Ekonomiska konsekvenser Kommunens bidrag grundar sig på folkmängd och var 2011, :-

Transkript

1 Uppvidinge tjänsteskriv Risk- och sårbarhetsanalys 2012 S ammanf attning Risk- och sårbarhetsanalysen ligger till grund för Länsstyrelsens och MSB:s bedömning av kommunernas uppfyllelse av kraven för statsbidrag för beredskapsverksamheten. Bidraget ska tjäna som en komplettering av de satsningar kommunen gör för att vidta åtgärder som gör kommunen mindre sårbar vid ohka former av kriser. Ekonomiska konsekvenser Kommunens bidrag grundar sig på folkmängd och var 2011, :- Beslutsunderlag Risk- och sårbarhetsanalys 2012 Säkerhets- och beredskapssamordnarens tjänsteskrivelse, Förslag till beslut Föreslå kommunfullmäktige godkänna Risk- och sårbarhetsanalys 2012 Beslutsexpediering Säkerhets- och beredskapssamordnare Anders Wikander Säkerhets- och beredskapssamordnare Kommunledningsförvaltningen Box 59, Åseda Besök: Kyrkbacken anders.wikander@uppvidinge.se rn.uppvidinge.se

2 Uppvidinge K O M M U N

3 INNEHÅLL 1 Uppvidinge kommun sid 1 2 Arbetsprocess och metod sid 4 3 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område sid 7 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter och kritiska beroenden sid 8 4:1 Drivande faktorer sid 9 4:2 Orsaker - identifiering av risker sid 10 4:3 Allvarlig störning/bortfall viktiga resurser sid 13 5 Särskilt viktiga resurser för att hantera extra ordinär händelse sid 27 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet sid 28 7 Bedömning av krishanteringsförmåga sid 31 8 Genomförda åtgärder sid 34

4 1 Uppvidinge kommun Uppvidinge kommun är en glesbygdskommun med en yta av 1178 km2. 80% av ytan består av skog och kommunens innevånare är ca 9500 och ca 8 inv./km2. Vi har 231 sjöar som är större än lha. De största orterna i kommunen är Åseda där det mesta av kommunens administration är belägen, Lenhovda, Alstermo/Älghult samt Norrhult/Klavreström. Vägarna som korsar kommunen är väg 23 och 31. Uppvidinge är en kommun med gamla anor. Då den nya kommunen skulle bildas 1971 sammanföll dess gränser till stora delar med gamla Uppvidinge härad, och den nya kommunen övertog det gamla häradsnamnet. Kommunens vapen domineras också av häradssigillets lilja från 1568 Den övre delen av kommunen är belägen mitt i Småland. Större orterna runt kommunen är Växjö, Vetlanda och Kalmar med vilka bussförbindelser finns. Sysselsättningen i kommunen består av småföretagarverksamhet samt ett antal större dominerade företag. Inom kommunen finns upprinningsområden till tre vattensystem, Emån, Mörrumsån och Alsterån. Våra vattentäkter är borrade brunnar, avfall forslas till närliggande kommuners värmekraftverk. Vi har ca 6 mil till kärnkraftverken i Oskarshamn. Uppvidinge Kommun

5 2 Arbetsprocess och metod Risk och sårbarhetsanalys, RSA, ska vara en fortgående process då förutsättningarna hela tiden ändras och riskområden uppstår som bör analyseras och bearbetas. Tidigare har RSA utarbetats utifrån metoden ROSA och många av de riskområden som identifierades under den processen återfinns fortfarande i sammanställningen av identifierade risker 2011 Riskhanteringsgrupp Ansvarig: Säkerhets- och beredskapssamordnare Anders Wikander, Kommunledningsförvaltningen Gruppens sammansättning: Gruppen skall bestå av minst en representant från varje förvaltning som har god kännedom om förvaltningens organisation och verksamhet och som har mandat att framföra förvaltningens åsikter i gruppen. Gruppens syfte: Syftet med gruppens arbete är att göra en risk- och sårbarhetsanalys över kommunen som helhet och som skall ligga till grund för säkerhetsarbetet totalt i kommunen. Många risksituationer kan kanske med enkla medel förebyggas medan andra fordrar stora investeringar och insatser. Syftet med analysen är också att medvetandegöra alla anställda och politiker i kommunen om de risker och den sårbarhet som finns och även kunna ligga till grund för förbättringsåtgärder och investeringar för en säkrare kommun. Hur går arbetet till?: Gruppen arbetar utifrån metoden ROSA enligt följande steg: 1. Förankring och planering 2. Grovanalys av händelser 4

6 3. Djupanalys av scenarier 4. Sammanvägning av riskbild 5. Riskanalysgruppens beslut 6. Beslut Kommunstyrelsen 7. Genomförande i verksamheten Gruppen skall även diskuterar fram vilka gemensamma åtgärder som kan göras och även prioritera vilka åtgärder som är viktigast att åtgärda för att kommunens verksamhet skall fungera vid en extraordinär händelse eftersom många händelser som kan inträffa kommer att beröra alla förvaltningar. Gruppen är alltså i sig själv ingen operativ grupp som skall träda i kraft om något händer utan arbetet går enbart ut på att lyfta fram de händelser som kan inträffa och inlemma dessa i respektive förvaltnings beredskapsplaner. Riskcirkeln är ett sammandrag av utgångspunkterna i olika kombinationer för framtagande av risker och scenarier i kommunen Scenarior Scenariobeskrivningarna ska tjäna som underlag för fortsatt diskussion och värdering i olika förvaltningar och bolag. Respektive scenario ska utvecklas enligt följande mall: En bakgrund till valet av scenario. Denna del skrivs lämpligen sist och kan innehålla statistik, beskrivning av trender, exempel på händelser etc. En beskrivning av scenariot. Här beskriver man scenariot med tidpunkt, plats, omfattnig, händelseförlopp etc. En bedömning. Bedömningen beskriver hur man bedömer att verksamheten (gäller hela kommunens verksamhet) klarar av att hantera scenariot. Åtgärdsförslag. Här tar man upp förslag till åtgärder för att dels minska risken för att händelsen faktiskt ska komma att inträffa, dels bli bättre på att hantera den om den trots allt inträffar. Det är viktigt att scenariobeskrivningarna görs med utgångspunkt från konsekvenserna för verksamheterna. Som exempel kan vi ta ett långvarigt elavbrott. Det viktigaste är inte att beskriva scenariot sett ur elsystemets funktion. Det är konsekvenserna för socialtjänsten, skolan, industrier, allmänhet, affärer etc som är det intressanta.

