INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3"

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall dokumenteras 4 Åtgärder 4 Vårdplan 4 Utvärdering 4 Omvårdnadsepikris 5 Kostregistrering 5 Måltiden, mat och dryck 5 Uppläggning, servering och portionsstorlek 5 Att underlätta ätandet 5 Bra sittställning 6 Äthjälpmedel 6 Att mata 6 Måltidsordning 7 Matens konsistens 7 Dålig aptit, matleda 7 Näringsbehov 7 Vätskebehov 7 Risk för undernäring 8 Åtgärder vid malnutrition 9 Val av nutritionsbehandling 9 Nutritionsförändringar 9 Energi- och näringstät mat 10 Näringsdryck 10 Enteral nutrition sondmatning 10 Parenteral nutrition intravenös näringstillförsel 10 Sjukdomstillstånd som bör uppmärksammas ur nutritionssynpunkt Munhälsa 11 Trycksår 11 Parkinsons sjukdom 11 Stroke 12 Diabetes 12 Bilagor BMI 13 Lista vätske- och födointag 14 Modifierat SGA, subjective global assessment 15 2

3 HANDLINGSPROGRAM NUTRITION OCH NUTRITIONSPROBLEM HOS ÄLDRE Allmänt om nutrition En människas dagliga energi- och näringsbehov måste alltid tillgodoses. Om han/hon, gammal som ung, äter för lite under en period ökar risken för undernäring, oberoende av hans/hennes vikt. Personen i fråga blir då trött, kraftlös och ointresserad av det mesta, inklusive mat, och äter därmed ännu mindre. För att bryta detta tillstånd krävs ofta att någon utomstående uppmärksammar det och hjälper till att åtgärda problemet. Ett gott näringstillstånd krävs för ett bra behandlingsresultat. Vid vissa sjukdomstillstånd och operativa ingrepp har patienten ett ökat energi- och näringsbehov. Undernäring ökar risken för komplikationer. Det ställs då särskilda krav på den mat som serveras. Ansvar Den sjuka individens nutrition måste betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. Patientansvarig läkare har det övergripande ansvaret, vilket omfattar medicinskt huvudansvar för utredning som leder till ordination av rätt behandling. Läkaren tar ställning till om avmagring eller en pågående viktförlust orsakas av medicinska faktorer som behöver utredas eller kan motverkas genom specifik medicinsk behandling. I samråd med annan personal, som sjuksköterska, dietist och omsorgspersonal, ordinerar läkaren lämplig nutritionsbehandling. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvaret när det gäller patientens näring. Det omfattar bl.a. att identifiera eventuella problem med mat och vätskeintag, och vid behov tillsammans med dietisten på Västerviks sjukhus se till att patienten får näring enligt fastlagd ordning och givna ordinationer. Tillsammans med övrig personal ansvarar sjuksköterskan också för att maten serveras på ett trevligt och aptitligt sätt och att de patienter som behöver får hjälp med att äta. Omsorgspersonal har ansvaret för att upptäcka vårdtagarens problem i måltidssituationen. Omsorgspersonalen ska informera ansvarig sjuksköterska om vårdtagaren uppvisar bristande aptit, svårigheter att föra maten till munnen, tugga och svälja eller behöver hjälpmedel för att få en bra sittställning. Omsorgspersonalen ansvarar också för att ordinerade åtgärder blir utförda. Kostchefen ansvarar för matsedel, kostproduktion, för att kosten motsvarar de nationella kvalitetskraven avseende näringsinnehåll samt att enheterna får det de beställt. 3

