Barn och migration. Utvärdering av projekt riktade till barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barn och migration. Utvärdering av projekt riktade till barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund."

Transkript

1 Barn och migration Utvärdering av projekt riktade till barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund. Zsofia Nestler, beteendevetare och leg.psykoterapeut Vetenskaplig handledare: Elsie Carlerud Franzén. November 2007 Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning... 5 Uppdraget Projektens samhälleliga kontext Att bryta upp teoretiska utgångspunkter Migrationsprocessen... 8 På flykt Föräldrar i migrationsprocessen Barn i migrationsprocessen Barn till asylsökande... 9 Flyktingbarn Ensamkommande barn Hälsoperspektivet Bilden av invandrare och flyktingar Utvärderingens upplägg och metod En metodologisk utmaning Dokumentstudier Enkätundersökning Intervjuundersökning Filminspelning Förekommande begrepp Resultat Projekten Organisationerna Etnisk tillhörighet Organisationsprofil Arbetssätt Projektaktiviteter Aktivitetsgrad Kännedom om Arvsfonden Samarbetspartner Informationskanaler Projektanställda Sammanfattande beskrivning av projekten Målgruppen Ålder och kön Deltagarantal Delaktighet Synen på målgruppen Organisationernas självbild Sammanfattande beskrivning av målgruppen Genomförandets betingelser Hinder Främjande faktorer Vilka spår lämnade Arvsfondens pengar? Organisationernas egen uppfattning om sina resultat Måluppfyllelse Organisationernas utvärdering och erfarenhetsspridning Sammanfattande beskrivning av genomförandets betingelser Djupstudier genom intervjuer och projektbesök.31 Arvsfondens urval Projektet Stenbarnen Projektet Samverkan för stöd till ensamkommande barn Projektet Segla i samverkan Projektet Ensamkommande flyktingungdomar Utvärderarens kompletterande projekturval Projektet Barn i väntan (BIV) barn i asylsökande familjer Projektet Växthuset Mosippan kraften i frivilligt arbete Projektet Hjälp åt barn och ungdomar påverkade av krig och konflikt traumabehandling Projektet Drömmarnas bro ett integrationsprojekt Projektet Izvor-Källan resurserna i den egna etniska gruppen Slutsatser och diskussion Litteratur Bilaga Bilaga Författaren svarar för innehåll och slutsatser. Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 2

3 Sammanfattning Den här utvärderingen omfattar de 32 projekt för flyktingbarn och flyktingungdomar som har fått projektmedel från Arvsfonden under de senaste 13 åren. Utvärderingen utgår från ett invandrarperspektiv och från barns och ungdomars situation och behov i migrationsprocessen. Datainsamlingen har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Projekten präglades av stor mångfald när det gäller aktörer, målgrupper, projektplaner, aktiviteter och genomförande. Projektverksamheterna visade sig spela en viktig roll för målgruppen och bidrog till en nödvändig normalisering av tillvaron med långsiktiga effekter på välbefinnandet. De flesta projekt hade en tydlig förebyggande ansats, men det förekom även projekt som avhjälpte brådskande, akuta behov. Projektaktiviteterna har varit omfattande lärandeprocesser med såväl hindrande som främjande faktorer. Frivilligorganisationernas stora dynamiska potential skapade goda förutsättningar för projektens verklighetsanpassning och i vissa fall kursmodifiering. Hindren har därmed kunnat övervinnas så att genomförandet inte satts på spel. De personliga resurserna som genom de projektanställda och de frivilliga tillfördes verksamheterna verkade vara avgörande för projektarbetets framgång. Närvaron av dessa eldsjälars engagemang, uthållighet och drivkraft främjade arbetet, medan frånvaron av desamma var de främsta hindren för genomförandet. Även i målgruppen fanns avsevärda personliga resurser som flera frivilligorganisationer medvetet har tagit till vara. De har fokuserat på barnens och ungdomarnas kreativa förmåga, glädje och vilja att bemästra och övervinna de prövningar som migrationsprocessen ofta innebär. För dessa projekt har utgångspunkten varit ett resursfokuserat hälsoperspektiv. Målgruppens förankring och delaktighet i den projektskapande processen kan ses som ytterligare en indikator på tillfredsställande projektresultat. Andra projekt har mest satsat på integrationsfrämjande aktiviteter, och skapat mötesarenor mellan målgruppen och svenskar. På så sätt har de kunnat tillgodose ett alltmer angeläget och växande behov i dagens segregerade samhälle. Eftersom barnperspektivet i den här utvärderingen har varit vägledande, kan man slå fast att inget av projekten har gått spårlöst förbi. Projektverksamheterna var omtyckta, efterfrågade och mycket uppskattade av målgruppen och har haft såväl förebyggande som helande och läkande effekter. Mer än hälften av de avslutade projekten existerar vidare i någon form, antingen som en användbar metod eller som delar av en permanent verksamhet. Resten lever vidare i barnens och ungdomarnas medvetande och minne med kvalitativa, icke mätbara förtecken. Arvsfondsmedlen bedöms därför ha haft stor betydelse, fyllt en viktig funktion och skapat någonting nytt och bestående för målgruppen. Zsofia Nestler Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 3

4 Främlingar är vänner som man ännu inte känner (Citat av Rajna Simonovska ur slutrapporten av projektet Izvor-Källan, 1998) Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 4

5 Inledning För det första vet man inte riktigt var man ska vara någonstans vilka ska ta hand om mig om inte min mamma eller min pappa Det blev jättesvårt i början Jag var så liten, 12 år och visste ingenting, vad är det som pågår just nu vilka är de här och vad ska de göra med oss?... Det svåraste är att ha kompisar som har sina föräldrar När man ser dem, man tänker: om min mamma skulle vara här, skulle jag också göra samma sak, krama henne, prata lite Man vågar inte har kompisar som har föräldrar Det här säger en ensamkommande pojke i en intervju under utvärderingen. Det handlar om utsatthet och saknad, och åskådliggör samtidigt det faktum att det i dagens Sverige finns barn och ungdomar mitt ibland oss vars uppväxtförhållanden och förutsättningar till utveckling skiljer sig markant från svenska barns. Vad innebär det egentligen att vara ensamkommande, barn till asylsökande eller barn i en flyktingfamilj? Hur tillgodoser man barnens behov och bemöter deras utsatthet? Kan man göra någonting för att underlätta tillvaron för dem? Det finns många aktörer på det migrationspolitiska fältet som ställer sig liknande frågor. Och det är många som vill göra en insats. Frivilligorganisationerna är en betydelsefull pådrivande kraft som utifrån en stark humanitär värdegrund och ett djupt engagemang i många år har arbetat för att förbättra och förändra situationen för utsatta grupper i samhället. De har en viktig roll som komplement till samhällets bristande omsorg på eftersatta områden. Allmänna arvsfonden har under de senaste 10 åren avsatt runt 34 miljoner kronor för att helt eller delvis finansiera ett 30-tal projekt för dessa barn och ungdomar som har drivits av frivilligorganisationer. Arvsfondens mål att främja nyskapande och nytänkande har inspirerat många organisationer till ett omfattande utvecklingsarbete, vilket har resulterat i en stor mångfald av olika projektaktiviteter över hela landet. Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 5