7 Av detta följer också att den eller de som har ansvar för ett visst scenario ska ta kontakt med, och engagera, övriga förvaltningar som kan vara berörda. Samtidigt är det viktigt att i det här läget hålla beskrivningarna på en lagom nivå. Scenariobeskrivningarna för ROSAprocessen bör kanske ligga på 2-4 sidor A4. Därutöver kan man komma överens om att ta vissa scenarier och göra mer omfattande utredningar för dessa. Den delen hänger naturligtvis samman med ROSA-processen, men är i någon mening ett eget litet projekt. RHG enades om att gå vidare med följande riskgrupper för en djupare analys. Varje grupp representerar en viss typ av konsekvenser som kan drabba samhället. Den eller de som har fått i uppdrag att utveckla ett scenario för respektive grupp, väljer själv händelse, rubrik, beskrivning etc för detta. Den eller de förvaltningar som i första hand arbetar med resp scenario, ska ta hjälp av andra som bollplank eller därför att de kan bli berörda och därför måste tillföra information. Räddningstjänsten är en av de resurser som ska användas i det sammanhanget. 6

8 3 Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område MSB:s definition av samhällsviktig verksamhet: "En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor; Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället, Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. " Vårt samhälle måste fungera även vid en allvarlig händelse. Vad som är samhällsviktigt vid en krissituation kan variera beroende på vilka situationer vi ställs inför och i takt med att samhället utvecklas. Det är av största vikt att särskilt viktiga verksamheter klarar av grundläggande samhällsbehov vid allvarlig händelse (t.ex. långvariga strömavbrott, i kombination med kraftig kyla och/eller nederbörd i form av snö eller underkylt regn). Finansiella system Infrastruktur Vatten och avlopp El och värme Säkerhet och trygghet Hälso och sjukvård Kommunikation och media Livsmedel Transporter drivmedel Skolor och barnomsorg Kommunledning Banker och ekonomisystem Vägar, busslinjer Vattenverk, Avloppsreningsverk, ledningsnät, pumpstationer Fjärrvärmeverk, Ledningsnät, Kraftstationer, Reservelverk Polis, Räddningstjänst, väktare Vårdcentraler, Apotek, Omsorgsboende, Ambulans Tv, radio, tidningar, IT, Telefonnät, Rakel Livsmedelsbutiker, transporter, kostenheter Drivmedelsstationer, Godstransporter, persontransporter sjuktransporter, drivmedelstransporter Förskolor, 1-9 skolor Kommunstab, förvaltningsledningar, kommunledning/krisledning 7

9 4 Identifierade och värderade risker, sårbarheter och kritiska beroenden Kronobergs läns kommuner samverkar i krishanteringsfrågor. Växjö kommun har arbetat fram en modell, riskcirkeln nedan, för att kunna överblicka tänkbara risker och dess samband med varandra. Genom att identifiera och bedöma dessa risker ges möjlighet att arbeta förebyggande, för att hindra att allvarliga händelser uppstår samt att hitta lösningar på att hantera och mildra redan uppkomna händelser. Orivande Orsak Allvarlig störning I bortfall av vj<(iga resurser Kritiska beroenden Konsekvens I den yttre cirkeln beskrivs de drivande faktorer som kan påverka den gröna cirkeln, det vill säga orsakerna till den allvarliga störningen. Men orsakerna behöver inte alltid gå utifrån och innåt i cirkeln. Exempelvis kan en naturkatastrof (som jorbävningen i Japani Mars 2011) leda till flertalet stora olyckor, smittspridning, bortfall av el, vatten, telefoni, transporter osv. I kombination med utebliven/missvisande information kan det leda till socialoro, våld och hot, brott och upplopp. Även drivande faktorer som världsekonomin kan påverkas. Påverkan kan alltså ske inåt, utåt och inom fälten i cirkeln. 8

10 Det kan naturligtvis finnas andra faktorer som inte faller in i någon av de andra kategorierna i cirkeln. Det är viktigt att vara öppen för att det som vi idag inte ser som t.ex drivande faktorer, i framtiden kan vara starka indikatorer för allvarliga störningar. Dessa okända faktorer visas i cirkeln i form av ett frågetecken. 4.1 Drivande faktorer Med drivande faktorer avses de yttre faktorer och omständigheter i omvärlden som kan påverka närområdet på ett sådant sätt att allvarliga störningar uppstår. Följande exempel på sådana drivande faktorer finns angivna i riskcirkelns blå fält: Klimatförändringar När klimatet ändras påverkas temperaturer, nederbörd, vindar, vattenflöden m.m Detta kan i sin tur leda till översvämningar, stormar, värmeböljor, torka, jordskred osv. På uppdrag av Länsstyrelsen Kronoberg har SMHI utfört en analys avseende klimatförändringar och förändrade översvämningsriskern i ett framtida klimat. Sammantaget visar analyserna på en temperaturökning på 4-5 grader C mot slutet av seklet. Som en följd av detta kommer vattenflöden att öka under vintern och minska under vår, sommar och höst. Extremväder i form av skyfall och värmeböljor blir allt vanligare och riktigt kalla perioder allt mer ovanliga. Naturtillgångar Den viktigaste naturtillgången för vår överlevnad är vatten. En brist på naturtillgångar, främst då vatten, får följder för vårt sätt att överleva. Naturresurser och naturtillgångar kan indelas i förnyelsebara, ex.v vind, sol, skog respektive ej förnyelsebara, ex.v olja, kol, uran och malm. Resurser är tillgångar som ex.v mat energi och redskap, resurser som nästan alla kommer från naturen ursprungligen. Ej förnyelsebara resurser som kan återanvändas är metaller, sten, sand och grus. Kol, olja, uran, gas och malm är resurser som inte är förnybara och inte kan återanvändas. Hållbara resurser är solstrålningen, vinden, vattnets rörelser, vattenflöden och jordvärme. Energi Vårt samhälle är uppbyggt på att vi använder energi i olika former. Bortfall eller brist på energi kan innebära stora prövningar för vårt moderna samhälle. Energi i form av olja, gas, biomassa, vind, sol, uran och vatten används och omvandlas till el, fjärrvärme, fjärrkyla och förädlade bränslen. Flera av dagens energisystem förbrukar jordens resurser och därmed förutsättningar för vår framtida välfärd och det är därför ett måste att vi drar ner på energislöseriet och forskar fram nya sätt att tillvarata energi. Alla kommuner har deltagit i ett projekt tillsammans med elproducenterna som går under namnet Styrel. Styrel har tillkommit för att man ska kunna optimera elkraften så att man hela tiden ligger på gränsen för hur mycket el som finns att tillgå genom att prioritera elanvändare efter samhällsnytta. Man kan till och från koppla ur elkraften om samhället går över eltillgångarna tillfälligt. Tidigare fanns alltid en reserv på ca 10% att tillgå utöver normalt. 9

