Hur har vi sett på konsekvenserna av allvarlig psykisk sjukdom?

Transkript

1 Litteratur: Lundin och Ohlsson

2 Hur har vi sett på konsekvenserna av allvarlig psykisk sjukdom? 60- tal: 70-tal: 80-tal: 90-tal: Institutionsskador Positiva symtom (hallucinationer, tankestörningar, vanföreställningar) Negativa symtom (apati, autism, glädjelöshet, brist på energi och engagemang) Funktionshindret i fokus, inte sjukdomen. Forskning kring kognition och kognitiva nedsättningar. forskning om omgivningens påverkan

3 Målgruppen? i inventeringen vid Psykiatrireformen Tidigare nästan uteslutande personer med psykossjukdomar Idag: även neuropsykiatriska tillstånd, missbruk och personlighetsstörningar Uppskattningsvis personer i Sverige med psykiska funktionsnedsättningar

4 Den målgrupp som Nationell psykiatrisamordning definierat består av personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. (Socialstyrelsen hämtat: januari 2011)

5 Det syns inte men det märks.. Vi möter en människa som ser, hör, kan tala och röra sig. Men vi förstår inte att denna människa saknar förmåga att använda sin syn, hörsel, tal och rörelseförmåga på ett adekvat sätt.

6 God funktionsförmåga vid psykiska funktionsnedsättningar: Beroende på: Kvarvarande socialt nätverk (relationer) Stöttande anhöriga Samhällsbaserat stöd av välutbildad personal

7 Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) ICF består av två delar, vardera med två komponenter: 1. funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer B. aktiviteter och delaktighet 2. kontextuella faktorer som omfattar A. omgivningsfaktorer B. personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF).

8 Klassifikationen ICF ger möjlighet att beskriva en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell. Kompletterar diagnossystemet ICD 10 (WHO) Kan dock vara svårt att veta vad som är funktionsnedsättningar och vad som är resultatet av understimulans, ekonomiska faktorer och omgivningsfaktorer

9 Syftet med ICF är att: Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer. Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso-och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder. Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso-och sjukvården, service-och tjänsteverksamheter över tid. Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.

10 Kognitiva funktioner De processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information Förmågan att tänka, minnas, känna och lära Kognitiva funktioner skapar ordning

11 Kognitiva funktionsnedsättningar Kan leda till svårigheter att minnas Planera Lösa problem Orientera sig i tid och rum Förstå ord och tänka abstrakt

12 Många tillstånd kan ge kognitiva nedsättningar Multipel Skleros Cancer Infektioner Demenssjukdomar Stroke Stress- och utmattningssyndrom

13 Psykiska funktionsnedsättningar: Är orsakade av psykiska/neuropsykiatriska sjukdomar och tillstånd Psykossjukdom Affektiva sjukdomar Aspergers syndrom (Blev diagnos 1988) ADHD

14 Om man har störningar i en eller flera kognitiva funktioner kommer man ha svårt att ta hand om sig själv, umgås med andra och arbeta. Funktionsnedsättningar kan fluktuera, alltså ändras över tid, behöver inte vara konstanta. Funktionshinder uppstår om den omgivande miljön inte kan kompensera för funktionsnedsättningarna

15 Hur vi fungerar och samspelar med omgivningen styrs av ett komplext samspel mellan olika hjärnstrukturer, kognitiva funktioner, den omgivande livsmiljön och samhällsstrukturen.

16 Funktionsförmåga och funktionsnedsättning Automatisering (automatiskt agerande i vardagliga situationer) Nedsättningar gör vardagssysslor till en kraftansträngning Nedsättningar i exekutiva funktioner innebär en oförmåga att tillägna sig ett vardagligt automatiskt handlingsmönster, vilket är grunden för ett fungerande socialt liv.

