TRIVSEL I BIOGASREAKTORN BIOGASPRODUKTION OCH FORSKNING
|
|
- Karl Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TRIVSEL I BIOGASREAKTORN FÖRUTSÄTTNING TTNING FÖR F R OPTIMAL BIOGASPRODUKTION OCH FORSKNING Landsbygdsseminarium. Tema: Biogas i Östergötlandtland 24 april 2012 Bo Svensson Institutionen för f r Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
2 TRE TVÄRVETENSKAPLIGA OMRÅDEN I FOKUS FÖR F R FORSKNINGEN Föroreningar orsaker, konsekvenser, politik och åtgärder Uppehälle, livsstilar och långsiktiga l leveranser av mat, vatten och energi Klimatförändringar konsekvenser, politik, strategier och åtgärder
3 TEMA VATTEN I NATUR OCH SAMHÄLLE CLIMATE POLICY RESARCH CENTER MILJÖVETARPROGRAMMET GEOGRAFI TEMATISK NATURVETENSKAP BIOGASKURS
4 BIOGAS FORSKNINGEN VID TEMA V - HISTORIK SLU JTI H 2 FYSIK TEKNISKA VERKEN I LINKÖPING AB FORMAS ENERGIMYNDIGHETEN OPTIMERING AV PROCESSER - SPÅREEMENT FORMAS VINNOVA SCANDINAVIAN BIOGAS AB VISKOSITET VÄRMEFORSK PAPPERSBRUK SLAMRÖTNING ENERGIMYNDIGHETEN - PAPPERSPBRUK INTEGRATION AV BIOGASPROCESSEN INOM PAPPER OCH MASSAINDUSTRIN
5 BIOGASFORSKNING VID LiU GASRENINGSTEKNIK: MEMBRANER, ENZYMER ASSIST. PROF. NATHANAEL ROBINSSON PROF. UNO CARLSSON ENZYMER I ANAEROBIC RENING ASSIST. PROF. MARTIN KARLSSON PROF. BENGT-HARALD JOHNSSON ENERGISYNERGIER GENOM KOMBINATION AV BIOGAS- PROCESSEN I BIOENERGISYSTEM PROF. MATS EKLUND OPTIMIMERING OCH SUBSTRATUTNYTTJANDE PROF. BO SVENSSON
6 TRIVSEL I BIOGASREAKTORN FÖRUTSÄTTNING FÖR OPTIMAL BIOGASPRODUKTION OCH FORSKNING
7 BIOGASPRODUKTION
8 BIOGASPRODUKTION ORGANISKA POLYMERER (proteiner, polysackarider, fett etc..) MONO & OLIGOMERER (aminosyror, socker, peptider,fettsyror etc.) FERMENTATIONSPRODUKTER (Org. syror, alkcoholer etc.) H 2 + CO 2 ACETAT CH 4 + CO 2
9 BIOGASPRODUKTION SUBSTRATTILLGÄNG- LIGHET SUBSTRATSAMMAN- SÄTTNING TEMPERATUR ph UPPEHÅLLSTID BELASTNING
10 BIOGASPRODUKTION ORGANISKA POLYMERER (proteiner, polysackarider, fett etc..) MONO & OLIGOMERER (aminosyror, socker, peptider,fettsyror etc.) FERMENTATIONSPRODUKTER (Org. syror, alkcoholer etc.) H 2 + CO 2 ACETAT CH 4 + CO 2
