Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen"

Transkript

1 Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum Rev: Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö 2010.docx Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post adress SKÖVDE KOMMUN Omvårdnadsnämnden SKÖVDE Stadshuset Fredsgatan 4 SKÖVDE vx Direkttelefon Mobiltelefon Handläggarens E-post adress

2 2 (12) Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Miljö och Etik Mat och dryck samt måltidsmiljö är för de allra flesta förknippat med något positivt och som omfattar något mer än bara energiintaget för överlevnad. Måltiden är ofta ett tillfälle för social samvaro och gemenskap. Måltidsmiljön skall inge lugn och ro. På äldreboende skall speciell omtanke läggas vid måltidsmiljön. Ett gemensamt synsätt med fokus på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljö där kosten och ätandet är en viktig del av den totala omsorgen/omvårdnaden och rehabiliteringen skall finnas i vården av äldre och funktionshindrade. Den enskilde skall beredas möjlighet att äta själv och maten samt serveringen skall anpassas till personens möjligheter. Detta är av särskild vikt för de personer som pga funktionshinder måste ha specialanpassad mat, t ex då tuggförmågan är nedsatt och maten måste finfördelas. Vid behov skall möjlighet ges till individuellt utprovade hjälpmedel för mat och vätskeintag. Personalen skall delta vid måltiderna och finnas till hands för olika hjälpbehov. Då matning krävs skall miljön anpassas för detta. Ätproblem av olika slag kan innebära att den drabbade skäms över sitt beteende och vill kanske därför undvika den offentliga måltidsmiljön på äldreboendet. Samtidigt kan andra uppleva obehag med att inta sin måltid tillsammans med personer som har stora ätproblem. Kunskap och lyhördhet om dessa situationer måste ligga till grund för planering av rutinerna kring måltiderna. Varje person skall kunna välja var måltiden skall intas. En persons dagliga energi- och näringsbehov skall tillgodoses. Äter en person för lite under en period ökar risken för undernäring, oberoende av personens vikt. Personen blir då kraftlös och ointresserad av det mesta, inkl mat, och äter därmed ännu mindre. För att bryta detta tillstånd krävs ofta att någon utomstående uppmärksammar det och hjälper till att åtgärda problemet. Vid vissa sjukdomar och operativa ingrepp har den enskilde ett ökat energi- och näringsbehov. Det ställs då särskilda krav på den mat som serveras. Måltidsordningen har som avsikt att ge klara riktlinjer för vad en dagsportion skall innehålla. Den enskilde samt närstående skall känna sig trygg i att den mat som serveras är näringsriktig och har en bra kvalité. Den skall vara anpassad efter olika behov och ha visst utrymme för önskningar. Enhetschef kost fastställer tillsammans med köksansvarig i respektive kök en gemensam matsedel.

3 3 (12) En veckomatsedel skall finnas tillgänglig för alla matgäster. Ändringar kan göras men bara i undantagsfall. Ett gemensamt synsätt med fokus på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljö där kosten och ätandet är en viktig del av den totala omsorgen/omvårdnaden och rehabiliteringen skall finnas i vården av äldre och funktionshindrade. Måltidernas fördelning och huvudsakliga innehåll Måltiderna skall fördelas över dagen. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat samt två till tre mindre mål. Energiintaget under dagen bör fördelas på följande sätt: Frukost % Mellanmål 5-10 % Middag % Mellanmål 5-10 % Kvällsmat % Kvällsmål % Måltidsordningen, som följer de rekommendationer som ges av Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, har följande fördelning över dagen: Frukost Gröt, välling eller fil med flingor Mjölk, smör, bröd, pålägg ev juice, ev ägg och sill. Kaffe eller te. ev. mellanmål Kaffe, kex eller någon dryck Middag Varmrätt, bröd, smör, dessert, måltidsdryck Mellanmål Kaffe, te, kaffebröd Kvällsmat Lättare varmrätt, smör, bröd, måltidsdryck Kvällsmål Kaffe, te, choklad, sängfösaren, smörgås Maten skall serveras så att nattfastan inte överskrider 11 timmar. Den individuella vårdplanen blir vägledande för respektive individs nattfasta. Möjlighet att få nattmål (mjölk och smörgås, välling, näringsdryck och dyl.) eller extra dryck

