 34,0 6 2,47 1 Sverige 33,5 4 2,72 8 USA 39,0 11 2,78 9 4

13 Kronor per kg foder, avvänjning till slakt 3,00 Österrike 2,80 Belgien Kanada Kronor 2,60 2,40 2,20 2,00 1,80 1,60 13,2 MJ 13,4 MJ 12,8 MJ 12,9 MJ 12,9 MJ 13,8 MJ 13,5 MJ 13,2 MJ 12,9 MJ 12,3 MJ 14 MJ 12,3 MJ Danmark Frankrike Tyskland Storbritanien Irland Italien Nederländerna Sverige USA 1,40 1,20 1, Kostnadsförändring Eurocent per kilo kött Österrike Belgien Brasilien (SC) Brasilien (MT) Kanada Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Storbritannien Irland Italien Nederländerna Spanien Sverige USA 5

14 Lönsamhet Eurocent per kilo kött Österrike Belgien Brasilien (SC) Brasilien (MT) Kanada Tjeckien Danmark Frankrike Tyskland Storbritannien Irland Italien Nederländerna Spanien Sverige USA Foder Arbete Övriga kostnader Byggnader, ränta amorteringar Intäkt Läs mer i Internationella rapporten 2010 Hitta den på: 6

15 Svenska Pig AB ägs av: Svenska Pig AB medfinansieras av: Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, KALMAR 7

16

17 17 Svensk grisproduktion i jämförelse med europeisk En uppdatering av LBT s ekonomiska modell Jos Botermans SLU / LBT Inledning - Det är ett tufft ekonomiskt läge för alla grisproducenter i hela EU. - Det upplevs som att det ekonomiska läget är ännu sämre för svensk grisproduktion. - Stämmer detta? - Har vår produktivitet stagnerat de senaste fem åren? 1

18 18 Jämförelse resultat smågrisproduktion 29,0 27,0 25,0 23,0 21,0 Sverige Danmark Nederländerna 19,0 17,0 15, Jämförelse produktionsresultat smågrisproduktion (år 2010) NL-topigs 10% bästa NL-topigs Genomsnitt S-Pigwin 25% bästa Antal besättningar Suggor per besättning Kullar/år 2,46 2,40 2,28 2,20 Avvanda/sugga/år 30,9 28,1 25,9 23,5 Levande födda/kull 14,1 13,4 13,3 12,8 Smågrisdödlighet (%) 10,4 11,9 14,6 17,2 Avvanda/kull 12,6 11,8 11,4 10,6 S-Pigwin Genomsnitt 2

19 19 Vad beror detta på: - Genetik? - Lösgående suggor i samband med grisning och digivning? - Utfodring? - Hela infrastrukturen? - Jag tror inte på skillnader i yrkesskicklighet mellan länder. Hur ska man studera skillnader mellan länder? - Ta varje lands egna siffror rakt av. - Eller standardisera (t.ex räntor, avskrivningstider, löner). - Vad beror på geografiska skillnader, politiska skillnader eller kundens krav? 3

20 20 Geografiska skillnader: - Geografiskt läge - Klimat - Lönekostnader för djurskötare och slaktare/styckare - Spannmål och foderkostnader - Räntan - Spridningsareal Politiska krav: - Djurskyddsregler - Emissionsregler - Salmonella - Antibiotika 4

21 21 Kundens krav: - GMO-fritt foder - Certifieringen Svårt att skilja på olika effekter : - Djurskyddsregler. - Annat genetiskt material pga restriktioner (Salmonella, PRRS, MRSA). - Skillnader mellan länder mht: foder, hormonbehandlingar medicinering osv. 5

22 22 En modell Produktionen Ekonomiskt resultat Inhysningskostnader Arbetskostnader 6