4 Bedömning För att identifiera riskpatienter och andra personer med dåligt nutritionsstatus ska en noggrann utredning och bedömning göras enligt instrumentet Bedömning av nutritionsstatus modifierat SGI. I bedömningen ingår också att ta reda på den enskildes egen uppfattning av eller reaktion på sin matsituation. Dokumentation vid nutritionsproblem Dokumentationen vid nutritionsproblem ska ge en överblick över vårdtagarens nutritionsproblem, orsaker, vilka åtgärder som planeras och/eller har vidtagits och resultatet av åtgärderna. Vårdplanen upprättas i samråd med vårdtagaren/patienten, omsorgspersonal och vid behov närstående. Uppgifter som ska dokumenteras är Vårdtagarens längd Vårdtagarens aktuella vikt Vårdtagarens ursprungliga vikt vid viktminskning Vårdtagarens BMI (body mass index) vid ankomsten till enheten eller i samband med sjukdom eller sjukhusvistelse. Vårdtagarens beräknade energibehov Rekvirerad eller planerad kosttyp och dess energiinnehåll (portionsstorlek) Eventuella kontakter med läkare och/eller dietist Dokumentera vilken information som ges till vem och av vem. Ange också vem som är kontaktperson. Dokumentationen ska rapporteras över när vårdtagaren byter vårdgivare eller vårdform. Åtgärder De åtgärder som ska dokumenteras ska syfta till att Bibehålla ett gott nutritionstillstånd Förbättra ett dåligt nutritionstillstånd Förhindra en försämring av nutritionstillståndet. Ordinerade åtgärder följs upp och utvärderas var tredje dag eller minst en gång per vecka i samband med viktkontroll. Vårdplan En vårdplan upprättas i samverkan mellan ansvarig sjuksköterska, vårdtagaren, omsorgspersonal och vid behov närstående. Utvärdering Åtgärderna ska bedömas, utvärderas och dokumenteras kontinuerligt under vårdtillfället. Bedöm effekter av insatserna och behov av förändring av åtgärder. Bedöm också om målet/målen behöver ändras eller om behov förändras. Omvårdnadsepikris I samband med flyttning till annat boende eller intagning på sjukhus görs en sammanfattning med en beskrivning av vårdtagarens aktuella nutritionsstatus och en bedömning av hans eller hennes fortsatta behov av nutritionsomvårdnad. 4

5 Omvårdnadsepikrisen bör innehålla uppgifter om: Vårdtagarens/patientens aptit Orsak till ätproblemen Eventuella fysiska ätproblem Ordinerad kost Behov av extra mellanmål eller kosttillskott Var, när och hur uppföljningen ska göras Den ansvariga kontaktpersonen Kostregistrering En kostregistreringsrutin kan användas om en vårdtagare äter sämre än normalt eller riskerar undernäring. Allt som han eller hon intar i form av föda och/eller vätska dokumenteras då på ett särskilt formulär. Lista dryck- och födointag, bilaga 2. Vid en kostregistrering dokumenteras Energi- och vätskeintaget varje dag Vilka måltider och hur mycket personen äter Den kost och portionsstorlek som har beställts. Man får här ett närmevärde för vårdtagarens energiintag i relation till energibehovet. Måltiden, mat och dryck Att äta och dricka innebär inte enbart att tillgodose ett grundläggande energi- och näringsbehov. Situationen runt ätandet bör också medföra avkoppling och ett behagligt avbrott i de dagliga bestyren. Att man känner sig ren och fräsch och har haft möjlighet att tvätta händerna före maten kan ha betydelse för aptiten. Ett vädrat rum, duk på bordet, behaglig musik, vackert porslin och vänligt bemötande kan göra ätandet till en stund av njutning och glädje. Uppläggning, servering och portionsstorlek Uppläggning och servering av mat och dryck ska ske på ett för ögat tilltalande sätt. En portion mat snyggt upplagd, färgrik och väldoftande kan stimulera aptiten. Var också uppmärksam på vårdtagarens önskemål om vilken temperatur maten ska ha. Om vårdtagaren har någon form av synnedsättning måste den som serverar maten ange vad som ligger på tallriken och var det ligger. Använd angivelser enligt klockan för att beskriva var på tallriken de olika livsmedlen finns. Mängden mat och dryck i måltiden (portionsstorleken) avgörs av vårdtagarens energi- och näringsbehov, förmåga att äta och aptit. Om vårdtagaren/patienten inte äter upp sin portion är det viktigt att avgöra varför och därefter förändra måltiden om det behövs. Att underlätta ätandet Ta tillvara vårdtagarens egna resurser. Hjälp honom eller henne att klara sitt matintag. Lindra problem som finns i samband med det. Gör honom eller henne införstådd med och delaktig i behandlingen. Smärtlindring kan ordineras att ges i samband med måltiderna, om det underlättar ätandet. För att lindra smärta i mun och/eller svalg kan man också låta vårdtagaren suga på en isbit innan han eller hon äter eller dricker. Utför munvård om det behövs. Ett rörelsehinder kan ge en känsla av att man är särskiljande och tära på självkänslan. Det kan därför kännas besvärande för en vårdtagare att få alltför mycket hjälp. Samtidigt är det viktigt att inte hjälpa honom eller henne för lite. Var lyhörd och låt honom eller henne själv få bestämma. 5

