Flöden av kväve i det svenska jordbruket
|
|
- Magnus Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Flöden av kväve i det svenska jordbruket Ammoniakavgång Kvävenedfall 7 Denitrifikation Handelsgödsel Återtag av biprodukter Import av foder 10 Livsmedel 22 Kvävefixering i baljväxter 10 Spill 22 Gödsling med Utlakning rötslam
2 Fungerande kretslopp I samhället Grödan På gården Skörderester Stallgödsel Animalier Vegetabilier Livsmedel Hur ser det ut i praktiken?
3 I stort obefintligt kretslopp mellan stad och land spannmålsgård IN UT FODER djurgård rötslam IN UT
4 Dagens jordbruk spannmålsgård IN UT foderproducent djurgård IN UT foderkonsument
5 Vegetabilieproduktion dominerar på mark med god bördighet spannmålsgård 80 % av inflödet NPK IN UT 80% av inflödet Handelsgödsel medger ren växtodling utan djurproduktion Ofta hög effektivitet Huvuddelen blir foder 80 % är areal för foderproduktion
6 Animalieproduktion dominerar på mindre bördig mark Stort inflöde till djurgården av växtnäring via foder och handelsgödsel Ofta högt specialiserade gårdar. Mjölkgårdar med hög djurtäthet och nästan bara vall eller intensiv slaktsvins-produktion och intensiv öppen växtodling. IN djurgård UT En mindre del går till vegetabliekonsumtion Låg effektivitet Ca % av inflöde till livsmedel
7 Svagt kretslopp inom lantbruket IN spannmålsgård UT FODER Litet återflöde av stallgödsel från djur till spannmål Stor risk för förluster stallgödsel djurgård IN UT %
8 Markprocesser 250 kg per ha stallgödsel växtrester rötter kg per ha org N i stallgödsel rötter växtrester NH4 NO3 Organiskt kväve 7-8 ton per ha Mineralisering NH kg 4 per ha Immobilisering fastläggning Upptag Nitrifikation nitratbildning NO 3 Utlakning Denitrifikation kvävgasbildning
9 Kväveförluster från lantbruket Ammoniak ton (90% av totala avgången) ton N ca 1,5 miljarder kr kg N /ha Övergödning och försurning Övergödning och nitrat Ingen miljöeffekt Utlakning ton Kvävgas ton (44% av totala utsläppen till hav) Lustgas ton (6-7 % av totala utsläppen)
10 Kväveläckage från jordbruksmark Från dräneringen 40 % försvinner på väg till havet Efter kväveavgång (retention) till sjöar och vattendrag
11 Ammoniak Motsvarar ca ton N Källa. SNV, Rapport 5319, 2003
12 Anpassning av foderstat Överskott av kväve hamnar i urinen och avgår lätt i ammoniak Följ PBV och AAT till mjölkkor Norfor Urea 3-5 Använd lågproteinfoder och fasutfodring till svin
13 Anpassning av foderstat Ammoniak mg/m2 och tim Låg/Sep Låg/Mix Hög/Sep Hög/Mix Ammoniakavgång från gödsel från mjölkkor vid hög (19%) respektive låg (14 %) råprotein vid separata fodergivor och vid mixfoder (Källa: Frank, Andersson & Gustafsson 1997)
14 Fosforflöde i jordbruket -Fosfor är en ändlig resurs Gruva Åker Samhälle 200 år? Fakta fig 6 sid 10
15 Fosforbelastning på havet -mänsklig verksamhet (2000) Industri 12 % Enskilda avlopp 20% Jordbruk 46 % Reningsverk 16 % Dagvatten 4 % Skogsbruk 1 % Naturvårdsverket, rapport 5319, 2003
16 Ämnet Fosfor Fosforns former i marken Löst fosfor Utbytbar fosfor Bunden fosfor Källa: Mengel & Kirby, Principles of Plant Nutrition, 1987.
