EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38)

Transkript

1 KKV1001, v1.0, YTTRANDE Dnr 295/ (11) Finansdepartementet STOCKHOLM EU, allmännyttan och hyrorna (SOU 2008:38) Fi2008/2861/OFA/BO Sammanfattning En väl fungerande konkurrens är en viktig förutsättning för en effektiv resursanvändning till nytta för det allmänna, medborgare eller konsumenter. Detta förutsätter att det på bostadsmarknaden finns regler som bl.a. medför att företagen kan konkurrera på lika villkor och att det finns ett ändamålsenligt skydd för bostadskonsumenterna. Kommunerna har på marknaden för hyreslägenheter genom egna bostadsföretag dels en producentroll, dels en regleringsroll genom att styra hyrorna för privata konkurrenter. De båda rollerna är motstridiga och kan medföra konkurrensproblem och intressekonflikter. Kommunen kan även subventionera eget bostadsföretag, t.ex. genom att tillhandahålla detta eget kapital och lämna lånegaranti (kommunal borgen) utan krav på marknadsmässig avkastning eller ränta resp. särskilda avgifter. Dessa fördelar för kommunala bostadsföretag riskerar att snedvrida konkurrensen och medföra effektivitetsförluster. Till detta kommer att nämnda stöd och den hyresnormerande rollen kan strida mot EG-rätten. Konkurrensverket anser det vara angeläget att komma till rätta med dessa förhållanden. Utredningen måste även anses ha visat att hyresregleringen bör ändras i väsentliga delar för att skapa en mer ändamålsenlig ordning och effektivare marknadsförhållanden till nytta för det allmänna och bostadskonsumenterna. Konkurrensverket tillstyrker följande förslag i betänkandet. Det görs en översyn av kontrollen inkl. sanktionssystemet som rör reglerna för statsstöd i syfte att minska risken för snedvriden konkurrens. Kommunernas hyresnormerande roll avskaffas. Adress Stockholm Besöksadress Sveavägen 167 Telefon Fax konkurrensverket@kkv.se

2 Dnr 295/ (11) Vidare tillstyrker Konkurrensverket förslaget om att det inom ramen för bruksvärdesystemet tillåts en viss anpassning av hyrorna i områden med hög efterfrågan på hyresrätter jämfört med utbudet till en nivå som bättre speglar bostadskonsumenternas värderingar. Detta förslag bör bidra till ökade förutsättningar för att bygga hyreslägenheter och på sikt ge en bättre fungerande bostadsmarknad. Konkurrensverket har inga invändningar mot övriga föreslagna ändringar av bruksvärdesystemet, vilka bl.a. bör ge bättre förutsättningar att jämföra hyror mellan närliggande orter eller kommuner och kan bidra till en tydligare hyressättning. Positivt är också att utredningen lämnat förslag för att besittningsskyddet för hyresgäster inte ska urholkas. Därutöver anser Konkurrensverket att kommunala bostadsföretag bör drivas utifrån utredningens framförda affärsmodell. Denna har från konkurrens- och effektivitetssynpunkt klara fördelar framför utredningens redovisade modell med självkostnadsstyrda företag. Konkurrensverket har heller inga invändningar mot utredningens slutsats att affärsmodellen är förenlig med EG-rätten medan den slutsatsen är osäker beträffande självkostnadsstyrda företag verksamma på en konkurrensmarknad. Utredningen framför att Konkurrensverket bör få uppgiften att kontrollera att kommunerna följer statsstödsreglerna gentemot egna bostadsföretag. Innan man tar ställning till en sådan tillsyn bör man dock först göra den föreslagna översynen som rör tillsyn inkl. sanktionsregler för samtliga politikområden. Krav bör ställas på kommunerna att motivera stödgivning till egna bostadsföretag. Konkurrensverket föreslår att bostadsföretaget ska i årsredovisningen visa samtliga direkta och indirekta stöd (bidrag, åtaganden m.m.) från kommunen. I anslutning till denna redovisning bör kommunen ange sina bostadspolitiska mål och beräknade kostnader för det egna bostadsföretaget att nå målen. Detta förutsätter att målen är tillräckligt konkreta för att kunna följas upp med avseende på kostnader och måluppfyllelse. Det gör det möjligt att ställa berörda kostnader mot kommunens stöd till eget bostadsföretag. Det är angeläget att nya eller ändrade regler på området utmärks av hög transparens, är enkla eller förutsebara och långsiktigt stabila. Därmed ökar förutsättningarna för etablering, investeringar/nybyggnation och tillväxt. I sammanhanget är det viktigt att hyresgästerna får ett minst lika bra besittningsskydd som för närvarande och att det finns ett rättssäkert förfarande vid prövning av hyror. Konkurrensverket vill även framhålla vikten av att ett reformerat system för hyressättning kombineras med en noggrann uppföljning av effekterna.