6 Friska personer vill oftast ha sällskap vid måltiden. Tänk dock på att den som är sjuk kan föredra att få sitta och äta i sitt rum. Bra sittställning En bra sittställning under måltiden kan underlätta både tuggandet och sväljandet. Om sittställningen är felaktig spänner man musklerna ojämnt och kan få låsningar i både käkar och tunga pga. tonusökningen. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan hjälpa till att hitta en bra sittställning eller sittplats. Att halvsitta i sängen under måltiden är inte att rekommendera. Födan har lättare att komma fel om kroppen är bakåtlutad. Äthjälpmedel Det finns olika äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Rådgör med en arbetsterapeut. Vårdtagare som har svårt med figur- eller bakgrundskontrastering, dvs. att se vad som är på tallriken, kan bli hjälpta av en stark färg på porslinet och av att maten inte blandas ihop. Den som har svårt att avgöra storleken på tuggan kan behöva äta med en liten sked för att undvika att få för mycket mat i munnen på en gång. Undvik bestick i metall för vårdtagare med bitreflexer, eftersom de kan skada sina tänder. Det är inte heller lämpligt att ge dessa personer pipmugg, dels för att den kan stimulera bitreflexen, dels för att det är svårt att kontrollera vätskeflödet genom en pipmugg. Att mata Vårdtagare som inte kan äta själva eller som får i sig för lite mat när de äter själva bör få hjälp. Det kan handla om allt från att man matar till att man underlättar ätandet genom att dela maten på tallriken eller bre smörgåsen. Temperaturen på maten är särskilt viktig vid matning. Ingen ska behöva riskera att bli matad med för het mat. Tänk på att temperaturen kan bli ojämn på mat värmd i mikrovågsugn. Mat som ska vara kall vid serveringen ska hållas kall. Den som hjälper till ska tvätta händerna före matningen och inte ha rökt precis innan. Den som matar måste själv sitta i en ergonomiskt riktig ställning för att orka med och för att få ögonkontakt med vårdtagaren. Det kan många gånger vara en fördel att i stället för att mata en person, föra hans eller hennes egen hand till munnen. På så sätt förbereds sväljandet mentalt, och saliv strömmar till tidigare än vid matning. Det ger honom eller henne också en känsla av att kontrollera situationen. Det är viktigt att se till att den som blir matad inte har mat i munnen innan man ger nästa tugga för att undvika felsväljning. Ge lämplig tuggstorlek. Mata i lagom takt. Berätta vad som händer. Samtala inte med patienten vid risk för aspiration eller om patienten har koncentrationssvårigheter. Matningshastigheten måste alltid anpassas till vårdtagarens förmåga. Om matningstakten är långsam kan maten behöva värmas under matningens gång. Om matningstiden blir orimligt lång är det viktigt att överväga andra åtgärder såsom energiberikning av maten för att kunna minska portionsstorleken eller konsistens-anpassning för att underlätta tuggning och sväljning. Rådgör med en dietist. Den som matar kan ibland själv påverka situationen negativt utan att märka det pga. egna problem. Den som blir matad känner också om personalen är jäktad eller stressad. Därför bör personalens raster förläggas så att de inte blir en källa till stress vid matningen. 6