4 4 (12) måste finnas. Detta är av särskild vikt för personer som går och lägger sig tidigt på kvällen. De som vaknar tidigt på morgonen kan få en liten förfrukost i form av kaffe och smörgås eller välling. Frukost Den kan bestå av olika sorters gröt och välling eller filmjölk och flingor Smörgås med pålägg och någon grönsak Juice Vissa dagar ägg och sill eller kaviar Kaffe, te eller choklad Huvudmålet För att uppnå variation av huvudmålet är det en god regel att servera korv någon dag i veckan, kötträtter/köttfärsrätter två till tre dagar, soppa en dag och fisk två till tre dagar. Variera olika sorter av grönsaker. Grönsakerna kan gärna serveras kokta, stuvade eller i olika gratänger. De som önskar råkost, färska grönsaker skall få detta. Dessert är en bra avrundning av måltiden. Den kompletterar måltidens energi- och näringsinnehåll. Den får dock aldrig ersätta ett huvudmål. Kvällsmat Kvällsmaten bör bestå av en mindre lagad måltid för att garantera ett bra näringsinnehåll. Det kan vara t ex omeletter med stuvning, puddingar, gratänger och redda soppor. Ska t ex kräm serveras så måste man servera smörgås med ett bra tillbehör som kalvsylta och rödbetssallad, ägg och sill eller skinka och potatissallad. Mellanmål Kaffe, te kaffebröd köket skickar det kaffebröd som är tänkt till eftermiddagskaffet Choklad Nyponsoppa Mjuk smörgås Smörgåsrån Behövs andra typer av mellanmål så ska de vara ordinerade av ansvarig sköterska. Kaffebröd skickas till boendeenheterna varje dag. Endast i undantagsfall behöver detta beställas. Drycker till huvud- och mellanmål Frukost kaffe, te och choklad apelsinjuice eller nektar Middagsmål/kvällsmål Drycker mellan måltiderna mjölk, vatten, äppeldricka, citrondricka ev andra drycker som varieras från köket vatten, saft, äppeldricka, citrondricka ev andra drycker som varieras från köket

5 5 (12) Kaffe serveras tre gånger per dag köken skickar den mängd som beräknas förbrukas per vecka Drycker som den enskilde behöver för viss behandling, t ex vichyvatten vid svampbehandling eller särskilt önskas, t ex läsk, lättöl och dyl kan köpas av den enskilde från köket. Tillbehör Sylter och dylikt ingår i måltiden om det anges på matsedeln. Om den enskilde önskar sylt, frukt och dyl utöver den ordinarie matsedeln bekostas detta av den enskilde. Måltiderna skall fördelas över dagen. En lämplig fördelning är tre huvudmål frukost, middag och kvällsmat samt två till tre mindre mål. Maten skall serveras så att nattfastan inte överskrider 11 timmar. Personalens kunskap Det är viktigt att poängtera sambandet mellan ett lämpligt kostintag och tillfrisknande. Omvårdnadspersonalen måste ha goda kunskaper inom området nutrition för att på ett positivt sätt till den enskilde och närstående kunna förmedla orsaker till, samband mellan och behov av nödvändiga åtgärder.