6 Uppdraget I mars 2006 tog Arvsfonden initiativ till en utvärdering av projekten. Urvalet gjordes av Arvsfonden och omfattade de flesta projekt som beviljades medel till med startår Eftersom Arvsfonden ägnar särskilt uppmärksamhet åt de ensamkommande barns och ungdomars situation, ingick det även i uppdraget att lyfta fram den här målgruppens perspektiv. För ändamålet valdes av Arvsfonden två pågående och två avslutade projekt ut för djupare studier. Utvärderingen har genomförts av Zsofia Nestler, beteendevetare och leg. psykoterapeut med specialinriktning på tvärkulturella relationer och invandrarfrågor. Syftet med studien har varit att ta till vara de erfarenheter och kunskaper som genererades under projektens gång. Att ta reda på och samla in målgruppens upplevelser av projektaktiviteterna har inneburit att barnperspektivet i uppdraget fått en framträdande plats. Arvsfondens frågeställningar var följande: Vilka spår lämnar Arvsfondens pengar och under vilka betingelser lämnar pengarna spår? Vilka framkomliga vägar finner projekten och vilka hinder stöter de på? Hur upplever målgruppen insatserna? Arvsfonden är en världsunik inrättning som skapades 1928 när den tidigare obegränsade arvsrätten avskaffades och ersattes av en ny ordning. Enligt den tillfaller alla arv som inte testamenteras bort och som inte har närmare arvtagare än kusiner en särskild fond, den s.k. arvsfonden. Den vägledande grundprincipen i Arvsfondens arbete är FN:s barnkonvention. Medel ur fonden kan sökas för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Stöd ur fonden skall i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande (Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationen 2002, s. 11). För att få ett begrepp om insatsernas storlek kan det nämnas att fonden delade ut knappt 306 miljoner kronor 2005 (Arvsfondsdelegationen 2005). På Arvsfondens webbplats (www.arvsfonden.se) står följande riktlinjer när det gäller fondens verksamhet: Målet är att utveckla välfärd, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet och jämställdhet samt bidra till social, etnisk och kulturell integration Arvsfonden stödjer bland annat verksamheter som motverkar rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering förbättrar mottagandet av ensamkommande asylsökande barn. Målformuleringen inkluderar på ett självklart sätt olika kategorier av flykting- och invandrarbarn och ungdomar, med eftertryck när det gäller det ökande antalet ensamkommande barn. Arvsfonden har för ett par år sedan blivit en fristående myndighet under Socialdepartementet och fattar egna beslut om hur medlen ska fördelas. Projektens samhälleliga kontext Projekten har pågått under förhållanden och förutsättningar som var rådande i samhället under de senaste drygt 10 åren och bör därför placeras in i det sammanhanget. Den här samhälleliga kontexten består bl.a. av de migrationspolitiska spörsmål och de arbetsvillkor för frivilligorganisationerna som rådde under perioden. Migrationspolitikens grund i Sverige lades 1975 i de vägledande s.k. invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan. Under senare delen av talet avlöstes de av en generell integrationspolitik som innebar en ideologisk förändring när det gäller synen på minoriteter och hade målet att skapa lika rättigheter och möjligheter för alla medborgare oavsett etnisk och kulturell bakgrund, och en samhällsgemenskap grundad på principen om mångfald, där respekt och tolerans är ledstjärnor. I motsats till det omhändertagande och utpekande av etniskt avvikande minoriteter, som ansågs ha kännetecknat den tidigare invandrarpolitiken, betonas nu vikten av att anlägga ett helhetsperspektiv och att befrämja samtliga medborgares delaktighet och medansvar i samhällslivet (Dahlstedt, Lindberg 2002, s. 21). Den ökande flyktinginvandringen från alltmer avlägsna länder har medfört att behovet av kontroll, reglering och begränsning av migrationen till både Sverige och övriga Europa ökar. En harmonisering med andra EU länders regelverk hade blivit oumbärlig talets mitt har inom tidigare forskning betraktats som en migrationspolitisk vändpunkt i den bemärkelsen att migrationspolitikens sociala praktik blev mer restriktiv (Johansson 2005, s. 90), vilket motiverades med stagnation och kris i svensk ekonomi. Enligt Johanssons doktorsavhandling har dock den nationellt och internationellt skärpta flyktingpolitiken Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 6

7 i Sverige påbörjats tidigare och kompletterats med en annan diskurs som företräddes bl.a. av myndigheter och förmedlades av massmedier: flyktinginvandringen började betraktas som ett växande problem som äventyrade välfärden. Det finns en stark kontinuitet vad gäller föreställningen om att migrationen till Sverige måste begränsas för att svenska välfärdsoch integrationspolitiska målsättningar skall kunna förverkligas (Johansson ibid., s. 260). Det har medfört att det även från officiella håll fokuserades kulturella skillnader och svårigheter när det gäller anpassningen till västerländska förhållanden och till arbetsmarknaden, vilket går stick i stäv med de integrationspolitiska målen. Risken med detta synsätt är även att det kan ge efterverkningar i den allmänna opinionen och ge legitimitet åt främlingsfientliga stämningar som leder till ökad polarisering, ett mer utpräglat vi och dom -tänkande. De frivilliga organisationernas betydelse på den migrationspolitiska arenan är stor inte minst p.g.a. deras politiska och ideologiska oberoende. Men deras existentiella villkor har också genomgått stora förändringar. En av de mest påfallande sådana var att frivilligorganisationer i den samhällspolitiska diskursen i början av 1990-talet uppmärksammades alltmer som serviceproducenter på det sociala området. Vi ser en tendens att frivilligorganisationer i civilsamhället tar över, och förväntas ta över, aktiviteter som tidigare har skötts av staten (Boström et al. red. 2004, s. 13). Frivilligsektorns beroende av ekonomiskt stöd och anslag från myndigheter kan leda till en kamp om resurser och överlevnad, vilket placerar dem i ett spänningsfält där de kan betraktas som formade i ett slags spänningsförhållande mellan samhällskritiska och samhällsbärande krafter (Elström, citat i Amnå red. 1995, s. 209). Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 7

8 Att bryta upp teoretiska utgångspunkter Utvärderarens ambition är att alla intresserade ska kunna tillgodogöra sig rapportens innehåll, både de som har tidigare erfarenhet av målgruppen och de som hittills inte har kommit i kontakt med den men söker idéer och inspiration. Rapportens teoretiska utgångspunkter kan därför vara väl kända för vissa läsare, eftersom mycket av teorierna om migration och flyktingskap är allmängods i dag. Migrationsprocessen Förflyttningar över gränser har länge funnits i mänsklighetens historia. Man gav sig iväg för att hitta bättre livsvillkor eller för att kunna överleva. Begreppet migration rymmer alla typer av rörelser över gränser, såväl de påtvingade som de frivilliga. Att vara invandrare betyder samtidigt också att man är utvandrare beroende på från vilket håll man betraktar migrationen. Studier i svensk migrationshistoria visar att migration till och från Sverige har pågått sedan medeltiden. Sveriges behov av arbetskraft styrde migrationen fram till 70-talet i form av arbetskraftsinvandring, medan krig, politisk oro och instabilitet i andra länder samt människors behov av skydd föranledde flyktinginvandringen tiden därefter (Franzén, i Allwood & Franzén, red. 2000). Pågående konflikter från jordens alla hörn får här sin genklang. Social instabilitet, fattigdom, systemkollaps, brist på framtidsperspektiv och avsaknad av grundläggande ekonomisk trygghet kan också sätta igång migration. Den orättvisa fördelningen av jordens resurser skapar större och större klyftor mellan rika och fattiga länder. Västvärldens behov av kontroll över den oönskade migrationen från tredje världen ökar. Man reser höga murar för att stoppa illegal migration samtidigt som man i många länder drar nytta av den billiga arbetskraften. Även till Sverige söker sig migranter av ovannämnda orsaker. De kan ha fått betala ett högt pris för drömmen om en bättre framtid. Men har man inte uppenbara flyktingskäl är det svårt att få tillstånd att stanna någonstans. Eftersom många satsar alla sina tillgångar på att komma iväg, blir återvändandet oftast ett omöjligt alternativ när man inte har någonting kvar att komma tillbaka till. Ibland söker man sig vidare till andra länder i en utdragen påfrestande Odyssé i hopp om bättre tur nästa gång. Migrationen har enligt både nationella och internationella forskningsrön djupgående konsekvenser såväl på makro- (samhället) som på mikronivå (individen). För utvärderingens ändamål fokuseras här migrationens effekter på individen, vilket bäst kan förstås i ett krisperspektiv. Att byta land kan liknas vid ett krisförlopp som består av olika faser (Franzén, 2001). Alla genomgår kriser under livet, dels i samband med den egna utvecklingen (utvecklingskris) dels genom att drabbas av en så kallad traumatisk förlust (traumatisk kris) som förlusten av en närstående vid t.ex. dödsfall, förlusten av den egna autonomin vid sjukdom, handikapp, katastrofer eller yttre tvång. I samband med migration hamnar man oftast i en traumatisk kris med den skillnaden att den utlösande faktorn inte är en enda förlust utan den mångdubbla. Som migrant förlorar man sitt tidigare nätverk, sin integritet, sitt språk, sin yrkesstatus, och i de flesta fall genomgår man en process av social degradering. Dessa förluster kan påverka identiteten djupgående. Vi är omgivna av mänskliga speglar som talar om för oss, vilka vi är. den personliga upplevelsen av identitet byggs upp i ett ständigt samspel med människorna runt omkring, både medvetet och omedvetet (Franzén 2001, ibid. s ). När det gäller migrationen kan det medföra att man får en helt annan bild återspeglad av omgivningen i det nya landet än vad man tidigare var van vid. Den här nya spegelbilden återger en mer övergripande identitet, man betraktas som en främling. Man bedöms som representant för en viss kategori av människor (invandrare, flykting), man tillskrivs kollektiva egenskaper, man blir till en stereotypi. Den här diskrepansen mellan den tidigare upplevelsen av vem man har varit och upplevelsen av vem man är i nuet kan sätta känslan av identitet och kontinuitet i gungning (Franzén, ibid.2001). Även det psykoanalytiska teoretiska perspektivet på migrationen lägger tonvikten på omstruktureringen av identiteten, men också förmågan att sörja efter en separation. De argentinska psykoanalytikerna Grinberg, L. & Grinberg, R. (1989) menar att individens förmåga att förbli den man är under perioder av förändringar är fundamental när det gäller den egna identitetsuppfattningen. Vid migrationen är det omgivningen som förändras mest, vilket kan leda till en känsla av icke-tillhörighet när det gäller den gruppen som annars bekräftar ens existens. Bara genom accepterandet av förluster och genomarbetning Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 8