11 Politik Politiska beslut som påverkar människors liv fattas inte endast på nationell nivå utan även på i olika regionala och globala forum. Politiska oroligheter någonstans i världen kan i värsta fall leda till krig. Det kan få stora påföljder globalt; ekonomin påverkas, informationen kan utebli eller förvrängas, social oro ökar vilket kan leda till en brottsvåg och eventuella terrorhandlingar, osv. Ett av de största problemen för ett samhälle att bemöta är alla former av våldsam extremism som förekommer inom området politik. Ekonomi Ekonomiska svängningar i världsekonomin påverkar även ekonomin i Sverige. Finansiella kriser har visat sig kunna leda till social oro i form av upplopp och demonstrationer. Finansiella kriser och lågkonjunktur i samband med varandra är mycket svårt att handha i det ekonomiska systemet. Naturkatastrofer Med en naturkatastrof avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. De naturfenomen som kan orsaka olyckor/katastrofer kan delas in i tre huvudgrupper med olika ursprung. FN ger följande definition och indelning: Geologiska (jordbävningar, tsunami, vulkanutbrott, laviner, jordskred etc.) Hydrometereologiska (översvämningar, cykloner, tornados, snöstormar, torka, värmeböljor etc.) Biologiska (Epidemier, smittsamma djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadeinsekter etc.) Sverige har hittills varit relativt förskonade från större naturkatastrofer även om vi haft en del extrema naturhändelser som stormarna Gudrun och Per. I framtiden kommer vi dock troligen att få uppleva fler allvarliga händelser som en följd av vår miljöförstöring samtidigt som vi försöker att förbereda för olika typer av händelser genom att vidta åtgärder i form av planering och organisering för att snabbt kunna vidta rätt åtgärder. Religion Inom de stora religionerna i världen finns det fraktioner av extrema trossamfund. Den religiösa extremismen skapar spänningar och motsättningar som i förlängningen kan leda till social oro, våld/hot, terrorhandlingar och krig. Religiös extremism kan också ta sig uttryck i att exempelvis viktig forskning utsätts för sabotage. 4.2 Orsaker - Identifiering av risker i Uppvidinge kommun Det finns händelser som kan orsaka allvarliga störningar som i värsta fall kan medföra en extraordinär händelse.. Den gröna ringen i riskcirkeln ska åskådliggöra orsakerna till allvarliga störningar. Olika händelsescenarier kopplade till respektive orsak som skulle kunna hända i 10

12 Uppvidinge kommun har identifierats. Många, eller de flesta riskscenarierna har tidigare identifierats i ROSA-modellen. Väder Många av störningarna i vårt samhälle beror på extrem väderlek och att vår teknik inte tål alldeles för stora avvikningar från normala förhållanden. Vi är känsligare för störningar i takt med tenikens framskridande. Dessa avvikelser från det normala kommer dessutom troligen att öka efterhand eftersom vår miljö pga utsläpp försämras trots att krafttag tas för att minska miljöpåverkan. Bl.a kommer troligen ett nytt fenomen som vi normalt inte förknippar med vårt land troligen att kunna inträffa - värmeböljor som kan ha stor påverkan på människors hälsa och orsaka skogsbränder mm. Konsekvenserna av förändringen i vårt klimat kan på lång sikt medföra långvariga avbrott i teknisk infrastruktur som elförsörjning, elektroniska kommunikationer, värmedistribution, transporter och dricksvattenförsörjning. Identifierade riskscenarier kopplade till väder som skulle kunna drabba Uppvidinge kommun och som återfinns i sammanställning och värdering längre bak i detta kapitel. Olycka Olyckor är något som kan drabba allt från enskilda individen till stora grupper, samhällen och världsdelar helt beroende på vilken form av olycka man menar. Konsekvenserna kan också bli vitt skilda. De vanligaste olyckorna är vardagsolyckor och hanteras oftast av sjukvården och räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor, LSO. Identifierade riskscenarier kopplade till olyckor som kan drabba Uppvidinge kommun och som återfinns i sammanställning och värdering längre bak i detta kapitel. Smitta Smittspridning kan få stora konsekvenser för samhället då brist på folk som kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter kan få långtgående konsekvenser. Smittspridningen kan ske som pandemier eller epidemier eller som zoonos till följd av smitta mellan djur och människa eller genom dricksvatten eller mat. Influensaepidemier uppstår årligen i större eller mindre omfattning och vaccinationer blir allt vanligare som förebyggande behandling för att undvika störningar i samhället. Under senare tid har några smittspridningar uppstått som vi tidigare inte sett i den omfattningen nämligen spridning via dricksvattnet av parasiten Cryptosporidium som inträffade i dricksvattentäkter i både Östersund och Skellefteå. Ett förändrat klimat kommer att innebära fler och allvarligare påfrestningar på dricksvattenområdet. Generellt kan sägas att kombinationen smitta - klimatförändringar leder till en allmän riskhöjning för klimatkänsliga sjukdomar. Identifierade riskscenarier kopplade till olyckor som kan drabba Uppvidinge kommun och som återfinns i sammanställning och värdering längre bak i detta kapitel. 11