17 Fosforflöde i åkermark Gödsling Rötslam Grönmassa Bortförsel Erosion Utlakning Fosfat Apatit Mg 2+ Ca 2+ Fe 3+ Al 3+ Mn 2+ Markvätska HPO 4 2- H 2 PO 4 - Organiskbunden Mikroorganismer P P Mineralbunden P P P 1,5 ton/ha långsam omsättning ca 1 kg per ha snabb omsättning 0,5-1 ton/ha långsam oms.
18 Oorganisk bindning av gödselfosfor vid olika ph-värden i marken Andel i procent 100 Relativt tillgängliga fosfater Reaktion med mineralpartiklar 50 Fastläggning i järn-, aluminium och magnesiumhydroxider Hårt bundet fosfor i marken Fastläggning i svårlösliga kalciumfosfater 0 Efter: Brady, 1966 Kemisk fastläggning via lösligt järn, aluminium och mangan 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 Mark ph 6,5 16
19 NPK NPK ,6 foder 2,2 Rötslam 0,2 Fosforflöde i jordbruket kg/ha 11 Produkt 6 4,7 Erosion Fastläggning 0,3 kg/ha Utlakning Inre erosion
20 Fosforförluster från åkermark Variation i årlig fosforförlust: 0,01-2 kg/ha Normal årlig fosforförlust: 0,3-0,4 kg/ha
21 Fosfortillstånd i åkermark -Sverige Fakta fig. 26 sid. 38
22 Tillförd mängd fosfor till olika gårdar Mjölkkor Spannmål Svin handelsgödsel utsäde foder djur Källa: Claesson & Steineck 1991
23 Fosforbalans tillfört - bortfört Kg per ha Mjölkkor Spannmål Svin Källa: Claesson & Steineck 1991
24 Gårdsbalans slaktsvin 100 hektar 1050 slaktsvinsplatser In med foder: 3830 kg P Livdjur 480 kg P Ut med slakt: 1900 kg P I gödseln: 2410 kg P Överskott: 610 kg 6 kg/ha och år Ut med spannmål: 1800 kg P
25 Fosfor i utfodringen - ett nödvändigt ont? Livsviktigt näringsämne Viktig beståndsdel i skelettet frigör energi, hjälper till vid aminosyrabildning Brist ger lägre tillväxt, sämre foderutnyttjande, störningar i fertilitet och aptitlöshet Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
26 Fosfor till mjölkkor Sänkt fosfornorm med ca 10% Ca/P-kvoten varierar i mineralfoder ge olika till olika djurgrupper Flera foderfirmor har sänkt fosforinnehållet i sina färdigfoder Överskott på fosfor vanligt då korna utfodras med färdigfoder Ann-Theres Persson Hallands Husdjur
27 Fosfor till grisar Övergödning Algblomning Jordbruksverkets vilja att leva upp till satta miljömål MÅL: När SJV satte målet 22 kg Fosfor/ha motsvarade detta 10,5 slaktgrisplatser MEN: Med dagens uppfödningshastighet motsvarar 10,5 slaktgrisplatser mer än 30 kg fosfor/ha De nya spridningsreglerna innebär en minskning från 10,5 platser till 9,6 platser vid 3 omgångar per år Måluppfyllelse innebär: Färre slaktsvinsplatser eller större spridningsareal Alternativt kan man genom en stallbalans visa på: Mindre mängd fosfor i gödseln Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
28 Två former av fosfor Oorganiskt fosfor Högre tillgänglighet Finns i mineralfodermedel och animaliska fodermedel. Organiskt fosfor Lägre tillgänglighet Växtfosfor. Huvudsakligen fytatfosfor. Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
29 Fosfor i fodermedel Fosfor, g/kg Fodermedel Totalt Smältbart % Havre 3,2 0,6 19 Korn 3,2 1,2 37 Rågvete 3,0 1,4 47 Vete 3,3 1,5 45 Majs 3,2 0,5 16 Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