9 av sörjandeprocessen kan man integrera två länder, två tidsperioder i livet och två olika grupptillhörigheter. På det viset kan man i optimala fall rekonstruera och konsolidera sin identitetskänsla och förbli sig själv trots yttre förändringar och omstrukturering (Grinberg, 1984). På flykt Att vara flykting innebär en hel del riskfaktorer som kan ha långtgående effekter på den psykiska hälsan. Traumatiserande upplevelser som krig, förföljelse och organiserat våld kan leda till bestående men. Man kan drabbas av PTSS (posttraumatiskt stressyndrom) även kallad PTSD (post traumatic stress disorder på engelska), där plågsamma återupplevelser (flashbacks) av de traumatiserande händelserna är ett centralt symtom. Flyktingar kan även brottas med de överlevandes skuld gentemot dem som inte har klarat sig, ett välkänt fenomen vid överlevandet av t.ex. katastrofer. Det finns tydliga skillnader mellan att vara invandrare och flykting. En grundläggande sådan är skälet till uppbrottet. Migranter flyttar oftast frivilligt till ett bättre liv, till bättre arbetsmöjligheter, den mentala beredskapen är fokuserad på framtiden, på det nya landet. Flyktingar däremot flyr från något och energin används för att komma iväg, att lyckas undkomma, vilket innebär att man är främst orienterad mot hemlandet (Franzén, 2001). Föräldrar i migrationsprocessen Hos vuxna kan migrationsprocessen även påverka föräldrarollen. Hanteringen av förlusterna och den påföljande migrationskrisen kan variera och förändra familjedynamiken. Migrationen kan också innebära att familjer splittras under kortare eller längre tid för att senare återförenas. Splittringen kan ske redan i hemlandet, under resan eller efter ankomsten. Det kan av olika anledningar finnas en del familjer med bara en förälder. Sådana separationer kan lämna spår i familjestrukturen. Har man dessutom varit utsatt för krigsupplevelser finns det påtaliga risker för en nedsatt omsorgsförmåga som kan drabba barnen. Forskaren Kjerstin Almqvist beskrev i en vetenskaplig artikel den s.k. posttraumatiska familjedynamiken (Almqvist i Allwood & Franzén, red. 2000). Den karakteriseras bland annat av tystnadens strategi. Det innebär att föräldrarna undviker att prata med barnen om det upplevda traumat. De kan vilja skydda barnen från minnena och tror att barnen hade glömt vad de har varit med om. Den här tystnaden leder till att barnen lämnas ensamma med sina upplevelser, utan möjlighet till bearbetning och stöd med föräldrarnas hjälp. Ett motsatt förhållningssätt bottnar i föräldrarnas oförmåga att själva bära sina egna upplevelser. Om man ständigt pratar om det egna traumat i barnens närvaro och sätter det egna lidandet i centrum kan det medföra att barnens behov inte får utrymme. Resultatet blir att barnet måste ta hand om sig själv och i värsta fall även att ta hand om föräldrarna. Det skapar hos barnen ett för tidigt och orimligt stort ansvarstagande och förnekande av de egna behoven. Traumatiserade föräldrar kan även få svårt att kontrollera sina egna aggressiva impulser, vilket kan bidra till en ytterligare traumatisering av barnen. Detta familjemönster har beskrivits hos t.ex. vietnamveteraner i USA (Almqvist, ibid. 2000) och även hos tortyroffer. Barn i migrationsprocessen Barn i migrationsprocessen är underordnade de vuxnas beslut. Det är föräldrarna som tar initiativet till all slags migration även om barnens framtid många gånger används som argument. Barnen måste följa med vare sig de vill eller inte, vilket i sig innebär en stor utsatthet. Även om barn kan drabbas hårt av de utlösande faktorerna till flykten kan det vara mycket svårt för dem att föreställa sig vad migrationen kommer att innebära. Migrationsprocessen kan därför upplevas av barn och föräldrar väldigt olika (Franzén, 2001). Det är framför allt förlusterna som dominerar barnens fantasi. Det handlar om sorg och saknad av bl.a. familjenätverket, som i hemlandet oftast består av flera generationer. Lekkamrater, känd omgivning, ett älskat husdjur, små tillhörigheter, språk och smak är de förlusterna som präglar barnens upplevelser. Eftersom föräldrarna är upptagna med att genomföra sitt livs projekt kan barnen få känslan av att det inte är riktigt tillåtet att sörja det de har förlorat. De vill inte belasta föräldrarna med sina egna bekymmer ytterligare och av hänsyn till dem försöker de bära sorgen över förlusterna själva. I det nya landet måste de sedan anpassa sig till helt nya förhållanden. Även familjestrukturens förändring får konsekvenser för barnet. De utvidgade tregenerationsfamiljerna upplöses, relationerna påverkas av värderingarna i det nya samhället och genom barnens snabba anpassningsförmåga kan maktförhållandena förskjutas i familjen (Almqvist i Allwood & Franzén red. 2000). Barn till asylsökande Att vara barn till asylsökande innebär ofta att familjen är inne i en nedbrytande och lång process som präglas Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 9

10 av existentiell otrygghet, väntan och osäkerhet om framtiden. Familjerna kan ha kommit direkt från hemlandet eller varit på väg en längre tid och varit utsatta för stora umbäranden under resans gång. Att vara hänvisad till smugglare innebär i sig stora risker. På grund av asylpolitikens harmonisering inom EU och den s.k. Dublinförordningen kan det finnas familjer som är på väg i flera år och söker sig från land till land i hopp om att bli mottagna någonstans (Nestler, Penaloza 2006). Barn i sådana familjer bär ofta på en tung börda. Deras tillvaro brister i kontinuitet, stabilitet, trygghet och förutsägbarhet de mest grundläggande behoven i barnens uppväxtvillkor. I bästa fall får familjen uppehållstillstånd efter en kort tids väntan. I värsta fall kan beslutet dröja flera år, vilket försätter hela familjen i en långvarig, extrem stressituation. Att söka asyl kräver mycket kraft från föräldrarna med uppenbara risker för att inte fullt ut räcka till för att tillfredsställa barnens behov. Den epidemiliknande utbredningen av fenomenet apatiska barn under senare år i Sverige är en tydlig illustration på hur illa barn kan fara i asylprocessen. Flyktingbarn Flyktingfamiljer kan ha varit utsatta för fysiska och psykiska kränkningar, förföljelse, krigsupplevelser och andra traumatiserande händelser. Det innebär att barn i en flyktingfamilj kan bli djupt påverkade vare sig de har varit med om direkta trauman eller inte. Hur barnen kan drabbas av både sina egna och föräldrarnas trauman har bl.a. Helen Epstein (1990) beskrivit i boken De överlevandes barn som handlar om barn till föräldrar som under andra världskriget har överlevt vistelsen i koncentrationsläger. De hade känslan av att föräldrarna upplevt något som var så hemskt att det inte var fattbart. Den normala barndomens små problem var intet (Franzén, 2001, s. 108). Genom att familjens kommunikation överskuggas av att det har hänt värre saker görs barnens egna problem triviala. Om de barn som själva har varit utsatta för trauman skriver forskaren Almqvist: Det traumatiserade barnet glömmer inte på så sätt att minnesbilderna sjunker undan utan att påverka den psykiska hälsan och utvecklingen (Almqvist i Allwood & Franzén. red. 2000). Grundförutsättningarna för barnens gynnsamma utveckling kan ta skada genom att utsättas för ohanterbara, extrema påfrestningar. Ensamkommande barn Ensamkommande barns och ungdomars situation är speciell på flera sätt. Utsattheten bottnar framför allt i att de allt som oftast inte söker sig bort från hemlandet av egen vilja utan beslutet fattas av kvarvarande vuxna, närmare av den egna familjen. Att vara bortskickad kan bli till en traumatiserande upplevelse även om man som barn eller ungdom försöker förstå anledningen till och söka förklaringar för meningen med de vuxnas beslut. De flesta som skickas iväg är pojkar i de övre tonåren, och de är oftast äldst bland sina syskon. Vanligtvis måste de ge sig av med kort varsel och utan förberedelser, har ingen kännedom om resmålet och kan i sin egen situation inte påverka någonting. Under resan är de i händerna på smugglare och vid ankomsten lämnas de många gånger åt sitt öde. Har de dessutom varit med om påfrestande upplevelser i hemlandet eller under resan, kan dessa skapa en rad symtom som försvårar vistelsen i det nya landet. Deras tillvaro präglas av många obesvarade frågor och stor ensamhet. De kommer mest från kollektivt orienterade samhällen där sammanhållningen i familjen betyder allt. Att separeras från familjenätverket i en utvecklingsmässigt känslig ålder kan utgöra en riskfaktor för vuxenblivandet p.g.a. bristen av vuxna identifikationsobjekt (Nestler, 2003). Ofta har dessa ungdomar stora krav på sig från familjen i hemlandet, eftersom de förväntas att lyckas snabbt i det nya landet och sedan hjälpa de kvarvarande. Det finns forskningsrön från andra världskriget om hur barn under krigsförhållanden hanterade separationen från föräldrarna. När London anfölls evakuerades många barn och skickades till landsbygden för att undgå bombningarna. Den påföljande longitudinella studien som utfördes av Anna Freud och Dorothy Birmingham (1943/1973) visade hur negativt barnen påverkades av att skiljas från sina familjer. Forskarna lade tonvikten på separationens effekter och inte på krigsupplevelserna när det gäller barnens psykiska hälsa (Almqvist i Allwood & Franzén 2000). Det finns även värdefulla erfarenheter i vårt närområde genom de s.k. finska krigsbarnens öde. Migrationsprocessen innebär överlag stora påfrestningar för barn och ungdomar oavsett vilken kategori de tillhör med risker för att deras grundläggande behov inte blir tillgodosedda. Den utsattheten som migrationsprocessen innebär för dem försöker de på något sätt hantera. Men de flesta barn har även inneboende resurser och krafter som kan mobiliseras med rätt bemötande. Hälsoperspektivet Att betrakta migrationen ur ett krisperspektiv har också en positiv aspekt, eftersom varje kris har även en utvecklingspotential (Cullberg, J. 1999). Att kunna bearbeta krisen på ett konstruktivt sätt banar vägen för Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 10

