Utfodring för växtodlare Grisfoder

Transkript

1 Utfodring för växtodlare Grisfoder Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad

2 Grisproduktion i Sverige Suggor st 22 smågrisar/sugga & år Avel Smågrisar st Slaktgrisar st Konsument: 326 miljoner kg griskött per år Total fodermängd Suggor: ton Smågrisar: ton Slaktgrisar: ton

3 N P K till grisar Kväve kommer från protein, styrs i foderoptimeringen Grisar har ett behov av protein som måste tillgodoses för att de skall producera bra Proteinets smältbarhet varierar och man bör därför sträva efter så hög smältbarhet som möjligt för att minska kväveöverskottet Kalium kommer från råvarorna, styrs ej i foderoptimeringarna Fosfor, styrs i foderoptimeringarna Grisar har ett behov av fosfor som måste tillgodoses för att de skall producera bra Fosforns smältbarhet varierar och man bör därför sträva efter så hög smältbarhet som möjligt för att minska fosforöverskottet

4 Hur mycket äter en gris? Åtgång MJ/kg Kg foder MJ Färdigfoder Hemmablandat Färdigfoder Hemmablandat Smågrisar 70 13,5 12,5 5 6 Tillväxtgrisar , Digivande suggor , Dräktiga suggor , Slaktgrisar ,4 12,

5 Foder till grisar 100% % 60% 40% Premix Soja Koncentrat Spannmål Färdigfoder 20% 0% Färdigfoder Koncentratblandning Premixblandning

6 Energi = spannmål, fett Kristianstad Vad består fodret av? Protein = soja, raps, fisk, ärter Aminosyror, vitaminer, mineraler

7 Nyckelbegrepp näringsämnen Energi Mäts i MJ/kg foder I Sverige anges omsättbar energi Protein Mäts i %/kg foder eller g/kg foder Viktigt att tänka på att 1 % = 10 g Anges ibland som kvoten protein/energi, oftast % råprotein/mj Anges i råprotein (Rp) eller som smältbart protein (smb eller SIS) Aminosyror Lysin, metionin, metionin + cystin, treonin Anges oftast i g/kg foder, ibland som %/kg foder Vitaminer & mineraler Mäts i g, mg eller IE/kg foder Fosfor anges ibland som tillgänglig fosfor/kg foder

8 Beskrivning av smältbarhetsbegrepp SIS = standardiserad ileal smältbarhet (tunntarm) Smb = Fekal smältbarhet (ändtarm)

9 Att välja spannmål till grisar Spannmålssort Havre Korn Vete Rågvete Råg Egenskap Låg energihalt, bra proteinkvalitet, smakligt, strukturrikt Normal energihalt, bra proteinkvalitet, normal struktur Hög energihalt, dålig proteinkvalitet, dålig struktur Hög energihalt, halvbra proteinkvalitet, dålig struktur Hög energihalt, bra proteinkvalitet, normal struktur, dålig smaklighet Hög energi är viktigt till smågrisar och digivande suggor God smaklighet är viktigt till smågrisar och digivande suggor Smågrisar och suggor är känsliga för mögel påverkar fertilitet och hälsostatus För lite struktur i fodret ger hungerkänslor, dålig magtarmhälsa diarré och stressade grisar magsår, svansbitning, oro

10 Viktigt att tänka på Energi är det som grisarna växer på och protein (= aminosyror) det de bildar muskler (= kött) av. För en bra slaktkropp krävs en bra balans mellan energi och protein. För mycket energi och för lite protein ger en fet kropp. För mycket protein och för lite energi ger en gris som växer långsamt och har lätt för att få diarré.

11 Smågrisuppfödning Suggans olika livsperioder : Dräktighet, ca 35 MJ/dag (2,5-3 kg foder) Digivning, ca 110 MJ/dag (6-10 kg foder) Brunst/betäckning, ca 50 MJ/dag (3-5 kg foder) Det är vanligast med två olika foder ett dräktighetsfoder och ett digivningsfoder. Använder man bara ett foder använder man numera oftast ett digivningsfoder hela tiden.

