Bilaga 1. Bildningsnämndens reviderade plan med budget

Transkript

1 Bilaga 1 Bildningsnämndens reviderade plan med budget

2 2 (14) Verksamhetsförändringar under perioden Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Till detta bidrar även etableringen av friskolor. Även gymnasieskolan är inne i en period av kraftig elevminskning. Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst ämne får sätta betyg från och med Eakt hur detta kommer att påverka de enskilda skolenheterna i kommunen har ännu inte kunnat utredas. En omfattande kartläggning av personalens behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal. Vi kommer troligen även att få fler lärartjänster som är delade mellan flera enheter. Mot bakgrund av ovanstående och i syfte att öka måluppfyllelsen för barn och elever i Katrineholms kommun föreslår bildningsförvaltningen att bildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag (arbetet påbörjas redan hösten 2011) att Utreda vilka förutsättningar Katrineholms samtliga kommunala skolor i dagsläget har för att kunna leva upp till kraven i lagstiftningen 2015, Föreslå nödvändiga åtgärder i form av kompetensutveckling för att säkerställa att kommunen lever upp till nya krav i lagstiftningen, Utreda förutsättningarna för mindre skolenheter med etra fokus på år7-9, att på kort och lång sikt, klara av att hålla personal med behörighet i alla ämnen, Föreslå åtgärder för att samtliga elever skall kunna få likvärdiga villkor för att nå målen i läroplanen. Under läsåret 2011/2012 träder den nya gymnasiereformen i kraft vilket innebär en tydligare skillnad mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det individuella programmet kommer att ersättas av 5 olika introduktionsprogram. I Katrineholm startar en ny skola, Katrineholms Tekniska College, i nära samarbete med näringslivet. I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras under läsåret 2011/2012.

3 3 (14) Grundsärskolan innefattar två olika utbildningar, grundsärskola och träningsskola. En reformerad gymnasiesärskola träder i kraft höstterminen En annan viktig förändring inom särskolan gäller elever med diagnosen autism. Enligt tidigare lagstiftning hade dessa elever rätt att mottas i särskolan. Denna möjlighet finns inte längre utan endast elever med funktionshindret autism och diagnosen utvecklingsstörning har rätt att mottas i särskolan. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. Eftersom det råder stor osäkerhet om vad regering och riksdag kommer att besluta gällande deras rätt till återförening med sina föräldrar har bildningsförvaltningen valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under Personalen fördelades ut till skolor med många nyanlända för att arbeta med svenska som andraspråk alternativt studiestöd på modersmålet. På så sätt har förvaltningen säkerställt en god beredskap och kan med kort varsel ta emot en större nyinvandring av barn och ungdomar. Förvaltningen kommer att ta fram en plan för eventuell avveckling av Interkulturella enheten inför I det fall de ekonomiska förutsättningarna så medger under perioden, kommer barngruppernas storlek att minskas inom förskoleverksamheten. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden. Framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Då Kulturskolans verksamhet kvarstår i de gamla lokalerna på Malmgatan, finns ett stort behov av allmän lokalupprustning och möbelinköp. I takt med att verksamheten utvecklas med nya inriktningar och nya förväntningar från elever, krävs en förnyelse av scenteknik och musikinstrument. Bildundervisningen är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör att investeringar måste göras i salarna. Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust Resultatmål, åtaganden och produktionsmål för bildningsnämnden I detta avsnitt redovisas de av kommunens resultatmål för planperioden som berör bildningsnämnden. Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan För varje målområde redovisas också de förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden som berör bildningsnämnden. a är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. a återspeglar inte all den löpande verksamhet som bedrivs. För varje åtagande anges också vilken eller vilka andra nämnder/bolag som ska arbeta med

4 4 (14) åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet 1 och hur ofta det ska följas upp 2 Dessutom anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. Flera åtaganden är baserade på SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en årlig insamling av 39 mått 3 som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Katrineholms kommun deltar i KKiK sedan hösten Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillvät. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Bildningsnämndens produktionsmål - Samarbetet med lokalt näringsliv ska utvecklas - Utveckling av rektorsområdenas webbsidor ska ske Bildningsnämndens åtaganden Antalet ungdomar som startar UF-företag (Ung Företagsamhet) ska öka Källa: Egen mätning Resultat senaste mätningen (Lå 2010/11): 127 elever en ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Andelen ungdomar som går vidare till högre studier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Resultat senaste mätning: 35,7 % (2010) Jämförelse: riket 40,8 % (2010) en ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m. 2012