11 att kunna gå vidare, börja på någonting nytt, dvs. se framåt. De negativa erfarenheterna kan föra med sig en känslomässig mognad och förmåga till nyorientering. Migrationskrisen kan därmed få en positiv lösning. De nya förhållanden som globaliseringen skapar kan påverka även migrantens identitetsuppfattning i positiv riktning. Forskaren Ahmadi menar att genom den snabba utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin sprängs gränserna för nationella och kulturella identiteter och det skapas en gemensam globaliserad bas för människors självidentifikation (Ahmadi i Allwood & Franzén red. 2000, s. 156). Upplevelsen av olika verkligheter vid förflyttningar kan också vara berikande. Migranten har potentialen att överskrida både sitt eget och värdsamhällets verklighetsbilder och kulturella identiteter. Detta skapar för migranten ett större handlingsutrymme att på ett självvalt sätt definiera sin identitet (Ahmadi ibid s. 171). Vid den positiva lösningen av migrationskrisen får man distans till hemlandet, vilket kan leda till den berikande känslan av att ha en ny identitet med rötter i flera kulturer (s.k. bindesträck-identitet, t.ex. finlandssvensk). Inom forskningen ägnas allt mer intresse åt hälsoperspektivet. Grunden till den så kallade salutogenetiska modellen lades av professor Antonovsky (1991), som var medicinsk sociolog och ägnat stort intresse åt frågan varför människor hanterade likartade traumatiska upplevelser så olika. I samband med en undersökning jämförde han den psykiska hälsan hos en grupp kvinnor som har överlevt vistelsen i koncentrationsläger med en kontrollgrupp och upptäckte att en tredjedel av de överlevande hade trots sina fasansfulla upplevelser en ganska god psykisk hälsa. Hans slutsats var att de som klarade sig utvecklade en viss motståndskraft, hade generella motståndsresurser, som enligt honom berodde på känslan av sammanhang som byggdes upp under barndomen genom att tillvaron var begriplig, meningsfull och hanterbar. Inte heller alla flyktingar som har upplevt trauman blir lika hårt drabbade. En del samverkande skyddsfaktorer kan förhindra en negativ utveckling. Många flyktingföräldrar är välfungerande och kapabla att skydda sina barn. Stora yttre påfrestningar till trots har de förmåga att visa omsorg, vara känslomässigt närvarande och tillgängliga, vilket skapar trygghet hos barnen. Föräldrarnas omsorgsförmåga utgör en viktig skyddsfaktor för barnen. Andra sådana kan vara barnets individuella egenskaper, kön och ålder, barnets uppfattning av situationen, stöd från övrigt socialt nätverk samt våldets karaktär och utbredning i tiden (Almqvist i Allwood, Franzén 2001). En grupp norska forskare (Gjaerum, Groholt, Sommerschild, red. 1999) har tagit del av en omfattande internationell forskning på området, vilket de kompletterade med egna erfarenheter. De undersökte och fokuserade barnens förmåga till att bemästra problem och förespråkar ett paradigmskifte när det gäller synsättet inom t.ex. barnpsykiatrin. I stället för att fokusera på avvikelser, sjukdomar och problem bör man förstå varför vissa barn hanterar svåra upplevelser bättre än andra. Deras modell för bemästrandets villkor är en viktig kunskapskälla. Helen Johnsen Christie, klinisk psykolog refererar i sitt bidrag Barn i krig i antologin Att bemästra (Gjaerum et al. 1999) till liknande resultat som Antonovsky kom fram till när det gäller vuxna. I forskningen om motståndskraft ( resilience ) hos barn nämns följande faktorer: föräldrarnas roll som modeller, deras känslomässiga stöd men också barnens upplevelse av egenvärde, kompetens och förmåga att hantera tillvaron. Hon formulerade tesen på följande sätt: upplevelsen av samhörighet med en grupp, jämnårigas betydelse, känslan av att bli förstådd och sedd av andra och av att någon man har stark känslomässig anknytning till fortfarande finns vid ens sida är också centrala faktorer Drömmar, lekar och ritualer är spontana läkningsmekanismer hos barn som har upplevt krig (s. 212). Bilden av invandrare och flyktingar Att utgå ifrån hälsoperspektivet i bemötandet av invandrare och flyktingar innebär att man uppmärksammar deras styrka och resurser och visar respekt i stället för medlidande. Förlusten av landet innebär inte förlusten av värdigheten. Att komma ifrån synsättet att tycka synd om eller ta hand om invandrare och flyktingar det som tidigare var förhärskande i samhället möjliggjordes genom de välformulerade integrationspolitiska målen. Det krävs en längre tid för att den ideologiska markeringen ska på gräsrotsnivå få sin genklang och den här eftersläpningen kan innebära att synen på migranterna bara långsamt förändras. Den bilden som formas i människors medvetande har förutom myndigheter även massmedier stort ansvar för. Kunskapen som förmedlas till allmänheten om invandrarfrågor i samhället har massmedier med stor spridningseffekt informationsmonopol på. Den här kunskapen handlar om en ständig problematisering av invandringen. Bland dessa kan nämnas invandringen som: gränsproblem, polisiärt problem, ekonomiskt problem eller bara samhällsproblem Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 11

12 i största allmänhet. Invandraren förekommer med andra ord genomgående i negativa sammanhang De positiva subjekten lyser med sin frånvaro (Catomeris i Dahlstedt & Lindberg red s. 65). Det gäller även flyktingfrågor. En av dem som har forskat mest kring nyhetsjournalistiken med anknytning till invandraroch flyktingfrågor är forskaren Ylva Brune. Hon har redan 1985 i diskrimineringsutredningens sista rapport problematiserat journalisten som verklighetens dramaturg. Där konstaterades bland annat att flyktingar och invandrare blir journalistiskt intressanta först när det händer något dramatiskt eller när det är särskilt synd om dem (Brune i Öberg & Hedman & Brune 1985, s. 219). Reportage som handlar om samlevnadsfrid, om ömsesidig respekt och förståelse, om strävanden som lyckas, förhoppningar som infrias och vänskap som växer är också mycket svårare att gestalta journalistiskt, anses det. Det är den negativa händelsen som bryter balansen som det är lätt att sätta ord på, inte de komplicerade skeenden som skapar harmoni (Öberg & Hedman & Brune, ibid. s. 221). Dessa förhållanden är oförändrade i dag. Den bilden massmedier sprider är sällan objektiv och kan påverka människors föreställningar och attityder. Nyhetsjournalistik svävar inte i en rationalitetens och objektivitetens rymd, ovanför samhällets kultur och fördomar. Samtidigt som nyheterna rapporterar om händelser och skeenden i vårt samhälle och dess omvärld, så deltar de i ett kulturellt och nationellt identitetsskapande, där gränserna mellan gott och ont, oss och andra, normalt och onormalt fastställs och utmanas och förändras ibland (Brune, 2000, s. 19). Hon menar vidare att nyhetsjournalistiken samspelar med myndigheternas diskurser i samband med skärpningen av flyktingpolitiken som inleddes 1989 och en förmodad opinion, när vissa typer av problembeskrivningar lyfts fram. Även journalisten Granestrand beskriver i sin nyutkomna bok (Granestrand, 2007) mediernas dramaturgi som skapar en bild av samhället och dess konflikter som i bästa fall kan vara klargörande och nyanserad, i sämsta fall blir sammanhangen förenklade, bilden falsk och vilseledande. Risken är extra stor när det gäller flyktingfrågan. Den har exakt de komponenter som medier älskar mest. Myndigheten mot den asylsökande, den starke mot den svage, folket mot herrarna. Och barn, massor av barn. En sådan historia är lätt att formulera, lätt att sälja och lätt att ta till sig (Granestrand 2007 s. 133). Ovanstående teoretiska utgångspunkter är basen för utvärderingen varifrån de omfattande projektaktiviteterna betraktas och beskrivs. Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 12