13 Utsläpp Utsläpp av farliga ämnen kan inträffa dels vid en olycka då ämnet transporteras dels vid en fabrik eller motsvarande där farliga ämnen förekommer och kan innebära större eller mindre störningar i kommunen. Befolkningen i sin helhet skulle kunna drabbas mycket hårt genom att radioaktiva ämnen från kärnkraften spreds över kommunen. Vi har framför allt kärnkraftverket i Oskarshamn som ett hot mot kommunen i helhet. Genomfartsvägarna i kommunen är också en form av hot då farliga ämnen ständigt transporteras mellan olika orter. Farliga ämnen används av många aktörer i samhället, t.ex, inom industrin, forskning, energiproduktion, hälso- och sjukvård mil. Dagligen transporteras dessutom farligt gods både till lands och sjöss och det finns alltid risk för ett utsläpp av farliga ämnen i miljön, t.ex. som en följd av transportolyckor på väg, järnväg eller till havs. Varje år inträffar ett antal oavsiktliga utsläpp av farliga ämnen. Högriskindustrin ex.v. kärnkraftindustrin eller petrokemiska industrin kan orsaka utsläpp pga tekniska fel och andra brister. Identifierade riskscenarier kopplade till olyckor som kan drabba Uppvidinge kommun och som återfinns i sammanställning och värdering längre bak i detta kapitel. Social oro Ökade sociala och ekonomiska skillnader i samhället kan leda till protester och våldsamma upplopp mot politiska beslut som möjliggör segregation och ökat utanförskap. Våldsamma upplopp leder till en ökad belastning på samhällsviktiga verksamheter som polismyndigheter, räddningstjänster, socialtjänster, hälso- och sjukvård mm. Ett minskat förtroende för samhällets institutioner kan också leda till och gynna den organiserade brottsligheten. Identifierade riskscenarier kopplade till olyckor som kan drabba Uppvidinge kommun och som återfinns i sammanställning och värdering längre bak i detta kapitel. Våld och hot Terrorhandlingar, hot och våldsbrott händer varje dag i världen och ibland även i Sverige men kanske inte är så farliga jämförelsevis. Oftast beror dom på ideologisk övertygelse och även ibland ekonomi. Ibland kan dom härröras till psykiska sjukdomar. Organisatorisk brottslighet finns i Sverige men i förhållandevis liten utsträckning jämfört med många andra länder. Den är ändå ett hot mot samhället då samhällsmedborgarna ofta står maktlösa mot mutor, hot,trakasserier. Ofta håller man sig precis i gränstrakten till lagen och är därför svår att hantera för myndigheter. På de sista 20 åren finns nya hot som utvecklats via it-system där intrång i myndigheternas, bankers, företags och privatas ekonomiska system attackeras skedde en självmordsbombning i Stockholm mitt i julhandeln som kunde fått stora konsekvenser, turligt nog misslyckades försöket och det var enbart självmordsbombaren som avled. I Norge 2011 genomförde en ensam gärningsman en massaker på 68 ungdomar med politiska ambitioner. 12

14 Krig När det gäller krig och beredskapen på detta har Sveriges regeringar på senare årtionden graderat ned möjligheten att vi skulle hamna i krig och i takt med detta decimerat möjligheten att försvara oss då man inte kan se några större hot mot Sverige. Vi har däremot under årtionden medverkat i fredsbevarande styrkor. En grundberedskap kommer dock alltid att finnas men slagkraften mot en ev. fiende är mycket liten. Maktmissbruk På senare år har vi sett exempel på maktmissbruk bland anställda och politiker som med hjälp av sin position i samhället låtit sig mutas i olika grad. Om sådant skulle inträffa inom en kommun skulle stora resurser krävas att hantera situationen både gentemot den allmänna opinionen och massmedia. 4:3 Allvarlig störning/bortfall av viktiga resurser En extraordinär händelse är en "sådan händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting". El Konsekvenserna av ett elavbrott riskerar att bli betydande för all verksamhet som är elberoende. Längre elavbrott, ca en vecka, upplevs i det närmaste som katastrofalt eftersom så många verksamheter i samhället är uppbyggda kring det beroendet, medieföretagen, i synnerhet om avbrottet är längre än ett dygn. Alla medieföretag är beroende av el, men knappt hälften av Sveriges stora och medelstora medieföretag har tillgång till reservkraftsaggregat. Nästan hälften av dessa företag klarar inte att driva de viktigaste delarna av verksamheten på reservkraft ett dygn. Endast vart åttonde större medieföretag i Sverige kan hantera en veckas elavbrott med sina befintliga reservåtgärder. Stormarna Gudrun och Per visade att omfattande strömavbrott under vissa omständigheter kan drabba mycket stora områden och bli mycket långvariga. Efter stormarna har de dominerande elleverantörerna säkrat långa sträckor av ledningar genom att dra dessa under jord samt förstärka de som är luftburna på olika sätt. Därmed är det inte säkrat mot alla störningar. Svenska kraftnät har genomfört Styrel som är ett system där man kan koppla bort delar av elkraften vid extrem belastning eller förbrukning och kan därmed säkra elnätet mot total kollaps samtidigt som man rustat ner beredskapen med möjlighet till inkoppling av reservel. Tidigare hade bolagen en större reservkapacitet som fanns att tillgå men i framtiden kan man nog räkna med att man tidvis kommer att koppla bort delar av elnätet vid extrem belastning 13

15 Transporter Samhällets behov av transporter ökar ständigt samtidigt som kostnaderna för alla energislag ökar i snabb takt. Genom politiska åtgärder försöker man hålla igen miljöförstöringen via oljeberoendet samtidigt som behovet av transporter, framför allt med bilar och flyg ökar. Järnvägarna har inte byggts ut i takt med ökningen av transportbehoven och underhållet har inte alls motsvarat behovet. "Just in time" - systemet med små lager kräver att transporter alltid finns tillgängligt samtidigt som sårbarheten blir väldigt stor. Framför allt livsmedel, medicin och drivmedel är känsliga för alla störningar i transportsystemen. Vatten Bortfall av el kan vi oftast klara en kort tid, men värre är det med vatten som är vårt viktigaste livsmedel och som behövs i form av dricksvatten och för daglig hygien, livsmedelhantering och industri. Ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen bedöms få omfattande konsekvenser för kommuner som drabbas och det är ytterst tveksamt om någon kommun på egen hand kan hantera en sådan situation. I samband med avbrottet kan dessutom kvalitetsproblem som kan uppstå beroende på vad avbrottet beror på och hur vattentäkten påverkats av exempelvis förhöjda ytvattennivåer eller inläckande ämnen. Värme Långvarig störning i värmeförsörjningen kan innebära en svår påfrestning för samhället. Vi har ett komplext nätverk av system s om är beroende av varandra för att värmeförsörjningen ska fungera. Fjärrvärme, egen uppvärmning med fasta bränslen, värmepumpar som är beroende av el, olja mm. Hela eller delar av värmeförsörjningen kan slås ut och ju kallare yttertemperatur dess större chans och konsekvens att en stor kris uppstår. Om värmen avstannar helt i ett samhälle uppstår snabbt, redan efter några timmar, problem för delar av de människor som finns i bebyggelsen. Första krisen drabbar, nyfödda som inte kan reglera sin temperatur därefter drabbas äldre och sjuka och efterhand hela befolkningen I varierande grad beroende på yttertemperatur då enda möjligheten kan bli evakuering. Om det blir evakuering som behöver genomföras uppstår nästa problem dels med transportmöjligheter och att hitta plats för större mängd evakuerade på annan ort. Efter stormen Gudrun fick flera människor på landsbygden evakueras trots att det då vara förhållandevis mild temperatur för årstiden. Det stora problemet uppstår om ett större samhälle helt blir utan värme. IT IT system är blir mer och mer ett dominerande verktyg för all hantering av både privat och offentlig styrning av resurser av varierande slag i vårt samhälle. I princip allt är beroende av IT idag. IT-systemen är beroende av teleledningar och elförsörjning men är därmed även mycket sårbara för sådana störningar. Vad som ytterligare gör systemen sårbara är olika former av angrepp inom systemen med brottslig anknytning eller sabotage. System som kan drabbas är samhällsviktig verksamhet, webbsidor, transportsystem, tele- och datanät, eldistribution, finansiella system mm. 14