23 23 År 2005 Jämförelse svensk och EU:s djurskyddslagstiftning Merkostnader och mervärden i svenskt jordbruk (Jordbruksverket, 2005) Benchmarking av svenskt jordbruk (LRF, 2005) 1,80 SEK År 2005 Danske Slagterier (Rasmussen, 2005) 1,00 SEK Jonasson och Andersson (1997) - Djurskyddsregler och antibiotikafriheten 51 öre - Danskarna effektivare 40 öre - Enklare bygglösningar i Danmark 22 öre -Totalt 1,13 SEK 7

24 24 År 2005: Ekonomiskt resultat integrerad produktion (SEK) Svensk standard Dansk standard Skillnad Antal suggor Antal slaktgrisplatser TB1 Arbetskostnader Inhysningskostnader Resultat integrerad produktion Produktionskostnad per kg kött Vid samma avskrivningstid (25 år) 12,46 12,46 12,00 11,85-0,46-0,60 År : Jämförelse produktion i Sverige mellan svensk och dansk standard Antal suggor 25 % bästa i Sverige % bästa i Danmark 441 Produktionsuppgifter Grisningsintervall (dagar) Antal levande födda per kull Smågrisdödlighet (%) Avvanda smågrisar/sugga/år Daglig tillväxthastighet tillväxtgrisar (g) Foderutbyte tillväxtgrisar (kg/kg) Dödlighet tillväxtgrisar (%) ,1 14,8 25, ,94 1, ,8 12,2 29, ,79 2,1 8

25 25 År : Jämförelse produktion i Sverige mellan svensk och dansk standard Antal suggor Antal slaktgrisplatser 25 % bästa i Sverige % bästa i Danmark Produktionsuppgifter Daglig tillväxthastighet slaktgrisar (g) Slaktvikt efter droppsvin (kg) Foderutbyte slaktgrisar (kg/kg) Dödlighet slaktgrisar (%) ,7 2,62 1, ,6 2,68 2,70 Byggkostnader Sinsuggor Yta per sugga Investeringskostnad Digivande suggor Yta per box Investeringskostnad Tillväxtgrisar (30 kg) Yta per gris Investeringskostnad Slaktgrisar (95 kg) Yta per gris Investeringskostnad Svensk djurskyddslagstiftning 3,5 m SEK 6,0 m SEK 0,40 m SEK 1,0 m SEK EU:s djurskyddslagstiftning 2,25 m SEK 3,5-4,0 m SEK 0,30 m SEK 0,65 m SEK 9

26 26 Svensk standard EU standard Svensk standard EU standard 10

27 27 Svensk standard EU standard Svensk standard EU standard 11

28 28 Indata Byggnader och brunn Inredning Foder- och gödselhantering Avskrivningstid (år) Realränta (%) Rak amortering / annuitetslån 3,5 50/50 3,5 50/50 3,5 50/50 Underhåll / år (% av investeringen) 0,5 1,0 6,0 Indata Arbetsåtgång Timmar per sugga Minuter per slaktgris Enligt svensk standard 13,4 13,9 Enligt dansk standard 9,5 10,9 Dräktighetsfoder (kr/kg) Digivningsfoder (kr/kg) Tillväxtfoder (kr/kg) Slaktsvinsfoder (kr/kg) Halm (kr/kg) 2,20 2,45 3,70 2,18 0,65 2,20 2,45 3,90 2,18 Ingen halm 12

29 29 Ekonomiskt resultat smågrisproduktion (SEK) Enligt svensk standard Enligt dansk standard Skillnad Antal suggor TB1 Arbetskostnader Inhysningskostnader Resultat smågrisproduktion Produktionskostnad per tillväxtgris Ekonomiskt resultat slaktgrisproduktion (SEK) Enligt svensk standard Enligt dansk standard Skillnad Antal slaktgrisplatser TB1 Arbetskostnader Inhysningskostnader Resultat slaktgrisproduktion