13 Utvärderingens upplägg och metod En metodologisk utmaning Utvärderingen omfattar 32 projekt (bilaga 1) med stor geografisk spridning över landet under en period av 13 år. De drevs av olika kategorier av frivilligorganisationer och riktades till olika kategorier av flykting- och invandrarbarn. Variationerna var stora när det gäller projektarrangörer, målgrupper samt projektens upplägg och innehåll. Dessutom utspelades alla projekt på migrationsfältet, en dynamisk arena som per se präglas av ständiga och snabba förändringar. Den här mångfalden har även inneburit en metodologisk utmaning. Eftersom materialets komplexitet var så stor, blev de gemensamma nämnarna mellan projekten få. Projektens olikheter och stora mångfald gjorde det svårt att systematisera och generalisera kunskapen som har vunnits under materialinsamlingen. Dessutom var den övervägande delen av projekten avslutad när utvärderingen inleddes. Det innebar att man som utvärderare var hänvisad till befintliga dokument och till respondenternas minnesbilder av verksamheterna. Utvärderingen har en utpräglat kvalitativ ansats som bygger på deskriptiva metoder. Kunskapsinhämtandet hade följande källor: dokumentstudier (projektens ansökningshandlingar, rapporter och egna utvärderingar) enkätundersökning djupstudier genom intervjuer och projektbesök filminspelning (dokumentation av några utvalda projekt). Dokumentstudier Utvärderingsarbetet inleddes med en genomgång av befintligt material som är tillgängligt på Arvsfondskansliet som ansökningshandlingar, avrapporteringar, ekonomiska redovisningar och projektens egna utvärderingar av avslutade projekt. Alla projekt som får medel är redovisningsskyldiga, men ambitionsnivån kan variera. Den dokumentationen som stod till förfogande varierade starkt i både kvalitet och omfattning, allt ifrån knapphändiga redovisningar på ett enkelt formulerad informationsblad till väl genomarbetade sådana. Några projektarrangörer har bifogat en del fotomaterial, tidningsurklipp och brev för att illustrera verksamheten. Då pågående projekt inte har kunnat vara slutredovisade fanns hos dessa ingen slutrapport att tillgå. Dokumentstudierna gav en överblick över projekten i sin helhet och var utgångspunkten för nästa steg konstruktionen av enkätformuläret. Enkätundersökning Enkätundersökningen omfattade alla projekt som fick projektmedel under den aktuella tidsperioden. Enkäten föregicks av ett brev från Arvsfonden med information om att en undersökning skulle genomföras. Enkätformulären innehöll 6 frågeområden med sammanlagt 56 frågor om projektens bakgrund, målgrupp, genomförande, resultat och utvärdering. Det avslutades med en fråga som gav utrymme för egna kommentarer. Svarsalternativen var såväl fasta (standardiserade) som öppna, vilket innebar att svaren delvis kunde kvantifieras (bilaga 2). Formulären skickades ut till samtliga 32 projektarrangörer. För att få in så många svar som möjligt användes en del skriftliga påminnelser och upprepade telefonkontakter med projektansvariga. Totalt kom 27 svar in, vilket kan betraktas som en hög svarsfrekvens. Tre av de fem projekt som utgör bortfallet låg mer än tio år tillbaka i tiden, vilket kan förklara att de inte svarade. Några enkätsvar var knapphändigt ifyllda där inte alla frågor besvarades. Det har dock inte skett i en sådan omfattning att det skulle ha äventyrat resultatets tillförlitlighet, och kan ha berott på att de projektansvariga inte längre fanns kvar i organisationen. Eftersom enkäten oftast besvarades av projektledaren eller projektansvarig i ledande ställning i organisationen, återspeglar enkätsvaren framför allt ett aktörsperspektiv. Även om målgruppens synpunkter ofta inkluderades i svaren var det aktörerna som hade tolkningsföreträde i enkätsvaren. Intervjuundersökning För att få fördjupad kunskap om hur projekten genomfördes och upplevdes av målgruppen valdes sammanlagt nio projekt ut för närmare granskning. Fyra av dessa riktade sig till ensamkommande barn och är Arvsfondens eget urval. De övriga fem projekten valdes ut av utvärderaren, för att kunna belysa projektverksamhetens komplexitet. Samtliga nio projekt besöktes, sex av dem var pågående och tre avslutade. Intervjumaterialet omfattar sammanlagt ett 50- tal längre intervjuer med många olika kategorier av projektdeltagare: barn och ungdomar (både svenska och utländska), vuxna projektanställda, frivilliga, lärare, föräldrar, projektledare och medlemmar i Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 13

14 frivilligorganisationerna. Den övervägande delen av intervjuerna bandades och skrevs ut löpande under arbetets gång. De få som inte bandades antecknades parallellt vid intervjutillfället. De citat som förekommer i utvärderingen är valda för att framföra intervjupersonernas åsikter och för att belysa vissa frågor. De flesta intervjucitat är anonyma, med några undantag för allmängiltiga uttalanden. Intervjuerna avhandlade vissa ämnesområden och har delvis varit ostrukturerade. De flesta intervjuer avlöpte på svenska, vid några få användes tolk. Vissa intervjuer skedde i grupp, andra individuellt. I barnintervjuerna låg fokus på barnens upplevelse av projekten, inte på deras bakgrund eller tidigare erfarenheter. Det fanns tre projekt bland de utvalda där barn eller ungdomar inte kunde intervjuas. Dessa var: Samverkan för stöd till ensamkommande barn i Rådgivningsbyråns regi. I det projektet riktade sig aktiviteterna indirekt till de ensamkommande och huvudsysselsättningen var nätverkskapande kring målgruppen och en kartläggning av juridisk kontext. Inte heller Röda Korsets projekt Hjälp åt barn och ungdomar påverkade av krig och konflikt erbjöd intervjumöjligheter p.g.a. den stränga sekretessen som omgärdar behandlingsarbetet. Däremot var det möjligt att ta del av en grupp kvinnors kreativa skapande genom att samtala med behandlaren om deras alster. Det tredje projektet var Växthuset Mosippan där verksamheten pågick i ett socialt hårt belastat och utsatt bostadsområde där föräldrarna inte gav tillåtelse till att prata med barnen. Eftersom det är främst genom intervjuerna som det var möjligt att ta reda på målgruppens uppfattning om projektaktiviteterna återspeglar intervjumaterialet framför allt brukarperspektivet. Alla citat från dokumentstudierna, enkätsvaren och intervjuerna återges i citationstecken med kursivt teckensnitt genom hela rapporten. För att öka läsbarheten var det nödvändigt att redigera några citat. Filminspelning I samband med intervjuundersökningen gjordes även en filmdokumentation av ett antal projekt som resulterade i två 30 minuter långa dvd-filmer som finns på Arvsfondens kansli och är tillgängliga för internt bruk. Den ena heter Kalejdoskop och den andra Tre projekt i Malmö. Filminspelningen gjordes av en erfaren dokumentärfilmare och den viktigaste förutsättningen för deltagarnas medverkan var löftet om att filmerna inte kommer att visas i offentliga sammanhang som i televisionen. Förekommande begrepp I den här utvärderingen förekommer ett antal begrepp som i vanligt språkbruk kan ha olika innebörd. För att undvika oklarheter följer här en lista på begrepp som används i utvärderingen. Barn och ungdomar i asylsökande familjer. Dessa barn befinner sig i en familjesituation där föräldrarna har sökt asyl, men antingen inte har fått något besked alls eller fått ett eller flera avslagsbeslut. Har man fått avslag hos Migrationsverket kan man enligt ny ordning överklaga sitt ärende hos migrationsdomstolen. Följden av ett avslag hos den här instansen är avvisning på frivillig basis, men så länge avvisningsbeslutet inte har vunnit laga kraft betraktas man fortfarande som asylsökande. Enligt Dublinförordningen kan man även skickas tillbaka till ett annat EU-land om man på väg till Sverige har varit där först. Dublinförordningen är en överenskommelse mellan medlemsländerna i EU (men omfattar även Norge och Island som inte är medlemsstater) och syftar till att asylansökan ska prövas i det landet som den sökande först reste in i. Principen med första asylland gäller om man skulle söka sig vidare till ett annat land inom EU. Flyktingbarn och flyktingungdomar. Den beteckningen kan i vanligt språkbruk omfatta barn till asylsökande, men också barn i familjer som har fått uppehållstillstånd. Efter att man har fått sin asylansökan prövad hos Migrationsverket eller hos migrationsdomstolen kan man få permanent uppehållstillstånd (PUT), om man har bedömts ha tillräckliga skäl för att få stanna i Sverige, i annat fall avslås ansökan. I oklara fall beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT), vilket innebär att man får skaffa fram ytterligare beslutsunderlag. Med flyktingbarn menas barn till flyktingar oavsett på vilka grunder de har fått sitt uppehållstillstånd. I rent juridisk bemärkelse betraktas man som flykting enbart om man har fått flyktingstatus, dvs. är flykting enligt flyktingkonventionen. Till den kategorin hör även s.k. kvotflyktingar som befinner sig i flyktingläger utomlands och väljs ut med hjälp av FN-organet UNHCR. De har redan före ankomsten till Sverige ett gällande uppehållstillstånd. Ensamkommande barn och ungdomar är en särskild kategori flyktingar som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare och oftast har sin familj kvar i hemlandet. Beteckningen barn är något missvisande, eftersom den största delen av dem som kommer hit befinner sig i övre Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 14