3 Dnr 295/ (11) Konkurrensverkets utgångspunkter En väl fungerande konkurrens är en viktig förutsättning för en effektiv resursanvändning till nytta för det allmänna, medborgare eller konsumenter. Detta förutsätter att det på bostadsmarknaden finns regler som bl.a. medför att företagen, oavsett ägarform, kan konkurrera på lika villkor och att det finns ett ändamålsenligt skydd för bostadskonsumenterna. Kommuner och landsting har ett antal särdrag såsom att deras verksamhet som regel finansieras eller ytterst garanteras med skattemedel. Kommunala företag kan ta en stor ekonomisk risk vid konkurrens med privata aktörer då man kan, via kommunens stöd, subventionera den egna verksamheten. Konkurrensverket har behandlat konkurrensproblemen mellan offentliga och privata aktörer i flera rapporter. 1 Bland viktiga offentliga utredningar på området kan nämnas Konkurrensrådets och Underprissättningsutredningens betänkanden. 2 Kommunen har på marknaden för uthyrning av lägenheter via egna bostadsföretag dels en producentroll, dels en regleringsroll där man styr hyrorna för privata konkurrenter. De båda rollerna är motstridiga och kan medföra konkurrensproblem och intressekonflikter. Kommuners stöd till egna bostadsföretag synes främst vara av indirekt natur, t.ex. att företaget får lån med låg ränta och att kommunen ger säkerhet för lån, s.k. kommunal borgen, utan någon särskild ersättning av företaget. Kommunal borgen innebär i praktiken att kommuninvånarna garanterar de berörda företagens åtaganden och eventuella ekonomiska förluster. Dessa företag får jämfört med konkurrenterna normalt lägre kapitalkostnader och bättre möjligheter att klara kapitalförsörjningen. Därför finns skäl att ställa särskilda krav på kommunerna och deras bostadsföretag. Offentligt stöd till företag oavsett om detta utgörs av direkta kapitaltillskott eller indirekta stöd såsom kommunal borgen riskerar att snedvrida konkurrensen. Detta kan motverka etablering, investeringar och tillväxt och därmed medföra samhällsekonomiska förluster. Om offentligt stöd ges till dominerande företag finns en jämförelsevis stor risk att konkurrensen skadas. Flertalet kommunala bostadsföretag har en stark eller dominerande ställning på lokala marknader. 1 Här kan nämnas rapporterna Myndigheter och marknader tydligare gräns mellan offentligt och privat (2004:4), Vårda och skapa konkurrens vad krävs för ökad konsumentnytta (2002:2) och Konkurrensen i Sverige (2000:1). 2 Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor (SOU 2000:117) resp. Konkurrens i balans (SOU 1995:105)

4 Dnr 295/ (11) Reglerna för uthyrning av lägenheter bör uppfylla rimliga krav på ett rättssäkert förfarande som rör bostadsföretag och hyresgäster. Detta får från konkurrens- och konsumentsynpunkt anses vara särskilt viktigt i frågor som rör hyressättning, besittningsskyddet för hyresgäster samt vid offentlig kontroll eller tillsyn på området. För närvarande remissbehandlas en departementspromemoria där det föreslås en komplettering av konkurrenslagen (1993:20) för att lösa konkurrensproblem som uppstår i möten mellan offentliga och privata aktörer. 