30 Fosfor i fodermedel Fosfor, g/kg Fodermedel Totalt Smältbart % Rapsmjöl 11,3 3,4 30 Sojamjöl 6,3 2,4 38 Ärter 3,5 1,5 43 Skummjölkspulver 9,6 8,2 85 Fiskmjöl 21,0 18,3 87 Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
31 Fosforns tillgänglighet 40 % P 100 % P Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad Tillgängligheten kan påverkas t ex genom val av fosforkälla, tillsats av fytas, stöpning av foder, om fodret värmebehandlas eller ej
32 Enzymet Fytas Grisar kan inte själva bilda fytas Fytas spjälkar fytatbindningen så att fosforn blir tillgänglig för grisen Fytat är växternas lagringsform av fosfor, därför finns Fytas naturligt i växter Ju mer Fytas som finns desto mer fosfor kan göras tillgänglig. Fytas är värmekänsligt och förstörs mer eller mindre av värmebehandling såsom pelletering. Fytas aktiveras av fukt, lågt ph och viss temperatur (magens miljö) Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
33 Stöpning av foder Stöpning är blötläggning av foder med tillväxt av mjölksyrabakterier Stöpning ökar tillgängligheten på fosfor (se t ex Frigörandet av fosfor via stöpning fungerar på samma sätt som när fytas aktiveras i magen på grisen. Hur bra stöpningen fungerar är beroende av tid, temperatur och ingående råvaror. Framförallt är det tidsaspekten som kan komma att påverka metodens praktiska användning. Metoden med stöpning av blötfoder har använts tidigare men övergavs då troligen pga. problem med hygienen i fodret. Stöpning kräver strikt hygien för att man inte skall riskera feljäsningar. Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
34 Användning av fytas/stöpning Tillgängligheten på fosforn i foderråvarorna ökar Minskar behovet att tillsätta foderfosfater Minskar användandet av mineralfosfor som är en ändlig resurs Mängden fosfor i gödseln minskar med procent Samma eller ev bättre produktionsresultat En Win-win situation! Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
35 Vad har man gjort i praktiken för att minska fosforöverskottet? Alla foderfirmor optimerar med tillgänglig fosfor istället för totalfosfor Alla foderfirmor använder sig av foderfosfater med hög tillgänglighet på fosforn Foderutnyttjandet förbättras totalt sett, därmed minskar allt överskott av näringsämnen Nya utfodringsnormer med behov i tillgänglig fosfor istället för totalfosfor. Ökad kunskap om fosforbehovet har sänkt behovet av säkerhetsgiva Fytas används i allt större utsträckning Blötfoder blir allt vanligare, stöpning är därmed ett alternativ/komplement till fytas Källa: Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
Utfodring för växtodlare Grisfoder
Utfodring för växtodlare Grisfoder Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad Grisproduktion i Sverige Suggor 205 000 st 22 smågrisar/sugga & år Avel Smågrisar 4 000 000 st Slaktgrisar 3
Läs merBibliografiska uppgifter för Livscykelanalys av mjölkproduktion i norra Sverige
Bibliografiska uppgifter för Livscykelanalys av mjölkproduktion i norra Sverige Författare Ericson L., Cederberg C., Flysjö A. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap.
Läs merVad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merGödselsepareringsdag!