17 Funktionsförmåga och exekutiva funktioner (samlingsnamn för många funktioner): Förmåga att ta initiativ Tidsuppfattning. Förstå orsak och verkan Planerings- och organisationsförmåga Förmåga att skapa struktur i vardagen Förmåga att motivera sig själv Förmåga att skjuta upp tillfredsställelse Förmåga till automatiskt agerande Förmåga att fokusera uppmärksamheten Hålla kvar uppmärksamheten eller fördela den Kunna värdera sina egna prestationer

18 Hur hjälpa vid nedsättning i exekutiva funktioner? Ge initiativstöd Göra dagen förutsägbar Skapa struktur Använda schema Hjälpa till att fokusera och vidmakthålla uppmärksamhet Skapa en tydlig bild av det personliga målet Hjälpa till att motivera, ofta Ge information om kognitiva nedsättningar

19 Nedsättningar i central coherenceatt foga ihop delar till helhet Oförmåga att tolka sociala och känslomässiga sammanhang Kontaktskygghet Tillbakadragenhet Svårt att förstå sig på mötet med andra människor Svårt att skapa sammanhang och mening Tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck svårt Hamnar lätt i sociala sammanhang som misstolkas, personen blir lätt sedd som udda friktionsinteraktion -de sociala konsekvenserna gör att många inte vågar ta fler kontakter, självförtroendet sjunker, riskerar att bli sedd som ännu mer udda etc Inre världen ofta viktigare än yttre

20 Hur hjälpa vid nedsättningar av central coherence Grundläggande kommunikationsfärdigheter Föra ett vardagssamtal Förmåga att lösa allmänna vardagsproblem Förmåga att lösa konflikter i vardagslivet Social färdighetsträning, typ ESL

21 Lösa vardagsproblem Identifiera problemet Lista tänkbara lösningar För/nackdelar med lösningssätten Bestäm ett lösningssätt Planera genomförandet Genomför planen Utvärdera

22 Störningar i abstrakt tänkande Svårt att förstå övergripande begrepp Svårt att se helhet, fastnar lätt i detaljer Tolkar ordspråk och uttryck ordagrant Svårt att föreställa sig sånt man inte upplevt Ska vi hoppa över maten? Kan du ge mig ett handtag? Du måste se upp vid övergångsstället!

23 Hur hjälpa vid störningar av abstrakt tänkande? Inte använda bildspråk Inte använda liknelser Inte använda ordspråk Ge förklarande struktur (framing) Göra okända förhållanden levande Studiebesök på nya platser Konkret tal och tänkande Använd kreativa metoder Undvik ironi, sarkasm, var varsam med skämt.

24 Kroppsuppfattning och stresstålighet Vid kognitiva nedsättningar: Stressöverkänslighet Svårt att habituera Försämrad feedback från kroppen Överkänslig för sinnesintryck Sömnstörningar

25 Hur hjälpa vid stress och störningar i kroppsuppfattning? Skapa lugna miljöer Ge hjälp med avslappning Ge hjälp med stresshantering Normalisera sömnen

26 Minnesfunktion Hjälper oss att skapa sammanhang Lära oss praktiska, Känslomässiga och Teoretiska färdigheter

27 Minnesstörningar Svårt med närminnet Svårt att lära in nya saker-tar tid Försämrat mellanminne Svårt att plocka fram rätt kunskap vid rätt situation Svårt att generalisera kunskap Nedsatt koncentrationsförmåga Svårt att hålla i en längre konversation, att läsa, se på film, komma ihåg uppgifter

28 Förlust av minnesförmågor kan göra att personen förlorar delar av sig själv, sin historia, kontrollen över nuet och delaktigheten i sin egen framtid

29 Procedurelltminne (automatisering) Vaneminne, handlar om motoriska färdigheter som att cykla, köra bil, borsta tänderna. Vi plockar fram kunskapen på ett omedvetet plan Använder oss av dessa minnen för att lära in gamla kunskaper på nytt, (laga mat) Kunna använda en Nokia fast man själv använder en Erikssonmobil

30 Perceptuell priming Ett slags associationsminne Nödvändigt för att överleva Också omedveten nivå Får oss att rikta uppmärksamheten åt visst håll (texvi reagerar vid brandrök)

31 Semantiskt minne Ett slags faktaminne Vi vet inte hur vi fått kunskapen-vi bara vet. Som att Köpenhamn är Danmarks huvudstad. Skapar möjlighet att tänka på saker som inte finns i den omedelbara miljön.