11 MIKROBIELL BIOMASSA FUNKTION
12 BIOGASPRODUKTION SUBSTRATTILLGÄNGLIGHET SUBSTRATSAMMAN- SÄTTNING TEMPERATUR ph UPPEHÅLLSTID BELASTNING
13 TRIVSEL I REAKTORN???
14 BALANSERAD KOST
15
16 TILLVÄXT Fe Co COMPLEX POLYMERS (proteins, polysacharides, fat etc..) Ni Se Wo Mono- & oligomerer (amino acids, sugars & peptides etc.) Fermentation products Org. acids, alcoholes etc.) H 2 + CO 2 Acetate CH 4 + CO 2
17 SPÅRÄMNESTILLG MNESTILLGÄNGLIGHETNGLIGHET SUBSTRATSAMMANSÄTTNING TTNING ORGANISKA OCH OORGANISKA KOMPLEX ph JONSTYRKA
18 SPÅRÄMNESTILLG MNESTILLGÄNGLIGHETNGLIGHET SUBSTRATSAMMANSÄTTNING TTNING ORGANISKA OCH OORGANISKA KOMPLEX ph SULFIDER FRÅN N NEDBRYTNING AV T EX PROTEINER I SUBSTRTET SULFAT I SUSBSTRATET T EX I DRANK KELATISKT AKTIVA ORGANISKA FÖRENINGARF JONSTYRKA
19 Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn.
20 Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. + S 2- = LÅG TILLGÄNGLIG HET
21 Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. + S 2- = LÅG TILLGÄNGLIGHET SVÄLT
22 TILLVÄXT Fe Co COMPLEX POLYMERS (proteins, polysacharides, fat etc..) Ni Se Wo Mono- & oligomerer (amino acids, sugars & peptides etc.) Fermentation products Org. acids, alcoholes etc.) H 2 + CO 2 Acetate CH 4 + CO 2
23 LÅG G AKTIVITET HOS METANBILDARNA MATCHAR INTE STEGEN FÖREF ANSAMLING AV FERMENTATIONSPRODUKTER ALKOHOLER FETTSYROR (bl( a VFA) AROMATER SÄNKNING AV ph ENSILERING,, REAKTORN GÅR G R SUR
24 Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. + S 2- = LÅG TILLGÄNGLIGHET SVÄLT PRODUKTION AV ORGANISKA KOMPLEX
25 V Zn, Cu, Al, Se, Wo, B, Mo, Co, Ni, Mn. +S 2- = lower availability I S K O SVÄLT PRODUKTION AV ORGANISKA KOMPLEX S I T E T
26 VISKOSITETSÄNDRING ANNAN RHEOLOGI MEDFÖR: ATT OMRÖRNINGS RNINGS- OCH PUMPNINGSFÖRUTS RUTSÄTTNINGARNA TTNINGARNA ÄNDRAS RISK FÖR F R SEDIMANTATION MINDRE ARBETSVOLYM SKUMNING
27 ÖKA TRIVSELN I REAKTORN: OPTIMERA
28 OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER MER METAN PER REAKTORVOLYM OCH TID STABILA PROCESSER BÄTTRE EKONOMI
29 OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER MER METAN PER REAKTORVOLYM OCH TID STABILA PROCESSER ÖKA MIKROORGANISMERNAS TILLVÄXT OCH DÄRMED METANBILDNING FÖR SPECIFIKT SUBSTRAT FÖRBÄTTRA KEMISKA OCH FYSIKALISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA
30 OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER ÖKA DEN MIKROBIELLA TILLVÄXTEN OCH DÄRMED D DEN SPECIFIKA METANPRODUKTIONEN FRÅN N ETT SUBSTRAT FÖRBEHANDLING AV SUBSTRAT FYSIKALISKA, KEMISKA OCH BIOLOGISKA METODER ÖKAD TILLGÄNGLIGHET AV DET ORGANISKA MATERIALET