15 tonåren nära gränsen till vuxenblivandet men är under 18 år, vilket gör att de officiellt betraktas och omtalas som barn. Invandrarbarn och invandrarungdomar har enligt Statistiska centralbyråns definition föräldrar med utländsk bakgrund, vilket innebär att barnen är antingen födda utomlands eller födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Ibland talar man om andra generationens invandrare, men det begreppet förekommer inte i myndighetssammanhang. Invandrarbegreppets främsta innebörd bestäms av något man inte är, dvs. man är icke-svensk. Eftersom invandringen numera domineras av flyktinginvandring är gränsen mellan invandrare och flykting flytande. Såtillvida kan även olika kategorier av migranter som söker sig till Sverige omnämnas i talspråk som invandrare. Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 15

16 Resultat Här sammanförs och redovisas resultatet från utvärderingens olika källor, dvs. från dokumenten, enkätsvaren och intervjuerna. Eftersom enkätundersökningen återger den mest heltäckande bilden är den resultatets huvudstomme och inkluderar de 27 projekt som har besvarat enkäten. De fem övriga projekten som representerar bortfallet tas enbart med i den generella beskrivningen av projekten som bygger på de fakta som gick att utläsa från de tillgängliga dokumenten. Intervjumaterialet fungerar som en fördjupning av vissa frågeställningar och citaten används för att tydliggöra eller illustrera olika teman. Redovisningen följer i stort enkätens upplägg och frågeställningar. Projekten Det första projektet av de 32 som valdes ut för utvärderingen startade 1993 och de sista 2005 vilket innebär att utvärderingens tidsspann är 13 år. Våren 2006 var 25 projekt avslutade och 7 pågående. Av de pågående skulle 3 projekt avslutas under 2006, 3 under 2007 och 1 under Projekturvalet sköttes av Arvsfonden. För perioden valdes ett projekt ut per år, sammanlagt nio. Från och med år 2001 ligger antalet utvalda projekt mellan 2 5 per år. Det innebär att största delen av projekten inte ligger så långt tillbaka i tiden, vilket kan förklara den höga svarsfrekvensen på enkäten. Den vanligaste projektlängden var ett år, det fanns tretton sådana. Tio projekt var tvååriga och nio treåriga. När det gäller den geografiska spridningen kan en knappt tredjedel av projekten (elva) lokaliseras till landets södra regioner. De fanns i Alvesta, Karlskrona, Höganäs, Helsingborg, Landskrona, Lenhovda, Lund, Malmö och Växjö. Det verkar som om det stora mångkulturella inslaget i befolkningen i porten mot kontinenten är en gynnsam jordmån för kreativitet i invandrar- och flyktingprojekt. Organisationerna Projekten drevs mestadels av frivilligorganisationer, från stora och väletablerade till mindre och mer okända, men även idrottsklubbar och bildningsförbund fanns med. Organisationerna kan beskrivas enligt etnisk tillhörighet, dvs. om de tillhör majoritetsbefolkningen eller utgörs av en viss etnisk grupp organisationsprofil, dvs.verksamhetens generella huvudsakliga inriktning arbetssätt, dvs. om de vänder sig direkt eller indirekt till målgruppen projektaktiviteter, dvs. aktiviteten som främst bedrivits inom ramen av ett givet projekt. Etnisk tillhörighet De flesta projekt (25 av 32) startades av svenska frivilligorganisationer. De övriga 7 projekten drevs av organisationer med olika etniska förtecken som utgjordes av följande grupper: iranier: Föreningen Barnen Först (Södertälje) kurder: Kurdiska kvinnoförbundet (Stockholm) palestinier: Svensk-arabiska vänskapsföreningen (Helsingborg) somalier: Somaliska Humanitära Hjälporganisationen i Gävle afrikaner: Afrikanska Läkarförbundet i Skandinavien (Linköping) och The Youth Promotion Collab Chapter (Katrineholm) bosnier och andra nationaliteter: Internationella kvinnoföreningen i Höganäs. Enligt senast tillgänglig befolkningsstatistik från Statistiska centralbyrån (september 2006) har drygt 16,6 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund. Andelen projekt i invandrarföreningars regi ligger på knappt 22 procent, vilket kan tolkas som att invandrarorganisationer är väl representerade bland dem som sökte och beviljades projektmedel. Med tanke på att målgruppen hos projekten huvudsakligen består av barn och ungdomar med utländsk bakgrund och att organisationer med etniska förtecken bör vara experter på sina egna barns behov inställer sig frågan varför inte fler invandrarorganisationer startade projekt. Det kan finnas flera orsaker. Att starta och administrera projekt kräver god kännedom om svenskt föreningsliv, och det kan ta tid att skaffa sig den kunskapen. Även att nå ut med information till invandrarföreningar kan vara svårt. Språket och informellt sammansatta föreningar kan vara ytterligare hinder. Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 16

17 Organisationsprofil organisationsprofil social inr. idrottsför. studieförb. kommunala kultruför. handikappo Arton projekt hade social inriktning: inklusive ovannämnda invandrarorganisationer. Dessa var: Föreningen Individuell Människohjälp/Svenska kyrkan (Lund och Malmö), Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (Stockholm), Röda Korset (fem olika projekt, i Malmö, Uppsala, Växjö och två i Stockholm), Svensk Flyktinghjälp Swera (Stockholm), Sociala Missionen (Stockholm), Rädda Barnen (två projekt i Stockholm). Fem projekt drevs av idrottsföreningar: Svensk Idrotts Studie- och utbildningsorganisation (Söderhamn), Föreningen High Coast youth and sailing service HYSS (Härnösand), Örebro Sportklubb Ungdom (Örebro), Bollklubben 82-senior (Malmö), KFUM Basket (Sundsvall). Tre projekt startades av studieförbund: Studiefrämjandet Örebro, Stor-Stockholm (Sundbyberg), ABF (Lenhovda). Tre projekt hade kommunala huvudmän: Haninge kommun (två projekt), Landskrona stadsbibliotek. Två projekt tillhörde kulturföreningar: Föreningen Teater i Järfälla, Allmän kultur (Norrköping). Ett projekt drevs av en handikapporganisation: Handikapprörelsens Idé och Kunskaps Centrum (Kronoberg). De två största och mest väletablerade organisationerna Röda Korset och Rädda Barnen står för huvudmannaskapet i sju olika projekt. Dessutom nämns de ofta som samarbetspartner i en hel del andra. Deras dominans kan förklaras med att organisationerna har lång erfarenhet av invandrar- och flyktingfrågor, är organisatoriskt välfungerande och vana att driva och administrera projekt. Arbetssätt Projektaktiviteterna uppvisar en stor mångfald där de flesta projekt ordnade flera aktiviteter inom projektets ram. Man kan urskilja två huvudkategorier när det gäller arbetssättet: de som riktades direkt eller indirekt till målgruppen. Med direkt arbete avses verksamheter som pågick i en kontinuerlig, direkt kontakt med barnen och ungdomarna, t.ex. Barn i väntan (Individuell Människohjälp/ Svenska kyrkan) i Malmö, Drama som helande länk (Landskrona stadsbibliotek), Drömmarnas bro (Studiefrämjandet i Stor-Stockholm). Drygt två tredjedelar av projekten (22) hör till den kategorin. Till det indirekta arbetssättet räknas aktiviteter som i första hand riktades till barnens föräldrar eller till olika personalkategorier som i sitt arbete kom i kontakt med målgruppen. Det var sammanlagt tio projekt som arbetade på det viset. Aktiviteterna bestod av olika utbildningsinsatser, t.ex. studiedagar, cirkelträffar, samtalsgrupper, seminarier, föreläsningsserie, workshop, kartläggningar, upplysningsverksamhet, konferenser samt kunskaps- och informationsspridning. Exempel på detta indirekta arbete är Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar i sitt projekt Samverkan för stöd till ensamkommande barn och Rädda Barnen i sitt projekt God man för ensamma flyktingbarn. Mer än dubbelt så många projektarrangörer bedrev sin verksamhet i direkt kontakt med barnen och ungdomarna. Projektaktiviteter projektaktiviteter fritidsakt. utbildning kulturella behandling Det är knappast möjligt att renodla vilka aktiviteter organisationerna ägnade sig åt inom ramen av ett givet projekt, eftersom de flesta har bedrivit många olika aktiviteter, ibland på flera olika nivåer. I enkätundersökningen lyfter projektarrangörerna fram sina egna prioriteringar, dvs. de aktiviteter de själva bedömde som huvudsysselsättning i projektet. Eftersom de flesta projekt uppgav flera alternativ samtidigt, överskrider antalet svar antalet projekt. Fjorton projektarrangörer uppgav olika fritids- och idrottsaktiviteter som utflykter, pedagogiska lekar och gruppverksamhet, t. ex. New generation av Svensk-arabiska vänskapsföreningen i Helsingborg, Segla i samverkan av Föreningen High Coast youth and sailing service i Härnösand och Växthuset Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 17