32 Episodiskt minne Personligt minne för upplevda händelser erfarenheter, upplevelser och fakta som byggs upp hela livet Bedömer sammanhang i tid och rum. ( Imorse, för 5 år sen) Förmåga att mentalt kunna resa i tiden och tänka både förfluten tid och framtid Störningar i det episodiska minnet-svårigheter att få tillgång till det man lärt sig tidigare och att ha tillgång till sin livshistoria

33 Arbetsminne-primärt minne Håller aktuell information tillgänglig under den stunden informationen behövs Ex. Rätt antal skopor när vi kokar kaffe, föreläsa.. Hålla tråden i ett samtal Ta emot och utföra instruktioner Avgörande för att koncentrera oss Kan tränas upp! Påverkar sociala situationer-om du bara minns de två sista orden i en konversation kantolkas som brist på närvaro, ointresse Många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ett begränsat arbetsminne.

34 Forts. arbetsminne Nyckel till inlärning och uthållighet Kognitiv träning: Ökad koncentrationsförmåga Ökad impulskontroll Kunna hålla flera bollar i luften Komma ihåg var man lägger sina saker Minnas det man läst Kunna lyssna utan att avbryta

35 Hur hjälpa vid minnesstörningar? Eliminera stress (avskärma stimuli) Stärka uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Skriva ner instruktioner, även enkla saker Upprepa saker ofta Säga saker på flera olika sätt Be om återkoppling för att se om personer har uppfattat saker rätt Rollspela nya beteenden Använda visuellt stöd i information Tydlig information Säg vad personen ska göra, inte vad han inte ska göra

36 Theoryof mind Handlar om inlevelseförmåga Störningar i theory of mind innebär: Att inte förstå att andra tänker Att inte förstå att andra har känslor Konsekvenser: att personen riskerar att uppfattas som känslokall, hjärtlös, okänslig, taktlös.

37 Hur hjälpa vid störningar i theory of mind? Förutsätt aldrig att personen kan läsa mellan raderna, eller per automatik kan tolka kroppsspråk och ansiktsmimik Var aldrig anklagande! Försök behålla lugnet om du blir utsatt för en sådan persons agerande. Is i magen. Sänk känslotrycket till en lugn och saklig nivå. Informativ och rak kommunikation, på ett snällt sätt.

38 Motivation = är en önskan att genomföra något samt drivkraften att åstadkomma något Vi är inte alltid medvetna om vad som driver oss -biologiska -psykologiska -sociala behov

39 Vad skapar motivation? Ett sätt att skapa motivation är att skapa inre bilder som styr handlingarna mot mål längre fram i tiden Vid kognitiva nedsättningar: kan vara svårt att skapa inre motivation... Eller kan vara svårt att hitta startknappen trots motivation.... Svårigheter att bibehålla motivation..

40 Med rätt stöd och hjälpmedel Kan man förbättra, vidmakthålla och kompensera för en nedsatt eller förlorad funktion Undvika hinder i miljön Rätt bemötande kan vara den avgörande nyckeln till återhämtning Dåligt bemötande av människor med svåra psykiska besvär kan förvärra deras tillstånd.

41 Ta reda på behov Arbetsterapeuter-att se personen in action skapar bättre underlag, ser resurser, svårigheter. Tänker kompensatoriskt. Person i situation. Nätverkskartor-berättelser som vad som inte fungerar, vad som fungerar Personens egna önskemål och målsättningar Utvärdera insatser regelbundet, behöver något ändras? Vad, hur, varför

42 Förhållningssätt Kontinuitet i relationerna, minimera antalet inblandade personer Empatiskt förhållningssätt Acceptera att arbeta på klientens villkor Söka motivera Lyssna, vara lyhörd, tålamod Kan situationsanpassa Skapa trygghet Kan inge hopp Gränsdragningsförmåga mellan yrke och privatliv

43 Tillgängligt och kontinuerligt socialt stöd: Leder till positiva förändringar inom områdena sociala kontakter, sociala förmåner, nära relationer, psykologiska problem, psykotiska symtom, problem med kost och föda, samt information om hälsa och behandling. Minskat antal vårddagar Samhällsekonomiska vinster

44 Enkla hjälpmedel Autogiro på räkningar Pedagogiska kokböcker och städinstruktioner Mobiltelefonen som påminnare vid medicintider, möten Checklistor för aktiviteter och hushållsarbete Whiteboard Almanacka Papper och penna, att göra listor SMS-påminnelser Färgkoda Uppmärkning av garderober och kök, bokhyllor etc

45 Struktur: Daglig sysselsättning eller arbete Anpassad efter var och ens förmåga Ger struktur på dagen och innehåll Bryter isolering och passivitet Möjliggör social isolering Stärker identiteten/ökar självständigheten Högre livskvalitet