31 OPTIMERING AV BIOGASPROCESSER VID TEMA VATTEN TILLFÖRSEL AV SPÅRÄMNEN INTERAKTIONER MELLAN SPÅRÄMNEN RESPONS HOS MIKROORGANISMER KOMPLEXBINDNING AV SPÅRELEMENT FR A MED SULFIDER TOXISKA NIVÅER MIKROFLORANS SAMMANSÄTTNING I SVENSKA BIOGASREATORER
32 BLANDADE ERFARENHETER Co ger oftast ökad biogasproduktion Ni varierar från n att ge positiv effekt till hämning Kombinationer kan ge positiva och negativa effekter
33 OPTIMERINGSFÖRSÖK VARIERANDE HALTER AV SPÅRELEMENT I OLIKA KOMBINATIONER OCH MÄNGDERM BASERAT PÅ P MIKROORGANISMERNAS BEHOV 1X, 10X & 100X 18 REAKTORER I EN FAKTORIELL DESIGN RÖTNINGSTID 6 UPPEHÅLLSTIDER CA 120 d BELASTNING 2,5 g 4,5 VS L -1 d -1
34 METODIK CH4 (ml/g VS red) Reaktor nr ph 8,3 8,2 8,1 8 7,9 7, Time (Days) Prop. (mmol/day) Time (days)
35 Wo + Se
36 Membranlipider PLFA - Organisk analysmetodik DNA-tekniker 16S ribosomer - Primrar för r bakterier och archea - Kloning
37 Uncult. Firmicutes Family Clostridaceae TEM1: B, Mo, Ni
38 Methanoculleus bourgensis TEM1: B, Mo, Ni TEM2: Se, W Methanosarcina siciliae
39 METANBILDARE FLER ÄN N I ORGINALREAKTORN DOMINANS AV Methanoculleus ÖVERTAS AV Methanosarcina ACETATMETABOLISMEN ÄNDRAS FRÅN N SYNTROF ACETATOXIDATION (2 I TANGON) TILL ACETATKLYVNING (ENSAMDANSARE) FÖREKOMSTEN KORRELERAD TILL SPÅRÄMNESNIV MNESNIVÅ
40 RÖTNING AV SULFATRIKT SUBSTRAT SULFATREDUKTION TILL SULFID PÅVERKAN PÅ P SPÅRÄMNESTILLG MNESTILLGÅNGEN? NGEN?
41 RÖTNING AV DRANK START: 2-4 g VS L -1 DAY -1.
42 RÖTNING AV DRANK START: 2-4 g VS L -1 DAY -1 PERIOD (DAGAR) Fe Co Ni (g) (mg) (mg)
43 RÖTNING AV DRANK START: 2-4 g VS L -1 DAY -1 PERIOD (DAGAR) Fe Co Ni (g) (mg) (mg) FRAKTION J2-Fe (mg J2-Co (µg J2-Ni (µg J4-Fe (mg J4-Co (µg J4-Ni (µg gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) VÄTSKEFAS 0.1± ±0.1 n.d. 0.1± ±0.1 n.d. UTBYTBAR 0.1± ± n.d. 0.0± ± n.d. KARBONAT 0.5± ± n.d. 0.4± ± n.d.. ORG. MTR. SULF.ID 7.6±1.2 13± ± ± ± ±0.1 REST 1.4± ± n.d. 3.3± ± n.d.
44 RÖTNING AV DRANK START: 4-5 g VS L -1 DAY -1 PERIOD (DAGAR) Fe Co Ni FRAKTION J2-Fe (mg J2-Co (µg J2-Ni (µg J4-Fe (mg J4-Co (µg J4-Ni (µg gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) gts -1 ) VÄTSKEFAS 0.1± ±0.1 n.d. 0.1± ±0.1 n.d. UTBYTBAR 0.1± ± n.d. 0.0± ± n.d. KARBONAT 0.5± ± n.d. 0.4± ± n.d.. ORG. MTR. SULF.ID 7.6±1.2 13± ± ± ± ±0.1 REST 1.4± ± n.d. 3.3± ± n.d.
45 SLUTSATSER Co & Ni NÖDVN DVÄNDIGA FÖR F R ATT PROCESSEN SKALL FUNGERA Co FÖREKOMMER F I LÖST L FAS DVS ÄR R ATT BETRAKTA SOM LÄTTILLGL TTILLGÄNGLIG FÖR F MIKROOORGANISMERNA Ni FÖRELIGGER F I FAST FAS OCH BETRAKTAS DÄRFÖR R SOM ICKE TILLGÄNGLIG MO KOMMER ÄNDÅ ÅT T Ni!