Gödselsepareringsdag! Kalmar 8 oktober! Lotta Olsson!! Regelverk och spridningsarealer-! varför gödselseparering?!! Djurtäthet i Kalmar län! Spridningsregler! Varför gödselseparering?! Jordbruket i Kalmar
Läs merHållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder
Läs merEkokvitto för Arla Foods
1(5) Ekokvitto för Arla Foods Ekologisk mjölk 2011 2(5) Positiva effekter av den ekologiska mjölkproduktionen hos Arla Sammanfattning Totalt har Arla Foods vägt in 286 miljoner kilo ekologisk mjölk under
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är
Läs merRening av vatten från jordbruksområden. Per Lindmark
Rening av vatten från jordbruksområden Per Lindmark Övergödning åtgärder på all fronter Övergödning åtgärder på all fronter Åtgärder på åkern: Strukturkalka...etc Åtgärder i diket: Tvåstegsdika etc Åtgärder
Läs merLeif Göransson. Energibegrepp. Bruttoenergi. Smältbar energi. Energikomponenterna i foder
Leif Göransson Institutionen för husdjurens utfodring vård SLU leif.goransson@slu.se Energibegrepp Bruttoenergi Smältbar energi Energi i träck Energi i urin Omsättbar energi Energi i värme Nettoenergi
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholms och Bjuvs kommuner,
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor
Remissvar Dnr 2014/3.2.2/51 Sid. 1 (5) 2014-03-20 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Stadsmiljöroteln Remiss av Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd för hållbar
Läs merEkologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Läs merSkördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad
Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merFörfattare Linge C., Nilsson H., Olofsson S. Utgivningsår 2009
Bibliografiska uppgifter för Resultat av Greppa Näringen 2001-2008 växtnäringsbalanser och kväveutlakning Författare Linge C., Nilsson H., Olofsson S. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Meddelande från
Läs merPolicy Brief Nummer 2016:3
Policy Brief Nummer 2016:3 Stöd till lantbruket för ett renare hav? Övergödningen av Östersjön orsakas till stor del av näringsläckage från lantbruket och för att minska läckaget finns ett flertal stöd
Läs merKöttguiden kloka köttval för miljön. Elin Röös
Köttguiden kloka köttval för miljön Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Ton CO 2 e per person och år Klimatutmaningen
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården. Nr 15:1 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården Nr 15:1 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merDricksvattenkvalitet 2014 - Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse
Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten Sörmoverket samt tillhörande distributionsområde, dvs Karlstad, Alster, Skattkärr och Väse. Vattenanalyserna är utförda både vattenverk och hos användare.
Läs merMiljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011
Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med
Läs merPlacering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:
ANMÄLAN SPRIDNING AV SLAM STADSBYGGNAD Administrativa uppgifter Namn (fastighetsägaren) Org.nr/Pers.nr Fastighet slammet ska spridas på Utdelningsadress Postadress Namn (ansvarig för slamspridningen) Kontaktperson
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merManual Cofoten. Innehållsförteckning. Sida 1(16) 2013-06-04
Sida 1(16) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se, tel 036-15 63 41 om du har tekniska frågor och tips på hur verktyget kan förbättras/förtydligas.
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merPlanering - LPP Fjällen år 5 ht-16
Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16 Under en månads tid kommer du att få lära dig mer om livet i de svenska fjällen, vilka djur och växter som trivs där samt vilka ekosystemstjänster som är tillgängliga.
Läs merSammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merDelmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning
Når vi miljömålet Bara naturlig försurning? Utvecklingen positiv, men år 2020 beräknas den kritiska belastningen ändå att överskridas på 12 % av sjöarealen Delmål Försurade sjöar och vattendrag Försurad
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merFallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut!
FORSKNINGSRAPPORT Rapport nr: 3 2014-06-30 Fallstudier hos mjölkgårdar med närproducerat foder fullt ut! 1 (68) Innehåll sid Förord 3 Summary 6 Material & Metoder 9 Slutsatser om foder 33 Djurvälfärd Slutsatser
Läs merGenerellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %
Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10
Läs merMinskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016
Kortversion Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket Jordbruksverkets förslag kan minska jordbrukets kvävebelastning på havet med åtta
Läs merGrisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning
Grisars utfodring och miljöpåverkan $ Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning Grisar i Sverige de senaste 10 åren Antalet grisar ökade efter EU-inträdet men har sedan minskat, trots
Läs merLandsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Läs merCirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning. 4 april 2016
Cirkulär ekonomi och koldioxidfri järnframställning 4 april 2016 Världen behöver hållbara lösningar Vår värld behöver stål och i takt med ökande efterfrågan krävs också mer hållbara lösningar. Våra kunder
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merKvävegödsling till höstraps
Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Läs merEkonomi odling i tunnel
Ekonomi odling i tunnel Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus 27 mars 2012 Christina Winter, Jordbruksverket Bengt Håkansson, SLU Ekonomi i bärodling Kalkyler för jordgubbar och hallon Jordbruksinformation
Läs merEtt hållbart jordbruk en fråga om värderingar
Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden
Läs merStrategi för uppfödning av slaktsvin
Nr 29. September 2002 Strategi för uppfödning av slaktsvin Eva Persson, SLU Institutionen för jordbruksvetenskap, Skara Barbro Mattsson, Praktiskt Inriktade Grisförsök, Skara Sammanfattning I denna studie
Läs merChrister Johansson SOF-Birdlife
Christer Johansson SOF-Birdlife VAD ÄR EN SPILLVATTENVÅTMARK? En spillvattenvåtmark är en våtmarker som placeras efter reningsverk, för att sköta efterreningen, vanligen denitrifikation (nitratkväve kvävgas),
Läs merNär jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Läs merHögklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!
Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt 23
Läs merKlimatpåverkan från växtodling
Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av
Läs merBiobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt
Läs merAntalet människor som lever i extrem
Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade
Läs merFärdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Delrapport
Underlag till Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 Delrapport 1 Uppdraget Uppdraget är att lämna underlag till en svensk färdplan för att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp
Läs merTypfoderstater. för ekologiska tackor och lamm
Typfoderstater för ekologiska tackor och lamm HS Konsult AB, 22 Förord Typfoderstater för ekologiskt uppfödda tackor och lamm är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller
Läs merVildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Läs merErs Majestät Leif Denneberg Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar
2016-04-18 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2016 Ers Majestät Leif Denneberg Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Något har hänt i den offentliga
Läs merKvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher
Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merHur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?
Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Kemiska bindningar delas in i två huvudtyper Intramolekylära bindningar: De bindningar som finns mellan atomerna i en molekyl, mellan jonerna i e5 salt eller
Läs merDirektiv och konventioner som påverkar miljöarbetet i vår närmsta omvärld. Greppa Näringen kurs, 25 okt 2005. Markus Hoffmann, LRF
Direktiv och konventioner som påverkar miljöarbetet i vår närmsta omvärld Greppa Näringen kurs, 25 okt 2005 Markus Hoffmann, LRF Sex direktiv och konventioner i fokus för svenska lantbruket 1.Nitratdirektivet
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merGOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk
GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merAv: Leif Göransson, Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010. Råvaruvärdering
Råvaruvärdering Innehåll Bakgrund 1 Råvaruvärdering i praktiken 2 Energi 2 Aminosyror 3 Makromineralämnen 3 Fosfor Övriga Spårelement 4 Vitaminer 4 Antinutritionella faktorer (ANF) 5 Bakgrund En noggrann
Läs merBeräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5
SMED Rapport Nr 18 2007 Beräkning av näringsbelastning på Torne älv för PLC5 Slutrapport Helene Ejhed, IVL Milla Malander,IVL Mikael Olshammar, IVL Maria Roslund, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Läs merNär, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit?
DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? Ylva Persson, VMD, SVA/Svensk Mjölk ylva.persson@svenskmjolk.se Sveriges veterinärmedicinska
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merHur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers
Hur väljer vi drivmedel idag för lägre miljöpåverkan i framtiden? Karl Hillman Miljösystemanalys Energi och miljö Chalmers Budskap De bästa alternativen finns bara på pappret, men för att åstadkomma förändring
Läs merGödslingsrekommendationer 2016
Februari 2016 Gödslingsrekommendationer 2016 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merKundservicerapport Luleå kommun 2015
LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla
Läs merEffekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Läs merKoldioxid löser sig i blodplasmat
Koldioxid löser sig i blodplasmat p CO2 i gasblandningen Alveol i lungan H 2 CO 3 H 2 CO 3 H 2 CO 3 O 2 N 2 H 2 CO 3 [ ] + [H 2 CO 3 ] = 0,23 p CO2 Lungkappillär Koncentrationen löst samt H 2 CO 3 i blodets
Läs merVildsvin Några sanningar
Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete
januari 2016 Segeltorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattning av Segeltorpsskolans kvalitetsredovisning Segeltorpsskolan växer för varje år och närmar sig
Läs merInvesteringskalkyl för EcoPar
Investeringskalkyl för EcoPar Uppdraget är att undersöka de ekonomiska effekterna vid omställning av Rådde gårds dieselanvändning till användning av EcoPar. Drivmedlet EcoPar är ett ultrarent drivmedel
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merFörbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!
