Bildningsnämndens verksamhetsbeskrivning 2012 med plan för

Transkript

1 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Bildningsnämndens handling (11) Dnr 2011:64, 042 Vår handläggare HB/EK Ert datum Er beteckning BILAGA 5 Bildningsnämndens verksamhetsb plan för Sammanfattande verksamhetsb Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utöver de lagstadgade verksamheterna ovan ansvarar Bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan samt fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens olika verksamheter regleras i följande styrdokument; Det nationella uppdraget formuleras i skollag, skolförordning, gymnasieförordning samt läroplaner. Det kommunala uppdraget och Bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i KF:s dokument för övergripande planering med budget G:\FVK\Arbetsyta\EK\Egna\Agneta\Nämnd\Bildningsnämnden\2011\BIN \ plan doc BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Drottninggatan 19 Org.nummer Telefon: Katrineholm Telefax: E-post: eva.knutsson@katrineholm.se

2 2 (11) 2. Bildningsnämndens samlade budgetförutsättningar plan Driftbudget, netto Bokslut 2010 tkr Budget 2011 tkr Budget 2012 tkr Driftbudget enligt flerårsplan, netto Tekniska justeringar; Överensk BIF och STF Hyreskompens 2011 Lönekomp överhäng Just enl flerårsplan Avg mattesatsn 2011 Justeringar i KFbeslut Minskade stb effektiviseringar gymn Ökade stb enl ny skollag Demografiförändring Ram inkl justeringar inför 2012 Ramförstärkning för kostnadsansvar upp till barn/elever Satsning på förskola och skolbarnsomsorg inkl ny förskole-avdelning fr 2011 Ytterligare ett års satsning matematik i grundskolan Bokslut 2010 Budgetram2011 före justering lönerörelse Lönerörelse 2011 Budgetram 2012 före löneöverhäng från 2011 och avtalsslörelse Investeringar, netto Bokslut 2010 Tkr Budget 2011 Tkr Budget KF Tkr 2012 Bildningsnämnden *Utrustning enlig lagkrav *Reinvesteringar utrustning/möbler Nettoinvestering hos annan part (KFAB) Förskolor skärmtak och förråd Staket Trafikplats Nävertorpsskolan Kulturskolan, flytt dörr Upprustning utemiljöer Södra skolan Lokalanp gymnasiesk teknikcollege Ny förskoleavd Norr Totalsumma

3 3 (11) 3. Verksamhetsförändringar under perioden Under hösten kommer bildningsförvaltningen att arbeta fram internbudgetunderlag för 2012, i enlighet med givna budgetförutsättningar/direktiv från KF och nämnd inför beslut i bildningsnämnd i november2011. Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Till detta bidrar även etableringen av friskolor. Även gymnasieskolan är inne i en period av kraftig elevminskning. Införandet av lärarlegitimation kommer att medföra att endast lärare med legitimation i ett visst ämne får sätta betyg från och med Exakt hur detta kommer att påverka de enskilda skolenheterna i kommunen har ännu inte kunnat utredas. En omfattande kartläggning av personalens behörighet har påbörjats och konsekvensen av den nya lagstiftningen kommer med stor sannolikhet bli omflyttning av personal. Vi kommer troligen även att få fler lärartjänster som är delade mellan flera enheter. Mot bakgrund ovanstående och i syfte att öka måluppfyllelsen för barn och elever i Katrineholms kommun föreslår bildningsförvaltningen att bildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att (arbetet påbörjas redan 2011) utreda vilka förutsättningar Katrineholms samtliga kommunala skolor i dagsläget har för att kunna leva upp till kraven i lagstiftningen 2015, föreslå nödvändiga åtgärder i form av kompetensutveckling för att säkerställa att kommunen lever upp till nya krav i lagstiftningen utreda förutsättningarna för mindre skolenheter med fokus på år 7-9, att på kort och lång sikt klara av att hålla personal med behörighet i alla ämnen föreslå åtgärder för att samtliga elever skall kunna få likvärdiga villkor för att nå målen i läroplanen. Under läsåret 2011/2012 träder den nya gymnasiereformen i kraft vilket innebär en tydligare skillnad mellan studieförberedande program och yrkesprogram. Det individuella programmet kommer att ersättas av 5 olika introduktionsprogram. I