3 Föreslagna regler avses dock inte kunna användas för att pröva offentliga aktörers konkurrenshämmande förfaranden som är en direkt följd av lagstiftning, särskilt regeringsbeslut etc. Inte heller synes kommunalt stöd till kommunägda bostadsföretag omfattas av föreslagna regler. Konkurrensverkets inriktning av yttrandet gäller främst utredningens förslag som rör förutsättningarna för konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata bostadsföretag. Denna fråga har delvis koppling till föreslagna regeländringar som rör hyreslagstiftningen. Konkurrensverkets generella iakttagelser och synpunkter Erfarenheterna visar att det är svårt att med stöd av en reglering styra produktutbud och priser så att berörda varor eller tjänster svarar mot konsumenternas önskemål vad avser tillgänglighet och kvalitet. Sådana regleringar måste även som regel successivt ändras utifrån vad som följer av utvecklingen och icke önskvärda effekter av reglerna för det allmänna, konsumenterna m.fl. Men det kan vara svårt att komma till rätta med sådana effekter om inte konkurrensbegränsande regler avskaffas. Utredningen har gjort en i många delar ingående undersökning och analys som rör de legala förutsättningarna att skapa en effektivare marknad för hyreslägenheter inkl. hyressättning. Betänkandet visar att flera regler för hyressättning är förenade med en rad nackdelar bl.a. från konkurrenssynpunkt. Aktualiserade problem beror till stor del på nuvarande dåliga förutsättningar för lika konkurrensvillkor mellan kommunala och privata bostadsföretag. Nuvarande hyressättning bygger till stor del på förhandlingslösningar mellan företrädare för hyresgäster och kommunala fastighetsbolag där skälen för en viss beslutad hyresnivå inte närmare utvecklas. Här saknas, jämfört med andra prisregleringar, i betydande utsträckning inslag av myndighets- och domstolsbeslut där grunderna för en viss hyra eller ändring av hyran utvecklas. För närvarande finns heller inte en väl utvecklad rättspraxis, vilket kan medföra att hyror bestäms på oklara grunder. Av betänkandet framgår även att det är oklart om kommunala 3 Näringsdepartementets promemoria Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden; Dnr N2008/4625/MK

5 Dnr 295/ (11) bostadsföretag omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip och hur självkostnadsstyrda hyror ska bestämmas. Till detta kommer att enligt hyreslagstiftningen finns inte möjlighet för privata bostadsföretag att initiera en överprövning av ett kommunalt bostadsföretags hyressättning eller ändringar av hyran i domstol. Detta trots att hyressättningen, utifrån kommunens hyresnormerande roll, styr det privata bostadsföretagets ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten. Regleringen svarar heller knappast mot kravet på transparens eller förutsebarhet för främst fastighetsägare och bostadskonsumenter. Reglerna för hyressättning har medfört i stor utsträckning att hyror i olika områden inte varierar särskilt mycket. Det har skapat en obalans på bostadsmarknaden och främst i storstadsområden. Hyrorna i attraktiva områden är i många fall betydligt lägre än vad bostadskonsumenterna är villiga att betala. Därför har uppstått en svart marknad vid överlåtelse av hyreskontrakt. Utredningen har inte nämnvärt undersökt de ekonomiska effekterna av nuvarande regler för bostadsföretag och hyressättning. Detta kan förklaras med inriktningen av direktiven för utredningen som främst rör de legala aspekterna på området. Det skulle dock ha varit värdefullt om det även hade gjorts en ekonomisk analys i detta fall. En viktig fråga är exempelvis i vilken grad nuvarande system har negativt påverkat byggandet av nya hyreslägenheter. En annan fråga är hur reglerna för att fastställa hyror inkl. kommunala stöd till egna bostadsföretag påverkat konkurrerande företags, inte minst de små företagens, ekonomi. Det skulle också ha varit av värde om utredningen mera konkret visat, utöver att främst peka på vinnare och förlorare av förslagen (kap.20), vad föreslagna åtgärder får för effekter för bostadsföretag, hyresgäster m.fl. I det följande kommenteras närmare ett flertal av utredningens förslag. Rubrikerna är desamma som i betänkandet. 