16 Personal Epidemier, stormar mm kan påverka så att omfattande personalbortfall uppstår som kan få omfattande konsekvenser i samhällsviktig verksamhet. Vi har hittills inte under överskådlig tid drabbats särskilt hårt av sådana incidenter men möjligheten att dessa kommer är stor. Inom Uppvidinge kommun har vi genomfört pandemiplaner där man redan nu kan se hur man ska agera snabbt om det uppkommer sådana situationer och hur man ska tillvarata de resurser som finns på bästa sätt. Telefoni Alla elektroniska kommunikationer är viktiga, framförallt i krissituationer. I samband med långvariga elavbrott blir telefonin snabbt utslagen. Ett system som är följden av hotet mot telefonin är Rakel som utvecklats för att vara mer robust och kunna fungera även i svårare förhållanden och som är Sveriges nationella system för ledning och samordning. Finasiella system Den finansiella sektorn är ytterst viktig i vårt samhälle och måste upprätthållas för att säkra nästan all grundläggande samhällsfunktion. Stora bortfall av el och kommunikation äventyrar snabbt dessa gundläggande funktioner. Ex.v skulle det upplevas som katastrofallt om man inte kan handla på kort i en affär eller ta ut pengar i en kortautomat eller att man inte kan betala sina räkningar via postgiro/bankgiro eller få ut lön, bidrag på internet. De flesta institutioner mer större transaktioner av pengar har efterhand säkrat upp möjligheten att utföra sina uppgifter genom att bygga upp reservkraft som kan hålla igång systemen även vid längre elavbrott. Information Vårt samhälle, idag, beskrivs som ett informationssamhälle där massor av information bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. En betydelsefull del av informationen är att det fungerar under säkerhet vad gäller konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Speciellt viktigt är det med information enligt ovan i samband med kriser i kommunikation med allmänhet och internt mellan olika institutioner. Rakel finns här som ett stöd för att kunna upprätthålla informationen även under kriser då systemet är mer robust än andra kommunikationssystem. Kritiska beroenden Grovanalysen genomfördes som en del i en process för att genomföra en Risk- och Sårbarhetsanalys för Uppvidinge kommun enligt ROSA-metoden. För mer information om vad metoden innebär hänvisar vi till någon metodbeskrivning om ROSA. En källa är Krisberedskapsmyndighetens hemsida: 15

17 Vid grovanalysen identifierades ett antal hot och risker. Därefter värderades dessa avseende hur allvarligt man bedömde respektive hot avseende Sannolikhet (S) och Konsekvens (K). De risker som riskhanteringsgruppen (RHG) identifierade finns redovisade i riskförteckningen nedan. S, sannolikhet beskrivs: K, Konsekvenser beskrivs: 1 Mycket låg 1 Mycket begränsade 2 Låg sannolikhet 2 Begränsade 3 Medelhög sannolikhet 3 Allvarliga 4 Hög sannolikhet 4 Mycket allvarliga 5 Mycket hög sannolikhet 5 Katastrofala Riskerna identifierades individuellt av representanterna. Därefter genomfördes en gemensam diskussion där man bl.a. värderade och grupperade de olika riskerna. Dessa grupper fick sedan tjäna som underlag för en process där vi valde ut ett antal scenarier. Scenarier Scenariobeskrivningarna ska tjäna som underlag för fortsatt diskussion och värdering i olika förvaltningar och bolag. Respektive scenario ska utvecklas enligt följande mall: En bakgrund till valet av scenario. Denna del skrivs lämpligen sist och kan innehålla statistik, beskrivning av trender, exempel på händelser etc. En beskrivning av scenariot. Här beskriver man scenariot med tidpunkt, plats, omfattnig, händelseförlopp etc. En bedömning. Bedömningen beskriver hur man bedömer att verksamheten (gäller hela kommunens verksamhet) klarar av att hantera scenariot. Åtgärdsförslag. Här tar man upp förslag till åtgärder för att dels minska risken för att händelsen faktiskt ska komma att inträffa, dels bli bättre på att hantera den om den trots allt inträffar. Det är viktigt att scenariobeskrivningarna görs med utgångspunkt från konsekvenserna för verksamheterna. Som exempel kan vi ta ett långvarigt elavbrott. Det viktigaste är inte att 16

18 beskriva scenariot sett ur elsystemets funktion. Det är konsekvenserna för socialtjänsten, skolan, industrier, allmänhet, affärer etc. som är det intressanta. Av detta följer också att den eller de som har ansvar för ett visst scenario ska ta kontakt med, och engagera, övriga förvaltningar som kan vara berörda. Samtidigt är det viktigt att i det här läget hålla beskrivningarna på en lagom nivå. Scenariobeskrivningarna för ROSAprocessen bör kanske ligga på 2-4 sidor A4. Därutöver kan man komma överens om att ta vissa scenarier och göra mer omfattande utredningar för dessa. Den delen hänger naturligtvis samman med ROSA-processen, men är i någon mening ett eget litet projekt. RHG enades om att gå vidare med följande riskgrupper för en djupare analys. Varje grupp representerar en viss typ av konsekvenser som kan drabba samhället. Den eller de som har fått i uppdrag att utveckla ett scenario för respektive grupp, väljer själv händelse, rubrik, beskrivning etc. för detta. De tre första scenarierna avser bränder och illustreras av samma risker. Den eller de förvaltningar som i första hand arbetar med resp scenario, ska ta hjälp av andra som bollplank eller därför att de kan bli berörda och därför måste tillföra information. Räddningstjänsten är en av de resurser som ska användas i det sammanhanget. Brand i äldreboende, Institution Förvaltningar: Soc Scenariot ska beskriva en brand på institutionsboende. Brand i äldreboende, Serviceboende Förvaltningar: Soc Scenariot ska beskriva en brand på seviceboende. Brand på en skola Förvaltningar: BUF Scenariot ska beskriva en brand på en skola. Risker som underlag för brand-scenarierna F=förvaltning S=sannolikhet K=konsekvens Nr Riskbeskrivning F s K 11 Brand i förskola Brand bryter ut under fm när det är som mest barn närvarande. Små barn i åldern 1-5 år, ca 40 st. 17 Brand i verkstad och kemi Brand i verkstad - överhettning i maskiner / Gas Brand under kemilektion - Laboration misslyckats / Gas 22 Brand Stor brand på skolan 30 Brand på Storgården Brand på Storgården nattetid med lite personal att Buf 4 5 BuF 2 5 BUN 3 4 Soc