4 4 (11) Katrineholm startar en ny skola, Katrineholms Tekniska College, i nära samarbete med näringslivet. I samarbete med landstinget, arbetsförmedling, arbetsliv, högskola och utbildningsanordnare i Sörmland har ett Regionalt Vård- och omsorgscollege startat. Utveckling av lokalt Vård- och omsorgscollege pågår och ansökan om certifiering kommer att göras under läsåret 2011/2012. Samarbete mellan vuxenutbildningen och gymnasieskolan fortsätter att utvecklas. Framförallt inom informationsansvaret samt kring SFI-undervisningen. Det stora antalet nyanlända elever ställer ökade krav på utbildning i svenska som andraspråk, modersmål, modersmålsstöd i förskolan samt studiehandledning på modersmålet i grundskola och gymnasieskola. Bland de nyanlända eleverna är studiebakgrunden mycket varierande. Vissa elever är analfabeter medan andra har studerat många år i sitt hemland. Beslutet om ny skollag kommer att få konsekvenser även för särskolan. Den obligatoriska särskolan byter namn till grundsärskola och blir 9-årig. Grundsärskolan innefattar två olika utbildningar, grundsärskola och träningsskola. En reformerad gymnasiesärskola träder i kraft höstterminen En annan viktig förändring inom särskolan gäller elever med diagnosen autism. Enligt tidigare lagstiftning hade dessa elever rätt att mottas i särskolan. Denna möjlighet finns inte längre utan endast elever med funktionshindret autism och diagnosen utvecklingsstörning har rätt att mottas i särskolan. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. Eftersom det råder stor osäkerhet om vad regering och riksdag kommer att besluta gällande deras rätt till återförening med sina föräldrar har bildningsförvaltningen valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under 2011, Personalen fördelades ut till skolor med många nyanlända för att arbeta med svenska som andraspråk alternativt studiestöd på modersmålet. På så sätt har förvaltningen säkerställt en god beredskap och kan med kort varsel ta emot en större nyinvandring av barn och ungdomar. Förvaltningen kommer att ta fram en plan för eventuell avveckling av Interkulturella enheten inför I det fall de ekonomiska förutsättningarna så medger under perioden, kommer barngruppernas storlek att minskas inom förskoleverksamheten. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden. Framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Då Kulturskolans verksamhet kvarstår i de gamla lokalerna på Malmgatan, finns ett stort behov av allmän lokalupprustning och möbelinköp. I takt med att verksamheten utvecklas med nya inriktningar och nya förväntningar från elever, krävs en förnyelse av scenteknik och musikinstrument. Bildundervisningen är fortfarande under uppbyggnad, vilket gör att investeringar måste göras i salarna.