9 Den nuvarande ordningens förenlighet med statsstödsreglerna Frågor som rör offentligt stöd till företag tas upp på flera ställen i betänkandet och bl.a. i rubricerade kapitel samt kap. 10 och 15. Utredningen pekar på att nuvarande ordning kan bl.a. leda till att kommunerna tillhandahåller sina bostadsföretag eget kapital utan krav på marknadsmässig avkastning. Konkurrensverket har allmänt sett inga invändningar mot utredningens slutsats att redovisade former av stöd kan strida mot EG:s statsstödsregler. Här bör även nämnas att utredningen tar upp EG-rättsliga aspekter som rör borgensåtaganden (avsnitt och ). Av betänkandet framgår att en

6 Dnr 295/ (11) kommunal borgen kan strida mot statsstödsreglerna om inte kommunen tar ut en avgift av berört företag som svarar mot fördelarna med denna typ av stöd. En bedömning av berörda stöd och deras förenlighet med statsstödsreglerna bör enligt Konkurrensverkets mening även ses i ljuset av, vilket styrks av betänkandet, att stöden inte normalt är en ersättning till berörda kommunala bostadsföretag för en preciserad uppgift eller uppföljningsbar prestation inom ramen för bostadspolitiken. För närvarande skulle ett kommunalt uppdrag till eget bostadsföretag mot särskild ersättning aktualisera en upphandling i konkurrens enligt upphandlingsreglerna. I betänkandet kommenteras inte kommunernas och landstingens skyldighet enligt lag (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrensoch statsstödsregler att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av Europeiska gemenskapernas kommission. Enligt uppgift från Näringsdepartementet, som är samordningsansvarig inom regeringskansliet för statsstödsfrågorna, har det inte gjorts någon anmälan enligt denna lag. Därför synes lagen inte vara ändamålsenlig utifrån det givna syftet. En orsak kan vara att det inte finns en tillsynsmyndighet för lagen. En annan orsak kan möjligen vara att kommuner bedömt att deras stöd, såsom kapitalutlåning med låga avkastningskrav eller räntor och kommunal borgen utan krav på ersättning, inte omfattas av statsstödsreglerna och nämnda anmälningsskyldighet. Det förhållandet att ingen kommun har anmält stöd till egna bostadsföretag måste anses styrka utredningens bedömning att det krävs en förbättrad offentlig tillsyn eller kontroll över statsstödsreglerna. Detta kommenteras nedan. Kap. 10 Affärsmässiga kommunala bostadsaktiebolag enligt art Av betänkandet framgår att det är osäkert om kommunala fastighetsföretag (och deras hyressättning) omfattas av självkostnadsprincipen enligt kommunallagen. Här bör erinras om att kommunerna bestämmer för närvarande själva om deras företag, oavsett verksamhetsområde, ska omfattas av denna princip. Detta kan eller ska regleras genom avtal, bolagsordningar etc., vilket framgår av en dom av Högsta domstolen i början av året. 4 Domen bekräftar även att sådana regler inte kan åberopas mot bolaget av en utomstående tredje man. I större delen av rubricerade kapitel och kap. 11 diskuteras förutsättningarna att driva kommunala bostadsföretag på affärsmässig grund alternativt utifrån redovisad självkostnadsprincip. Den senare är en modifierad variant av kommunallagens självkostnadsprincip. Konkurrensverket anser att utredningens affärsmodell är att föredra framför modellen med självkostnadsstyrda företag. Den 4 NJA 2008 s. 120

