Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag"

Jan Falk
för 8 år sedan
Visningar:

1 #barnimigration

2 Återvändande ensamkommande Situationen för ensamkommande barn med avslag

3 Varför projekt ÅE? Sedan 2006 har verksamheten varje år vuxit i volym och omfattning på ett sätt som varit svårt att förutsäga. Det har satt stor press på alla aktörer som arbetar med frågan. Utifrån våra betraktelser är vårt välfärdssystem mer upptaget av hur barn kommer in i systemen än hur de kommer ut ur dem. Om ett återvändande för barnet eller ungdomen går bra eller inte påverkas av kvaliteten på det arbete som vi kan göra.

Det har satt stor press på alla aktörer som arbetar med frågan.

4 Inkomna asylärenden, ensamkommande barn

5 Varför projekt ÅE? Långa väntetider, oklara och diffusa framtidsutsikter främjar inte en positiv återvändandeprocess eller psykisk hälsa. Det finns barn som får svårt att hålla uppe motivationen för skola och andra aktiviteter som har ett längre tidsperspektiv och engagemanget för den egna livssituationen och framtiden minskar. En situation svår att hantera både för barnet själv och för dem som befinner sig runt barnet.

6 Ensamkommande barn och ungdomar Placering Kommunens HVB i Strömsunds kommun Externa HVB Familjehem Antal Totalt Asylsökande Ungdomar med PUT (5 avslag) 24 Ålder år

23 7 4 Familjehem Antal Totalt Asylsökande

7 Förstudiens rapport Era USB-minnen eller

8 Rekommendationer Gemensam kunskapsplattform kring det egna och de andra aktörernas uppdrag, kris och asylprocess. Forum för samtal och dialog för att möta barnets behov av information, dialog och samtal runt den egna situationen. Möjlighet att konsultera psykologisk expertis Handledning för gode män Utvecklad samverkan för att uppmärksamma och tillgodose barnens behov. Utvecklade former och strukturer.

Forum för samtal och dialog för att möta barnets behov av information, dialog och samtal runt den

9 Rekommendationer, forts. Reflektion kring sekretess för ökad kunskap och tydligare avvägning i enskilda fall. Plan för krishantering, som beskriver hur aktörerna runt barnet underrättas vid ett avslag, samt hur barnets behov uppmärksammas. Utvecklat arbete med barnen i väntan på återvändandet. Arbetet bör spegla att de kan komma att bli kvar under lång tid. Reflektion kring etik genom forum för att diskutera etiska dilemman och förhållningssätt.

behov uppmärksammas. Utvecklat arbete med barnen i väntan på återvändandet.

10 Att utveckla arbetet med de asylsökande ensamkommande barn och ungdomar i återvändandeprocess efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Projektmål

11 Projekt Återvändande Ensamkommande arbetar med att kvalitetssäkra och förbättra det kommunala arbetet med ensamkommande barn i asylprocess som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Projektet tar utgångspunkt i kommunernas ansvar för barnens vård under tiden från det de har fått ett avslag som vunnit laga kraft fram till det de lämnar den kommunala verksamheten, antingen på grund av ålder, att de lämnat landet, eller avvikit från placering.

Projektet tar utgångspunkt i kommunernas ansvar för barnens vård under tiden från det de har fått ett avslag som

12 Teoretisk grund Barnkonventionen och Barns behov i centrum Känsla av sammanhang begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet STOP-modellen Relationskompetens Projektet har även tagit intryck från forskning kring drivkrafter och motiv, förutsättningar och former för samverkan.

Relationskompetens Projektet har även tagit intryck från forskning

13 Kompetens -utveckling Samverkan Infomaterial Gode män Samtal och dialog Verktyg Samsyn Tydliga arbetssätt och rutiner

15 Utvecklingsområden Information efter ankomst till Sverige, innan första beslutet för ansökan om uppehållstillstånd kommer från Migrationsverket Information, samtal och dialog efter avslag Samverkansmanual och processmanual för personal som arbetar runt barnet

Migrationsverket Information, samtal och dialog efter avslag

16 Kompetensutveckling - Utbildningsinsatser med uppföljning - Krishantering, PTSD, sekretess, asylprocessen - Att enklare kunna koppla den teoretiska kunskapen till situationer som kan uppstå i det dagliga arbetet - Hitta goda exempel och förbättringsområden

kunna koppla den teoretiska kunskapen till situationer som kan

17 Vår modell Ett arbetssätt som ger ökad kunskap och förståelse för både barn som fått eller kan komma att få avslag, och för aktörerna runt dem genom mer strukturerade informations- och stödinsatser

