Rapport_högkostnadsskydd 1 Sammanfattning och förslag Rekommendation I denna rapport presenteras resultatet av en förstudie om att datorisera

Transkript

1 Rapport_högkostnadsskydd 1 Sammanfattning och förslag Rekommendation I denna rapport presenteras resultatet av en förstudie om att datorisera landstingets högkostnadsskydd för patientavgifter. I utredningens direktiv ingick att beskriva funktionskrav, tekniska lösningar, investeringsbehov och kostnader. Utredningen har dock under arbetets gång funnit starka skäl för att införa automatiskt (=datoriserat) högkostnadsskydd. Utredningen rekommenderar därför att beslut fattas om att snarast införa automatiskt högkostnadsskydd och att ett projekt för detta ändamål omgående initieras. Ett sådant högkostnadsskydd kan vara genomfört under våren 2004 om beslut om genomförande fattas under början av Tidpla nen bestäms främst av den tid det beräknas ta för kommersiella leverantörer av kassasystem att planera in och genomföra förändringar i sina produkter. De utvecklingsinsatser som behöver göras inom landstinget är begränsade. Det är uppgiften att samordna införandet till en kort tidsperiod för ett mycket stort antal vårdorganisationer som blir dominerande. Uppdraget Landstingsfullmäktige beslutade enligt ärende dnr 2002:33 i april 2002 efter motion av Brit Rundberg (v) att uppdra åt landstingskontoret, hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt produktionsförvaltningen att tillsammans utreda frågan om datoriserat högkostnadsskydd för patientavgifter. Utredningen skall beskriva rådande funktionskrav, alternativa tekniska lösningar, investeringsbehov samt vilka kostnader en datorisering av högkostnadsskyddet skulle innebära. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Göran Andrén, HS Nstaben, (sammankallande), Yngve Eriksson, Landstingskontoret och Roland Leek, Produktionsstyrelsens stab. Målet med datorisering skulle för det första vara att landstinget automatiskt tillgodoser patienternas rättigheter i stället för att patienten själv skall ansvara för det. För det andra skulle det kunna finnas rationaliseringseffekter genom effektivare hantering Uttrycket datoriserat högkostnadsskydd är, även om det ger en intuitiv bild av vad som skall föreslås, egentligen olämpligt. Det fokuserar på teknik och inte på de värden man vill uppnå. Bättre vore att kalla det för automatiskt högkostnadsskydd. Uttrycket automatisk används fortsättningsvis i stället för datoriserad. En betydande och resurskrävande hantering Volymen av högkostnadsbesök är mycket stor och nuvarande hantering kräver mycket resurser hos framför allt vårdgivarna. Det kan nämnas att 2001: Gjordes, lågt räknat, närmare 8,5 miljoner besök inom ramen för högkostnadsskyddet.

2 Av dessa skulle cirka 5 miljoner besök stämplas in och signeras i högkostnadsremsor medan övriga 3,5 miljoner var frikortsbesök frikort utfärdades patienter eller ännu fler kan ha betalat mer än 900 kronor i patientavgifter. Varje frikort användes (eller glömdes) i genomsnitt 12 gånger. Nära hälften av besöken gjordes av den fjärdedel av patienterna som hade eller skulle komma att få frikort Sida 4 av 33 Rapport_högkostnadsskydd Nytta Att automatisera hö gkostnadsskyddet ger tre viktiga effekter: En utsatt grupp patienter bemöts bättre och får sina lagliga rättigheter tillgodosedda på ett bättre sätt. Medborgare och patienter kommer i sina kontakter med sjukvården att uppleva att denna ger den servicenivå som är normalt i resten av samhället. Arbetsmiljön för kassapersonalen förbättras genom färre tillfällen till irritation i patientkontakter och att mekaniska arbetsuppgifter som stämpling i högkostnadskort nästan helt försvinner. Intäkter och kostnader Det är svårt att analytiskt och neutralt sätta siffror inom de tre nyttoområden som anges ovan. Att sätta ett värde i pengar på en bra patientservice är svårt för båda de ovannämnda grupperna. I de första två fallen är det inte heller landstinget som sparar pengar utan patienter, närstående, kommuner och hjälporganisationer. När det gäller det tredje området är utredningens referenspersoner övertygade om att det sammantaget sparas arbete värt avsevärt mer än investeringar och driftskostnader. Dessa arbetsbesparingar slås dock ut på mer än tusen vårdmedarbetare, och det kommer därför inte att vara möjligt att ta hem vinsterna i form av nedskärning av tjänster eller lägre vårdersättningar. Däremot kommer det att ge dessa medarbetare högre arbetskvalitet och möjligheter att bättre ta hand om patienterna. En kostnadsberäkning har genomförts på grundval av en lösning med befintlig teknik och befintliga system. Den samlade investeringen beräknas uppgå till 10 miljoner kronor. Driftskostnaderna beräknas till cirka 1,2 miljoner kronor per år. Särkostnaden för datorisering, utan hänsyn till några ekonomiska vinster motsvarar mindre än 50 öre per besök. Ovannämnda kostnader är externa kostnader. De innefattar alla kostnader för det gemensamma systemet samt investeringar i gemensam programvara. Däremot har kostnaderna för vårdenheternas utrustning inte räknats med. I de flesta fall kan befintlig utrustning användas, i övrigt handlar det om vanligt förekommande kontorsutrustning. Kostnaden för en eventuell modifiering av lokala kassasystem är heller inte inräknad. Vårdenheternas IS/IT- leverantörer kommer att ta ut en sådan kostnad över licensavgifter eller

3 dylikt. Ingreppen är dock så små att det för kassasystem med någorlunda spridning bedöms få mycket liten påverkan på licensnivån. Modifiering av kassasystem är inte nödvändig men är för många vårdenheter en rationell och lönsam lösning. Den dominerande kostnaden är införandekos tnaden, framför allt på grund av det stora antalet vårdgivare och kassor. Sammanfattningsvis synes den viktigaste drivkraften för att automatisera högkostnadsskyddet vara patientservice, men det finns också betydande rationaliseringseffekter för vårdgivarna. Nuvarande manuella hantering av högkostnadskort och frikort är dock så utspridd att vinsterna inte kan omvandlas till exempelvis indragna tjänster som ger direkta penningbesparingar Sida 5 av 33 Rapport_högkostnadsskydd En lösning idag kan utan svårighet införlivas med den nya infrastrukturen Den infrastruktur som nu utvecklas på grundval av en ny IS/IKT-strategi för landstinget kommer att innehålla funktioner som kan användas för automatiskt högkostnadsskydd men den nya infrastrukturen är ännu inte helt preciserad. Denna utrednings förslag kan därför som huvudalternativ inte bygga på den. Utredningen redovisar i stället ett automatiskt högkostnadsskydd för patientavgifter som kan införas i landstinget redan nu utan att skapa komplikationer vid en senare övergång till den nya infrastrukturen. Det finns en enkel väg att till begränsade kostnader snabbt införa automatiskt högkostnadsskydd med den teknik som redan idag finns i landstinget. Den lösning som diskuteras är framtidssäker genom att den enkelt kan överföras till den framtida IS/IKT- infrastruktur som landstinget utvecklar. Samordning av olika högkostnadsskydd föreslås inte Det finns fyra olika typer av högkostnadsskydd inom sjukvården: Högkostnadsskydd för patientavgifter (som denna utredning handlar om). Högkostnadsskydd för läkemedel (som apoteken hanterar). Högkostnadsskydd för sjukresor. Högkostnadsskydd för tekniska hjälpmedel. Någon samordning av hanteringen av de fyra olika högkostnadsskydden föreslås inte, det bedöms vara tekniskt svårt och dyrt. Det finns, såvitt känt, heller inga politiska planer att samordna högkostnadsbeloppen. Det senaste politiska beslutet i denna fråga innebar en uppdelning av högkostnadsskyddet så att skyddet för läkemedel skildes från skyddet för patientavgifter. Informationssäkerhet inklusive sekretess

4 Enligt vår bedömning är säkerhetsfrågorna lösbara. Nödvändiga data är ett utdrag ur de data som redan idag hanteras i uppföljningssystem och gemensamt vårdregister. Utdraget innehåller de minst känsliga uppgifterna i dagens gemensamma vårdregister. Lösningsförslag De uppgifter som behövs skall redan finnas i landstingets uppföljningssystem, men en del vårdgivare rapporterar med för långa intervall eller gör det ofullständigt. Högkostnadsbevakningen kräver snabb åtkomst med direkt svar och den bör därför använda en särskild databas över besök. Denna kommer när systemet är i full drift att hållas uppdaterad av högkostnadssystemet, men i startfasen måste den fyllas med uppgifter. För detta ändamål föreslås att data hämtas ur uppföljningssystemen. Hälften av dessa data har redan tillfredsställande aktualitet, men för resterande hälft vore det av stort värde om aktualiteten i besöksuppgifterna kunde ökas så att de åtminstone är veckoaktuella. Den centrala lösningen med en gemensam databas måste kompletteras med lösningar ute på de lokala vårdenheterna. Utredningen föreslår minst fyra möjliga lösningar för lokala kassaenheter eller motsvarande. Därmed finns lösningar för: Stora och små vårdenheter. IT-starka och IT-svaga vårdenheter. Fasta och rörliga vårdgivare. Vissa av lösningarna kan också placeras ut, t ex på vårdenheter på andra landsting med många stockholmspatienter. Systemet blir åtkomligt för behöriga användare från hela landet Ytterligare åtgärder som bör genomföras inom patientavgiftshanteringen Nuvarande högkostnadsskydd är enligt vår mening onödigt komplicerat och utredningen föreslår två åtgärder för att förenkla det och få full effekt av automatiseringen: Sida 6 av 33 Nuvarande möjlighet att taktikvälja, det vill säga att få välja när frikortsperioden skall påbörjas, skapar orättvisor och bör bytas mot en regel som gör att alla patienter automatiskt får samma kostnad som vid ett lyckat taktikval. Detta skulle också spara arbete i kassorna genom att undanröja behovet av diskussioner om hur stämplarna skall utnyttjas. Regeltolkningen att en avgift tillgodoräknas i högkostnadsskyddet först när den är betald skapar mycket extraarbete, felaktig skuldsättning och onödiga kravbrev till utsatta patienter. I stället bör patienten ha nått högkostnadstaket när han/hon gjort det antal besök med patientavgifter som når upp till detta tak, oavsett om avgifterna är betalda eller omvandlade till en skuld. Läsanvisning: Rapporten är disponerad på följande sätt: Sammanfattning Beskrivning av uppdraget.

5 Beskrivning av samtliga högkostnadsskydd inom vården. Möjligheter och problem med högkostnadsskydd för patientavgifter. Motiv för en automatisering. Utgångsläge för automatisering Landstinget Lösningsförslag Säkerhetsaspekter. Förslag till åtgärder. I sju bilagor utvecklas detaljresonemang och redovisas detaljinformation.