7 Dnr 295/ (11) förstnämnda modellen ger ökade förutsättningar för konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata fastighetsföretag. Utredningens analys visar även att denna modell är förenlig med EG-rätten medan det är osäkert om detta kan sägas om självkostnadsstyrda företag som är verksamma på en konkurrensmarknad. Till detta kommer och som (indirekt) framgår av betänkandet att det bör bli grannlaga för en utomstående part, t.ex. en statlig myndighet, att bedöma om en kommunal hyra strider mot självkostnadsmodellen eller inte. Här kan t.ex. pekas på att modellen inte avses gälla för enskilt år utan genomsnittligt under en femårsperiod, dvs. den föreslagna tillsynsmyndigheten (Boverket) kan få vänta uppemot fem år innan man kan ta slutlig ställning till om ett kommunalt bostadsföretags hyressättning varit förenlig med gällande regler. Under så lång tid kan marknadsutvecklingen ha medfört väsentligt ändrade förutsättningar att bedriva verksamheten, vilket kan försvåra en analys på området. Det kan heller inte vara särskilt lämpligt att berörda intressenter kan få vänta så lång tid innan det kan fastställas om en viss hyra svarar mot redovisad självkostnadsprincip. Ett motiv för att kommunala bostadsföretag ska tillämpa en självkostnadsprincip är att företagen ska närmast ses som ställföreträdare för det allmänna vad avser vissa uppgifter på bostadsområdet som rör sociala skyddshänsyn m.m. Kommunala bostadsföretag har dock enligt betänkandet olika ambitioner i detta fall. Utredningen ger t.ex. inget stöd för att dessa företag generellt sett har andra bedömningsgrunder än privata bostadsföretag när man t.ex. prövar presumtiva hyresgästers förutsättningar att betala hyran. Flera kommunala bostadsföretag har för övrigt uttalat att man inte följer upphandlingsreglerna. Detta innebär att företagen bl.a. ansett att man inte tillgodoser behov i det allmännas intresse som är en av de viktigaste grunderna för att omfattas av reglerna. Nämnden för offentlig upphandling (NOU), tidigare tillsynsmyndighet på upphandlingsområdet, har haft skäl att yttra sig sådana fall inom ramen för egeninitierade tillsynsärenden. Berörda bostadsföretag har framhållit att man verkar på marknadsmässiga villkor och har ett vinstsyfte Kontroll och sanktioner Enligt Konkurrensverkets uppfattning är det angeläget att komma till rätta med otillåtna stöd till kommunala bostadsföretag. Konkurrensverket stöder utredningens bedömning om att det behöver göras en översyn av dels de svenska reglerna om kontroll av att kommunerna följer statsstatsstödsreglerna i relation till sina fastighetsföretag, dels frågan om återkrav av olagligt statsstöd. Vidare delar Konkurrensverket utredningens slutsats att nya regler för kontroll och sanktioner som rör statsstödsreglerna inte bör ses isolerat för kommunala bostadsföretag utan reglerna bör ha generell giltighet för alla politikområden. 5 Se bl.a. NOU:s yttrande med dnr 2003/ och 2004/ som finns på

8 Dnr 295/ (11) Sammanfattande överväganden Utredningen framför, bl.a. med hänsyn till Konkurrensverkets tillsyn över lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser, 6 som har koppling till statsstödsreglerna, att verket bör få uppgiften att kontrollera att de kommunala fastighetsföretagen inte får stöd i strid med statsstödsreglerna. Till denna myndighetstillsyn bör enligt utredningen kopplas ett sanktionssystem. Konkurrensverkets tillsyn omfattar i nuläget, förutom den nämnda insynslagen, konkurrens- och upphandlingsreglerna. Samtliga berörda regelverk och statsstödsreglerna är centrala på konkurrensområdet och bygger på EU-regler. Det finns samordningsfördelar förknippade med att enbart en myndighet har tillsynen över dessa regelverk. Dessa styr i grunden förutsättningarna att komma till rätta med konkurrensbegränsande