12 Smågrisuppfödning forts. Smågrisar Avvänjningsgrisar/smågrisar från födsel t om ca två veckor efter avvänjning Tillväxtgrisar - från ca två veckor efter avvänjning fram till förmedling Två foder är vanligast: - Avvänjningsfoder hos suggan och tom ca 14 dagar efter avvänjning (åtgång ca 5 kg) och ett -Tillväxtfoder from 14 dagar efter avvänjning och fram till förmedling (åtgång ca 30 kg).

13 Specialfoder Lågproteinfoder svältkost botemedel för olika typer av diarré Müslifoder, extruderat foder etc naturlig begränsare i foderintag för att klara av diarréer bättre Foder med tillsatser av t ex enzymer Målet är att öka foderutnyttjandet för att uppnå bättre hälsa, lägre kostnader och lägre näringsöverskott

14 Slaktgrisuppfödning Kristianstad Fasutfodring slaktgrisar 18% 0,8 Slaktgrisar Enhetsfoder Fasutfodring Råprotein/kg foder 17% 16% 15% protein g SIS lysin/mj 0,7 0,6 0,5 0,4 g SIS lysin/mj 14% startfas mittfas slutfas Vanligast är enhetsfoder när man fodrar med färdigfoder och fasutfodring när man har hemmablandat foder. 0,3 Fasutfodring går ut på att minska mängden aminosyror och protein i fodret efterhand som grisarna växer eftersom deras behov minskar. Målet är att spara pengar och minska på näringsöverskottet.

15 Viktiga frågor & svar Hur många kullar får en sugga per år? Ca 2,2 st Hur många smågrisar får en sugga per år? Ca 22 st Hur många veckor är ett slaktsvin i stallet innan det slaktas? Ca 15 veckor Hur många omgångar slaktsvin kan man köra per stall per år? Ca 3,2 st (16 veckors omloppstid inkl tvättning)

16 Nyckeltal Slaktgrisproduktion Foderdagar per gris Tillväxt, g/dag MJ per kg tillv 34,6 34,6 Foder kg/kg tillv* 2,77 2,76 Foder per gris, MJ Omgångstid, dagar *12,5 MJ/kg foder Smågrisproduktion Medelvikt vid leverans 29,1 29,9 Foder/ prod gris, MJ Foder/ 30 kg gris, MJ Suggfoder/ årssugga, MJ Smågrisfoder/ prod gris, MJ Prod smågrisar/årssugga 21,5 21,8 Antal kullar/årssugga 2,18 2,19 Digivningstid, dagar 35,3 34,7 Ålder vid 30 kg, dagar* Daglig tillväxt från avv-lev, gram* MJ/ kg tillv från avv-lev* 27,8 25,7 *ngt osäkra siffror

17 Torrfoder & blötfoder Torrfoder är relativt vanligt i södra Sverige men tappar mark till blötfoder. I Mellansverige är blötfoder helt dominerande. I stort sett alla nya anläggningar som byggs är för blötfoder. Avvänjningsgrisar går alltid på torrfoder innan avv., efter avv är det vanligt med en successiv övergång till blötfoder. Grisarna tycker att fuktigt foder är smakligare än torrt. Ofta är det lättare att få i grisarna tillräckligt mycket foder när man har blötfoder.

18 Torrfoder & blötfoder forts. Blötfoder ger större möjlighet att använda olika biprodukter. Vanligt är vassle, drank, bröd & andra livsmedelsbiprodukter. Många använder bara vatten. Blötfoder ställer större krav på hygien och noggrannhet Viktigt att kontrollera sin foderanläggning! Tex vågceller, doseringsnogrannhet, att alla ventiler fungerar.