Artur Granstedt Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet Skilleby gård, 153 91 Järna Tel 08 551 57702 Järna 2003-08-10 Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk
Läs merVad ekologer behöver veta om ekonomi
Vad ekologer behöver veta om ekonomi Ficre Zehaie Enheten för miljöekonomi, Naturvårdsverket (NV) 2014-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Syfte Öka förståelsen för det ekonomiska
Läs merVälj först vilken huvudgrupp insatsvaran tillhör från rullistan. Endast Import till gården.
Sida 1(8) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,
Läs merKlassen kom tillsammans fram till vilka punkter som vi skulle ta hänsyn till. Dessa var:
Y-bike Alla visioner börjar med en god idé och det är faktiskt precis vad det här projektet handlar om. Att starta något nytt, att väcka kreativa tankar och påbörja en process som kanske någon dag kommer
Läs merTräningslära. Årskurs 8
Träningslära Årskurs 8 Vad är träningslära? Träningslära är samlingsnamnet för hur människan på olika sätt kan utveckla sin kropps funktioner Många olika saker kan ingå i begreppet träningslära, det ni
Läs merSvenska jordgubbar har fortsatt en stark ställning på marknaden
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 215-11-25 Svenska jordgubbar har fortsatt en stark ställning på marknaden När svenska bär finns äter vi dem, importen är ett komplement under
Läs merNäring i cirklar - ett studiematerial inom satsningen Greppa Näringen
Näring i cirklar 1 2 Näring i cirklar 3 Näring i cirklar - ett studiematerial inom satsningen Greppa Näringen Idé, texter och produktion Arbetsgrupp inom Greppa Näringen, bestående av; Sara Bergström Hushållningssällskapet
Läs merSvavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16
Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merfrisk och fräsch luft Delino luftsanerare Eliminerar allergener, bakterier, mögelsporer, kvalster, tobaksrök.
frisk och fräsch luft Delino luftsanerare Eliminerar allergener, bakterier, mögelsporer, kvalster, tobaksrök. Luftsanerare... Frisk och fräsch luft Delino luftsanerare skapar förutsättningar för en bättre
Läs merVilket förslag anser ni gynnar Göteborgsfotbollen mest, nuvarande seriesystem, förslag 1 eller förslag 2? Gärna med motivering.
Efter en motion från Rannebergens IF angående förslag om förändringar av seriespelet på herrsidan i Göteborg har Tävlingskommittén tillsatt en arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av representanter för
Läs merVarför blågult växtskydd?
Varför blågult växtskydd? Korrekt anvädning av växtskyddsmedel med ny spridningsföreskrift och nya användarvillkor Förklara varför produkter får de godkännande de får, ex skyddszoner, karenstider, kolfilter
Läs merÅtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket 2006 Åtgärdsprogrammet Sveriges åtgärdsprogram Det första svenska åtgärdsprogrammet för minskat kväveläckage togs fram redan i slutet av 1980-talet
Läs merfacebookbarometern 2016
facebookbarometern 2016 Så ser svenska företag på Facebookmarknadsföring 53% planerar att öka sina investeringar i FB 27% Twitter & Linkedin är mycket aktiva på Facebook (+93%) tappar i intresse 74% är
Läs merMer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT
Mer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT En bra jordmån är en av dina viktigaste förutsättningar. Med Demeter vill vi hjälpa dig att skapa den bästa. Om Demeter Demeter innefattar ett internationellt
Läs mer