19 Nr Riskbeskrivning F s K hjälpa de gamla att komma ut från sina rum. De som bor på Storgården kan inte klarar sig själva, är mycket vårdkrävande. 61 Storbrand Buf3 4 5 Salomella Förvaltningar: KLK Scenariot ska beskriva ett utbrott av salmonella som illustreras av följande risk: Nr Riskbeskrivning F s K 43 Salmonellasmitta Ett parti ägg smittat. Utbrott av salmonella. Köket måste stängas för sanering. KLK2 4 5 Trafikolycka Förvaltningar: BuF / RäTJ Scenariot ska beskriva en trafikolycka som illustreras av följande risker: Nr Riskbeskrivning F s K 10 Bussolycka med personal och elever/barn En buss krockar med en timmerbil. Olyckan sker under dagtid inom kommunen. Både personal och elever/barn finns i bussen. Både lätt och svårt skadade. 12 Påbackat barn/elev Många föräldrar etc. kör ända in till skola/förskola för att lämna/hämta sitt barn. Barn/elev backas på i samband med lämning - allmän oordning gäller 13 Cykelutflykt med skolbarn En klass är på cykelutflykt och mitt i kolonnen blir några barn/elever påkörda. Det sker på en grusväg strax utanför tättbebyggt område/samhälle. Barnen bär cykelhjälm. 14 Biloycka i pers bilar Personal och barn är på utflykt i bil och blir påkörda. Både personal och barn/elever skadas 15 Trafikolycka - 5 lärare döda 5 lärare samåker i en bil - alla omkommer i en trafikolycka, (ca 150 elever åker buss 2 ggr per dag) Buf 4 5 Buf 5 4 Buf 4 4 Buf 4 4 BuF 4 5

20 Nr Riskbeskrivning F s K Olycka på väg till eller ifrån skolan alternativt i samband med studiebesök inträffar under vinterhalvåret. Det är mörkt både på morgonen och på eftermiddagen. Fullsatt lärarbil frontalkrockar alternativt en/två/tre bussar inblandade i krock/avåkning. Massor med elever/familjer inblandade. Allt från oskadda till dödade. 20 Bussolycka BUN 4 5 Bussolycka på morgonen på väg till skolan 60 Trafikolycka Buf3 4 5 Personalrekrytering Förvaltningar: Personalavdelningen Scenariot ska beskriva en rekryteringssituation som illustreras av följande risker: Nr Riskbeskrivning F S K 6 Rekryteringsproblem Personalbrist i organisationen (utryckande såväl som i ledningen). Svårigheter att klara uppställda mål inom skadeavhjälpande och förebyggande arbete. Normal "drift" av verksamheten påverkas negativt (ärendehantering, löner, administration) 32 Stress Vårdtyngden har blivit större, många ärenden som vill ha sin hjälp samma tid på morgon och kväll. 34 Personalrekrytering Det är svårt att rekrytera utbildad personal. De vill inte flytta ut på landet. Problem med att många ungdomar inte har körkort idag. RäTJ 3 4 Soc2 4 4 Soc2 3 3 Strömavbrott Förvaltningar: Mark och Vatten /UH Scenariot ska beskriva problem som illustreras av följande risker: Nr Riskbeskrivning F S K 7 Långvarigt strömavbrott RäTJ 2 4

21 Nr Riskbeskrivning F s K Larmöverföring, frysrisk byggnader och fordon. Admin påverkas (data och telefoni fungerar ej). 16 Totalt elavbrott mer än 2 timmar Totalt elavbrott vintertid kl. 08:45 som pågår mer än 2 timmar. Hela sydöstra Sverige. Minus 10 grader. Snöstorm. Skolan mörkläggs, datorer och maskiner stannar, värmen fungerar inte. Det går ej att laga/servera varm mat. Brandluckorna öppnas. Telefoner fungerar ej. 44 Strömavbrott i Åseda Skolan får mjölk, smörgås o.d. från Norrhult 46 Strömavbrott, långvarigt Vattenförsörjning, Värme till skolor/äldreomsorg. Avloppsrening slås ut 57 Elavbrott till fastigheter Längre elavbrott i fastighet slår ut värme och varmvatten BuF 3 3 KLK2 3 4 KLF 4 3 UH 3 3 IT-problem Förvaltningar: IT Scenariot ska beskriva IT-problem som illustreras av följande risker: Nr Riskbeskrivning F s K 35 Telefonväxelbortfall KLK1 4 5 All data i telefonväxeln utraderad 47 Dataintrång, VA-övervakning KLF 2 4 Intrång, utslagning av driftövervakning. Få drifttekniker, handkörning. 50 Serverkrash och Backup-haveri IT Virusangrepp, Spyware, Spam IT Hackers Hackers gör intrång, tar över servern IT 5 3 Hot och våld Förvaltningar: KLK Scenariot ska beskriva problem med hot och våld mot tjänstemän och politiker som illustreras av följande risker:

22 Nr Riskbeskrivning F s K 9 Våld mot personal Våldshandling(ar) mot personal under insats 26 Våld / Hot Ensamarbete hemma hos vårdtagare. Besök nattetid. Besök hos socialförvaltningen. 31 Hot och Våld Arbetar med många psykiskt sjuka som kan vara våldsamma. Även de äldre kan bli våldsamma. 39 Hot mot politiker Flera ledande politiker mordhotas RäTJ 2 4 Socl 2 4 Soc2 3 4 KLK1 5 3 Förorening dricksvatten - Mark och Vatten Förvaltningar: Mark och Vatten Scenariot ska beskriva problem med vattenförsörjningen som illustreras av följande risker: Nr Riskbeskrivning F s K 2 Kemikalieolycka MHN 3 3 Trafikolycka där en kemikalietransport läcker och riskerar bebyggelse och vattentäkter 45 Förorening av dricksvatten KLF 4 4 Intrång alt bakterier. 8 vattenverk, centralkök, skola/äldreomsorg m 3 per dygn 63 Vatten katastrof Buf3 2 4 Riskförteckning Följande tabell redovisar samtliga risker som RHG identifierade i grovanalysen. F= Förvaltning, S= Sannolikhet och K= Konsekvens. Nr Riskbeskrivning F s K l Matförgiftning Storgården MHN 5 5 Avsvalningsskåpet fungerar inte 2 Kemikalieolycka MHN 3 3 Trafikolycka där en kemikalietransport läcker och riskerar bebyggelse och vattentäkter 3 Ammoniakutsläpp ishall MHN 3 4 Genom den mänskliga faktorn läcker ammoniak ut i ishallen under tid när den har besökare. 4 Plastindustri i brand MHN 21