förfaranden och otillåtet offentligt stöd och skapa effektiva marknader till nytta för det allmänna och konsumenterna. Ett kommunalt bostadsföretag har som framgått bättre förutsättningar än sina konkurrenter att få låga kapitalkostnader för sin verksamhet. Om företagens försämrade ekonomi eller förluster kan täckas med allmänna medel kan deras incitament att effektivisera verksamheten minska. Det kan medföra höga kostnader för bostadsförsörjningen och för att nå bostadspolitiska mål. Därför är det angeläget att det på området för statsstöd finns effektiva regler för att kunna kontrollera eller följa upp att kommuner inte ger otillåtet stöd till egna bostadsföretag. Detta ökar förutsättningarna för konkurrensneutrala villkor mellan kommunala och privata bostadsföretag, vilket kan förbättra effektiviteten på området. Konkurrensverket är således positiv till utredningens tankar i denna del. Utredningen konstaterar som framgått att det är närmast olämpligt att ha den nämnda kontrollen enbart för kommunala fastighetsföretag utan att frågan bör få en generell lösning för samtliga politikområden. Konkurrensverket delar denna slutsats och vill även peka på vikten av effektiva sanktioner på området. Som framgår av betänkandet finns i sammanhanget en hel del frågor som förutsätter en fördjupad analys och förslag på effektiva lösningar. Innan man tar ställning till en myndighetstillsyn i detta fall bör enligt Konkurrensverkets uppfattning först göras den nämnda översynen som rör tillsyn inkl. sanktionsregler för samtliga politikområden Förhållande till andra kommunalrättsliga principer Konkurrensverket vill understryka vikten av i likhet med utredningen att de kommunala bostadsföretagen ska omfattas av kommunallagens lokaliserings- 6 I betänkandet kallas denna lag insynslagen medan Konkurrensverkets benämning är transparenslagen. Se för närmare information om lagen.

9 Dnr 295/ (11) princip. Med hänsyn till kommunens beskattningsrätt och att kommunal verksamhet ska betjäna de egna kommuninvånarna finns i detta fall inte skäl att bryta den viktiga rättsprincipen enligt kommunallagen om att kommunal verksamhet ska ha anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Kap. 17 De kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll Utredningen föreslår att kommunernas hyresnormerande roll avskaffas, främst med hänsyn till att nuvarande ordning kan vara oförenlig med EG-rätten. Konkurrensverket tillstyrker utredningens förslag. Konkurrensverket anser av skäl som nämnts ovan och oavsett vad som gäller enligt EG-rätten, att det från konkurrenssynpunkt är ett starkt önskemål att den hyresnormerande rollen avskaffas. 18 Nya hyressättningsregler Ett av utredningens mest uppmärksammade förslag gäller att det inom ramen för bruksvärdesystemet tillåts en viss anpassning av hyrorna i områden med hög efterfrågan på hyresrätter jämfört med utbudet till en nivå som bättre speglar bostadskonsumenternas värderingar. Utredningen pekar på en rad fördelar med förslaget. Konkurrensverket, som inte har skäl att ifrågasätta utredningens bedömning i denna del, tillstyrker förslaget. Detta bör bidra till ökade förutsättningar för att bygga hyreslägenheter och på sikt ge en bättre fungerande bostadsmarknad. Konkurrensverket har inga invändningar mot övriga föreslagna ändringar av bruksvärdesystemet, vilka bl.a. bör ge bättre förutsättningar att jämföra hyror mellan närliggande orter eller kommuner och kan bidra till en tydligare hyressättning. Positivt är också att utredningen till följd av föreslagna ändringar lämnat förslag för att inte besittningsskyddet för hyresgäster ska urholkas, t.ex. spärregler mot stora hyreshöjningar. Konkurrensverkets övriga synpunkter Reglerna för hyressättning tycks ha medfört att hyrorna generellt sett inte täcker samtliga kostnader. Här kan pekas på att SABO, intresse- eller branschorganisation för kommunala bostadsföretag, har beräknat att ungefär lägenheter har ett eftersatt underhålls- och reparationsbehov som uppgår till minst 70 miljarder kronor. 