18 Mosippan av Röda Korset Syd i Malmö. Elva organisationer hade som sin främsta aktivitet diverse utbildningsinsatser i form av cirkelträffar, seminarier och konferenser, t.ex. Våga projektet av Haninge kommun, Barnen i våra hjärtan av Studiefrämjandet Örebro och Kurdiskt rådgivningsprojekt i Stockholm. Kulturella aktiviteter utövades av sex arrangörer som teater-, och museibesök, bild, dans, dramaövningar, musikaktiviteter, festarrangemang och olika skapande verksamheter, t.ex. Stenbarnen av Föreningen Teater i Järfälla, Drama som helande länk av Landskrona stadsbibliotek och Drömmarnas bro av Studiefrämjandet i Stor-Stockholm. Fem projektarrangörer nämnde behandlingsarbete samt individuell hjälp och stöd som sin främsta aktivitet som rådgivning, stödsamtal, föräldrasamtal, kvalificerat psykoterapeutiskt arbete och jourtelefon, t.ex. Mitt nya land av Handikapprörelsens Idé och Kunskaps Centrum i Växjö, Barnens rättigheter och familjen av Föreningen Barnen Först i Södertälje, och Hjälp åt barn och ungdomar påverkade av krig och konflikt i flera olika städer över landet i Röda Korsets regi. I projektet Drömmarnas bro av Studiefrämjandet i Stor-Stockholm beskrevs de främsta aktiviteterna i termer av möten mellan flyktingar och svenskar, vilket var en annorlunda formulering och återspeglar projektarrangörens integrationsfrämjande ambition: a) möten genom drama, b) möten genom social dans, c) möten genom berättelser, samt den identitetsstärkande effekten av att lära om och berätta om det egna landets historia + den personliga historien, d) kunskap och känsla för Sverige och naturens olika årstider. Det fanns t.ex. projekt som arbetade med kartläggningar och genomgång av rättslig kontext, andra arbetade med kunskapsspridning eller med aktiviteter som utmynnade i en konferens eller i en rapport. Hos några projekt förekom vissa aktiviteter oftare än andra. Till de projekt där aktivitetsgraden på något sätt ändå var mätbar hör sex projekt som hade dagliga aktiviteter och lika många flera gånger i veckan. Fem projekt hade verksamhet en gång i veckan och endast två projekt uppgav större intervall mellan sina aktiviteter. Det generella intrycket är därmed att aktiviteternas intensitet i allmänhet var hög. Kännedom om Arvsfonden De flesta frivilligorganisationer (23) uppgav att de kände till Arvsfonden och även möjligheten att söka medel därifrån. Bara tre arrangörer svarade nekande. Idén till möjlig finansiering fick elva projekt genom tidigare direktkontakter med Arvsfonden vilket kan tolkas som att de var återkommande sökande. De som inte hade haft några kontakter med Arvsfonden tidigare och med all sannolikhet har sökt medel för första gången var lika många (elva projekt). Sju av dessa fick tips av andra, tre genom Arvsfondens webbplats och ett genom tillgänglig skriftlig information. Samarbetspartner Aktivitetsgrad 5 0 andra org. komm.förv. bild.förb. kulturför. övr.mynd. aktivitetsgrad dagligen flera/vecka en/vecka mer sällan Med aktivitetsgrad menas här projektverksamhetens intensitet. Det var en svårfångad variabel, eftersom vissa aktiviteter inte var möjliga att beskriva i sådana termer. Även om det oftast var en enda organisation som stod för huvudmannaskapet genomfördes alla projekt tillsammans med någon eller några samarbetspartner. Det kan ha handlat om stöd som är enbart moraliskt och verksamhetsmässigt eller även ekonomiskt och sakkunnigt. Samarbetat har enligt projektarrangörernas uppgift fungerat överlag väl. De mest frekventa samarbetspartnerna är andra frivilligorganisationer och föreningar inklusive Röda Korset och Rädda Barnen. (21 projekt). Trots att samarbetet uppgavs vara utbrett och välfungerande mellan organisationerna har även motsatsen förekommit. En projektledare gav ett Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 18

19 belysande exempel. Grundtanken i ett av projekten var nätverksbyggande och samverkan med andra frivilliga krafter om frågor som rör ensamkommande barn. Men vid en första kartläggning av aktiviteterna visade det sig att det inte fanns något att hämta hos andra organisationer. Det i sin tur ledde till att man fick ompröva hela projektidén, eftersom det inte fanns någon organisation att ha nätverk med. Orsaken ansågs vara den konkurrenssituation som frivilliga aktörer på samma arena kan hamna i. Kampen om ekonomiska resurser kan leda till att man vaktar sina egna områden. Det talades om en viss organisationskultur som är osynlig för utomstående. En jag tycker negativ aspekt av det här lärde jag mig, det var för många pratar ju då om sina projekt och pengar och så, ibland fanns det inte något intresse för saken utan det fanns intresse för pengarna för att kunna driva sin organisation eller sin aktivitet, vad det nu var. Eller lågt intresse. Det var att man hittade någonting som man kunde söka pengar för. Och det kändes för mig oetiskt eller fel. I det här projektet ledde bristen på samarbetspartner till att man fick ändra projektets inriktning, vilket i slutändan ledde till ett annat men minst lika bra resultat som målet varit från början. Överraskande nog fick man oväntat gensvar från myndighetshåll, vilket ledde till att man kunde samarbeta med dessa aktörer i stället. Kommunala förvaltningar som socialtjänsten, skolor och fritidsgårdar omnämns som samarbetspartners vid 18 tillfällen. Trots detta relativt stort kommunala engagemang verkar det paradoxalt nog inte leda till att projektverksamheter efter projekttidens slut tas över och drivs vidare i kommunal regi. Orsakerna till detta kan vara flera. Dels kan det bero på kommunala förvaltningars långa budgetarbete, där löptiden kan vara upp till 1 1,5 år. Det gäller att tidigt förankra idén hos en påtänkt huvudman och arbeta politiskt med frågan, vilket kanske inte alla frivilligorganisationer känner till eller har möjlighet att lägga ned arbete på. Det verkar fattas en omfattande lobbyverksamhet med god framförhållning. En annan förklaring kan vara kommunala myndigheters motvilja att åta sig nya uppgifter. Det kan också handla om olika ekonomiska prioriteringar hos kommunerna. Det var flera projektledare som under intervjuerna berörde det här temat och beskrev vilka svårigheter kunde uppstå i kontakten med kommunen. Ett citat om att samarbetet fungerade: bra med de flesta dock inte så bra med kommunens socialförvaltning dvs. flyktingmottagningen pga. att de för det mesta drog sig från att vara med eller ens ha en uppfattning om aktiviteterna (de kan ha känt sig hotade). En annan variation på samma tema var det som en svensk projektansvarig berättade om. Trots att socialtjänsten vid flera tillfällen var inbjuden till deras verksamhet och möten så har de inte medverkat i arbetet i någon större utsträckning. Ja, det var väldigt trögt med socialtjänsten där: Vi bjöd in till olika träffar och de svarade inte... Eller de skickade någon som inte kunde besluta någonting, som inte hade behörigheten att gå vidare Så att de tog oss inte riktigt på allvar. Där tror jag att de inte hade respekt för att det var kvalité på det s a s, bara för att det var en invandrarförening. Det tror jag var en nackdel där. Båda dessa projekt som upplevde svårigheter i samarbetet drevs av invandrarföreningar. Att komma bakom eventuella uteslutningsmekanismer eller kartlägga orsakerna till dessa påståenden ligger utanför utvärderingsuppdraget. Det fanns även gott om positiva exempel som bör lyftas fram. Projektet Växthuset Mosippan i Malmö initierades av chefen för en av boendeenheterna i kommunen. Det var hennes idé att göra någonting för barnen som bodde i ett mycket utsatt bostadsområde. Hon menade att även dessa barn måste kunna få ta del av det kulturella utbudet i kommunen, eftersom det är ju också deras Malmö som hon uttryckte det. I det här projektet var kommunen inte bara initiativtagare, utan stod även för kostnaderna av den regelbundna kvalificerade handledningen av det stora antalet frivilliga ungdomarna som medverkade i projektet. När det gäller samarbete med övriga myndigheter som Migrationsverket omnämns det endast i två fall, trots att verket lär ha en bra överblick över och direktkontakt med målgruppen. Det bristande samarbetet kan sökas i ett traditionellt motsatsförhållande mellan frivilligorganisationer och Migrationsverket som flera projektarrangörer vittnade om. En av dem sade så här: Vi ville ha samverkan mellan organisationer och myndigheter. Det var en grundtanke. Vi vill inte ha en polarisering. Och ond och god och så I stället ville man komplettera myndigheternas arbete och frångå konfrontationsperspektivet. I det här projektet lyckades man med detta. Så beskrevs det spirande samarbetet med Migrationsverket och dåtida Utlänningsnämnden: alla var väldigt öppna och diskuterade med varandra och inte anklagade utan verkligen försökte hitta bra saker som man kunde jobba gemensamt med. Så att det inte blev det här som det kan bli ibland att myndigheten är där och där sitter de där konstiga från frivilligsidan utan det blev en gemensam ansträngning och det kändes väldigt positivt. Det blev början till någonting nytt, ett paradigmskifte, enligt Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 19