19 Fosfor - ett nödvändigt ont Miljöproblem - ändlig resurs Överskott övergödning Mineralfosfor är en ändlig resurs Livsviktigt näringsämne Viktig beståndsdel i skelettet frigör energi, hjälper till vid aminosyrabildning Brist ger lägre tillväxt, sämre foderutnyttjande, störningar i fertilitet och aptitlöshet

20 Hotbild? Kristianstad Övergödning Algblomning Jordbruksverkets vilja att leva upp till satta miljömål MÅL: När SJV satte målet 22 kg Fosfor/ha motsvarade detta 10,5 slaktgrisplatser MEN: Med dagens uppfödningshastighet motsvarar 10,5 slaktgrisplatser mer än 30 kg fosfor/ha Djurtätheten är just nu under utredning! Det senaste förslaget innebär en minskning från 10,5 platser till 9,5 platser på sikt. Måluppfyllelse innebär: Färre slaktsvinsplatser eller större spridningsareal Ett möjligt alternativt kan vara att man kan visa på: Mindre mängd fosfor i gödseln

21 Två former av fosfor Oorganiskt fosfor tillgänglighet Högre Finns i mineralfodermedel och animala fodermedel. Organiskt fosfor tillgänglighet Lägre Växtfosfor. Huvudsakligen fytatfosfor.

22 Fosfor i fodermedel Fosfor, g/kg Fodermedel Totalt Smältbart % Havre 3,2 0,6 19 Korn 3,2 1,2 37 Rågvete 3,0 1,4 47 Vete 3,3 1,5 45 Majs 3,2 0,5 16

23 Fosfor i fodermedel Fosfor, g/kg Fodermedel Totalt Smältbart % Rapsmjöl 11,3 3,4 30 Sojamjöl 6,3 2,4 38 Ärter 3,5 1,5 43 Skummjölkspulver 9,6 8,2 85 Fiskmjöl 21,0 18,3 87

24 Fosforns tillgänglighet 40 % P 100 % P Tillgängligheten kan påverkas t ex genom val av fosforkälla, tillsats av fytas, stöpning av foder, om fodret värmebehandlas eller ej

25 Vad har man gjort i praktiken för att minska fosforöverskottet? Alla foderfirmor optimerar med tillgänglig fosfor istället för totalfosfor Alla foderfirmor använder sig av foderfosfater med hög tillgänglighet på fosforn Foderutnyttjandet förbättras totalt sett, därmed minskar allt överskott av näringsämnen Nya utfodringsnormer med behov i tillgänglig fosfor istället för totalfosfor. Ökad kunskap om fosforbehovet har sänkt behovet av säkerhetsgiva Fytas används i allt större utsträckning Blötfoder blir allt vanligare, stöpning är därmed ett alternativ/komplement till fytas

26 Enzymet Fytas Grisar kan inte själva bilda fytas Fytas spjälkar fytatbindningen så att fosforn blir tillgänglig för grisen Fytat är växternas lagringsform av fosfor, därför finns Fytas naturligt i växter Ju mer Fytas som finns desto mer fosfor kan göras tillgänglig. Fytas är värmekänsligt och förstörs mer eller mindre av värmebehandling såsom pelletering. Fytas aktiveras av fukt, lågt ph och viss temperatur (magens miljö)

27 Stöpning av foder Stöpning är blötläggning av foder med tillväxt av mjölksyrabakterier Stöpning ökar tillgängligheten på fosfor (se t ex Frigörandet av fosfor via stöpning fungerar på samma sätt som när fytas aktiveras i magen på grisen. Hur bra stöpningen fungerar är beroende av tid, temperatur och ingående råvaror. Framförallt är det tidsaspekten som kan komma att påverka metodens praktiska användning. Metoden med stöpning av blötfoder har använts tidigare men övergavs då troligen pga. problem med hygienen i fodret. Stöpning kräver strikt hygien för att man inte skall riskera feljäsningar.

28 GMO-grisar ett alternativ? Fytas produceras i spottkörtlarna och utsöndras i saliven Osmältbar fytatfosfor i fodret Mage Fytas Tunntarm Gödsel med lågt fosforinnehåll Fytat Fosfat FOSFAT ABSORPTION Se mer på

29 Användning av fytas/stöpning Tillgängligheten på fosforn i foderråvarorna ökar Minskar behovet att tillsätta foderfosfater Minskar användandet av mineralfosfor som är en ändlig resurs Mängden fosfor i gödseln minskar med procent Samma eller ev bättre produktionsresultat En Win-win situation!