46 SPÅRÄMNEN SLUTSATS FN VARIERANDE EFFEKT PÅ P METANBILDNINGEN BEROENDE PÅ P SAMMANSÄTTNING AV ÄMNEN SUBSTRAT MED SULFAT BEHÖVER TILLSATS STARKA EFFEKTER PÅ P MIKROORGANISMERNA I BIOGASREAKTORER KOMLEXKEMIN VIKTIG FÖR F R ATT TOLKA EFFEKTERNA
47 MIKROORGANISMSAMHÄLLEN I SVENSKA BIOGASANLÄGGNINGAR GGNINGAR BAKGRUND FÖR F R DE FÖRÄNDRINGAR F VI SER I VÅRA V FÖRSF RSÖK LÄNKA PROCESSPARAMETRAR TILL MIKROORGANISMERNA DYNAMIK
48 METODIK PROVTAGNING AV 23 REAKTORER VID 14 ANLÄGGNINGAR TÄCKER DE FLESTA SUBSTRATBLANDNINGAR OCH REAKTORKONFIGURATIONER TVÅ TILLFÄLLEN LLEN
49 METODIK MOLEKYLÄRBIOLOGISK KARAKTÄRISERING RISERING AV MIKROORGANISMERNA BAKTERIER OCH METANBILDARE BESTÄMNING AV NÄRINGSSTATUSN MAKRO OCH MIKRONÄRINGS RINGSÄMNEN OMSÄTTNINGSKAPACITET AV INTERMEDIÄRER RER DRIFTDATA TE X FÖREKOMST F AV INTERMEDIÄRER RER STATISTISK ANALYS
50 % of population SS1as SS1bs SS3a SS3b SS4ap SS5 SS2T CD2T CD3T CD8Tap CD9T CD1 CD4ap CD4bp CD5ap CD5bp CD7a CD7b CD10 CD11ap CD11bp Other unclassified Clostridia Erysipelotrichi Bacilli Verrucomicrobiae Spirochaetes Deferribacteres Anaerolineae Betaproteobacteria Gammaproteobacteria Alphaproteobacteria Deltaproteobacteria Acidobacteria Thermotogae Fusobacteria Mollicutes Bacteroidetes Sphingobacteria Flavobacteria Actinobacteria
51 Verrucomicrobiae Bacteroidetes SS5 Fusobacteria Flavobacteria Mollicutes PC % SS1as Spirochaetes Deltaproteobacteria Deferribacteres 0 Anaerolineae SS1bs SS4ap Gammaproteobacteria Acidobacteria Alphaproteobacteria Betaproteobacteria SS2T SS3b Group 1 Sewage sludge SS3a Actinobacteria CD7a Erysipelotrichi Group 2 Temophilic co-digestors CD1 CD4bp CD11bp Bacilli CD7b CD5bp CD4ap CD10 CD3T CD11ap CD5ap CD2T CD9T Thermotogae CD8Tap Group 3+4 Mesophilic co-digestors Sphingobacteria Clostridia PC %
52 Archaeapopulation för samtliga reaktorer % of population Other Methanobrevibacter Methanobacterium Methanosphaera Methanothermobacter Methanogenium Methanofollis Methanoculleus Methanosaeta 20 0 SS1as SS1bs SS3a SS3b SS4ap SS5 SS2T CD2T CD3T CD8Tap CD9T CD1 CD4ap CD4bp CD5ap CD5bp CD7a CD7b CD10 CD11ap CD11bp
53 BIOGASPROCESSEN Fe Co Komplexa polymerer (proteiner, polysackarider, fetter mm.) Ni Se Wo Mono- & oligomerer (aminosyror, socker & peptider mm.) Fettsyror & alkoholer (smörsyra, propionsyra & etanol mm.) H 2 + CO 2 Acetat CH 4 + CO 2
54 0.6 Methanobrevibacter 0.4 Group 4 Mesophilic co-digestors with manure PC % Group 1 Sewage sludge SS3a Methanosaeta SS1bs Methanofollis SS1as Methanosphaera SS4apMethanogenium SS3b SS2T SS5 CD3T CD5bp CD4ap CD4bpCD7a CD5ap Group 3 Mesophilic co-digestors without manure CD10 CD11ap CD11bp Methanoculleus CD8Tap -0.4 Group 2 Termophilic co-digestors CD2T -0.6 Methanothermobacter Methanobacterium CD9T PC %
55 SLUTSATSER STOR VARIATION MELLAN ANLÄGGNINGAR OCH REAKTORER MED AVSEENDE PÅ P FUNKTION KLAR KOPPLING MELLAN SPÅRELEMENTF RELEMENTFÖREKOMST REKOMST OCH FUNKTION NEDBRYTNINGSKAPPACITETEN SKILJER SIG BEROENDE PÅ P SUBSTRAT OCH TEMP. CH 4 PRODUCERAS VIA OLIKA VÄGAR V I RENINGSVERKSREAKTORER RESP. REAKTORER FÖR F R ANDRA SUBSTRAT POPULATIONERNA AV BACTERIER OCH METANBILDARE VARIERAR I RELATION TILL SUBSTRAT OCH TEMP.