7 Vidare bör uppmärksammas SCB:s årliga intäkts- och kostnadsunderökning för flerbostadshus (IKU) som visar att kommunala fastighetsföretag har i genomsnitt ungefär 20 procent högre underhålls- och driftkostnader inkl. administration jäm- 7 SABO:s skrift Snabbanalys SABO tittar på närmare på energieffektiviserande åtgärder oktober 2007

10 Dnr 295/ (11) fört med privata bostadsföretag. Detta indikerar att de senare företagen är allmänt sett effektivare än kommunala bostadsföretag. Om sistnämnda företag dessutom får offentligt stöd, som inte kan visas svara mot merprestationer jämfört med privata bostadsföretag, kan slutsatsen dras att nuvarande ordning för hyressättning medför höga kostnader för att nå bostadspolitiska mål. Dessa är allmänt sett inte väl preciserade i den meningen att det är svårt för att inte säga omöjligt att följa upp graden av måluppfyllelse. Av betänkandet framgår att detta gäller bostadsmål såväl på riksplanet som på det kommunala området. Konkurrensverkets överväganden och förslag Utredningen måste anses ha visat att hyresregleringen bör ändras i väsentliga delar för att skapa en mer ändamålsenlig ordning och effektivare marknadsförhållanden till nytta för det allmänna och bostadskonsumenterna. Ändrade regler för hyressättning bör kombineras med åtgärder som ger bättre förutsättningar för konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata bostadsföretag. Kommunala stöd till egna bostadsföretag riskerar att snedvrida konkurrensen och medföra effektivitetsförluster. Krav bör ställas på kommunerna att motivera stödet. Konkurrensverket föreslår att ett kommunalt bostadsföretag ska i årsredovisningen visa samtliga direkta och indirekta stöd (bidrag, åtaganden m.m.) från kommunen. I anslutning till denna redovisning bör kommunen ange sina bostadspolitiska mål och beräknade kostnader för det egna bostadsföretaget att nå målen. Detta förutsätter att målen är tillräckligt konkreta för att kunna följas upp med avseende på kostnader och måluppfyllelse. Det gör det möjligt att ställa berörda kostnader mot kommunens stöd till eget bostadsföretag. Konkurrensverkets förslag bör kunna genomföras oberoende av utredningens föreslagna åtgärder. Det är angeläget att nya eller ändrade regler på området utmärks av hög transparens, är enkla eller förutsebara och långsiktigt stabila. Därmed ökar förutsättningarna för etablering, investeringar/nybyggnation och tillväxt. 8 I sammanhanget är det viktigt att hyresgästerna får ett minst lika bra besittningsskydd som för närvarande och att det finns ett rättssäkert förfarande vid prövning av hyror. Det senare bör kunna följa av utredningens förslag om att kommunernas hyresnormerande roll upphör och övriga föreslagna ändringar för att bestämma hyror. Avslutningsvis bör framhållas vikten av att ett reformerat system för hyressättning kombineras med en noggrann uppföljning av effekterna. 8 Se även Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2007 (2007:4).

11 Dnr 295/ (11) Detta yttrande har beslutats av tf. generaldirektören. Föredragande har varit konkurrensrådet Per-Arne Sundbom. Jan-Erik Ljusberg Per-Arne Sundbom Kopia till Näringsdepartementet (Enheten för marknad och konkurrens)