6 6 (12) Mat och dryck Att äta och dricka innebär inte enbart att tillgodose ett grundläggande energi- och näringsbehov. Situationen runt ätandet bör också medföra avkoppling och ett behagligt avbrott i de dagliga bestyren. Att man känner sig ren och fräsch och har haft möjlighet att tvätta händerna före maten kan ha betydelse för aptiten. Ett vädrat rum, duk på bordet, behaglig musik, vackert porslin och vänligt bemötande kan göra ätandet till en stund av njutning och glädje. Om det finns möjlighet att göra ätandet till en behaglig upplevelse, så kan det påverka den enskilde positivt och i bästa fall höja livskvaliteten och i förekommande fall påskynda tillfriskande. Uppläggning, servering och portionsstorlek Uppläggning och servering av mat och dryck ska ske på ett för ögat tilltalande sätt. En portion mat snyggt upplagd, färgrik och väldoftande kan stimulera aptiten. Var också uppmärksam på den enskildes önskemål om vilken temperatur maten ska ha. Om den enskilde har någon form av synnedsättning måste den som serverar maten ange vad som ligger på tallriken och var det ligger. Använd angivelser enligt klockan för att beskriva var på tallriken de olika livsmedlen finns. Ett konstraterande underlägg kan göra det lättare att se var tallrik och bestick är placerade. Mängden mat och dryck i måltiden, portionsstorleken, avgörs av den enskildes energi- och näringsbehov, förmåga att äta och aptit. Om den enskilde inte äter upp sin portion är det viktigt att avgöra varför och därefter förändra måltiden om det behövs. Börja t ex att lägga upp en mindre portion och erbjud sedan ytterligare en portion. Att underlätta ätandet Ta tillvara den enskildes egna resurser. Hjälp honom eller henne att klara sitt matintag. Lindra problem som finns i samband med det. Gör honom eller henne införstådd med och delaktig i behandlingen. Smärtlindring kan ordineras att ges i samband med måltiderna, om det underlättar ätandet. För att lindra smärta i mun och/eller svalg kan man också låta den enskilde suga på en isbit innan han eller hon äter eller dricker. En bra sittställning under måltiden kan underlätta både tuggandet och sväljandet. Om sittställningen är felaktig spänns musklerna ojämnt och kan orsaka låsningar i både käkar och tunga pga tonusökning. En arbetsterapeut kan hjälpa till att hitta en bra sittställning.

7 7 (12) Det finns olika äthjälpmedel som kan underlätta ätandet. Rådgör med en arbetsterapeut om vilka hjälpmedel som kan vara lämpliga utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Ett rörelsehinder kan ge en känsla av att man är särskiljande och tära på självkänslan. Det kan därför kännas besvärande för den enskilde att få alltför mycket hjälp. Samtidigt är det viktigt att inte hjälpa honom eller henne för lite. Var lyhörd och låt den enskilde få bestämma. Friska personer vill oftast ha sällskap vid måltiden. Tänk dock på att den som är sjuk kan föredra att få sitta och äta i sitt rum/sin lägenhet. Orsaker till dålig aptit Dålig aptit, matleda eller tugg och sväljsvårigheter kan bero på bieffekter av vissa läkemedel smärta i mun och/eller svalg svampinfektioner i munhålan, muntorrhet, tänder som inte är bra eller en tandprotes som inte passar infektioner, feber, smärta i övrigt, andnöd, andfåddhet, egen stress och personalens stress sorg, saknad, oro eller ångest rädsla för kommande undersökningar och behandlingar olika former av ätstörningar, något som oftast drabbar unga personer Omvårdnadspersonalen måste ha goda kunskaper inom området nutrition för att på ett positivt sätt till den enskilde och närstående kunna förmedla orsaker till, samband mellan och behov av nödvändiga åtgärder. Nutritionsstatus och bedömning av risk för undernäring Orsakerna till undernäring kan vara många. Därför måste alltid bedömningar göras utifrån den enskildes totala vårdsituation.