5 5 (11) Kompetensutveckling För 2012 finns för närvarande ingen beslutad fortsatt satsning inom förskolan, förskolelyftet. För grund- och gymnasieskolan kommer lärarlyftet att finns kvar, dock i starkt begränsad omfattning. Nu kommer fokus att ligga på kompletteringsutbildning i ämnen som lärare undervisar i utan att vara ämnesbehöriga. I synnerhet på mindre skolor kommer satsningar att behövas inför införandet av betyg i år 6. Ämneslärare i år 7-9 kommer i vissa fall också att behöva bredda sin ämnesbehörighet. Mer information från Skolverket kommer under hösten Under 2012 fortsätter satsningen för att alla lärare inom förskola grundskola och gymnasieskola ska genomgå en utbildning i Praktisk IT- och Mediakompetens (PIM) med stöd av skolverket. Implementeringen av nya styrdokument; skollag, läroplaner och nytt betygssystem med mera, kommer att kräva fortsatta kompetensutvecklingsinsatser för alla medarbetare. Inom grundskolan i Katrineholm finns en styrgrupp, som leder regelbundna träffar med utsedda nyckelpersoner ihop med rektorerna. Inom förskolan pågår en parallellprocess till den i grundskolan. Kommunövergripande gemensam utbildning har genomförts och kommer att fortsätta hösten 2011 och Satsningar under läsåret 2011/2012 kommer också att ske kring det pedagogiska ledarskapet. 4. ar Bildningsförvaltningens organisation/verksamhet 4.1 Ledning/administration/övergripande stödfunktioner för verksamhetsutveckling Bildningsförvaltningens arbete leds av en förvaltningschef. I förvaltningschefens ledningsgrupp ingår avdelningschef samt två verksamhetschefer. Verksamhetscheferna leder linjeorganisationen och är rektorernas närmaste chefer (27 rektorer). Avdelningschefen har ledningsansvar för personal som svarar för ekonomisk planering och uppföljning, nämndsekretariat och kanslifunktion. Inom bildningsförvaltningen finns även centralt placerad personal, med uppdrag att samordna stöd- och utvecklingsinsatser direkt riktade till kärnverksamheterna; dels samordning av skolskjutsadministrationen inom grundskolan samt skolbio, dels samordning/utveckling för stöd till elever med behov av särskilt IKT-stöd för sitt lärande (Bibas), dels samordning och support av de IT-baserade verksamhetssystemen för barnomsorg, skola mm.

6 6 (11) dels handläggning på antagningskansli för gymnasieskolan, som även handhar alla frågor rörande elever, som går i annan kommunal gymnasieskola eller i gymnasial friskola. dels genomförande av kvalitetsuppföljning. 4.2 Förskola/familjedaghem Förskolans verksamhet är reglerad i särskild lagstiftning och förordningar. I uppdraget ingår ett krav på kommunerna att inom skälig tid (4 månader) kunna erbjuda barn, till föräldrar som arbetar eller studerar, plats i förskola eller pedagogisk omsorg (familjedaghem). Alla 3-5-åringar har rätt till avgiftsfri allmän förskola omfattande 15 tim/vecka. Kommunen ska också erbjuda plats (15 tim/vecka) till barn med arbetssökande/arbetslösa föräldrar och föräldralediga för yngre syskon Maxtaxan gäller för barn i förskola/ pedagogisk omsorg (familjedaghem)/ skolbarnsomsorg. Föräldrar kan välja plats i barnomsorg inom formerna kommunala och föräldrakooperativa förskolor samt pedagogisk omsorg (familjedaghem). Från och med september 2011 finns i kommunen ett föräldrakooperativ (Lyckebobarnen i Katrineholms tätort), vilket erhåller kommunalt bidrag. På grund av minskat barnunderlag lägger föräldrakooperativet Täppan i Sköldinge ner sin verksamhet från och med september Berörda barn erbjuds plats i kommunens förskolor. Behovet av barnomsorg i förskolan är fortfarande stort. Fler yngre barn än tidigare önskar plats. Efterfrågan på plats i pedagogisk omsorg (familjedaghem) har minskat kraftigt. Behovet av barnomsorg har ökat i tätorten och minskat på landsbygden Att erbjuda språkstöd på modermålet i förskolan är ett lagstadgat krav. Brist på professionell kompetens är dock ett problem, som bildningsförvaltningen, försökt möta genom att erbjuda praktikplatser för vuxna invandrare. I takt med att fler invandrare lär sig svenska och skaffar sig utbildning, hoppas förvaltningen kunna anställa ytterligare personal med annat modersmål än svenska i några av de mest dominerade språken. Fr o m 1 juli 2011 är kommunerna skyldig att ta emot asylsökande barn i förskolan så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Förskolans verksamhet regleras från och med detta datum av skollagen. Inflyttning av nyanlända från annat land till kommunen har varit stor de senaste tre till fyra åren, vilket ställt krav på personal i förskolan av interkulturell förståelse i mötet med barn och föräldrar. Detta medför ökande kostnader, och särskilda medel avsätts för kompetensutveckling av personal samt kostnader för tolkstöd och informationsinsatser 4.3 Förskoleklass-grundskola-skolbarnsomsorg För barn/elever i åldrarna 6-12 år arbetar grundskola och skolbarnsomsorg i samverkan. Detta innebär att fritidshemmets personal deltar i det dagliga skolarbetet och att vissa tematiska arbeten även går igen i aktiviteter efter ordinarie skoltid på eftermiddagarna.