7 Dokumentera efter måltiden om vårdtagaren har ätit mindre än vanligt. Dålig eller bristande aptit måste alltid uppmärksammas och man måste alltid ta reda på vilka orsaker som ligger bakom Måltidsordning Maten behöver fördelas i tre huvudmåltider och två till tre mellanmål. Måltidernas fördelning över dagen har betydelse för den undernärda personens möjlighet att tillgodose sitt behov av energi och näring. Tiden mellan den sista måltiden på kvällen och nästa dags första måltid bör inte överstiga 11 timmar. Individanpassa måltidsordningen så att fler mellanmål kan ges vid behov. Det bör finnas möjlighet till sena nattmål eller tidiga morgonmål. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid bör få göra det. Matens konsistens När vårdtagaren har besvär från tänder, munhåla, svalg och/eller matstrupe kan mat med annan konsistens behöva serveras. De konsistenser som brukar bli aktuella är hackat eller grovmalet, finpasserat, gelékost och tjock- eller tunnflytande kost. Tärnad eller hackad mat kan vara lämplig vid vissa sväljningssvårigheter, dålig tandstatus eller efter operativa ingrepp i magsäcken. Gelékost kan vara lämplig vid vissa sväljningssvårigheter. Tjock- eller tunnflytande kost kan vara nödvändig vid sjukdomstillstånd i matstrupen. Tänk på att matens volym ökar när konsistensen förändras. Dålig aptit, matleda eller ätsvårigheter kan bero på bieffekter av vissa läkemedel smärta i mun och/eller svalg svampinfektioner i munhålan, muntorrhet, tänder som inte är bra eller en tandprotes som inte passar infektioner, feber, smärta i övrigt, andnöd, andfåddhet, egen stress och personalens stress rädsla för kommande undersökningar och behandlingar Överätande kan också bli ett problem. Det kan ibland relateras direkt till en diagnos och/eller vara ett symtom på rädsla, ångest eller ensamhet. Näringsbehov Energibehovet hos äldre minskar p.g.a förändrad kroppssammansättning och minskad fysisk aktivitet. Behovet av näringsämnen är däremot detsamma som för yngre personer. Matens näringstäthet kan därför behöva öka med stigande ålder pga av att man äter mindre portioner. Om en person inte kan täcka sitt energibehov med fett och kolhydrater uppstår även proteinbrist. Det beror på att hos den som har energibrist förbränns protein till energi direkt och används inte till uppbyggnad av proteinrik vävnad. Vid stress och skador sker ökade förluster av protein. Proteinbehovet kan därför vara högre vid sjukdom, vilket ställer ytterligare krav på matens näringstäthet. Vätskebehov Vi klarar oss inte utan vatten mer än några dagar. Med stigande ålder avtar förmågan att känna törst och njurarnas förmåga att spara vätska avtar. Följden kan bli allvarig intorkning 7