23 Nr Riskbeskrivning F s K Vid stor brand bildas giftiga gaser som beroende på vindriktningen drar in över bebyggelse 5 Lösningsmedelsutsläpp i Lenhovda Reningsanläggningarna slutar att fungera på t ex Lenhovda Möbel eller Elitfönster 6 Rekryteringsproblem Personalbrist i organisationen (utryckande såväl som i ledningen). Svårigheter att klara uppställda mål inom skadeavhjälpande och förebyggande arbete. Normal "drift" av verksamheten påverkas negativt (ärendehantering, löner, administration) 7 Långvarigt strömavbrott Larm överföring, frysrisk byggnader och fordon. Admin påverkas (data och telefoni fungerar ej). 8 Förlorat förtroende Hädelse(r), processer som gör att verksamhetens förtroende minskar/försvinner hos "3:e man" 9 Våld mot personal Våldshandling(ar) mot personal under insats 10 Bussolycka med personal och elever/barn En buss krockar med en timmerbil. Olyckan sker under dagtid inom kommunen. Både personal och elever/barn finns i bussen. Både lätt och svårt skadade. 11 Brand i förskola Brand bryter ut under fm när det är som mest barn närvarande. Små barn i åldern 1-5 år, ca 40 st. 12 Påbackat barn/elev Många föräldrar etc kör ända in till skola/förskola för att lämna/hämta sitt barn. Barn/elev backas på i samband med lämning-allmän oordning gäller 13 Cykelutflykt med skolbarn En klass är på cykelutflykt och mitt i kolonnen blir några barn/elever påkörda. Det sker på en grusväg strax utanför tättbebyggt område/samhälle. Barnen bär cykelhjälm. 14 Biloycka i pers bilar Personal och barn är på utflykt i bil och blir påkörda. Både personal och barn/elever skadas 15 Trafikolycka - 5 lärare döda 5 lärare samåker i en bil - alla omkommer i en trafikolycka, (ca 150 elever åker buss 2 ggr per dag) Olycka på väg till eller ifrån skolan alternativt i samband med studiebesök inträffar under vinterhalvåret. Det är mörkt både på morgonen och på eftermiddagen. Fullsatt lärarbil frontalkrockar alternativt en/två/tre bussar inblandade i krock/avåkning. Massor med MHN 3 4 RäTJ 3 4 RäTJ 2 4 RäTJ 1 5 RäTJ 2 4 Buf 4 5 Buf 4 5 Buf 5 4 Buf 4 4 Buf 4 4 BuF 4 5

24 Nr Riskbeskrivning F S K elever/familjer inblandade. Allt från oskadda till dödade. 16 Totalt elavbrott mer än 2 timmar Totalt elavbrott vintertid kl 08:45 som pågår mer än 2 timmar. Hela sydöstra Sverige. Minus 10 grader. Snöstorm. Skolan mörkläggs, datorer och maskiner stannar, värmen fungerar inte. Det går ej att laga/servera varm mat. Brandluckorna öppnas. Telefoner fungerar ej. 17 Brand i verkstad och kemi Brand i verkstad - överhettning i maskiner / Gas Brand under kemilektion - Laboration misslyckats / Gas 18 Maskinolycka Verkstadsolyckor/verkstadsteknik, alternativt Träteknik /Bygg Svarv, Fräs, Sågar, Hyvlar, Svets, Fall 19 Hastiga dödsfall /självmord / mord Självmord / Mord Familj(er), 350 elever samt personal i chock 20 Bussolycka Bussolycka på morgonen på väg till skolan 21 Suicid av elev (Självmord) 22 Brand Stor brand på skolan 23 Olycka i idrott Olycka i idrott med påföljd handikapp 24 Dödsfall Dödsfall elev / lärare / anhörig 25 Smitta Blodsmitta - HTLV3, Hepatit - Livslång smitta - död Bakteriell - Infektion staff./streptokocker. Resistenta bakterier Magsjuka - personal, rekrytering. Isolering? 26 Våld / Hot Ensamarbete hemma hos vårdtagare. Besök nattetid. Besök hos socialförvaltningen. 27 Trafikolyckor Nattetid - trötthet. Bilar ej OK. Vägar-snö, halka, oväder 28 Belastningsskador Sjukvård i hemmet-den fysiska arbetsmiljön är otillfredsställande. Såromläggningar. Skötsel av svårt sjuka / döende. Rehab - i / urlastning-tunga lyft BuF 3 3 BuF 2 5 BuF 2 3 BuF 1 5 BUN 4 5 BUN 3 4 BUN 3 4 BUN 2 3 BUN 3 3 Socl 3 4 Socl 2 4 Socl 3 4 Socl 4 3

25 Nr Riskbeskrivning F s K 29 Stickskador Hantering av kanyler - använd materiel. Livslång smitta - dödsfall. 30 Brand på Storgården Brand på Storgården nattetid med lite personal att hjälpa de gamla att komma ut från sina rum. De som bor på Storgården kan inte klarar sig själva, är mycket vårdkrävande. 31 Hot och Våld Arbetar med många psykiskt sjuka som kan vara våldsamma. Även de äldre kan bli våldsamma. 32 Stress Vårdtyngden har blivit större, många ärenden som vill ha sin hjälp samma tid på morgon och kväll. 33 Tunga lyft Idag flyttas inte personer från Storgården om man blir sämre, man bor hemma i sitt eget hem tills man dör, obekväma lyft. Det finns hjälpmedel, men det räcker inte alltid. 34 Personalrekrytering Det är svårt att rekrytera utbildad personal. De vill inte flytta ut på landet. Problem med att många ungdomar inte har körkort idag. 35 Telefonväxelbortfall All data i telefonväxeln utraderad 36 Stor arbetslöshet i kommunen Flera större industrier flyttar från kommunen. 37 Extremt stort personalbortfall Epidemisk sjukdom på ekonomi- och personalkontor 38 Kärnkraftolycka Kärnkraftverket i Oskarshamn havererar med odefinierat utsläpp 39 Hot mot politiker Flera ledande politiker mordhotas 40 Matförgiftning med dödsfall Ej godkänd nedkylning. Nedkylningsskåp trasigt. Kan ej kyla ned maten tillfredsställande. 41 Gryta sprängs Grytor som står unde tryck. Ingen tryckluftkontroll av grytor. Gryta sprängs med åtföljande personskador 42 Allergichock Ett barn får i sig fel pasta och det utlöser en allergisk chock. Vem har hand om EPP-pennan? 43 Salmonellasmitta Ett parti ägg smittat. Utbrott av salmonella. Köket måste stängas för sanering. Socl 3 4 Soc2 4 5 Soc2 3 4 Soc2 4 4 Soc2 4 4 Soc2 3 3 KLK1 4 5 KLK1 3 5 KLK1 2 5 KLK1 2 5 KLK1 5 3 KLK2 5 5 KLK2 KLK2 2 3 KLK2 4 5