56 FORTSÄTTNING TTNING FÖLJERF STABILA REAKTORER ÖVER TID ANDRA PROVTAGNING MED BESTÄMNING AV DE SOM ÄR R AKTIVA SVAVELFÖREKOMST LÖST ORGANISKT MATERIAL VISKOSITETSBESTÄMNING
57 TRIVSEL I REAKTORN!??
58 TACK TILL DE SOM GORDE JOBBET, Anna Karlsson Carina Sundberg Erik Alm Jenny Gustavsson Xinmej Feng Madeleine Larsson Sören SörensenS Sepehr Yekta Jörgen Ejlertsson Waleed Abu Al- Soud
59 SPONSORERNA ENERGIMYNDIGHETEN FORMAS VETENSKAPSRÅDET SCANDINAVIAN BIOGAS FUELS AB LiU PERSONAL VID ANLÄGGNINGAR I SVERIGE
60 OCH INTE MINST TILL ER SOM LYSSNAT IDAG!
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011
OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011 Bo Svensson Institutionen för Tematiska studier, Vatten och Miljö (Tema vatten) Linköpings universitet
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merSamrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material
Samrötning Rötning av avloppsslam med olika externa material 2011-11-06 1 www.syvab.se Nytt substrat Karakterisering Processkontroll och optimering Efterkontroll 2011-11-06 2 www.syvab.se Hämmande substanser
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merEffek%vare biogasproduk%on
Effek%vare biogasproduk%on Samband mellan process och mikrobiologi Anna Schnürer Inst för Mikrobiologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Tema M, Linköpings universitet Den op%mala biogasprocessen Hög
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merSimulering av biogasprocesser
Simulering av biogasprocesser Elin Ossiansson Björn Goffeng Upplägg Vad är en modell? Modellering av uppgradering Hur kan modeller användas? Hur kan rötning modelleras? Vilka modeller finns? Hur bra fungerar
Läs merRÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merMikrobiologisk kunskap
Mikrobiologisk kunskap Ett verktyg för förbättrad drift? Anna Schnürer a och Jan Moestedt a,b a Institutionen för Mikrobiologi, Sveriges Lantbruks Universitet b Svensk Biogas FoU, Tekniska Verken i Linköping
Läs merFÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås
FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås Vad är syftet med en biogasprocess? Stabilisera och reducera massan av organiska restprodukter Och omvandla
Läs merBiogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2
Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad
Läs merBMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning
1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merBiogas Research Center
Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla
Läs merÖkat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar
Institutionen för teknik och samhälle Miljö- och energisystem Ökat utnyttjande av befintliga biogasanläggningar Mikael Lantz Rapport nr 63 September 2007 Adress Box 118, 221 00 Lund Telefon 046-222 00
Läs merUtvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur
Utvärdering av potential för anaerob behandling av industriellt avloppsvatten vid ambient temperatur Sofie Andreasson & Nelly Dahl Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH
Läs merEnergieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström
Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk Karin Granström Avloppsrening vid pappers- och massabruk Luft Vatten Avlopps- vatten Biologisk rening
Läs merAnalys av bakteriesammansättning i dricksvattenledningsnät i Sydvattens distributionsområde
Analys av bakteriesammansättning i dricksvattenledningsnät i Sydvattens distributionsområde Katharina Lührig, Björn Canbäck, Tomas Johansson, Anders Tunlid, Kenneth M. Persson och Peter Rådström Lunds
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merKan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?
VA-teknik Södra Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening? Oskar Modin Docent, Avd. Vatten Miljö Teknik, Inst. Arkitektur och Samhällsbyggnad, Chalmers Tekniska Högskola Email: oskar.modin@chalmers.se
Läs merAtt starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Läs mer- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU
- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder tas olika mikronäringsämnen upp och hur sker
Läs merMikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?
Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merAvfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07
Efterrötning vid låg mesofil Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02- 07 Erik Nordell Tekniska Verken i Linköping AB (publ.) Avd. Svensk Biogas FoU Agenda Tekniska Verken
Läs merModellering och simulering av rötningsprocesser
Modellering och simulering av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering, Presentationens innehåll
Läs merBiogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet
och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,
Läs merÖversikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik
Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning Åsa Davidsson VA-teknik Inst. för Kemiteknik Vad begränsar den anaeroba nedbrytningen? Partikulärt organiskt material Protein
Läs merETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5
ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merBiogas från tång och gräsklipp
Miljöberedningen, Ystad kommun Biogas från tång och gräsklipp Inledande biogasförsök Malmö 2008-03-10 Detox AB Upprättad av: Granskad av: Åsa Davidsson Eva Ulfsdotter Turesson 1420 Detox AB Arlövsvägen
Läs merNäringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015
Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se
Läs merPilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014
Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Teori Försöksuppställning Erfarenheter På säker grund för hållbar utveckling Samverkansprojekt mellan SGI, SGU, Alingsås kommun och Alingsås Tvätteri Teori
Läs merPassiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Läs merFiskeby Board AB tar återvinning ett steg längre
Fiskeby Board AB tar återvinning ett steg längre Magnus Johanson Energi- och Processutveckling Presentation från Gasdagarna 2016 Det här ska handla om: Svensk skogsindustri Fiskeby Board AB Energieffektivisering
Läs merMinican resultatöversikt juni 2011
Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över
Läs merIWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU
Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,
Läs merPilottest av mikrobiell nedbrytning
Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Teori Försöksuppställning Erfarenheter På säker grund för hållbar utveckling Samverkansprojekt mellan SGI, SGU, Alingsås kommun och Alingsås Tvätteri Teori
Läs merUpplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?
Upplägg Utgångspunkt Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar? Vad satsar vi på inom VA-teknik Södra Vad begränsar biogasproduktionen vid
Läs merSatsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar
Uppdragsrapport från JTI Satsvis och kontinuerlig rötning av biogassubstratblandningar Batch and continuous digestion of substrate mixtures for biogas Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Mats Edström
Läs merFoderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala
Foderbetor och kogödsel som substrat för biogasproduktion; anaerob mesofil samrötning i labbskala Niklas Karlsson Högskolan i Halmstad, sektionen för ekonomi och teknik, SET Halmstad maj 2010 Magisterprogrammet
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merAnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015
AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merRENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer
Läs merProvningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A
Ackrediteringens omfattning Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer 10120 Kvalitetskontroll A013308-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merKemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene
Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene Avdelning för Avfallsteknik Kemisk stabilisering Mild marksaneringsteknik Syfte: att minska spridning av föroreningar till
Läs merESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merDricksvattenkvalitet och distribution
Dricksvattenkvalitet och distribution Kemiska och mikrobiologiska aspekter Ann Elfström Broo, Bo Berghult Vad vill konsumenten ha för dricksvatten? Det ska... vara gott och luktfritt vara kallt vara färglöst
Läs merRötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam
Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Författare: Titel: Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam Datum: 2012-12-19 Rötning av fiskslam med återföring av avvattnat rötslam
Läs merrökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB
Dolda utsläpp från rening av rökgaskondensat Matarvattenkonferensen 2013-11-13 Roger Lundberg Mälarenergi AB Mälarenergi, KVV Panna 5 Block 1+2 Kol,olja 75 80 MWe 200 220 MWv C o Block 3 Block 4 Olja Kol
Läs merRötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk
Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk Kompletterande modelleringsdata Februari 2012 Emelie Persson och Elin Ossiansson, BioMil AB
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Mats Edström, Maria del Pilar Castillo, Johnny Ascue, Johan Andersson, Gustav Rogstrand, Åke Nordberg
Läs merUTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING-
UTVÄRDERING AV JETOMRÖRNING- En studie gällande utvärdering av omrörningssystem vid Ekeby reningsverk EMMA MOBERG Akademin för ekonomi samhälle- och teknik Examensarbete, avancerad nivå ERA400 Energiteknik
Läs merPRISLISTA VA Kvalitetskontroll
Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika
Läs merIn vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov
In vitro tester för bestämning av oral biotillgänglighet tillämpning och forskningsbehov Christel Carlsson, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad är oral biotillgänglighet? Biotillgänglighetsprocesser
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merOptimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård
W12017 Examensarbete 30 hp Juni 2012 Optimering och effektivisering av biogasprocessen vid biogasanläggningen Kungsängens gård Optimization and potentiation of the biogasprocess at the biogas plant Kungsängens
Läs merÄr aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik
Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik 5/18/2016 Chalmers University of Technology 1 Vad är aeroba
Läs merDiv of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of
Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE)
Läs merMetallåtervinning från avfallsaska
Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merRAPPORT U2009:03. Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar. Reviderad okt. 2009 ISSN 1103-4092
RAPPORT U2009:03 Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar Reviderad okt. 2009 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett mycket stort intresse för biogasprocessen i Sverige idag. Processen erbjuder en möjlighet
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför
Läs merAgrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002
Agrigas - Utveckling av teknik för att utnyttja biogaspotentialen i restprodukter med höga torrhalter. Lägesrapport 2002 Förord...1 1. Inledning...1 2. Biogasproduktion i gårdsskala i södra Sverige slutsatser...3
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merRapport Metanpotential
Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com
Läs merSULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Läs merIntermolekylära krafter
Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merJan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012
Bildning och behandling av tiosalter i processvatten Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB 1 Svavel-H 2 O-systemet 2 Tiosalter Tiosalter är termodynamiskt instabila vattenlösliga svavelföreningar som långsiktigt
Läs merSkumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN
Skumning vid svenska samrötningsanläggningar RAPPORT B2007:02 ISSN 1103-4092 Förord Många svenska biogasanläggningar som tar emot olika slags avfallssubstrat har någon gång haft problem med skumning.
Läs merRAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.
RAPPORT U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie ISSN 1103-4092 Förord Vid rötning av avloppsslam kan det
Läs merBioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering
Bioraffinaderi Öresund etablering av en pilotanläggning och en Öresundsregional plattform för bioraffinering Bo Mattiasson Bioteknik, Lunds Universitet Bioraffinaderi Öresund LTH Bioteknik LTH Miljö och
Läs merSiktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se
Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merDagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merStrategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst
Strategi för interaktion mellan biogasforskning och branschaktörer för Biogas Väst Finansierat av Västra Götalandsregionen Miljönämnden och Länsstyrelsen Västra Götalands Län Projektsammanfattning Mål:
Läs merSkumningsproblem vid rötning
Skumningsproblem vid rötning En undersökning av orsaker, problem och åtgärder samt praktiska försök Andreas Willfors Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål och omfattning... 3 3 Metoder... 4 4 Rötningsprocessen...
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs merUtveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion
UPTEC W10 002 Examensarbete 30 hp Februari 2010 Utveckling av en beräkningsmodell för biogasproduktion Development of a model for calculating biogas production Marcus Mellbin REFERAT Utveckling av en beräkningsmodell
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merBio-Methane as Transport Fuel. Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas
Bio-Methane as Transport Fuel Carl Lilliehöök Svensk Biogas / Swedishbiogas / Kristianstad Biogas 2010 EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up
Läs merJTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Läs merBiogasreaktor i miniformat
Biogasreaktor i miniformat Text och foto; Anna Schnürer Institutionen för Mikrobiologi, SLU Biogasprocessen är idag högaktuell av flera anledningar. Denna mikrobiologiska process gör det möjligt att behandla
Läs merNäringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009
Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merFörstudie. Rapport SGC 215 1102-7371 ISRN SGC-R-215-SE
Rapport SGC 215 Förstudie Rötning med inledande hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och hbiogasanläggningar Svenskt Gastekniskt Center April 2010 Emelie Persson, BioMil AB Elin
Läs merRISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin
RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester Kiladalen, 7 februari 2009 Annika Nordin Institutionen för Energi och Teknik, SLU, Ultuna RISKER MED ÅTERFÖRING AV AVLOPP Sjukdomsframkallande
Läs merMarkens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:
1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.
Läs mer