8 speciellt i samband med sjukdom. Omsorgspersonalen måste känna till och identifiera tecknen på intorkning: Torra slemhinnor Minskad urinmängd Förstoppning Illamående och kräkningar Svullen tunga Förhöjd kroppstemperatur Förvirring Risk för undernäring Orsakerna till undernäring kan vara många. Därför måste alltid bedömningar göras utifrån vårdtagarens totala vårdsituation. Nutritionsstatus måste fastställas. Utifrån det beräknas energi- och näringsbehov. Att behovet täcks följs sedan upp av den ansvariga sjuksköterskan. Riskanalys görs med hjälp av instrumentet Bedömning av nutritionsstatus samt BMI. Följande tillstånd eller särskilda situationer ska uppmärksammas. Kroniska sjukdomar som hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom och sjukdomar i mag-tarmkanalen medför ofta för lågt energi- och näringsintag. Stora sår, t.ex. brännskador, trycksår och operationssår, kan ge ett ökat energi- och näringsbehov. Cancersjukdomar kan störa energi- och näringsintaget. Infektionssjukdomar och stora frakturer kan öka energibehovet. Omfattande frakturer kräver extra energi. Smärta kan orsaka aptitlöshet och därmed ett för litet energiintag. Dysfagi (sväljningssvårighet) kan vara en följd av sjukdom eller en naturlig åldersförändring. Sjukdomar eller förändringar i munhåla och tänder kan orsaka smakförändringar och svårighet att tugga. Vissa läkemedel kan ha som biverkan att de påverkar aptiten direkt eller indirekt. Ätandet kan försvåras genom t.ex. muntorrhet som ger sväljningsproblem en följd av vissa mediciner. Vissa psykiska sjukdomstillstånd, t.ex. depression, kan medföra aptitlöshet och därmed energi- och näringsbrist. Demenssjukdomar kan orsaka undernäring genom att vårdtagaren glömmer att äta och även kan ha glömt hur man äter. I långt framskridna demenstillstånd sker en tillbakagång av motoriken i munnen vilket medför en bakåt-/framåtrörelse i tungan som försvårar födans transport bakåt i munnen. Naturliga åldersförändringar såsom minskad salivproduktion och förändrat lukt- och smaksinne kan orsaka försämrad aptit och sväljningsproblem med ett för lågt energiintag som följd. Vissa funktionshinder kan medföra att vårdtagaren inte kan äta tillräckligt med mat. Sociala och ekonomiska förändringar kan öka risken för undernäring. Matvanor är en viktig del av den kulturella traditionen. En del religioner eller andra övertygelser har regler för vilken mat som man får eller inte får äta, hur maten ska tillagas och hur en måltid ska vara sammansatt. Det betyder att den mat som blir serverad inte alltid uppfattas som god eller ens ätbar, och vårdtagaren därför inte äter och således kan drabbas av undernäring. 8

9 Åtgärder vid malnutrition Nutritionsbehandling När en vårdtagare/patient inte klarar att täcka sitt energi- och näringsbehov med hjälp av sina vanliga matvanor och födoämnen behövs en förändring och kanske specialkost. Även den ska anpassas till den enskildes energi- och näringsbehov. Val av nutritionsbehandling 1. Gör en bedömning av vårdtagarens möjligheter att täcka sitt behov av näring och energi via vanlig mat. 2. Om vårdtagaren kan äta, men inte tillräckligt mycket görs en förändring som kan innebära flera måltider under dygnet, energi- och näringstät mat, förändrad konsistens på maten, tillägg av näringsdryck eller något annat. 3. Om mag-tarmkanalen fungerar väljs enteral nutrition annars återstår parenteral nutrition. I vissa vårdsituationer, t.ex. i samband med palliativ vård, kan andra behov och förutsättningar styra val av terapi. Nutritionsförändringar När en vårdtagare/patient har ett otillräckligt energi- och näringsintag kan man vidta en eller flera kombinationer av följande förändringar: 1. Måltidsordning öka antalet mellanmål. 2. Konsistens - förändra matens konsistens. 3. Energi- och näringstät mat öka energi- och näringsinnehållet i födan och förändra även måltidsordningen. 4. Näringsdrycker - servera även näringsdrycker liksom energi- och näringsberikad mat. 5. Enteral nutrition kan ges som komplement. 9