5 5 (14) Andelen ungdomar som går vidare till arbeten inom två år efter avslutad gymnasieutbildning ska öka, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser Resultat senaste mätning: 30,7 % (2010) Jämförelse: riket 32 % (2010) en ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Samtliga Källa: KKiK mått 15. (Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?.) Resultat senaste mätning: 37 % av mapoäng (2010) Jämförelse: Medelvärde KKiK 44 % (2010) Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Bildningsnämndens produktionsmål - Kulturskolan är aktiv i det regionala samarbetet och bidrar till att nya kontaktytor skapas mellan regional och lokala kulturinstitutioner/utövare - Kulturskolan breddar sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället. Bildningsnämndens åtaganden En kulturplan upprättas för att skapa ett kulturliv präglat av mångfald, KTN Målnivå: Minst 50 % ska 2014 tycka att kulturutbudet är ganska bra eller mycket bra. Källa: Kulturundersökningen Resultat senaste mätningen: 37 % (2011)

6 6 (14) Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst ämne får sätta betyg från och med Införandet av lärarlegitimitet 2015 kan komma att medföra svårigheter för mindre skolenheter att klara behörighetskraven i alla ämnen. Kartläggning över konsekvenserna utreds av bildningsförvaltningen. En omfattande kartläggning av personalens behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal. Vi kommer troligen även att få fler lärartjänster som är delade mellan flera enheter. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Även gymnasieskolan är inne i en period av elevminskning. Två friskolor har lämnat in ansökan att få starta verksamhet i Katrineholm; Lärande i Östergötland och Kunskapsskolan. Båda har erhållit tillstånd för start fr.o.m. lå 2012/13, Lärande i Östergötland för start av 1-9 skola och Kunskapsskolan för start av 4-9 skola. Detta kommer att innebära omfattande strukturförändringar för de kommunala skolorna. Inom ramen för sitt uppdrag, och att möta konkurrens från friskolor, ser bildningsnämnden ett stort behov av att utveckla IT-stödet inom grundskolan. Behoven innebär såväl utökning av antalet datorer för elever och lärare, som fortsatt kompetensutveckling i IT-kompetens för pedagoger. Under läsåret 2011/2012 träder den nya gymnasiereformen i kraft vilket innebär en tydligare skillnad mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det individuella programmet har ersatts av fem olika introduktionsprogram. I Katrineholm har en ny skola startat, Katrineholms Tekniska College, i nära samarbete med näringslivet. I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av ett lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras under läsåret 2011/2012. Grundsärskolan innefattar två olika utbildningar, grundsärskola och träningsskola. En reformerad gymnasiesärskola träder i kraft höstterminen En annan viktig förändring inom särskolan

7 7 (14) gäller elever med diagnosen autism. Enligt tidigare lagstiftning hade dessa elever rätt att mottas i särskolan. Denna möjlighet finns inte längre utan endast elever med funktionshindret autism och diagnosen utvecklingsstörning har rätt att mottas i särskolan. Då Kulturskolans verksamhet kvarstår i de gamla lokalerna på Malmgatan, finns ett stort behov av allmän lokalupprustning och möbelinköp. I takt med att verksamheten utvecklas med nya inriktningar och nya förväntningar från elever, krävs en förnyelse av scenteknik och musikinstrument. Bildundervisningen är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör att investeringar måste göras i salarna. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer och komma till Katrineholm. Eftersom det länge har rått osäkerhet kring detta har nämnden valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under Personalen fördelades ut till skolor med många nyanlända för att arbeta med svenska som andraspråk alternativt studiestöd på modersmålet. På så sätt har nämnden säkerställt en god beredskap och kan med kort varsel ta emot en större nyinvandring av barn och ungdomar. I det fall flertalet kommer till kommunen samlat med kort framförhållning, blir det dock en stor utmaning för bildningsnämnden att organisatoriskt och resursmässigt möta dessa barns/ungdomars olika behov. Bildningsnämndens produktionsmål Förskola - Verksamheten ska utgå från barnens behov och barns och föräldrars önskemål. - Kommunens ska fortsätta erbjuda barnomsorg på annan tid än dagtid vardagar. - Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. - Andelen elever och föräldrar som känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna ska öka Skolbarnsomsorgen - Fritidshemmen ska bedriva pedagogisk verksamhet, erbjuda en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen samt ge en god omsorg. - Fritidshemmen ska bidra till förbättrade kunskapsnivåer och måluppfyllelse i skolan. Grundskolan - Skolan ska organiseras så att olikheter möts och integration främjas. - En god arbetsmiljö med ordning och reda, frånvaro av mobbning och diskriminering i klassrummet. - Fortsatt kompetensutveckling av personalen genom bland annat Lärarlyftet. - Andelen behöriga lärare ska öka. - Resurserna ska styras så att alla elever kan nå kunskapsmålen. Tidiga insatser. - En särskild satsning för att förbättra kunskaperna i matematik ska genomföras. - Det ska finnas en nära samverkan mellan föräldrarna och skolan. Gymnasieskolan - Gymnasieskolan i Katrineholm ska hålla hög kvalitet och erbjuda ett brett utbud av högskoleförberedande program och yrkesprogram. - Ett Teknikcollege och ett Vårdcollege ska skapas. - Inrättande av lektorat kan vara ett sätt att öka attraktionskraften och ge starkare kontakt med forskarvärlden. - Elevernas engagemang i föreningsliv och organisationer ska uppmuntras och underlättas.