30 30 Ekonomiskt resultat integrerad produktion (SEK) Enligt svensk standard Enligt dansk standard Skillnad Antal suggor Antal slaktgrisplatser TB1 Arbetskostnader Inhysningskostnader Resultat integrerad produktion Produktionskostnad per kg kött 16,45 15,23-1,23 Att komma ihåg: - Inte tagit hänsyn till miljökostnader. Men dessa finns inte heller i Öst-Europa. - Inte heller tagit hänsyn till att man eventuellt kan få mer betalt för en viss produktion. - Produktionskostnad per kg kött är inte det viktigaste resultatet av modellen. - Det är skillnaden i produktionskostnad per kg kött mellan två system som är det viktigaste resultatet från modellen. 14

31 31 Slutsats: - Svensk grisproduktion kan inte längre konkurrera prismässigt med utländsk bioindustri. - Ökning från 50 öre till 1,23 SEK ( ). - Skillnaden ligger framförallt inom smågrisproduktionen (över 120 SEK per smågris). - Suggpengen kommer att lindra något (omkring 50 öre). - Men det är tillgång och efterfråga som kommer att bestämma. - Smågrisproduktionen kommer att minska i Sverige tills vi igen har fått balans i marknaden. - Den svenska köttmärkningen kan ge ett uppsving? - Då blir det brist på smågrisar. - Marknaden måste i det långa loppet betala för merkostnaderna. 15

32 32 Hitta nya marknader: - KRAV och EU ekologisk produktion. - Lokalproducerat / gårdsbutiker. - Nya koncept. - Det gäller att tänka om i hela branschen!!! 16

33 Ekologisk KRAV-grisproduktion Kerstin Fransson Ebbetorps gård Hjo Ebbetorps gård 720 slaktsvinsplatser 180 ha växtodling 160 ha skog Gödselenteprenad Liten dikobesättning Vi är tre som jobbar i företaget Omsättn ,2 milj. 1

34 Kort historik om företaget 1978 slaktsvinsproduktion i hyrda stallar 1983 Ebbetorp med integrerad grisproduktion 1994 slaktsvinstall enligt västgötamodell 1998 hela gårdens areal i KRAV-karens 1999 KRAV-grisproduktion med 320 platser 2005 KRAV-slaktsvinsstall med 400 platser 2

35 Varför KRAV-grisar? Dålig lönsamhet i konventionell produktion Gårdens förutsättningar Bättre djurmiljö Bättre arbetsmiljö Komma närmare marknaden Certifierad produktion Utmaning tänka nytt och lära nytt Grunden för KRAV-produktion Ingen konstgödsel Inga kemiska växtskyddsmedel eller fodertillsatser Djur ska kunna utöva sitt naturliga beteende Gården ett kretslopp Detaljerat regelverk Dokumentation Kontroll och revision 3

36 Vad innebär det i praktiken? Några exempel: Utevistelse för grisar hela året På sommarhalvåret bete med gyttjebad Större boxyta/gris och halmbädd Minst 50 % av fodret odlat på gården Växtföljd med proteingrödor och vall 4

37

38 Utmaningar i KRAV-grisproduktionen Växtodlingen Vall och proteingrödor Förena extensiv djurmiljö och effektivitet Produktionsresultat och köttkvalitet Foder och foderstyrning Marknadsföring av produktionen Företaget/företagandet Affärsidé konkurrenskraft? Marknaden? Räkna! Tänk nytt Ställ om hela arealen/produktionen Samverkan med andra? Flera produktionsgrenar fler ben att stå på Förmedla en positiv bild av företaget/företagandet 6

39 Önskelista inför framtiden Höj grisens status Vallfoder till grisar Offentlig mat det går att ställa eko-krav idag Byggnader billigare, flexiblare, djurvänligare Flexiblare produktion säsong och efterfrågan Tack för att ni lyssnat! 7