10 6. Enteral nutrition - kan ges helt och hållet. 7. Parenteral och enteral nutrition kan kombineras 8. Total parenteral nutrition - är den sista utvägen. Individanpassa måltidsordningen så att fler mellanmål kan ges vid behov. Det bör finnas möjlighet till sena nattmål eller tidiga morgonmål. Den som önskar eller behöver äta vid någon udda tid bör få göra det. Energi- och näringstät mat Om vårdtagaren har dålig aptit och därför endast orkar äta små portioner är det lämpligt att energi- och näringsberika maten. Till energiberikning används vanliga livsmedel såsom matfett, grädde och socker. Som närings- och energiberikning används t.ex. ost, ägg och glass. Ofta behöver maten förstärkas med industritillverkade berikningspreparat. Det kan vara berikningspulver med ett balanserat innehåll av olika näringsämnen eller ett koncentrerat pulver av protein eller kolhydrat. Kolhydratberikning förekommer även i koncentrerad flytande form att berika drycker med. En kombination av fett och kolhydrat finns också som berikningsmedel både i flytande form och som pulver. Näringsdryck Om vårdtagaren har svårt att äta vanliga livsmedel till mellanmål är det lämpligt att servera näringsdryck som kosttillägg. Näringsdrycker kan vara hemlagade av milkshake-typ eller industritillverkade. De industritillverkade innehåller en garanterad lägsta halt av innehållsdeklarerade näringsämnen och har en garanterad hållbarhetstid i obruten förpackning. De hemlagade näringsdryckerna har lika kort hållbarhet som färdiglagad mat. Näringsdrycker är mjölkproteinbaserade av milkshake-typ. Det finns också klara näringsdrycker baserade på vassle- eller sojaprotein som påminner mer om saft. Enteral nutrition - Sondmatning Enteral nutrition, dvs. näring som tillförs via en sond till mag-tarmkanalen, ordineras av läkare då patienten inte kan tillgodose sitt energi- och näringsbehov med hjälp av mat, dryck och eventuellt kosttillägg. Tillförsel av näring via en sond till magsäck eller tarm förutsätter alltid en fungerande magoch tarmkanal. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskap om, uppmärksammar och är lyhörd för vårdtagarens totala situation, eftersom den helt eller delvis bristande möjligheten eller förmågan att äta vanlig kost kan förändra patientens livskvalitet. Smakupplevelsen är viktig för patienten även när näringen intas via sond. Ett sätt att tillfredsställa det behovet kan vara att låta honom eller henne smaka på något som han eller hon kanske längtar efter även om det sedan måste spottas ut. Parenteral nutrition intravenös näringstillförsel Med hjälp av parenteral (intravenös) nutrition justerar man förluster av det basala behovet av vätska, salter och kolhydrater. Total parenteral nutrition (TPN) innebär intravenös tillförsel av alla näringsämnen för att kroppens normala sammansättning ska bibehållas. Total parenteral nutrition ersätter alltså patientens normala födointag. Vid TPN måste förlusten av det normala ätandet inklusive miljön och den sociala samvaron vid måltiden på något sätt kompenseras, stanna därför en stund hos patienten varje gång infusionslösningen har kopplats, förklara varför det görs och nyttan av fullständig intravenös 10

11 nutrition. Tänk också på att hjälpa patienten att hålla munhålan fuktig och att om möjligt låta patienten få smaka på maten. Sjukdomstillstånd som bör uppmärksammas ur nutritionssynpunkt Munhälsa Olika sjukdomar och behandlingar kan öka risken för problem i munhålan. Det gäller t.ex. behandlingar som stör den mikrobiella jämvikten i munhålan, exempelvis antibiotikabehandling, eller behandlingar som påverkar slemhinnans försvarsförmåga som behandling med cytostatika och immunosuppressiva läkemedel. Den vanligaste orsaken till ökad risk för sjukdomar i munhålan är påverkan på salivproduktionen För en fullvärdig nutrition fordras att kosten är näringsriktig men också att den erbjuder ett visst tuggmotstånd. Det ökar salivsekretionen vilket i sin tur underlättar både tuggning och sväljning. Servera vatten, gärna med isbitar, men undvik sockerhaltiga produkter, i synnerhet mellan måltiderna. Undvik dessutom småätande om inte medicinska skäl föreligger. Småätande ökar kraven på munhygien. Trycksår Patienter med allvarlig näringsbrist löper troligen större risk att utveckla trycksår än välnärda patienter. Ett led i att förebygga trycksår är därför att se till att patienten får tillräckligt med näring och dryck. Många äldre dricker för lite med risk för uttorkning. Patienter med nedsatt näringstillstånd ska ha en plan för näringstillförsel och/eller näringstillskott. En specifik kostbehandling syftar till att: Förbättra näringsintaget Förbättra blodcirkulationen Reglera den inflammatoriska processen Stimulera sårläkningen Näringsämnen som har betydelse för sårläkningen: Energi kolhydrater och fett Protein Arginin Zink Vitamin C Antioxidanter Vitaminer och mineraler Parkinsons sjukdom Ett uttalat behov av sötsaker är förknippat med Parkinsons sjukdom, vilket många anhöriga har fått uppleva. Det innebär att man får i sig kalorier, men "tomma" sådana. Effekten av detta kan i slutändan bli undernäring och vitaminbrist samt kariesproblem. Undernäring kan uppstå av en mängd orsaker, t ex att man undviker att äta på dagen p g a tugg/sväljsvårigheter. Många gånger är problem vid intaget av föda medicinrelaterat. När medicinen inte fungerat som den skall, eller att man är i en s k "OFF-fas", uppstår svälj- och tuggproblem. Det är därför viktigt att man äter när man är "bra", d v s är i "ON- fas". Inom vården där måltider serveras på bestämda tider, måste vårdpersonalen vara observant på ovanstående och låta den 11

