Utbildningssociologi, klassiska och moderna traditioner

Transkript

1 Utbildningssociologi A, 30 hp, HT 2010 Utbildningssociologi, klassiska och moderna traditioner Föreläsning 4, del II: Symbolisk interaktionism och etnometodologi Torsdag den 2 december 2010 Mikael Palme <mikael.palme@edu.uu.se>

2 / / in the first and last instances human society consists of people engaging in action. Herbert Blumer

3 Några allmänna idéhistoriska rötter Weber: metodologisk individualism intresset för motiv och drivkrafter för handlandet förståelsesociologi Durkheim: sociala (kollektiva) representationer Fenomenologin (Husserl): läran om hur världen framträder, den första erfarenheten av världen det går inte att skilja det som varseblives från själva varseblivningen som akt världen kan inte observeras utan att den ges mening, utan intention MEN: ovanstående är framför allt mycket allmänna likheter. Få av de symboliska interaktionisterna var exempelvis inspirerade av fenomenologin, under det att etnometodologins program påverkades av den speciella variant av fenomenologi som Schütz införde i USA. Weber var för många känd främst genom den läsning av honom som strukturfunktionalisten Parsons gjorde. Vissa läste och tog intryck av Durkheim, exempelvis Goffman

4 Alfred Schütz ( ): Der sinnhafte Aufbau der sozialen Welt: eine Einleitung in die verstehende Soziologie, 1932 (The Phenomenology of the Social World) livsvärlden: Således pekar varje vetenskap om den sociala världens betydelse tillbaka på de meningsfyllda handlingarna I den sociala världens liv, vår vardagliga erfarenhet av andra människor samt vår förståelse av tidigare betydelser och av nya meningsfulla beteenden begrepp av första ordningen, common sense-erfarenheten, Intersubjektivitet: livsvärlden är varken min privata värld eller din privata värld, inte heller min värld plus din värld, utan en värld av våra gemensamma erfarenheter Inspiration för Harold Garfinkel och etnometodologin

5 Chicagoskolan Uppstår före första världskriget Den första sociologiska institutionen i USA Den första generationen (Park och Thomas ledande namn): Studier av urbanisering, sociala organisationer, rasrelationer (exempel: studier av danshallar, kyrkor, lokal tidningspress, lokal politik, valröstande och valdeltagande) Den andra generationen (bl a : Studier av bland annat kriminalitet, avvikande grupper, (deviance) subkulturer, street corner sociology Den symboliska interaktionismen växer fram inom denna andra generation och påverkas av andra inriktningar inom Chicagoskolan Chicagoskolan i opposition till den dominerande strukturfunktionalismen hos Parson och dess makroperspektiv

6 G.H. Mead Filosof, verksam vid psykologiinstitutionen i Chicago Mind, Self and Society (1934) Det individuella medvetande skapas i en social process I interaktion med andra (dvs. inte individualpsykologi). Social process föregår den individuella erfarenheten The self is something which has a development; it is not initially there, at birth, but arises in the process of social experience and activity, that is, develops in the given individual as a result of his relations to that process as a whole and to other individuals within that process Significant gestures (meningsbärande gester) ofta inte medvetna Significant symbols (meningsbärande symboler) utvecklas till symboler i bland annat språk Symbolisk interaktion : sker genom delade symboler som ord, definitioner, roller, gester, ritualer MEN: Inte så uppenbart att Mead påverkade de symboliska interakrionisterna mer än ytligt

7 (Mead, forts.) Jaget (Self) är aktivt och avgör hur det ska handla I ljuset av andras uppträdande Den generaliserade andre andra som representanter för, bilder av, handlingar, värden, attityder Två poler i Jaget (Self): (1) Me the sociala jaget som återspeglar den generaliserade andre (2) I det inre jaget som reagerar på - svarar på - Me

8 Etnometodologin Harold Garfinkel (1917- ) Vardagslivet Vardagslivet metod: typifiering och klassifikation Analys av outtalade regler för meningsskapande, ofta omedvetna Ex. bordsetikett Etnometodologi: använda den folkliga metoden men systematiskt och vetenskapligt, dvs. bygga upp abstrakta begrepp utifrån existerande vardagskunskap så som denna kommer till uttryck i exempelvis samtal Accountability etnometodologin ska åstadkomma adequate accounts av hur människor resonerar och handlar i betydelsen att dessa är både begripliga redovisningar och trovärdiga Indexikalitet enskilda uttryck som signalerar en hel social värld, som är index på denna sociala värld uppbyggnad och föreställningar

9 Herbert Blumer( ) Chicagoskolan, myntar utrycket social interaktionism Symbolic Interactionism: Perspective and Method (1969) Meaning Significant Gestures Interpretation Howard S. Becker (f. 1928) Chicagoskolans andra generation Boys in White: Student Culture in Medical School, 1961 (med Blanche Geer, Everett C. Hughes and Anselm Strauss) Outsiders: Studies in the Sociology of Deviance, 1969

10 Erving Goffman Några centrala studier: The Presentation of Self in Everyday Life, 1959 Asylums: Essays on the Social Situation of Mental Patients and Other Inmates, 1961 Behavior in Public Places: Notes on the Social Organization of Gatherings, 1963 Stigma: Notes on the Management of Spoiled Identity, 1963 Interaction Ritual: Essays on Face-to-Face Behavior, 1967 Relations in Public: Microstudies of the Public Order, 1971 Frame analysis: An essay on the organization of experience, 1974 Gender Advertisements, 1979 Forms of Talk, 1981

11 Goffmans dramaturgi All the world s a stage And all the men and women merely players. They have their exits and their entrances; And one man in his time plays many parts Jacques i Shakespeares Som ni behagar (As You Like It) Teatermetaforen Regions: Front stage, Back stage, Outside; transition Roles, Gestures Self presentation (Impression Management, Self Enhancement, Self Monitoring, Self Disclosure) Exempel: Accounts: Excuses, & Justifications

12 Asylums (1961) Del I: On the Characteristics of Total Institutions Jaget (Self) avkläds sina vanliga attribut och de alternativa arenor där det kan normalt upprättas, allt reduceras till ett helt kontrollerat rum Vardagsspråket som återspegling av mening Rikligt med begrepp av metaforisk karaktär: mortification of the Self, contaminative exposure, looping, osv. Beskrivning av fundamentala aspekter av totala institutioner, exempelvis ptskillnadenmellan innanför och utanför, och av ritualer Ordval som för tankarna till Mead, exempelvis the significant other Närmast durkheimsk ansats: det är den sociala världen som påtvingar jaget mening och avgränsar dess möjligheter Del III: The underlife of a Public Institution Mindre durkheimiansk, uppmärksammar motstrategier hos de intagna En lite allmän jämförelse kan göras med Meads distinktion mellan Me och I.