8 8 (12) Sjuksköterskan ansvarar för att omvårdnadsstatus avseende nutrition bedöms. Till hjälp för denna bedömning används Mini Nutritional Assessment (MNA. Källa: Vårdalinstitutet. Bilaga 1 och 2). Utifrån bedömningen upprättas vid behov en vårdplan, t ex vid risk för undernäring eller konstaterad undernäring. Uppföljning av insatta åtgärder fastställs i planen, t ex hur ofta patientens vikt ska följas. Initial bedömning enligt MNA ska ingå i omvårdnadsstatus för alla patienter. Slutlig bedömning görs för de patienter som har 11 poäng eller mindre i den initiala bedömningen. Uppdatering av status görs var tredje månad enligt rutin. Sjuksköterskan ansvarar för att nödvändiga kontakter tas med läkare och dietist för ytterligare bedömning av nutritionsstatus och åtgärder. Bedömning av munhälsa Munhälsan har en stor betydelse bl a för ätandet. Olika problem i munhålan, t ex muntorrhet, infektioner, ilningar, sår, blåsor kan innebära obehag och smärtor som ger sämre förutsättningar för ätandet. De svårigheter som kan finnas vid ätandet kan leda till att nutritionsproblem uppstår. Sjuksköterskan ansvarar för att initial och fortlöpande munhälsobedömning görs som en del i omvårdnadsstatus. Till hjälp för bedömningen används Revised Oral Assessment Guide (ROAG. Bilaga 3 och 4). Sjuksköterskan ansvarar för att nödvändiga kontakter tas med tandläkare eller tandhygenist. Sjuksköterskan svarar också för att bedöma om intyg till nödvändig tandvård kan bli aktuellt. Särskild kost och medicinsk behandling Särskild ordinerad kost och dryck av medicinska skäl beställs skriftligen av ansvarig sjuksköterska. Sjuksköterskan informerar omvårdnadspersonalen om särskilt ordinerad kost samt vad som övrigt gäller. Särskild ordinerad kost och dryck av medicinska skäl ingår i måltiden, om inte annat anges. Sylter och dyl för läkemedelsintag ingår normalt inte i måltiden. Den enskilde skall kunna erbjudas de specialkoster som erfordras pga medicinska skäl. Särskilt bör risken för undernäring observeras. Servering av extra energität mat och dryck är ett exempel på åtgärd som kan vidtas vid sådana situationer.

9 9 (12) Utöver den vanliga dokumentationen ska den särskilda dokumentationen vid nutritionsproblem ge en överblick över den enskildes nutritionsproblem, vilka åtgärder som planeras och/eller har vidtagits och resultatet av åtgärderna. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för detta. För att identifiera riskpatienter och andra personer med dåligt nutritionsstatus ska en noggrann datainsamling göras. I den ingår att ta reda på den enskildes egen uppfattning av eller reaktion på sin matsituation. Uppgifter som ska inhämtas och dokumenteras är till exempel den enskildes längd, aktuella vikt, ursprunglig vikt och ev viktnedgång (tidsperiod anges) BMI (body mass index) vid ankomsten, t ex i samband med sjukhusvistelse eller till någon annan vårdform målvikt fastställd i samråd med patienten aktuellt kostintag / registreras 1-3 dygn beräknade energibehov rekvirerad eller planerad kosttyp och dess energiinnehåll (portionsstorlek) upplevelser och önskemål Dokumentera i omvårdnadsplanen vilken information som ges till vem och av vem, eventuella ekonomiska bidrag till näringstillskott och enterala och/eller parenterala näringslösningar liksom eventuell distribution av sådana produkter. Dokumentationen ska rapporteras över när den enskilde byter vårdgivare eller vårdform. Den enskilde skall kunna erbjudas de specialkoster som erfordras pga medicinska skäl. Särskilt bör risken för undernäring observeras. Den särskilda dokumentationen vid nutritionsproblem skall ge en överblick över den enskildes nutritionsproblem, vilka åtgärder som Följande planeras tillstånd och/eller eller har särskilda vidtagits och situationer resultatet ska av uppmärksammas: åtgärderna. Kroniska sjukdomar som hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom och sjukdomar i mag-tarmkanalen medför ofta för lågt energi- och näringsintag. Stora sår, t ex trycksår och operationssår, kan ge ett ökat energi- och näringsbehov. Cancersjukdomar kan störa energi- och näringsintaget.