12 parkinsonsjuke få den tid som krävs för måltiden - ibland varar en "OFF-period" ända upp till två timmar! Stroke Vanliga symtom vid hos den som drabbats av stroke är: Dysfagi (sväljnings-svårigheter) Dubbelseende Bortfall av synfält på båda ögonen Neglekt (en oförmåga eller svårighet att uppfatta stimuli på ena sidan av kroppens medellinje). Det kan inbegripa både rummets vänstra fält och den egna kroppen på den drabbade sidan Tendens att hela tiden falla åt ena hållet Depression Hjärnskadetrötthet. De flesta som drabbas av stroke blir snabbt uttröttbara Vid måltider tänk på: Sittställningen Matens konsistens Använd ej pipmugg då vårdtagaren lätt får en för stor klunk Vid matning, lägg maten långt bak på tungan Stå på vårdtagarens förlamade sida vid matning Se till att tallrik och glas står så att vårdtagaren se dem vid neglekt Om måltiden tar alltför lång tid på grund av trötthet, ge mindre portioner oftare Ge akt på aptiten Diabetes De flesta diabetiker mår bra av att äta flera måltider fördelade över dagen. Blodsockret blir jämnare och man känner sig mindre trött och mindre hungrig. Risken för småätande mellan måltiderna minskar. 12

13 Bilaga 1 BMI Fördelar med mätmetoden: 1. Enkel att genomföra. 2. Kräver ingen speciell utrustning. Nackdelar med mätmetoden: 1. Säger inget om förhållandet mellan fettvikt kontra fettfrivikt i kroppen. En mycket muskulös person kan klassas som överviktig vid uträkning av BMI 2. Mycket generella värden erhålls. Använd BMI tillsammans med andra metoder för att bestämma kroppssammansättningen. BMI = vikten i kg/längden i m 2 BMI tabell V I K T I K I L O L Ä N G D I C M

14 LISTA FÖR REGISTRERING AV DRYCK- OCH FÖDOINTAG Bilaga 2 Datum Namn Dryck anges i milliliter, ex 1 glas vatten=150 ml, 1 kopp kaffe=100 ml Matportionen anges som hel, halv eller kvarts portion Klockan Mat/dryck Dryck i ml Portionsstorl. 14

15 VIMMERBY KOMMUN Bilaga 3 OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA BEDÖMNING AV NUTRITIONSSTATUS Modifierat SGA, subjective global assessment Patientens namn Födelsenummer 1. Vikt kg Längd cm 2. Under senaste månaden har födo- och dryckesintag varit: som vanligt mer än vanligt mindre än vanligt mycket mindre än vanligt bara drycker bara kosttillägg väldigt lite överhuvudtaget 3. Följande problem har de senaste veckorna hindrat tillräckligt födointag: inga problem ingen aptit, ingen lust att äta illamående kräkningar diarré förstoppning ont i munnen muntorrhet smärtor smakat underligt eller inget alls besvärats av lukter svårt att svälja annat 4. Aktiviteten har den senaste månaden varit: normal, inga begränsningar inte normal, men kunnat vara uppe och någorlunda aktiv inte varit i form men varit uppe mer än halva dagen varit lite aktiv, tillbringat större delen av dagen i sängen 5. Primär diagnos: 6. Metabolisk påverkan: ingen liten måttlig avsevärd 15