26 Nr Riskbeskrivning F s K 44 Strömavbrott i Åseda KLK2 3 4 Skolan får mjölk, smörgås od från Norrhult 45 Förorening av dricksvatten KLF 4 4 Intrång alt bakterier. 8 vattenverk, centralkök, skola/äldreomsorg m 3 per dygn 46 Strömavbrott, långvarigt KLF 4 3 Vattenförsörjning, Värme till skolor / äldreomsorg. Avloppsrening slås ut 47 Dataintrång, VA-övervakning KLF 2 4 Intrång, utslagning av driftövervakning. Få drifttekniker, handkörning. 48 Översvämning, Vattendrag KLF 2 4 Alsterån, Mörrumsån, Badebodaån 49 Storm / snöfall KLF 3 3 Trädfällning, snökaos 50 Serverkrash och Backup-haveri IT Nyckelperson borta IT 2 4 Nyckelperson insjuknar, avlider eller på annat sätt inte kan "användas". 52 Virusangrepp, Spyware, Spam IT Hackers IT 5 3 Hackers gör intrång, tar över servern 54 Utslagen kommunikation IT 1 4 JAS kraschlandar tvärs över fiberkabeln mot Växjö. Kabelbrott för Telia och oss 55 Fjärrvärme stannar UH 3 4 Vi får ingen fjärrvärme leverad till våra hus. Ingen värme och inget varmvatten. Vinter: större problem - Vattenskador Sommar: mindre problem 56 Brand Torggatan Åseda UH 4 4 Brand i källare slår ut all el och värme. Man måste evakuera hyresgäster. Fixa nytt boende. Läkarstation i huset. Värmepumpar + Fjärrvärme till värme och varmvatten 57 Elavbrott till fastigheter UH 3 3 Längre elavbrott i fastighet slår ut värme och varmvatten 58 Översvämning UH 2 3 "Hundraårsregn" svämmar över källare. Där finns elcentraler, värmecentraler, hissrum, arkiv mm. 59 Total nedläggning Buf Trafikolycka Buf Storbrand Buf Kemiskt utsläpp Buf Vattenkatastrof Buf3 2 4

27 Nr Riskbeskrivning F S K 64 Ansvar för inormationshantering Info 4 5 Ansvariga för informationshanteringen vid en viss händelse vet inte vad de ska göra 65 Tekniken fungerar inte Info En person = två ansvarsområden Info Checklistor saknas Info Förtäringsansvar vid längre tids arbete (organisation Info 3 4 för...) 69 Samordning av... (de olika delarna) När... Var... Hur... Info 4 3 Kritiska beroenden Kommunikation med kommunens krisledning Information till allmänheten Telefoni, larm Reservelverk, trygghetspunkter Transporter av drivmedel Livsmedelstransporter Ekonomiska transaktionsmöjligheter IT-leverantörer

28 5 Särskilt viktiga resurser för att hantera extraordinär händelse 5:1 Reservkraft Uppvidinge kommun förfogar över ett antal reservkraftverk i varierande storlek som man är beroende av vid längre strömavbrott. 5:2 Rakel Rakel får större och större betydelse som kommunikationshjälpmedel vid kris. Uppvidinge kommun förfogar över 2 stycken men har beställt ytterligare 2 och kommer troligen att i framtiden bygga ut med flera. 5:3 ISAK Är ett databaserat kommunikationsverktyg som används i kris för att förmedla information mellan kommunerna och Krissamverkan Kronoberg. 5:4 Wis Är ett nationellt webbaserat informationssystem som utvecklats som stöd för att kunna skapa helhetsbilder mellan de olika aktörerna i läge av kris. 5:5 Krisstödsgrupper POSOM-gruppen utför psykosocialt stöd vid olika händelser 5:6 Krissamverkan Kronoberg Kronobergs län via länsstyrelsen har organiserat samverkan mellan länets alla parter som kopplas in vid kriser och katastrofer där gemensam krishantering kan upprättas och fördelning/optimering av resurser kan göras mellan olika aktörer vid kris. 27

29 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet De bedömningar som används vid en samlad bedömning är: 1. Förmågan är god. Betyder att vår förmåga att lösa uppgiften är god. 2. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. Betyder att viss samhällsservice åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte resurser att lösa uppgifterna fullt ut. 3. Det finns viss förmåga, men den är bristfällig. Innebär att kommunens förmåga kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. 4. Det finns ingen, eller bristfällig förmåga. Kommunen har ingen beredskap eller möjlighet att hantera den händelse som uppstått. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom kommunens kommunikationssystem. Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Förmågan är god Säkerhet och robusthet i samhällsviktig struktur Det finns redundans och robusthet i kommunens infrastruktur. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 28

30 Reservkraft Det finns testad reservkraft med en uthållighet på minst 1 vecka Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats. Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till den alternativa platsen är övad. Det finns en viss förmåga men den är bristfällig Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som kan verka under minst 1 vecka. Det finns en förmåga att omfördela materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Personella resurser Det finns regelbundet övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst 1 vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal samt att ta emot förstärkningsresurser. Förmågan är god 29

31 Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Praktisk erfarenhet Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Förmågan är god Kommentar: Gudrun 2005, Per 2007 är skarpa erfarenheter, i övrigt ett antal genomförda övningar. 30

32 7 Bedömning av krishanteringsförmågan De bedömningar som används vid en samlad bedömning är: 5. Förmågan är god. Betyder att vår förmåga att lösa uppgiften är god. 6. Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister. Betyder att viss samhällsservice åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte resurser att lösa uppgifterna fullt ut. 7. Det finns viss förmåga, men den är bristfällig. Innebär att kommunens förmåga kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. 8. Det finns ingen, eller bristfällig förmåga. Kommunen har ingen beredskap eller möjlighet att hantera den händelse som uppstått. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bl.a kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt i minst 1 vecka. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och media samt för intern information. Det finns nätverk (till exempel med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövning genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Förmågan är god 31