8 8 (14) Särskolan - Utbildningen ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara den som finns i grundskolan och gymnasieskolan. Kulturskolan - Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla barn och ungdomar och vara ett viktigt stöd i lärprocessen. - Kulturskolan ska fortsätta samarbeta med kulturföreningen Drag utan drog (DuD) och andra kulturföreningar. Bildningsnämndens åtaganden Personaltätheten i förskolan ska under planperioden öka Källa: Skolverkets statistik. Resultat senaste mätning: 2010 var antal inskrivna barn per årsarbetare omräknat till heltidstjänster 5,5 barn/personal Jämförelse: riket 5,4 barn/personal Andelen nöjda föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare Källa: :s egen mätning med start 2012 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen föräldrar som kan rekommendera Katrineholms kommuns pedagogiska 1-5 års verksamheter till andra ska öka Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätning (2011): 3,5 (högsta värde 4,0) Andel elever som klarar de nationella proven i årskurs 3 och 5 ska öka Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 18 4 och 18B Resultat senaste mätningen (lå 2009/10): Årskurs 3 Matematik 71 % (flickor 70 %, pojkar 73 %) Svenska 78 % (flickor 88 %, pojkar 67 %) Årskurs 5 Engelska 73 % (flickor 87 %, pojkar 76 %) Matematik 76 % (flickor 82 %, pojkar 70 %) Svenska 75 % (flickor 71 %, pojkar 66 %) Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning.

9 9 (14) Andelen elever och föräldrar som upplever att barn som så behöver får stöd för sitt lärande ska vara fortsatt hög och öka ytterligare Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätningen (2011): (högsta värde 4,0) Frågan ställd Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp som behövs från sina lärare : Föräldrar År 3; 3,17 År 6; 3,13 År 8; 2,83 Frågan ställd Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det : Elever År 3; 3,72 År 4; 3,78 År 5; 3,61 År 6; 3,65 År 7; 3,27 År 8; 3,4 en ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Andelen nöjda föräldrar som upplever att fritidshemmen stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätning (2011): 3,13 (högsta värde 4,0) Andelen nöjda föräldrar som upplever att skolan stimulerar deras barns lust att lära ska vara fortsatt hög och gärna öka ytterligare Källa: Bildningsförvaltningens brukarundersökning Resultat senaste mätningen (2011): (högsta värde 4,0) År 3; 3,24 År 6; 3,13 År 8; 2,83 en ska uppvisa könsrelaterad statistik fr.o.m Andelen elever med gymnasiebehörighet ska öka Källa: Skolverkets statistik. KKiK mått 19 Resultat senaste mätningen (2010): 81 % Jämförelse: riket 88,2 % Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

10 10 (14) Andel elever (folkbokförda i kommunen) som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år inkl. IV-program ska öka, VIAN Källa: SKL Öppna jämförelser. KKiK mått 21 Resultat senaste mätning (2010): 76,5 % Jämförelse: riket 75,9 % en ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som erhållit högskolebehörighet inom fyra år ska öka Källa: SKL Öppna jämförelser Resultat senaste mätning (2010): 86,5 % Jämförelse: riket 90,3 % en ska redovisa könsuppdelad statistik fr.o.m En hög andel nöjda föräldrar som upplever att särskolan stimulerar deras barns lust att lära Källa: Egen mätning fr.o.m Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Bildningsnämndens produktionsmål - Alla ärenden i Bildningsnämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv Bildningsnämndens åtaganden Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med adekvat gymnasieutbildning genom Vård- och omsorgscollege, VON Målnivå: 100 procent Källa: Egen mätning. Kartläggning sker hösten 2011 Öka andelen anställda inom vård- och omsorg med spetskompetens utöver gymnasiekompetens genom Vård- och omsorgscollege, VON Målnivå: Målnivå anges efter kartläggning inför 2012 Källa: Egen mätning. Kartläggning av andel anställda med spetskompetens sker hösten 2011