18 Arbetet utgår från Information om asylprocessen, en interaktiv karta Samtal och dialog Samverkan Modellen och dess verktyg ska syfta till att förbereda, stärka och rusta barnen inför olika möjliga framtidsscenarion.

och dess verktyg ska syfta till att förbereda, stärka

19 Ladda ned material, publikationer och konferensdokumentation

20 Att informera om asylprocessen

23 Om materialet Interaktivt Dialogbaserad Avskalat Flexibelt

28 Dialog och samtal med barn i återvändandeprocess Illustration: Catrina Norman Tengroth

29 Förstudien visade att: - Många barn upplevde att ingen lyssnade på dem Personalen sa att dom inte brukar prata om sådana saker. Det fanns ingen att prata med om detta ( ) Dom gjorde inget speciellt, bara sina rutiner ( ) Det var bara vi killar som satt och pratade. Personalen brydde sig inte om det. (Barn 4, Förstudie Återvändande Ensamkommande)

30 Förstudien visade att: - De vuxna aktörerna ofta inte visste hur de skulle prata med barnen vid beslut och inför återvändande Det finns ingen rutin kring det här, så enkelt är det ju. Det sker så sällan så man har ju aldrig behövt, man har tagit situationen som den kommer. (Föreståndare 3, Förstudie Återvändande Ensamkommande)

31 Varför? En stor del av alla barn som kommer till Sverige får avslag det behöver vi prata om med varandra och med barnen. Beslutet blir inte värre av att barnen får vuxna som går bredvid. Vuxenvärldens ansvar att se och bekräfta barnet Stärka barnets känsla av sammanhang genom goda relationer och strukturerat arbete Hjälpa barnet att få ut bästa möjliga av väntan och konstruktivt kunna handskas med utmaningarna inför framtiden - utan att vi har svar på allt

32 Familj Hälsovård Fritidsledare m.fl. Vem? SOCIAL- SEKRETERARE Migrations -verket Barnet KONTAKT- PERSON/ FAMILJEHEM GOD MAN Skola Boende

33 Hur? Vardagssamtal Vardagssamtal Vardagssamtal Vardagssamtal Vardagssamtal Krissamtal Krissamtal

34 Vad? Metod som känns bekväm för vuxen och barn ofta viktigare än vilken Känslor, tankar och mående här och nu Hjälpa till att sortera i kaoset Avlasta från skuld och skamkänslor Illustration: Catrina Norman Tengroth

35 Vad? Våga prata om framtiden Inge hopp Att avsluta Men framför allt: Visa att du ser och hör! Illustration: Catrina Norman Tengroth

36 Samverkan Varför? Om vad? Hur? Med vem? Och hur kommer vi fram till det?

37 (Ryberg-Schmand) Samverkanstrappan

38 Samverkan på tre nivåer Övergripande nivå Verksamhetsnivå Individnivå

39 Ahmed, 14 år - avslag Boendepersonalen märker inget, i skolan uppmärksammas koncentrationssvårigheter Samverkan individnivå vilka är Ahmeds behov, vilket stöd behövs och från vem? Samverkan verksamhetsnivå hur ska skolan agera i dessa lägen? Samverkan övergripande nivå ska skolorna i Strömsunds kommun använda sig av anpassad studiegång?

40 Innan jag kom till Sverige hade jag stora tankar om att Sverige skulle vara ett bra land och alla människorna och sådär. Det tycker jag fortfarande, men om jag skulle berätta min historia med alla de här felgrejorna med hur jag blivit behandlad skulle ingen tro mig. Det är nånting som jag kommer bära med mig och det är nånting som alltid kommer störa mig lite på insidan. Röst från ett ensamkommande barn Kontakt Elisabeth Lindholm, Projektledare Mer information:

41 Personal Projektgrupp: Elisabeth Lindholm, projektledare Anders Fabricius, processledare Jenny Emilsson Hedman, utredare Maja Gahlin, administratör / projektmedarbetare Karin Källström, projektmedarbetare Susanna Näsström, projektmedarbetare Gunnar Hultin, psykoterapeut Verksamhetsförlagd personal: Johanna Rundén, föreståndare (50 %) Viktoria Isaksson, vägledare (25 %) Marcus Olofsson, vägledare (25 %) Birgitta Söderlund, skolkurator (25 %) Elisabeth Magnusson, Socialsekreterare

Relevanta dokument

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess. Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande

Samtal och dialog med barn i återvändandeprocess Gunnar Hultin och Karin Källström, Återvändande Ensamkommande Hur kan vi förbereda barnet inför ett återvändande, praktiskt och känslomässigt? Vem tar ansvar