40 40

41 Kort historik om företaget Arrenderade första gården som 15-åring, 10 suggor och köttdjur 1984 Köpte Lybydahls Gård 20 suggor och köttdjur Utökning till 70 suggor Heltid på gården Stor satsning tillsammans med slaktgrisproducent (Swedish Meats Tillväxtbolag) 1

42 Presentation av företaget (1) Ca 424 suggor i produktion ( st) 4 v ditid 8 sugg-grupper à 44 st ( ) Egen rekrytering, alternerande återkorsning 26,1 producerade smågrisar per sugga och år Med bland PigWin Suggs 10 i topp Presentation av företaget (2) Grisnings- och tillväxtavdelning 2

43 Presentation av företaget (3) Betäckning på djupströ Presentation av företaget (4) Dräktiga djur i 2-rummare (biofix) 3

44 Presentation av företaget (5) 180 ha växtodling Arbetskraft: Familjen Nilsson samt 2 anställda Swedish Meats Tillväxtbolag löstes ut på 3-4 år Ägande idag - eget 75,5% - slaktgrisproducent 24,5% Varför konventionell grisproduktion? Nötkreatur passar bättre i ekologisk produktion än grisar Svårt med ekologisk produktion i stor skala Har erfarenhet och kunskap om konventionell grisproduktion 4

45 Utmaningar? Ekonomin! Går inte längre att vara bara producent Måste vara bra förhandlare och om sig och kring sig Förutsättningar hos företag och företagare för att lyckas Ca 400 suggor en lagom besättningsstorlek Ha rätt inställning Noggrannhet- slarva inte! Lämna inget åt slumpen Titta inte på vad klockan är! 5

46 Tankar inför framtiden Fortsätta att trimma företaget! Arbeta med att ständigt förbättra diverse detaljer i produktionen Inga planer på fler suggor i nuläget 6

47 Mångfald som affärsidé Erik O. R. Bengtsson, Karlsfälts Gård Presentation av företaget Tre olika bolag: Växtodling och animalieproduktion Försäljning av gourmetprodukter Vindkraft 1

48 Växtodling och animalieproduktion Växtodling 650 ha maskinsamverkan granngård samverkan kring inköp av förnödenheter och försäljning av grödorna, Eurocorn Växtodling och animalieproduktion Växtodling höstkorn, höstvete, vårvete, maltkorn, raps, havre, ärter, rödsvingel, ängsgröe, vitklöver 2

49 Växtodling och animalieproduktion Animalieproduktion grisproduktion (hampshire) nötköttsproduktion (simmental x charolais) lammproduktion (Gute, Gotland & Texell) Växtodling och animalieproduktion Grisproduktionen 115 hampshire suggor 5 v ditid 6 sugg grupper 4 v intervall mellan grupperna enhetsboxsystem 3

50 Växtodling och animalieproduktion Grisproduktionen Tillväxt på djupströ med addlib produktion av avelsgaltar (till Sverige och England) gourmétkött Vindkraft 4

51 Historik Industrin havererat Obefintlig politik Stark handel Själv är bästa dräng. Differentierad prissättning Slaktsvins producenterna behövde draghjälp En jakthistoria. Karlsfälts Hampshire direkt fsg 5

52 Försäljning av gourméprodukter *Griskött Nötkött Lammkött Honung Skinn Choklad Toyota L.C Karlsfälts Gård Ur Kalle Griskonsuments perspektiv K Pris Nisch, krav, gårdsgris, uteg. Piggham Volym Import, EMV 6

53 Att inse sina möjligheter Vad uppskattar Kalle Griskonsument? Produktutveckling God vara Nära Unik 7

54 Förutsättningar hos företaget för att lyckas Strategi Din Passion Dina resurser Marknaden Taktik Kunskap & Handling 8

55 Tankar inför framtiden Nytt stall till de växande grisarna Vindmöllor+biogas Österlen Safari & choklad Utökning av lammproduktionen Tack för att ni lyssnade :o) Med varma hälsningar, Erik O. R. Bengtsson