10 10 (12) Infektionssjukdomar och stora frakturer kan öka energibehovet. Smärta kan orsaka aptitlöshet och därmed ett för litet energiintag. Dysfagi (sväljningssvårighet) kan vara en följd av sjukdom eller en naturlig åldersförändring. Sjukdomar eller förändringar i munhåla och tänder kan orsaka smakförändringar och svårighet att tugga. Vissa läkemedel kan ha som biverkan att de påverkar aptiten direkt eller indirekt. Ätandet kan försvåras genom t ex muntorrhet som ger sväljningsproblem en följd av vissa mediciner. Vissa psykiska sjukdomstillstånd, t ex depression, kan medföra aptitlöshet och därmed energi- och näringsbrist. Demenssjukdomar kan orsaka undernäring genom att vårdtagaren/patienten glömmer att äta och även kan ha glömt hur man äter. I långt framskridna demenstillstånd sker en tillbakagång av motoriken i munnen vilket medför en bakåt-/framåtrörelse i tungan som försvårar födans transport bakåt i munnen. Naturliga åldersförändringar såsom minskad salivproduktion och förändrat lukt- och smaksinne kan orsaka försämrad aptit och sväljningsproblem med ett för lågt energiintag som följd. Sociala och ekonomiska förändringar kan öka risken för undernäring. Matvanor är en viktig del av den kulturella traditionen. Att behålla sin matkultur när man flyttar till ett annat land kan vara ett sätt att bevara sin identitet. En del religioner eller andra övertygelser har regler för vilken mat som man får eller inte får äta, hur maten ska tillagas och hur en måltid ska vara sammansatt. Det betyder att den mat som blir serverad inte alltid uppfattas som god eller ens ätbar, och den enskilde därför inte äter och således kan drabbas av undernäring. Schematisk skiss över val av nutritionsbehandling Nutritionsbehandling

11 11 (12) Otillräckligt näringsintag Ja Nej Allmän kost Kan extra tillförsel peroralt användas Anpassad kost + ev tillägg Ja Nej Fungerar mag- tarmkanalen Enteral nutrition Ja Nej Parenteral nutrition Nutritionsförändringar När den enskilde har ett otillräckligt energi- och näringsintag kan man vidta en eller en kombination av flera följande förändringar: Måltidsordning öka antalet mellanmål fler mindre måltider Individanpassad mat, t ex matens konsistens Energi- och näringstät mat och dryck öka energi- och näringsinnehållet i födan och förändra även måltidsordningen. Önskekost Näringsdrycker servera även näringsdrycker liksom energi- och näringsberikad mat Livsmedel för särskilda näringsändamål, sk Särnär-produkter. Dessa ordineras av dietist eller läkare

12 12 (12) Enteral nutrition kan ges som komplement Enteral nutrition kan ges helt och hållet Parenteral och enteral nutrition kan kombineras Total parenteral nutrition är den sista utvägen. Enteral nutrition = näringstillförsel via en sond till mag-tarmkanalen. Parenteral nutrition ( som går vid sidan av mag-tarmkanalen ) = näringstillförsel i form av lösningar som ges direkt (intravenös infusion). Total parental nutrition (TPN) innebär intravenös tillförsel av alla näringsämnen för att kroppens normala sammansättning skall bibehållas. TPN ersätter alltså den enskildes normala födointag.

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3. Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Allmänt om nutrition 3 Ansvar 3 Patientansvarig läkare 3 Sjuksköterskan 3 Omsorgspersonal 3 Kostchefen 3 Bedömning 4 Dokumentation vid nutritionsproblem 4 Uppgifter som skall

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg

MATEN. i Sjöbo kommun. Kostprogram. Förskola Skola Vård och Omsorg MATEN i Sjöbo kommun Kostprogram Förskola Skola Vård och Omsorg Kostprogram för Sjöbo kommun Inledning Huvudstrategin i folkhälsoarbetet bör vara insatser som gäller hela befolkningen och verka för minskade

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION

KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION BILAGA 13 2006-04-04/IA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Målen för måltidsverksamheten

Läs mer

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet

Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Kostpolicy för Uppvidinge kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet Policyn revideras varje mandatperiod Policy utarbetad i samarbete med representanter

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Kvalitetsmätning av de äldres mat

Kvalitetsmätning av de äldres mat Kvalitetsmätning av de äldres mat Äldreboenden och Lunchboxen Antagen av: KSSU den [Klicka här och skriv datum] Gemensam administration Utredningsenheten Christer Friberg Kjell-Åke Arvidsson 2005-11-15

Läs mer

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012

Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Dagens erbjudande Förmiddag I backspegeln Frukost ur perspektivet energi- och näring Presentations av förbättringsarbeten - nuläget

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.

45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat 2011-04-29 av: Nutritionsnätet för sjuksköterskor/ann Ödlund Olin Svensk sjuksköterskeförening/eva Törnvall Handläggare: Karin Josefsson, Svensk sjuksköterskeförening,. Dnr 12/01/11 Remiss

Läs mer

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen

Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Tjänste- och servicekvalitet inom äldreomsorgen Avsnitt: Kost som tillagas och serveras i särskilda boendeformer, dagcentraler och dagverksamhet Fastställt av socialnämnden 2012-02-29 KVALITETSKRAV FÖR

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun

l a Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun ! Ma lla e j f d ö r ä l a g t Kostpolicy för vård och omsorg Vetlanda kommun Innehållsförteckning Inledning... 2 Syfte... 2 Lagar och föreskrifter... 3 Ansvar... 3 Samverkan... 6 Matens kulinariska värde...

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN

MAT OCH NÄRINGSGRUPPEN NUTRITIONSPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG I OSBY KOMMUN 2011 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Det normala åldrandet...4 Nutrition...4 Mat för äldre i Osby kommun...4 Vårdtagaren i centrum...4 Nutritionspolicy...5

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande

Läs mer

KOSTPOLITISKT PROGRAM

KOSTPOLITISKT PROGRAM Hörby 2011-12-27 KOSTPOLITISKT PROGRAM Mål Riktlinjer Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-180 00 Besöksadress: Ringsjövägen 4 Fax: 0415-181 08 social@horby.se www.horby.se 2 Kostpolitiskt program Inriktningsmål

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm

Låten kunden vara med och bestämma vid måltider om plats, bordssällskap, dukning mm VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Dietist Karlstad 2013-08-12 Information om förebyggande åtgärder i Senior alert Ätstödjande åtgärder Omgivningsanpassning för en individuell måltidssituation

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta

Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan Nattfasta Framtagen av leg dietist Madeleine Ahlgren, Karlskrona kommun i samarbete med leg dietist Cecilia Malmqvist, Växjö kommun och Folktandvården

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun

Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun 2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS!

Exempel: Om patienten är 1,65 meter lång och väger 67 kilo blir BMI 67 dividerat med 1,65 x 1,65 = 24.6 kg/m 2 OBS! 4.3 Nutrition 140907 Viktförlust över 10 procent för vuxna eller över 5 procent för äldre (över 65 år) under de senaste 6 månaderna ska alltid påkalla uppmärksamhet vad beträffar näringstillståndet. Vid

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Omsorgspersonal Att anpassa måltiden kan innebära att vara lyhörd för önskemål och erbjuda olika val. Om de äldre till exempel har dålig syn behöver tallrikar,

Läs mer

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27

KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 KOST- OCH NUTRITIONSPROGRAM FÖR ÄLDREOMSORGEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2010-10-27 Utges av Oktober 2010 Förord Kost- och nutritionsprogram upprättas för att kvalitetssäkra maten och nutritionsomhändertagande

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad 1/6 Kostservice 28.05.2014 STYRDOKUMENT För Mariehamns Stad Kost och lokalservice Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Kostpolicy och givna riktlinjer är avsedda för måltider inom

Läs mer

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Kjell Olsson Leg. dietist 090223 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 2. Måltidsordning 2.1 Information...5 2.2 Rekommendation...6 2.3 Handledning...7

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL

KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL KOSTPOLICY RIKTLINJER FÖR KARLSTADS OCH HAMMARÖ KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR VÅRT MÅL ÄR ATT DITT MÅL SKA BLI ETT BRA MÅL ÖVERGRIPANDE MÅL Skollunch ska erbjudas utan avgift till alla elever som är antagna

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Omsorgspersonal Inledning Dessa råd vänder sig till dig som arbetar med omsorg, både på särskilt boende och med äldre i hemmet. I Dag finns närmare en halv miljon

Läs mer