16 7. Fysikalisk påverkan: (0= normal; 1=lätt; 2=måttlig; 3=allvarlig) förlust av subcutant fett (triceps, bröstkorg) förlust av muskelmassa (m.quadriceps, deltoideus) ankelödem sakralödem ascites 8. SGA A= välnutrierad B=något/misstänkt malnutrierad C=allvarligt malnutrierad Anvisningar för Bedömning av nutritionstatus. Metabolisk påverkan: Stress, feber, tumörer, depression, smärta, trötthet, pågående behandling Förlust av subcutant fett:bedömarens subjektiva intryck vid palpering Förlust av muskelmassa: Palpera, bedöm omfång och spänst Ödem: Palpera, fråga patienten Ascites: Palpera, fråga patienten SGA: A SGA: B SGA: C Om patienten de senaste veckorna haft en viktökning som inte kan härledas till vätskeretention. Om nettoförlusten de senaste sex månaderna varit 5-10 % och patienten haft en mild förlust av subcutant fett. Om patienten har noterat en förbättring av övriga variabler tex bättre aptit, väljs SGA: A Om patienten uppvisar mer än 5 % viktförlust under de två senaste veckorna eller om patienten har ett säkerställt minskat intag eller lätt förlust av subcutant fett, välj SGA: B. Om patienten uppvisar en viktförlust på mer än 10 % de senaste sex månaderna, allvarlig förlust av subcutant fett och muskelmassa ofta även ödem, väljs SGA: C. Bedömning: Underskrift ansvarig sjuksköterska 16

17 17

18 VIMMERBY KOMMUN Omsorgsförvaltningen VIMMERBY 18

Bedömning av nutritionsstatus

Bedömning av nutritionsstatus 0 Bedömning av nutritionsstatus Översatt av Christina Persson Dietist, med. dr. 2004-04-01 1 Bedömning av nutritionsstatus (Modifierat SGA) Subjective Global Assessment Besvaras av patienten 1. Vikt och

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum 2008-10 Rev: 2010-12 Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2

Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Publicerat för enhet: Neuro- och rehabiliteringsklinik Version: 2 Innehållsansvarig: Ann-Loise Lindström, Sjuksköterska, Avdelning 53 (annli7) Giltig från: 2015-05-07 Godkänt av: Erik Jessen, Vårdenhetschef,

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg

Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Sammanfattning Näring för god vård och omsorg Inledning Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Mål. Definition av undernäring. Sjukdomsrelaterad undernäring 1 2 3 Bild 1 Sjukdomsrelaterad undernäring Nilla Persson, leg dietist Elisabet Bergh Börgdal, leg dietist Bild 2 Mål Förbättra nutritionsomhändertagandet genom att identifierar, förebygga och behandla

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring

Näring för god vård och omsorg. en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Sjukdomsrelaterad. undernäring Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, bitr. professor Högskolan Kristianstad Elisabet.rothenberg@hkr.se Sjukdomsrelaterad undernäring Tillstånd där brist

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö

Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.

Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård

Nutritionsåtgärder som är att betrakta som hälso- och sjukvård Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården 2011-06-29 Styrdokument: Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 Socialstyrelsens rapport 2000:11 angående Näringsproblem i vård & omsorg Bakgrund

Läs mer

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Dokumenttyp Rutin för att förebygga och behandla undernäring Dokumentansvarig Gudrun Ek Särne Medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa

Läs mer

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun

Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden i Kalmar kommun TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Wahlqvist 2016-04-26 SKDN 2016/0051 0480-45 36 74 Södermöre kommundelsnämnd Nutritionspolicy med riktlinjer och handlingsplan för särskilda boenden

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare hälso- och sjukvårdsfrågor Döp det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kost och näring på äldreboenden

Kost och näring på äldreboenden Kost och näring på äldreboenden Näringsvården behöver bli mer systematisk Gemensam tillsyn (2004 05) Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Stockholm Socialstyrelsen klassificerar

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA:DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av pancreascancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer