Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg
|
|
- Astrid Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UMEÅ UNIVERSITET PROJEKTRAPPORT Miljöprojekt 2p Oktober 2002 Handledare: Fredrik Lundmark Miljöpåverkan av godstransporter på landsväg Thomas Mejtoft
2 Sammanfattning I denna rapport har en jämförelse mellan tre stora transportbolag i Sverige gjort med avseende på utsläpp från godstransporter på landsväg. Dessa bolags utsläpp har sen jämförts med de krav som Naturskyddsföreningen har ställt upp för att certifiera ett bolag som Bra miljöval. Vid undersökningen kunde konstateras att utsläppen från godstransporterna är mycket, i vissa fall över fem gånger större är de krav som ställts upp. Inget av bolagen var i närheten att klara av några av de uppställda kraven. Det konstaterade även att de redovisade siffrorna från de olika bolagen var mycket lika, vilket tyder på att de inte själva räknar fram sina utsläpp utan ändvänder sig av den schablon som föreningen Nätverket för Transporter och Miljön räknat fram. I och med detta tar inte bolagen hänsyn till hur den egna personalstyrkan kör och de olika förbättringar som genomförts sedan schablonen räknades fram 1998.
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 MILJÖPÅVERKAN... 5 FÖRORENINGAR... 5 NATURSKYDDSFÖRENINGENS MILJÖKRITERIER... 6 ÅKERIER... 8 SCHENKER-BTL AB... 9 DANZAS ASG POSTÅKERIET SVERIGE AB SLUTSATSER OCH DISKUSSION REFERENSER
4 Inledning Bakgrund Antalet transporter på våra landsvägar har under de senaste åren ökat i snabb takt. I stort sett fram till industrialiseringen var de olika byarna i Sverige självförsörjande och därför av transporter av varor relativt sparsamma. Men i och med utvecklingen och optimeringen av produktionsprocesser har masstillverkning tagit över och tillverkningsplatserna har kommit länge och längre bort från själva konsumenten. Detta har medfört en kraftigt stegrade ökning av transporter från fabrik till försäljningsställe. Miljötänkandet tog fart i Sverige först på 1970-talet och i mitten av 1980-talet började även transportbolagen att försöka miljöanpassa sin verksamhet. Detta genom införande av nya energisnålare motorer samt filter för att minska utsläppen. Även användandet av diesel av miljöklass 1 har minskat utsläppen. Dock dröjde det ända till 1997 innan Miljövårdsverket satt upp klara riktlinjer för miljöpåverkan från olika transportslag. Aldrig förr har ökningen av godstransporter på landsväg varit så stor som den är nu. Detta till stor del på grund av att infrastrukturen för transporter på järnväg i Sverige inte är tillräckliga för att täcka de behov som finns idag. Det blir också vanligare och vanligare att företag säljer sina produkter enbart på t ex Internet till hemleverans dessutom väljer fler stora butikskedjor att centralisera sin lagerhållning för att minimera lagret. Detta ställer ytterliggare krav på transportbolagen att kunna genomföra snabba leveranser av mindre kollin direkt till konsumenten. Syftet med rapporten är att utreda hur miljön påverkas av alla de transporter som genomförs dagligen på våra landsvägar och vad gör de aktiva transportföretagen för att förbättra miljöpåverkan från deras fordon vid dessa transporter? Det uppkommer självklart många olika faktorer som påverkar miljön under hela transportkedjan. I denna korta undersökning har dock bara hänsyn tagits till den del av miljöpåverkan som uppkommer vid själva vägtransporten. 4
5 Miljöpåverkan Vad gäller miljöpåverkan från godstransporter finns det ett antal påverkansfaktorer, dessa kan vara buller, olyckor, luftföroreningar och avfall. Även landskapspåverkan vid uppbyggnad av infrastruktur, t ex terminalbyggnader, kan beröras här. För att begränsa arbetet har bara själva driften tagits upp här, vilket innebär själva transporten från en punkt till en annan. När man talar om miljöpåverkan från godstransporter på landsväg är det framför allt transporter med långtradare och andra typer av fordon som är aktuellt. Detta gör att det är några punkter som är mycket viktiga och det är användningen av icke förnybar energi och utsläpp av kväveoxider, kolväten och svavel. Som exempel kan nämnas att Transportsektorns koldioxidutsläpp uppskattas av Godstransportdelegationen till 13,5 % av de totala svenska utsläppen och är växande. Föroreningar Luftföroreningar anses idag vara ett av de allvarligaste miljöhoten och är ett resultat av förbränning av fossila bränslen. De transportbilar som fraktar varor på våra vägar förbränner drivmedel under transporten men även de eldrivna alternativ som finns idag kräver en viss förbränning för att tillverka elen. De farliga föroreningarna som finns i avgaserna är koldioxid, kväveoxider, svaveloxider och kolväten. Koldioxid, CO 2, bildas vid all förbränning av organiska bränslen. Fossila bränslen utvinns ur jordskorpan och när de förbränns reagerar kolet med luftens syre och bildar koldioxid som släpps ut i atmosfären. De ökande halterna av koldioxid i atmosfären bidrar till växthuseffekten, som i sin tur bidrar till att öka jordens medeltemperatur, vilket kan medföra allvarliga klimatrubbningar. Det är tyvärr mycket svårt att rena utsläpp från koldioxid och vanliga katalysatorer hjälper inte. Om man istället för fossila bränslen använder sig av biobränslen bidrar förbränningen inte till växthuseffekten eftersom den koldioxid som avges vid denna förbränning är koldioxid som växterna redan har tagit upp från luften. Lösningen för att minska växthuseffekten är alltså att minska användningen av fossila bränslen. Det kan låta enkelt men det är tyvärr inte det då det idag krävs en viss mängd fossil energi för att tillverka biobränslen och därför kan problemet inte lösas helt. Kväveoxider, NO x, bildas vid all förbränning, detta på grund av att både kväve och syre finns naturligt i den luft som omger oss. I luften ombildas kväveoxiderna till salpetersyra som via regnet försurar mark och vatten. Kväve är i grunden ett bra gödningsmedel men naturen orkar tyvärr inte ta upp allt kväve som det moderna samhället släpper ut och det bidrar till övergödning. Kväveoxidutsläppen från bensinmotorer kan minskas med hjälp katalysatorer. Det finns dock inte någon kommersiellt etablerad metod för att rena diesel avgaser från vägfordon. 5
6 Svaveloxider, SO x, bildas ur det svavel som finns i bränslena. Dessa är farliga för hälsan och bidrar till försurning. Utsläppen av svaveloxider minskas bäst genom att halterna i bränslena minskas. Kolväten, HC, är en samlande beteckning för organiska ämnen. Vissa av dem bidrar till bildandet av marknära ozon, andra är cancerogena, en del är extremt giftiga. Kolväten bidrar också direkt eller indirekt till växthuseffekten. Kolväteutsläppen kan dock minskas via katalysatorer. Partiklar, PM, är ett samlingsnamn på ett stort antal olika ämnen, t ex oförbränt bränsle, oljerester och svavelpartiklar. Partiklarna delas upp i tre grupper efter storlek, de minsta partiklarna är de som betraktas som farligast eftersom dessa har lättast att ta sig genom cellväggarna vid inandning. Utsläppen av partiklar påverkas till stor del av i vilken kondition motorn är i och vilket sorts bränsle som används. Naturskyddsföreningens miljökriterier Under 1997 arbetade Naturskyddsföreningen fram kriterier för vilka miljökrav som rimligen skulle kunna ställas på godstransporter för att klassas som Bra miljöval. Bland dessa kriterier har Naturskyddsföreningen valt att prioritera sådana variabler som kan påverkas redan idag. På detta sätt ökar möjligheterna för miljömärkningen att slå igenom. Enligt en analys utförd av Naturskyddsföreningen kommer inget av de nuvarande trasportmetoderna att slås ut inom de närmaste decennierna. På grund av detta har kriterierna anpassats för att alla nuvarande transportmetoder ska ha en chans att kunna nå upp till de uppsatta målkriterierna. På detta sätt kan Bra Miljöval vara ett sätt att stimulera till effektivisering och teknikutveckling för att minska miljöbelastningen av alla de befintliga transportsätten som finns idag. I denna rapport kommer bara lastbilstransporter att beröras. Målet med de kriterier som Naturskyddsföreningens satt upp för att uppfylla Bra miljöval är att: öka användningen av förnybar energi i transportsystemet. öka användningen av energisnåla transportupplägg. effektivisera resursutnyttjandet. minska utsläpp och energianvändning från enskilda fordon. öka materialåtervinningsgraden för fordon. minska mängden farligt avfall. Enligt Naturskyddsföreningen medför godstransporter en lång rad problem, t ex buller, olyckor, luftföroreningar och avfall. Även uppbyggnaden av infrastruktur och tillverkning av fordon bidrar med en miljöpåverkan. Dock anses denna vara relativt liten i jämförelse med den påverkan som själva driften medför. 6
7 Figur 1: Naturskyddsföreningen har ställt upp krav på godstransporter för att klassas som Bra miljöval. Naturskyddsföreningen har valt att använda sig av såväl utsläpp per tonkm som utsläpp per fordonskm när gränsvärdena har satts. Brytpunkten mellan de båda har lagts på ett ton, detta på grund av att försändelser på över och under ett tom ofta betraktas olika av transportföretagen. För att få en rättvisande bild av företag som utför olika typer av distribution har även distribution inom och utanför tätbebyggt område betraktats olika. Detta har resulterat i tre olika klasser: Distribution, där kraven avser transporter som till minst 75 procent av sin längd sker i tättbebyggt område. Lättgods, där kraven avser försändelser med en sammanlagd vikt under ett ton. Dessutom har ett Grundkrav satts upp för alla övriga transporter. De kvantitativa krav som satts upp härrör till användning av icke förnyelsebara energikällor samt utsläpp av kväveoxider, NO x, svaveloxider, SO x, och flyktiga organiska kolväten, NMHC * (se Tabell 1). Tabell 1: Naturskyddsföreningens krav på godstransporter. Icke förnyelsebar energi [kwh/tonkm] NO x + SO x NMHC Grundkrav 0,10 0,25 0,01 Distribution 0,60 0,75 0,03 [kwh/fkm] [g/fkm] [g/fkm] Lättgods 0,6 4,0 0,4 I jämförelsen mellan de olika transportföretagen i denna rapport har ovanstående riktlinjer och krav används som en referensmall. Detta har gjorts för att se om något av dessa lever upp till de satta normerna. * I denna grupp ingår ej metan. 7
8 Åkerier Beroende på vad och hur man räknar så kan storleken på ett transportbolag bestämmas på lite olika sätt. Men räknar man generellt, kommer man fram till att tre av de största godstransportbolagen inom landsvägstransporter i Sverige är Schenker-BTL AB, Danzas ASG och Poståkeriet Sverige AB. Av dessa är det idag bara Poståkeriet som är svenskägt, Både Schenker-BTL och Danzas ASG ingår i transportbolag registrerade i Tyskland. I detta avsnitt kommer dessa tre att studeras och jämföras mot Naturskyddsföreningens krav för att uppfylla Bra miljöval. För att förenkla en jämförelse mellan de olika bolagen har två olika typer av tunga fordon för landsvägstransport sammanställts, dessa är Tung lastbil med trailer (40 ton) och Tung lastbil med släp (60 ton). Båda dessa fordonstyper har antagits vara utrustade med Euro 1 klassade motorer, denna motor är den idag vanligaste i fjärrtransportbilar. Euroklass är ett europeiskt klassificeringssystem för utsläppsbegränsningar på motorer, tillverkningsåret indikerar vilken Euroklass en lastbil tillhör (se Tabell 2). Tabell 2: Euroklasser Tillverkningsår Euroklass Euro Euro Euro Euro 3 De bilar som levereras från fabrikerna idag är utrustade med Euro 3 klassade motorer (Tabell 2), dock kan konstateras att fordonen på Sveriges åkerier idag inte alla är fabriksnya. Om man jämför dessa bilar mot Naturskyddsföreningens krav för att certifieras som Bra miljöval, bör dessa två typer av fjärrtransportbilar uppfylla de grundkrav som ställs av Naturskyddsföreningen (se Tabell 1). 8
9 Schenker-BTL AB Schenker-BTL bildades när BTL Sweden och Schenker Transport gick samman i oktober Schenker-BTL ägs av Stinneskoncernen, registrerat i Tyskland. Andra bolag inom samma koncern är bla ColdSped AB som transporterar kylvaror och Schenker Privpak AB som distribuerar postorderpaket till privatkunder via ombud. Miljöarbete Schenker har enligt egen utsago arbetat aktivt med miljöfrågor sedan Det var då som de införde användning av diesel av bästa miljöklass i sina lastbilar. Schenker arbetar på att miljöceritifiera hela verksamheten enligt ISO 14001, vilket beräknas vara klart under Även tekniska hjälpmedel, som t ex CRT/DNO x -filter, för att rena avgaserna samt en nyare fordonsflotta med miljöanpassade motorer är saker som införts för att minska miljöpåverkan. I och med de nya IT-systemen, har nya logistiklösningar kunnat införas för att öka lastbilarnas fyllnadsgrad, vilket också har minskat miljöpåverkan per fraktat gods. Schenker har enligt miljöredovisningen en fyllnadsgrad som ligger runt 73 % i sina fordon. Enligt Schenker själva är fyllnadsgraden det enda uppställda miljömål som koncernen inte klarat av att uppfylla. Under 2001 utförde Schenker tillsammans med vägverket ett utbildningsprojekt, Heavy Eco Driving, i syfte att minska utsläppen genom ett bättre körsätt. Denna utbildning bedrevs i mindre skala i Stockholm och resulterade i en minskad bränsleförbrukning för testgruppen om 17,4 %. Om denna förändring skulle kunna överföras på hela företaget beräknar Schenker att minska sin bränsleförbrukning med över liter diesel per år. Utsläpp Schenker har i sin miljöredovisning valt att bara redovisa utsläppen från sina två olika typer av fjärrtrafikfordon (se Tabell 3). Tabell 3: Utsläpp från Schenker-BTLs olika transportfordon. Tung lastbil med trailer, max 40 ton Tung lastbil med släp, max 60 ton Naturskyddsföreningens grundkrav Icke förnyelsebar energi [kwh/tonkm] 0,20 0,18 CO NO x + SO x NMHC 0,553 0,057 0,502 0,052 0,10 0,25 0,01 Dessa utsläpp från Schenkers fjärrtrafikfordon ska jämföras med de grundkrav som Naturskyddsföreningen ställt upp. Om man studerar utsläppen i relation till grundkraven, kan man se att både energiförbrukningen av fossila bränslen samt utsläppen av kväve- och svavel oxider är ungefär dubbelt så stora som de kriterier som Naturskyddsföreningen ställt upp. Utsläppen av flyktiga kolväten är över fem gånger så stora som kraven. 9
10 Danzas ASG 1999 köptes svenska ASG upp av tyska Deutsche Post World Net för att ingå i Danzas koncernen. Den svenska delen fick då namnet Danzas ASG. Idag har Danzas över 2000 anställda och 22 platskontor runt om i Sverige. Miljöarbete Danzas hela miljöledningssystem är idag certifierat enligt ISO Enligt Danzas själva är det resurseffektivisering och övergång till förnyelsebara energikällor som kommer att förbättra miljön i framtiden. Danzas har tagit fram en speciell utbildning för att certifiera de personer som jobbar på terminalerna. Detta är en del i ledet för att förbättra fyllnadsgraden av de fordon som lämnar varje terminal. Mellan åren 1999 och 2001 ökade fyllnadsgraden på Danzas fordon med 1,4 % till 85 %, detta medför mindre användning av fossilt bränsle per transporterat ton gods. Denna fyllnadsgrad är betydligt större än den Schenker redovisar. Att det är en så betydande skillnad beror antagligen på svårigheten att beräkna fyllnadsgraden i fordonen samt att denna beräkning utförs på olika sätt. Enligt miljöredovisningen från 2001 kan man se att emissionerna han minskat med användningen av fossilt bränsle är fortfarande hög och tenderar inte till att minska. Utsläpp Danzas har valt att i sin redovisning av utsläpp från de olika typerna av transportfordon ta med alla olika klasser som de använder för transporter. För att förenkla en jämförelse med Naturskyddsföreningens normer och andra transportbolag har det framräknade medelvärdet för de två olika typerna av fordon använts (se Tabell 4). Tabell 4: Utsläpp från Danzas olika transportfordon. Tung lastbil med trailer, max 40 ton Tung lastbil med släp, max 60 ton Naturskyddsföreningens grundkrav Icke förnyelsebar energi [kwh/tonkm] 0,20 0,18 CO NO x + SO x NMHC 0,654 0,067 0,602 0,061 0,10 0,25 0,01 I Tabell 4 ovan kan man se att utsläppen från Danzas bilar är i stort sett lika som de utsläpp som redovisats för Schenker ovan. 10
11 Poståkeriet Sverige AB Poståkeriet Sverige AB är Nordens största åkeri med över 3300 anställda och 2300 fordon. Det är ett helägt dotterbolag till Posten Sverige AB och är därmed det enda av de bolag som igår i denna undersökning som är svenskägt. Miljöarbete Poståkeriet har under en längre tid arbetat för att förbättra utsläppen från deras fordon. Redan 1983 monterade dåvarande Poståkeriet avgasrening och förvärmning på alla sina lastfordon. Alla Poståkeriets bilar kör i dagsläget på miljöklass 1 diesel alternative blyfri bensin. Tillsammans med andra transportbolag och lastbilstillverkarna bedriver Poståkeriet olika utvecklingsprojekt om biogas för att minska miljöpåverkan från bolagets transporter. Detta projekt är dock fortfarande i en experimentfas och i dagsläget har Poståkeriet tre fordon som drivs med biogas och två som bedrivs med naturgas. Likt de andra bolagen i undersökningen har Poståkeriet låtit ta fram en utbildning i effektiv körning. Dock har i stort sett alla chaufförer inom Poståkeriet redan genomgått denna endags utbildning till skillnad från de andra bolagen där utbildningarna håller på att genomföras i dagsläget. Detta har, enligt Poståkeriet, bidragit med en reducerad bränsleförbrukning med 8 % sedan Inom hela Postkoncernen har Posten ställt upp ett antal miljökrav som används vid upphandling och inköp av transporter. Dessa krav måste även Poståkeriet följa vid interna upphandlingar av tranposter från andra bolag inom Posten Sverige AB. Utsläpp Posten har valt att inte redovisa några specifika utsläppsvärden för Poståkeriet liknade de som Danzas och Schenker har för sina bilar. Vid kontakter med miljöansvariga på Posten har dessa uppgifter utlovats, trots upprepade kontakter har inte dessa dokument erhållits. Detta gör det omöjligt att jämföra Poståkeriets utsläpp mot de andra transportbolagens utsläpp och Naturskyddsföreningens normer. 11
12 Slutsatser och diskussion Utsläppsvärdena är i det närmaste identiska för de undersökta transportbolagen och generellt kan man säga att det är mycket långt kvar för dessa till en anpassning till de nivåer som Naturskyddsföreningen ställer upp för att certifieras som Bra miljöval. Transportsektorn i Sverige, både gods- och persontransporter, svarar idag för någonstans kring 20 procent av den totala inhemska energikonsumtionen. I huvudsak används oljeprodukter, lastbilar körs idag nästan uteslutande på diesel. Detta gör att Transportsektorns koldioxidutsläpp uppskattas till omkring 13,5 % av de totala utsläppen i Sverige. En anpassning som alla bolagen i undersökningen har gjort är övergången till diesel av miljöklass 1, det beräknar ha minskat utsläppen av kväveoxider med ca 10 % och svavelhalten är mycket låg i detta bränsle. Det finns dock även ett mindre antal fordon anpassade för biobränslen, men detta är fortfarande i ett experimentskede. Slutligen kan sägas att efter att ha studerat de olika transportbolagen i denna undersökning är skillnaden förvånansvärt liten mellan de olika bolagen. Man ser enkelt från tabellerna ovan att det är lång väg kvar till Sveriges åkerier uppfyllt kraven för Bra miljöval. Det är en marginell skillnad mellan utsläppen och energiförbrukningen för de transportbolag som har jämförts i denna undersökning. Att det inte är någon skillnad kan delvis bero på att det idag är svårt för ett åkeri att få ner sina utsläpp till de uppställda kravnivåerna. Men det kan även bero på att det inte ställs några krav från kunderna på miljömärkning vilket har gjort att företagen istället har fokuserat på andra aspekter av distributionen än den miljömässiga. Den lilla skillnaden mellan bolagen beror antagligen på att de fordon som används är i stort sett identiska och detta medför att det faller transportbolagen och konsumenterna att kräva av lastbilstillverkarna att de påskynda processen genom att ta fram miljövänligare bilar. Att både Schenker och Danzas har samma siffror angående utsläpp av CO 2 och mycket liknade siffror på de andra parametrarna, tyder på att dessa siffror inte har beräknats utifrån den egentliga förbrukningen av deras bilar utan har tagits från den schablon som Nätverket för Transporter och Miljön har arbetat fram. Nätverket för Transporter och Miljön, NTM, är en ideell förening som verkar för en gemensam uppfattning, konsensus, hur transportsektorns miljöfrågor ska lösas för att uppnå långsiktigt hållbara transportsystem. Alla transportbolag i denna undersökning är medlemmar i NTM. I denna schablon, som är från augusti 1998, redovisas ett medel av CO 2 med 52 respektive 48g/tonkm, vilket är detsamma som både Danzas och Schenker redovisar i sina respektive miljöredovisningar. Lastbilstillverkarna, som här får representeras av Scania och Volvo, redovisar dock mycket lägre siffror kring utsläppen av föroreningar. Enligt Scanias beräkningar ska utsläppen av CO 2 från en tung lastbil med trailer (40 ton) med Euro 1 klassad motor vara 29g/tonkm, dvs 45 % lägre än vad branschen själva har räknat fram. 12
13 Trots Scanias positiva data kan man se en klar förbättring mellan Euro 1 och Euro 3 klassade motorer vad gäller olika utsläpp. Utsläppen av CO 2 är ungefär samma, men utsläppen av CO, HC, NO x och partiklar är nästan bara hälften så stora med Euro 3 som med Euro 1 klassade motorer. Med dessa data borde man kunna dra slutsatsen att föroreningarna bör minska i och med att fordonsparken hos transportbolagen förnyas, vilket är en ständigt pågående process. Utsläppen är inte bara beroende av vilken typ av bil man använder utan även beroende på hur chauffören kör bilen. Denna variabel har antagligen inte tagits hänsyn till i den statistik som redovisar i miljöredovisningen från de båda bolagen. För Schenker har jag även valt att gå in och titta på vilken förändring som har skett mellan åren 2000 och Tyvärr kunde jag konstatera att ingen förändring i utsläpp hade noterats i miljöredovisningen. Att ett bolag återanvänder stora delar av sin miljöredovisning visar att det är viktigare att ha en miljöredovisning än att låta den innehålla intressanta uppgifter. Så trots att bolagen har genomfört utbildningar av chaufförer i syfte att minska energiförbrukningen har det inte på papper noterats någon förändring i utsläppen sen 1998, dvs då MNT sammanställde sin utsläppsschablon. Generellt skulle man kunna säga att alla dess företag använder sig av miljöredovisning endast i marknadsföringssyfte och mycket av informationen i dessa bör betraktas som mycket partisk. Posten är det av dessa bolag som har den i särklass sämsta offentliga miljöredovisningen av gäller sin transportsida. 13
14 Referenser Danzas ASG. ( ). Miljö - Beräkningsgrunder [www dokument]. URL Danzas ASG. ( ). Betydande miljöaspekter [www dokument]. URL Danzas ASG. ( ). Miljöledningssystem i korthet [www dokument]. URL Danzas. (2002). Miljöredovisning 2001 [pdf dokument]. URL Göteborgs stads upphandlings AB. ( ). Miljöledning av transporter [pdf dokument]. URL NTM. ( ). Tung lastbil med släp, fjärrtrafik Euro 1 [www dokument]. URL NTM. ( ). Tung lastbil med trailer, fjärrtrafik Euro 1 [www dokument]. URL Posten Sverige AB. ( ). Förvaltningsberättelse - Miljö [pdf dokument]. URL Posten Sverige AB. ( ). Miljö en marturlig del av verksamheten. Posten Sverige AB. ( ). Postens miljökrav vid upphandling och inköp av transporter [pdf dokument]. URL Posten Sverige AB. (2001). Årsredovisning Roth, Anders. (1997). Miljökriterier för godstransporter [pdf dokument]. URL Scania. ( ). Scania on the environment Emissioner från Scanias motorer [pdf dokument]. URL Schenker-BTL AB. ( ). Miljöpolicy [pdf dokument]. URL Schenker-BTL AB. ( ). Miljöprogram 2001 [www dokument]. URL edning/ Schenker-BTL AB. (2001). Miljöredovisning 2000 [pdf dokument]. URL Schenker-BTL AB. (2002). Miljöredovisning 2001 [pdf dokument]. URL 14
15 Vinnova. ( ). Logistik och godstransporter [pdf dokument]. URL Volvo. ( ). Emissioner från Volvos lastbilar (Sverige) [pdf dokument]. URL 15
FoodTankers AB. Miljörapport
FoodTankers AB Miljörapport 2008-02-18 2007 FoodTankers på väg i verkligheten för framtiden AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 KVALITET- & MILJÖPOLICY 4 HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR TRANSPORTFÖRETAG 5 MILJÖPÅVERKAN
Läs merDB Schenkers Emission Report
Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget
Läs merVårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantören i världen.
DB Schenker Miljöfrågan i fokus Vårt miljöarbete Presentation vid Kristianstads kommuns miljöfika, 2014-09-18 Annika Jönsson myschenker e-business EDI DB Schenkers övergripande miljömål Vårt mål är att
Läs merEmissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Läs merFOODTANKERS MILÖRAPPORT
FOODTANKERS MILÖRAPPORT PÅVÄG I VERKLIGHETEN FÖR FRAMTIDEN 2008 FoodTankers AB Knutsbergsvägen 1 0454-37500 0454-19625 2 Innehållsförteckning INLEDNING 5 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET 2008
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merGodstransporter 2005. Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval
Naturskyddsföreningen Ansökan för Bra Miljöval Godstransporter 2005 Denna handling är en Ansökan om Licens att få använda Bra Miljöval i enlighet med Licensvillkoren för nedan angiven Produkt. Skickas
Läs merMiljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014
Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2014 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice
Läs merHeini-Marja Suvilehto
MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni
Läs merTidningstjänst AB och miljön
Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt
Läs merVerktyget är tillgängligt i DB Schenkers portal för e-tjänster, MySchenker.
Sida 1 av 9 DB Schenkers Emission Report external. Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk.
Läs merlimatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster
limatsmarta Klimatsmarta logistiktjänster ogistiktjänster Nordanå skall vara en attraktiv part när det gäller klimatsmarta logistiktjänster till företag i Sverige samt Europa. Vi skall också vara en attraktiv
Läs merMILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSKRITERIER FÖR TUNGA FORDON MILJÖSTYRNINGSRÅDET VERSION 3.0 DATUM 2009-12-21 UPPHANDLINGS- KRITERIER FORDON
UPPHANDLINGS- KRITERIER OMFATTNING TUNGA För att vara säker på att du använder senaste versionen av detta dokument besök www.msr.se/kriterier/. Där finns också mer information om Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier.
Läs merMiljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon
Miljöanpassad upphandling av fordon och transporter - regler och styrmedel kring upphandling av miljöfordon Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Enheten för policystyrning 08-586 21 741 E-post: heini-marja.suvilehto@kkv.se
Läs merMiljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt
Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till
Läs merVårt miljöarbete. Miljöinformation om Posten Meddelande AB och Posten Logistik AB - två dotterbolag inom Postenkoncernen
Vårt miljöarbete Miljöinformation om Posten Meddelande AB och Posten Logistik AB - två dotterbolag inom Postenkoncernen Ett -klart beslut. Miljöarbete en självklarhet för oss i Posten Att arbeta aktivt
Läs merPM 2009-06-11 Trollhätte kanal. 1 Emissionsberäkning BVH. 1.1 Scenarier
1 Emissionsberäkning BVH För att kunna göra en bedömning av det samhällsekonomiska värdet av åtgärder i farleden genom så behöver förändringarna i möjligaste mån kvantifieras. En av de parametrar som kommer
Läs merAnnie Stålberg, Miljöstyrningsrådet
MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Annie Stålberg, Miljöstyrningsrådet VAD SKA JAG PRATA OM? Varför miljöanpassa upphandlingen av transporter Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg Miljökriterierna
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merMiljövinster och miljonvinster går hand i hand!
Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar
Läs merNaturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter. Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter.
Naturskyddsföreningen, Bra Miljöval, Persontransporter & Godstransporter Schablonvärden 2008-09-04 Drivmedel Tabell 1: Bensin 95 oktan, 5% etanol. Gäller svenska marknaden. Per liter. Icke förnybar energi
Läs merMILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
Läs merB-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Läs merRAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Läs merMiljökravsbilagor. Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan
Miljökravsbilagor Leif Magnusson, Projektgruppen för Miljökravsbilagan Miljöprogram inom Partnerskapet Förändringar dec 2013 Uppdatering från 2010 års version Omarbetade mål från km-andelar förnybart Till
Läs merPreems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01
Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett
Läs merRiktlinjer för miljö- och trafiksäkerhetskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad
2011-06-29 Riktlinjer för miljö- och trafikskrav i upphandlingar av lätta fordon i Mölndals stad Syfte Syftet med riktlinjerna är att underlätta tillämpningen för de av kommunfullmäktige antagna miljömålen
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merMiljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret
Miljöbokslut 2018 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2019-02-21 INLEDNING År 2018 blev ännu ett år då mycket hände inom Gatu- och fastighetskontoret. Vi har under året helt bytt ut vår diesel
Läs merPOSTTIDNING A Framme nästa dag
DPD MILJÖVARUDEKLARATION POSTTIDNING A Framme nästa dag Brevlådan töms Måndag-fredag Sönd- & helgdag För post till hela Sverige och övriga Världen 18.00 Sista minuten Endast Storgatan 13 20.00 Sista minuten
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merTEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK
TEMADAG OM MILJÖFRÅGOR INFÖR UPPHANDLING AV SERVICERESOR OCH SKOLSKJUTSTRAFIK Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08 HUR STÄLLER VI EFFEKTIVA MILJÖKRAV I UPPHANDLINGAR? Länstrafiken Kronoberg 2015-10-08
Läs merProgramförklaring för Miljöfordon Syd
Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merTRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET
TRAFIKKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET 2007-05-23 Kontaktperson exploateringskontoret Hans Söderström Miljö och Teknik Telefon: 08-508 261 23 hans.soderstrom@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2007-06-14
Läs merMiljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )
Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och
Läs merGodsets hållbara resa Distribution till storstaden
Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012
Läs merDHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020
DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål
Läs merDiesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A
Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merHogia Transport Systems
Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både
Läs merVilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c
Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merVOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år
VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik
Läs merMiljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Finns det miljöproblem? Klimatförändringen vår tids största miljöproblem! Utsläpp av ämnen som är hälsofarliga, förorenar, övergöder och försurar Avfall
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merVi antar utmaningen! Är du också med?
Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merMINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL
MINSKA DIN KLIMATPÅVERKAN TILLSAMMANS MED DHL Transporter är en förutsättning för global handel och ett fungerande samhälle. På DHL transporterar vi allt från livsmedel till medicin och byggnadsmaterial.
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merEgenkontrollkampanj transportföretag 2008
MILJÖFÖRVALTNINGEN Egenkontrollkampanj transportföretag 2008 Tillsyn av transporter En rapport från Miljöförvaltningen Katarina Olsson och Emma Nordling Juni 2009, dnr: 2008-003085-206 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merHandlingsplan för minskade utsläpp till luft
PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg, KNEG
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande
Läs merSjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet. Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013
Inge Vierth, VTI Sjöfartens miljöprestanda och bidrag till det hållbara transportsystemet Inge Vierth, VTI Sjöfartshögskolan Kalmar 12 november 2013 Internaliseringsgrader för gränsöverskridande godstransporter
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merMiljözon för tung trafik. Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund
Miljözon för tung trafik Bestämmelser i Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Broschyren gäller från och med april 1998 och ersätter tidigare broschyrer För Lund gäller bestämmelserna från och med 1 januari
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merByråns interna miljöarbete
Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom
Läs merför en bättre miljö Cramo instant ab 2010
för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merPolisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen
Polisens miljöarbete Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Inledning Polismyndigheten ska sträva efter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Begreppet
Läs merHandelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016)
Sid 1 (6) Dokument: Förteckning Betydande och övriga hållbarhetsaspekter, USBE:s arbete för en hållbar utveckling utgår från verksamhetens betydande hållbarhetsaspekter och deras påverkan på miljö och
Läs merMiljöredovisning Greencarrier 2014
Miljöredovisning Greencarrier 2014 Miljöredovisning 2014 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera
Läs merJämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter
Jämförande studie över godstransporternas externa kostnader och avgifter Inge Vierth, VTI Seminarium Hur ska sjöfarten utvecklas i östra Mellansverige Västerås, 2 april 2014 Externa (marginal)kostnader
Läs merMILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015
MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda
Läs mer2014-03- 14. Trafikkontoret. Avdelning Avfall. Nils Lundkvist. nils.lundkvist@stockholm.se 2014-03-14. Ett hållbart samhälle.
2014-03- 14 Trafikkontoret Avdelning Avfall Nils Lundkvist nils.lundkvist@stockholm.se Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Ett hållbart samhälle 2013-09-26 Sida 2 1 Insamling av hushållsavfall
Läs merGemensamma miljökrav för entreprenader
Gemensamma miljökrav för entreprenader 2012 Gemensamma miljökrav för entreprenader Förutsättningar och tillämpning Dessa krav syftar till att åstadkomma miljönytta på ett kostnadseffektivt sätt vid genomförandet
Läs merPM Utsläpp till luft SÄLENFLYG AB. Sälen Trysil Airport. Slutversion. Göteborg
SÄLENFLYG AB Slutversion Göteborg 2009-11-30 Datum 2009-11-30 Uppdragsnummer 61400621468000 Utgåva/Status Slutversion SILLÉN GUSTAV Uppdragsledare Håkan Lindved Handläggare Ramböll Sverige AB Box 5343,
Läs merHandbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer
Bilaga 6:1, bränsleförbrukning och trafikarbete för år 2016 Scenariot bygger på HBEFA3.2-modellen, SE_Emission_90_16_35_FEB_2017 na inkluderar körning med varm motor, kallstarter, avdunstning samt försämring
Läs merVilka resor tror du är bäst för miljön?
Vilka resor tror du är bäst för miljön? En resa mot en bättre miljö Att kunna resa är en självklarhet idag. Det väldiga transportsystem vi skapat omkring oss är faktiskt förutsättningen för ett välfungerande
Läs merBILAGA 2.2: MILJÖKRAV
KOLLEKTIVTRAFIKMYNDIGHETEN I VÄSTERNORRLANDS LÄN DNR: 13/00266 2014-12-01 UPPHANDLING SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK 2015 BILAGA 2.2: MILJÖKRAV Sida 1 (5) Bilaga 2.2 Miljökrav SÄKO 2015 Sida 2 (5) Innehåll 1.
Läs merMiljöpolicy. Miljökonsekvensbeskrivning
Miljöpolicy Policy 1 av 5 2012-12-01 Miljöpolicy Vi på Top Städ jobbar efter principen att jordens resurser är ändliga, att klimatförändringarna är ett faktum och att vi har ett ansvar gent emot kommande
Läs merMotala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle
Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar
Läs merMiljöredovisning Greencarrier 2012
Miljöredovisning Greencarrier 2012 Förord Greencarrier har sedan en längre tid ett etablerat miljötänkande och vi har alltid eftersträvat resurssnåla logistiklösningar för att minimera vår miljöpåverkan.
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merMiljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)
Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB (Rev. 2018) Innehåll Varför ett miljöledningssystem? 2 Miljöpolicy 2 Miljömål 3 Miljöprogram 4 Ledningens ansvar 11 Varför ett miljöledningssystem? Vårt miljöledningssystem
Läs merMiljöpolicy Miljöpolicy
För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande
Läs merStockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG
Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen
Läs mer01 Allmän lagstiftning
01 Allmän lagstiftning ISO 14001 - Lagefterlevnad Fråga 1 - Introduktion Ett krav för att Stockholms universitet ska bli miljöcertifierat enligt ISO 14001 är att vi följer miljölagstiftningen. För att
Läs mer1
www.lindbytvatten.se 1 Miljö, kvalitet och arbetsmiljö www.lindbytvatten.se 2 I samklang med naturen Miljö och kvalitet Vi vidtar aktivt åtgärder för att förebygga och minimera miljöpåverkan. Samtliga
Läs merMiljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret
Miljöbokslut 2017 Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret 2018-09-12 INLEDNING År 2017 blev ett miljöintensivt år för Gatu- och fastighetskontoret. Under året bestämde vi oss för att införa ett
Läs merKollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön
Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merMiljöredovisning 2012
Miljöredovisning 2012 Innehåll - VD har ordet - Intermodalitet - City Logistik - Utlastning - EURO-prestanda och åkar krav - Hur beräknar vi kunders emissioner? - Nya utsläppsregler för sjöfarten TransFargo
Läs merRiktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016
Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som
Läs merSamarbeten en väg till
Hur företag hanterar sina inköp av transporttjänster har stor inverkan på deras kostnader och service, men även på transportsektorns utveckling. För att öka kunskapen om hur och vilka transporttjänster
Läs merMILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik
Läs merFö4 Vägtransporter. Agenda. Fordon och begränsningar (1) Johanna Törnquist Krasemann. Vägtransporters förutsättningar
Fö4 Vägtransporter Agenda Vägtransporters förutsättningar Resursutnyttjande och betalande frakt Farligt gods på väg ADR Klimatpåverkan och tekniska lösningar Vägverket, politiska styrmedel och avgifter
Läs merRegionala effekter. Lokala effekter. Globala effekter. Kretsloppstänkande. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys
- En metod att beskriva en potentiell miljöpåverkan av en nyttighet (produkt, tjänst eller aktivitet) under hela dess livscykel. -en av de mest etablerade metoderna för miljösystemanalys Lokala effekter
Läs merMiljökrav Skolskjutsar
Miljökrav Skolskjutsar Miljökrav Skolskjutsar Stadskontoret upphandlingsenheten 2011-10-11 1 av 6 Bakgrund Jönköpings kommun köper årligen varor, tjänster och entreprenader för cirka 2000 miljoner kr.
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merMiljöredovisning 2014
Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.
Läs merobilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige
obilitet & Klimat u utvecklingsområden för Schenker Sveriges rikesverksamhet Bo Hallams Marknadsdirektör Schenker Sverige 1 avajer och klänningar växer som bekant inte i tikerna, och bomullen växer inte
Läs merREDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015
REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s
Läs merTRAFIK AB. Kalmar 2008-06-04. Thomas Rehnström
KALMAR LÄNS L TRAFIK AB Kalmar 2008-06-04 Kalmar kommun Under flera år haft processen igång om vilka kommunala fordon som kan nyttja biogas Ansökan om KLIMP bidrag till biogasbussar Upphandling linjetrafik
Läs merKöpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet
Köpa miljöbil med nya upphandlingsdirektivet Jonas Ericson Miljöbilar i Stockholm Juridiken Direktiv 2009/33/EU om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon Lag (2011:846) om miljökrav vid
Läs merKLIMATPÅVERKAN OCH LUFTKVALITET
KLIMATPÅVERKAN OCH LUFTKVALITET Två centrala frågor för Volvos miljöarbete AB Volvo (publ) 405 08 Göteborg Telefon 031-66 00 00 www.volvo.com Nr. 949-001-2002-04 Inledning 3 äl fungerande transporter är
Läs merMiljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter. Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet
Miljöstyrningsrådets kriterier för fordon och transporter Joakim Thornéus, Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets uppdrag är att erbjuda vägledning för hållbar upphandling, miljöledning
Läs merSjälvkörande fordon Vad kan uppnås? Barriärer att lösa! Mårten Johansson, teknikchef Sveriges Åkeriföretag
Självkörande fordon Vad kan uppnås? Barriärer att lösa! Mårten Johansson, teknikchef Sveriges Åkeriföretag DISPOSITION Självkörande fordon Vad uppnås, miljö, trafiksäkerhet, ekonomi? Hantera barriärer.
Läs mer