11 11 (14) Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Bildningsnämndens produktionsmål - Alla bildningsnämndens verksamheter ska ta fram könsuppdelad statistik och göra jämställdhetsanalys. - I samverkan med Service och teknikförvaltningen, medverka till att fler förskolor och skolor arbetar målmedvetet kring mat och skollunch under planperioden (Sapere-metoden). Bildningsnämndens åtaganden Andelen barn och unga som mår bra ska öka Samtliga nämnder Källa: Liv & hälsa ung, nästa undersökning görs 2014 Resultat senaste mätning (våren 2011): I Katrineholms kommun anger 80 % av flickorna och 90 % av pojkarna att de mår bra. 5 Jämförelse: I länet anger 79,6 % av flickorna och 88,4 % av pojkarna att de mår bra (våren 2011) Valdeltagandet ska öka, KS, VIAN Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndighetens statistik. KKiK mått 13 Resultat senaste mätning (2010): 82,5 % Jämförelse: genomsnitt riket 81,5 %

12 12 (14) Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning.förutsättningar och verksamhetsförändringar Bildningsnämndens produktionsmål - Åtgärder och aktiviteter ska genomföras för att öka kommunens och förvaltningens NMI (Nöjd medarebetar inde). Bildningsnämndens åtaganden Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 78 % Källa: KKiK mått 1 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 78 % (2010) Andelen medborgare som får kontakt med en handläggare när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 60 % Källa: KKiK mått 2 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 56 % (2010) Andelen medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Samtliga nämnder Målnivå: Minst 83 % Källa: KKiK mått 3 Resultat senaste mätning: Saknas (första mätning görs 2011) Jämförelse: medelvärde KKiK 83 % (2010)

13 13 (14) Resultatet ska uppgå till en procent av skatteintäkterna Samtliga nämnder Källa: Årsredovisning Resultat senaste mätning (2010): 1 % Finansiellt mål för god ekonomisk hushållning Kommunen har god information på Katrineholm.se Samtliga nämnder Målnivå: SKL:s informationsinde minst 77 % Källa: SKL:s webbinformationsundersökning. KKiK mått 14 Resultat senaste mätning: 77 % Jämförelse: medelvärde KKiK 69 % Katrineholms kommunkoncern ska utveckla e-förvaltningen Samtliga Målnivå: 9:e plats av kommunerna Källa: Handelskammarens e-inde Resultat senaste mätning: 9:e plats av kommunerna Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare Samtliga nämnder och bolag Målnivå: NMI 6 70 Källa: Medarbetarenkät Resultat senaste mätning (2010): NMI 65 Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för Samtliga nämnder Målnivå: 90 % Källa: Medarbetarenkäten Resultat senaste mätning: - Personalens sammansättning ska i ökad grad spegla det omgivande samhället avseende kön och etnisk mångfald Samtliga Källa: Personalstatistik, medarbetarenkät Resultat senaste mätning: Saknas Tillkommande uppdrag för bildningsnämnden - Uppdrag till bildningsnämnden och kommunstyrelsen att ta fram en kommunikations- och marknadsföringsplan mot bakgrund av att förutsättningarna för bildningsnämndens verksamhet förändras. - Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet Samlad jour- och beredskapsorganisation senast 2013 inom ram.

14 14 (14) Internbudget 2012 för bildningsnämnden Driftsbudget 2012 Bilagor 2 A-D I dessa bilagor redovisas bildningsnämndens ramförändringar i enlighet med KF-beslut. Budgetramen för 2012 omfattar tkr. Mot bakgrund till de omfattande förändringar som aviseras för bildningsnämnden under året, fördelas ramar per verksamhetsansvarig endast för perioden januari-juli Underlaget har utarbetats i enlighet med de av bildningsnämnden fastställda resursfördelningsmodellerna för respektive verksamhet. Förslaget omfattar en buffert i driftbudgeten om 9 mnkr. Investeringsbudget 2012 Bilaga 3 I denna redovisas den investeringsram som bildningsnämnden tilldelats, med förslag till fördelning. för 2012.