7 7 (11) Inom grundskolan har eleverna möjlighet att göra val efter intresse på respektive skola. Detta kallas elevens val. Från och med år 7 kan elever, som har fallenhet för musik eller dans, söka till musik- eller dansklass. På de olika skolorna pågår även arbete med att utveckla skolans val eller profil, utifrån de förutsättningar som råder. För närvarande pågår ett intensivt utvecklingsarbete med implementeringen av den nya läroplanen Läroplan för grundskolan 2011 ( Lgr 11). Har samarbetar lärarna över hela kommunen i nätverk under ledning av särskilt utsedda nyckelpersoner. En särskild mottagningsenhet för, till Sverige och kommunen nyanlända barn, är etablerad inom förvaltningen; Interkulturella enheten. Verksamheten är anslagsfinansierad. Här kan barn tas emot och undervisas under en termin eller upp till ett drygt läsår, beroende på skolbakgrund. På senare tid har många elever behövt stanna längre tid på grund av att de helt saknar skolbakgrund. I avvaktan på ett eventuellt riksdagsbeslut om familjeåterförening har flera i personalen under tiden varit ute uppdrag på skolorna där nu många elever med annat modersmål än svenska går. Den interkulturella enheten organiserar även modersmålslärarna i grundskolan och till stor del i gymnasieskolan. Eleverna ute på skolorna kan dels erbjudas modersmålsundervisning samt i de fall det behövs, studiestöd på modersmålet. Satsningar I kommunens skolor pågår att antal satsningar för att höja elevernas kunskapsresultat. I ämnet matematik genomförs kraftfulla kompetensutvecklingsinsatser för personal och fokus har satts på elever som riskerar att inte nå målen, bland annat genom sommarskola och skola under lov. För alla elever i år 7-9 finns dessutom Matte-coach på nätet som stöd. Tidiga insatser är väsentliga för den kommande skolsituationen för svaga eller sent utvecklade elever. Bland de insatser, som görs riktade mot yngre åldrar kan nämnas läs- och skrivutveckling med hjälp av modern teknik Att skriva sig till läsning. Särskilt pojkars resultat förbättras om man får använda datorn som stöd i denna process enligt aktuell forskning. Förvaltningens språkutvecklare arbetar med kompetenshöjande insatser för pedagoger i ett brett perspektiv. Specialpedagogerna på elevhälsan genomför också utvecklingsarbete inom ramen för läs- och skrivutveckling ute på skolorna. Stöd till elever med behov av särskilda insatser, ges inom den ordinarie verksamheten, om inte särskilda skäl föreligger. Inom varje rektorsområde finns därför specialpedagoger av olika slag. I en särskild enhet, Elevhälsan, finns personal med social, psykologisk och medicinsk kompetens samt omvårdnads- och specialpedagogisk kompetens samlad. Dessa special-kompetenser utgör ett stöd till skolorna.

8 8 (11) 4.4 Grundsärskola Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt som möjligt ska motsvara den som ges i grundskolan. Grundsärskolan i Katrineholm omfattar 3 verksamhetsområden; Grundsärskolan Ängen Träningsskolan Stenkullen Strandskolan för elever med diagnosen autism/utvecklingsstörning. I denna enhet ingår även gymnasiesärskoleelever. Efterfrågan av plats i särskolan styrs av andra faktorer än demografisk struktur och är anslagsfinansierad utifrån kända faktorer vid budgettillfället. Läsåret 2010/11 var elevantalet 91, varav 8 lokalintegrerade. 4.5 Gymnasieskola Utbildningarna inom gymnasieskolan genomförs på nationella program uppdelade på studieförberedande program och yrkesprogram. Yrkesprogrammen kan även genomföras i form av lärlingsutbildning, där minst 50 % procent av utbildningen genomförs ute på en arbetsplats. För elever som ännu ej är behöriga för gymnasieskolan erbjuds 5 introduktionsprogram. Utbildningarna bedrivs från hösten 2011 i fyra egna gymnasieskolor; Duveholmsgymnasiet, Katrineholms Tekniska College, Ellwynska skolan och Lindengymnasiet samt i skolor i andra kommuner (friskolor och program som Katrineholms gymnasieskola inte kan erbjuda). Katrineholms gymnasieskolor erbjuder sjutton av arton nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. I det individuella valet inom gymnasieskolan finns möjligheter för elever att delta i det lokala idrottsgymnasiet. Verksamheten i det lokala idrottsgymnasiet sker i samverkan med lokala idrottsföreningar. Under 2009/2010 ökade satsningarna på information och marknadsföring. Inför ht 2011 ser vi en fortsatt minskande andel elever som sökt utbildningar på annan ort. Gymnasieskolan har ett nära samarbete med Viadidakt. Samarbetet sker framförallt inom projektet yrkesvux (gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna), utbildning för nyanlända och inom projektet Teknisk kompetens i samverkan som resulterat i Katrineholms Tekniska College. Ett mer formellt och systematiskt samarbete gällande ungdomar som väljer att avsluta sin gymnasieutbildning i förtid har påbörjats och kommer att intensifieras under kommande läsår. 4.6 Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolan erbjuder 5 olika program. Liksom för grundsärskolan är det svårt att fastlägga och planera för organisationsförändringar av gymnasiesärskolan över längre period. Antalet elever från andra kommuner är alltid svårt att beräkna och prognoserna blir därför osäkra. Inför höstterminen 2011 ökar antalet elever kraftigt. Under läsåret 2011/2012 påbörjas arbetet med implementering av den reformerade gymnasiesärskolan som träder i kraft höstterminen 2012.

9 9 (11) 4.7 Elevhälsa Elevhälsan finns både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Katrineholms kommun och är organiserad på olika sätt. Syftet är att i samarbete med annan personal främja elevernas lärande, utveckling och hälsa med fokus på elever som är i behov av särskilt stöd. Inom för- och grundskolan samlas kompetensen inom en central enheten, Elevhälsan. Här finns skolhälsovården, skolpsykolog, kuratorer, specialpedagoger, talpedagog samt hörsellärare. Inom gymnasieskolan är elevhälsan organiserad inom varje gymnasieskola och består av skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, kurator, specialpedagoger samt studie- och yrkesvägledare. Dessa special-kompetenser utgör ett stöd till skolorna. Målsättningen är, att den verksamhet där barn/ungdomar befinner sig, ska ges ett stöd, som möjliggör att eleverna ska kunna stanna kvar på sin hemskola. För elever, som inte gynnas av att gå kvar i sin hemskola, finns på Tallåsskolan en särskild undervisningsgrupp för elever med diagnostiserat funktionshinder. Ett skoldatatek finns etablerat och utvecklat inom verksamheten. Syftet är erbjuda kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skriv problematik. Skoldatateket är behjälplig vid utprovning och utlåning av hjälpmedel samt med kompetensutveckling för lärare i den dagliga verksamheten ute på skolorna. Målsättningen är att verka i enlighet med skolverkets tolkning av EU-direktiv gällande detta område; lämplig och överkomlig teknik ska nyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier. 4.8 Kulturskola Kulturskolan undervisar elever inom grundskola och gymnasieskola musik, dans, bild och drama. Verksamheten har den långsiktiga ambitionen att bidra till barns utveckling och lärande genom att utvecklas från att vara en musikskola av traditionellt snitt, till verksamheter omfattande flera konstarter. Verksamheten ska också sträva efter att, i samverkan med förskola, grundskola och andra aktörer, nå alla barn och ungdomar i kommunen med stimulerande och kvalitativ kulturundervisning. Kulturskolans verksamhet omfattar ca barn/ungdomar, varav ca 750 är betalande för undervisning på ett instrument, i sång eller bild och form. Totalt står dessutom 256 barn och ungdomar i kö till kulturskolans kurser. Kulturskolans verksamhet är anslagsfinansierad i relation till politiska mål och ekonomiska förutsättningar. Kulturskolans samarbete med Interkulturella enheten fortsätter, i syfte att hitta former för att genom andra kulturella uttrycksformer stimulera inlärningen av det svenska språket. Kulturskolan breddar också sin kontaktyta mot Viadidakt och andra institutioner som arbetar för integrering i samhället I samarbetet med grundskolan och inom ramen för grundskolans ordinarie verksamhet utvecklas intresseskapande aktiviteter i kulturformerna bild, dans, drama media och musik. Kulturskolan strävar efter att i allt större utsträckning bidra till

10 10 (11) måluppfyllelse i den obligatoriska skolan. Verksamheterna ska kännetecknas av kontinuitet, god struktur och hög kvalitet på undervisningen. Tillsammans med förskoleverksamheten utvecklas verksamheter där barns tidiga kulturintresse stimuleras och samtidigt ökas förskolepersonalens kompetens och kulturengagemang. Kulturskolan erbjuder ett antal kompetensutvecklingskurser för personal. KF fastställde inför år 2010 avgiftsnivåerna enligt nedan. Dessa höjdes då med ca 4% i förhållande till tidigare avgifter. Katrineholms avgiftsnivåer ligger nu strax under riksgenomsnittet (637kr), variationerna är dock stora (från 0 till kr). Bildningsförvaltningen föreslår att nuvarande avgiftsnivåer får ligga kvar enligt följande för 2012; Ämne Avgift Kommentar Ämneskurs i Musik och Bild&Form 600 kr/termin Syskonrabatt 25% från andra barnet Musik- och sångkurs för förskolebarn Blåsverkstad/Stråkverkstad/Musikverkstad 300 kr/termin 300 kr/termin Orkester/Ensemble/Kör/Storgrupp 300 kr/termin Ingen avgift för elev som går ämneskurs Instrument/Sång Fördjupningslinje/Musikallinje kr/termin Instrumenthyra 300/150 kr/termin Den lägre avgiften för elev i Blåsstråkverkstad 4.9 Fritidsgårdsverksamhet Verksamheten som är anslagsfinansierad - inriktar sig på att berika ungdomars fritid i ett antal landsbygdsområden, med särskild inriktning gällande ungdomar som inte är aktiva i föreningslivet. Fr o m 2008 har bildningsnämnden ansvar för fritidsgårdsverksamhet i följande områden; Sköldinge, Strångsjö, Forssjö och Björkvik. I Bie bedrivs fritidsgårdsverksamhet av föreningen GoIF i skolans lokaler och i nära samarbete med Bie/Julita rektorsområde. Kultur- och turistnämnden har ansvaret för fritidsgårdsverksamheten i Valla och tätorten Katrineholm.

11 11 (11) 5. Investeringsbehov perioden I de handlingar som går vidare till KF i detta ärende redovisas bildningsnämndens investeringsbehov för perioden. Arbetet kring framtagande av investeringsbehoven har skett i nära samarbete med kommunens lokalsamordnare. Önskemål om lokalförändringar i Mediatekets studio och kontor samt en invändig trappa mellan entréplan och Mediateket tas ej upp i investeringsplanen , då översyn pågår av förvaltningskontorets framtida organisering. Bildningsnämnden ger bildningsförvaltningen i uppdrag att utreda följande lokalbehov: och i flerårsplanearbetet inkomma med förslag om möjligheter till lokalsamordning för skolorna inom Nyhemsområdet, och i flerårsplanearbete redovisa Kulturskolans lokalbehov av dramasal på kort sikt, samt kulturskolans framtida lokalbehov på lång sikt.