20 projektledaren. Från myndighetshåll menade en intervjuperson att samarbetet med frivilligorganisationer har gått i vågor, även om det skulle vara eftersträvansvärt. Men det förutsätter då att man är väldigt tydlig i sina roller, att man visar stor respekt för varandra också en kunskap om vad det är för regelverk som styr För att vara god så måste det finnas en ond och då får ju Migrationsverket ofta vara den onde. Och då helt plötsligt, då tappar man fokus på något sätt det är inte alltid Migrationsverket som är ont, det är ju systemet kanske och det är ju skapat av politiker. Bildningsförbund och kulturföreningar förekommer också som samarbetspartner i sju resp. sex fall. Kyrkliga organisationer omnämns vid fem tillfällen likaså enskilda personer och privata företag. Informationskanaler Att nå ut till och informera den tilltänkta målgruppen om de planerade projektaktiviteterna är av avgörande betydelse när det gäller deltagarantalet. De flesta organisationer har använt sig av flera olika kanaler. De vanligaste informationskanalerna var skolor (13 projekt), vilket är naturligt eftersom målgruppen består av barn och ungdomar. För att nå ut med information till skolelever krävs oftast lärarnas medverkan. Förutsättningarna för den kan åskådliggöras med ett exempel. Producenterna i teaterprojektet Stenbarnen (Föreningen Teater i Järfälla) har påtalat att trots deras massiva pr-satsningar var intresset från skolorna lågt. Man hoppades på skolornas stora uppslutning när det gäller publik, men utfallet blev mindre än väntat. Orsakerna till det kan sökas bl.a. i lärarnas betungande arbetsbelastning som beskrevs så här: Det är så mycket arbete runtomkring i ens vanliga lärarjobb Det är målsättningsskrivningar och det är utvärderingar och det är planer som ska skrivas för det ena efter det andra, det är mobbningsplaner, genusplaner, arbetsplaner, lokala utvecklingsplaner, individuella utvecklingsplaner, alltså det är så mycket sådant här så att man orkar inte. I andra projekt var skolan en bra inkörsport till ungdomarna. I Alvesta t.ex. deltog en projektanställd fritidsledare regelbundet i sfi-undervisningen för att därigenom komma i kontakt med, kunna informera och rekrytera målgruppen. Övriga informationskanaler användes i ungefär lika stor utsträckning. Myndigheter, t.ex. Migrationsverket och kommunens integrationsenhet (instanser som träffar flyktingar och invandrare), omnämndes av fem projekt, likaså medier och IT samt andra frivilligorganisationer. Fyra projekt använde sig av uppsökande verksamhet genom personliga besök och ytterligare ett av möten och seminarier för att kunna informera målgruppen. I några intervjuer med ungdomar som tillhörde målgruppen nämndes ytterligare en informell informationskanal vars betydelse inte bör underskattas. Den utgörs av ungdomarnas eget nätverk, kompisar och skolkamrater som tipsade varandra om projektaktiviteterna. Projektanställda Även om de ideella organisationernas adelsmärke är medlemmarnas frivilliga arbetsinsatser verkar projektanställning vara en viktig förutsättning för att effektivt kunna driva och genomföra ett projekt. Alla arrangörer förutom två hade någon projektanställd. En del av de medel som projekten fick av Arvsfonden använde nästan alla för att betala löner till de projektanställda. Det ligger i sakens natur att gränserna mellan det frivilliga och det avlönade arbetet ofta är flytande och intervjuer med de projektanställda vittnade om arbetsförhållanden där projektanställningen kombinerades med ett starkt frivilligt engagemang utöver arbetstid. Det innebär att arbetsinsatsernas omfattning ofta var större än den man hade fått betalt för. En projektanställning på deltid kunde i praktiken bli till en heltidssysselsättning och en projektstart kunde vara mer tidskrävande än beräknat. Flera projektanställda berättade att de har varit beredda att kombinera anställningen med frivilligt arbete, eftersom projekten befann sig i en uppbyggnadsfas där man fick skapa någonting nytt som inte har funnits tidigare. När det gäller de projektanställdas arbetsuppgifter var de flesta som någon slags allt i allo med många järn i elden och varierande göromål. Det som av projektarrangörerna oftast nämndes var framför allt ledning och samordning, (15 projekt), kunskapsspridning i form av utbildning och rapportskrivning (5 projekt), organisatoriskt arbete som rekrytering, kontaktskapande, informationsspridning (4 projekt), administration och produktion (3 projekt) samt behandling (2 projekt). Sammanfattande beskrivning av projekten Grundmaterialet utgörs av 32 projekt med ett tidsspann på 13 år. Bortfallet när det gäller enkätsvaren var försumbart. Tre fjärdedelar av projekten var avslutade och resten pågående när utvärderingen pågick. De flesta projekt drevs av svenska frivilligorganisationer, men invandrarorganisationerna är väl represen- Barn och migration Utvärdering av projekt riktade mot barn och ungdomar med flykting- och invandrarbakgrund 20

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder

Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projekt Barn med invandrarbakgrund och funktionshinder Projektansökan Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Skåne (HSO Skåne) söker medel för rubricerade projekt, för att i samverkan med Rädda Barnen

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter

ASYLRATT, KON OCH POLITIK. En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter ASYLRATT, KON OCH POLITIK En handbok for jåmstålldhet och kvinnors råttigheter Maria Bexelius Rådgivningsbyrån for asylsokande och flyktingar INNEHÅLL FORORD 9 KAPITEL 1. INLEDNING 11 Viktiga begrepp,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00

Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hearing på Immigrant-institutet i Borås lördagen den 22 november 2008 kl. 9.30 17.00 Hur tillämpas barnperspektivet under Migrationsverkets handläggning? Av nedanstående utdrag av Migrationsverkets

Läs mer

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO

ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT MOTTAGANDE SÖDERTÄLJE KOMMUNS FÖRSLAG PÅ ASYL- OCH FLYKTINGMOTTAGNING VEBO ETT VÄRDIGT EGET BOENDE Antalet asylsökande som söker sig till Sverige är rekordhögt. Det ställer krav på mottagandet,

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp

Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Instruktioner för utbildare: Informationspuff för psykiskt stöd - Grunderna i psykisk första hjälp Tidåtgång: 3 timmar (3*45 min) Grupp: cirka 15 personer Mål att ge grundkunskap om faktorer, som orsakar

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik

Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik 2011-03-03 Ramöverenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om migrationspolitik Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Samtidigt

Läs mer

Att ge varandra glädje

Att ge varandra glädje Att ge varandra glädje Utvärdering av Barn i väntan (BIV) projektet 2004 2007 Zsofia Nestler, beteendevetare, leg. psykoterapeut April 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Inledning.5 Bakgrund...

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar

Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Säkerhet till vardags och vid kris för invandrare och flyktingar Tema larmkedjan Introduktion SFI är en grundläggande utbildning i svenska som andraspråk och en introduktion i det svenska samhället. Utbildningen

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Invandringen till Sverige

Invandringen till Sverige Invandringen till Sverige Jens Allwood, Charlotte Edebäck, Randi Myhre European Intercultural Workplace Kollegium SSKKII, GU www.sskkii.gu.se/projects/eiw/ www.eiworkplace.net Innehåll Bakgrund 1950 1970

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag www.begripligt.nu #barnimigration Återvändande ensamkommande Situationen för ensamkommande barn med avslag Varför projekt ÅE? Sedan 2006 har verksamheten varje år vuxit i volym och omfattning på ett sätt

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Anders Danielsson svarar på barns frågor

Anders Danielsson svarar på barns frågor 1 2014-03-12 Anders Danielsson svarar på barns frågor I slutet av februari 2014 träffade Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson BRIS generalsekreterare Kattis Ahlström för att prata om hur

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014

Migration. Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 Migration Rödgrön migrationspolitik 2011-2014 2/13 Inledning Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna

Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Sveriges Kristna Råd 2007 Detta vill vi! Kyrkorna och migrationsfrågorna Vår kristna tro har präglats av exilens och flyktingskapets erfarenheter. Jesus

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer