Mapsec PÅ UPPDRAG AV. Statskontoret. Kartläggning av internationella erfarenheter av kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetalningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mapsec PÅ UPPDRAG AV. Statskontoret. Kartläggning av internationella erfarenheter av kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetalningar"

Transkript

1 Mapsec PÅ UPPDRAG AV Statskontoret Kartläggning av internationella erfarenheter av kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetalningar

2 MAPSEC KB Box Telefon Fax

3 Innehåll 1 Uppdraget Bakgrund Uppdragsbeskrivning Genomförande Storbritannien Socialförsäkringssystemets komponenter och hantering Omfattningen av felaktiga utbetalningar Metod för skattning av storleken på felaktiga utbetalningar Kontinuerliga mätningar Återkommande mätningar Inga mätningar Hur kampen mot bidragsfusk är organiserad Targeting Benefit Thieves (Mediakampanj) National Benefit Fraud Hotline Samkörning av register Customer Compliance Fraud Investigation Service Åklagarenheten (Prosecution Division) Flödet av fall där bidragsfusk misstänks Ansvaret för Återkrav Kompletterande medel Resurser och kostnadseffektivitet i kampen mot bidragsfusk Arbetet med andra felaktiga utbetalningar Norge Socialförsäkringssystemets komponenter och hantering Omfattningen av felaktiga utbetalningar Metod för skattning av storleken på felaktiga utbetalningar Hur kampen mot bidragsfusk är organiserad Resurser och kostnadseffektivitet i kampen mot bidragsfusk Arbetet med andra felaktiga utbetalningar Sammanfattande reflektioner Bilagor Bilaga 1 Referenser Bilaga 2 Lista på intervjuade personer

4 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Statskontoret har fått ett uppdrag av regeringen att studera betydelsen av olika drivkrafter för Försäkringskassans dimensionering av kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetalningar. Statskontoret ska också lämna förslag till åtgärder som säkerställer att Försäkringskassan har goda drivkrafter att prioritera kontroller mot felaktiga utbetalningar. I uppdraget ingår att göra en internationell jämförelse. Mapsec har av Statskontoret kontrakterats för att göra denna jämförelse. 1.2 Uppdragsbeskrivning Uppdraget till Mapsec består i att på en övergripande nivå kartlägga och analysera kontroller och åtgärder mot felaktiga utbetalningar från socialförsäkringssystemen i Storbritannien, Tyskland och Norge. De frågeställningar som, enligt uppdragsbeskrivningen, ska belysas är följande: Dimensionering av kontrollverksamheten i jämförelse med de utbetalningar som görs från systemen och de administrativa kostnader de medför i övrigt. Tillvägagångssätt i beräkningar och avgränsningar av kontrollverksamheten ska i möjligaste mån redovisas. Resultatet av och effektiviteten i kontrollarbetet, i den mån det finns befintliga studier Existerande beräkningar av storleken på felaktiga utbetalningar och de beräkningsmetoder som har använts. Eventuella diskussioner, analyser etc. av drivkrafter för dimensionering av kontroller. 1.3 Genomförande Då det visade sig svårt att etablera en meningsfull kontakt med ansvariga myndigheter i Tyskland, beslöt Statskontoret att uppdraget skulle begränsas till två länder: Storbritannien och Norge. Vad gäller Storbritannien är den följande redovisningen i huvudsak baserad på en relativt fylligt skriftligt material från i första hand för socialförsäkringssystemet ansvarigt departement, Department for Work and Pensions, samt från Storbritanniens Riksrevision, the National Audit Office. Detta material har kompletterats genom direktkontakt med kontrollenheten på DWP. Materialet för Norge är till en begränsad del hämtat från den norska motsvarigheten till Försäkringskassan, Arbeids- og velferdsforvaltningen (NAV)s hemsida. Huvuddelen har inhämtats i direktkontakt med ledningen för NAVs kontrollenhet. Rapporten är författad av Allan Gustafsson 1

5 2 Storbritannien 2.1 Socialförsäkringssystemets komponenter och hantering Huvuddelen av det brittiska socialförsäkringssystemet hanteras direkt eller indirekt av Department for Work and Pensions, (DWP). De olika förmånerna listas i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Komponenterna i det brittiska socialförsäkringssystemet Förmån Basic State Pension Pension credit Disability Living Allowance and Attendance Allowance Income Support Housing and Council Tax Benefit Child Benefit Incapacity Benefit Minimum Income Guarantee Jobseeker's Allowance Syfte För personer som uppnått pensionsåldern för statlig pension och som lever upp till de villkor som gäller för betalning av sociala avgifter (national insurance contributions). Garantipension För personer som behöver omvårdnad och/eller assistans för att förflytta sig därför att de är sjuka eller handikappade. För personer mellan 16 och 60 vars inkomst eller tillgångar understiger vissa gränsvärden. Deltidsarbete får ej överstiga 16 timmar i veckan. Stöd utgår endast till personer som förväntas stå till arbetsmarknadens förfogande såsom ensamstående föräldrar, samt till sjuka och handikappade. För låginkomsttagare som behöver stöd för att betala hyra och kommunala avgifter Barnbidrag. Utbetalas till vårdnadshavare oberoende av inkomst eller inbetalning till National Insurance. För anställda, egenföretagare och arbetslösa som är oförmögna att arbeta men som inbetalt tillräckligt med sociala avgifter. För personer över 60 var inkomst understiger en fastställd nivå. För arbetslösa som aktivt söker arbete, som kan arbeta och är tillgängliga för arbete. Other benefits Källa: National Audit Office [2003] DWP ansvarar för administrationen av alla ovanstående förmåner förutom Housing and Council Tax Benefit som administreras av de enskilda kommunerna (County Councils). Medlen för denna förmån passerar dock DWP och DWP har ett samordningsansvar när det gäller åtgärder för att bekämpa bidragsfusk inom detta område. 2.2 Omfattningen av felaktiga utbetalningar I den statistik som redovisas av DWP särredovisas alltför stora utbetalningar och alltför små utbetalningar. De alltför stora utbetalningar redovisas för tre underkategorier bestämda av vad som förorsakar dem: a) medvetet bidragsfusk (fraud), b) omedvetet felaktiga uppgifter lämnade av förmånstagaren (customer error) och c) felaktiga beslut av DWP/County Council (official error) 2

6 Den senast tillgängliga statistiken från DWP för för stora utbetalningar redovisas i Tabell 2 nedan. Tabell 2 Alltför stora utbetalningar under perioden april mars 2009 Källa: Department of Work and Pensions [2009] Totalt sett, dvs. för alla förmåner som hanteras av DWP och kommunerna, beräknas för höga utbetalningar uppgå till 2,2 procent av totalt utbetalda medel. Denna relativt låga siffra drivs framför allt av en mycket låg nivå, 0,1 procent, av för mycket utbetalda medel inom den statliga pensionen vilken, 2009, stod för drygt 45 procent av totala utbetalningar. Nivån på felaktiga (för stora) utbetalningar är markant högre inom förmånerna income support (socialbidrag), job seeker allowance (arbetslöshetsunderstöd), pension credit (garantipension), och housing benefit (bostadsbidrag). För dessa förmåner ligger den uppskattade proportion felaktigt (för mycket) utbetalda medel på mellan 4,9 och 5,5 procent av totalt utbetalda medel. Av dessa beräknas mellan 1,5 och 2,9 procentenheter utgöras av direkt bidragsfusk medan resten är att hänföra till misstag som begåtts av antingen bidragsmottagaren eller av handläggaren. För incapacity benefit (assistansersättning) ligger den något lägre, 3,4 procent totalt, varav 1 procent medvetet fusk. Grafen nedan visar hur felaktiga betalningar som del av totala utbetalningar utvecklats under de senaste nio åren. Data är inte helt jämförbara för hela perioden. Framför allt gjordes ett antal förändringar i skattningsmetoderna i mitten av decenniet vilket innebär att det finns ett brott i serien mellan åren t.o.m. 2000/ /05 och åren efter 2005/06. Dessa metodskillnader till trots är det tydligt att de mycket medvetna ansträngningar som gjordes i början av decenniet för att få ned bidragsfusket hade stor effekt men att kurvan sedan planat ut. 3

7 Figur 1 Felaktiga utbetalningar som del av totala utbetalningar i socialförsäkringssystemet i Storbritannien Källa: Bearbetade data från DWP [2009] Förändringarna mellan åren sedan 2005/06 är så pass små att de inte är statistiskt signifikanta, vilket framgår av grafen nedan i vilken även det 95 procentiga konfidensintervallen runt medelvärdena är inritade. Figur 2 Andel felaktiga (alltför stora) utbetalningar totalt under åren 2005/ /09 Källa: Department of Work and Pensions [2009] 4

8 Sedan 2004/05 skattar DWP även den totala volymen och proportion av de utbetalningar där för lite har betalats i förhållande till vad bidragsmottagaren är berättigad till. I beräkningen ingår inte de fall där en person skulle ha rätt till en förmån men inte ansökt, och ej heller de fall där personer ansökt men fått helt avslag på felaktiga grunder. De beräknade felaktiga betalningarna (för lite) redovisas i grafen nedan. Figur 3 Felaktiga utbetalningar (för lite utbetalt) 2004/ /09 Källa: Bearbetade data från DWP [2009] De förmåner som följts allra mest noggrant under åren på grund av att man bedömt att risken för bidragsfusk där är som störst är income support (socialbidrag) och job seeker allowance (arbetslöshetsersättning). Där finns statistik från 1997/98 med brasklappen att ett metodbrott finns i serien mellan åren 2005/05 och 2005/06. Skattningar av fusk, och kund- respektive handläggarmisstag för de två förmånerna sammantaget redovisas i Figur 4 nedan. Anmärkningsvärt är de ursprungligen mycket höga nivåerna på felaktiga utbetalningar men också den kraftiga minskningen under första åren av detta decennium. 5

9 Figur 4 FUT socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd Källa: Bearbetade data från DWP [2009] Den tredje förmån som ägnats speciell uppmärksamhet över åren är bostadsbidrag. Till skillnad från övriga förmåner administreras bostadsbidragen av kommunerna på uppdrag av DWP. Den uppskattade, totala felaktiga utbetalningar för bostadsbidrag (för mycket betalt) har med små variationer pendlat runt fem procent sedan Felaktiga utbetalningar som hänförs till fusk respektive kundmisstag har varierat i motsatt riktning mot varandra vilket indikerar ett problem med gränsdragningen mellan utbetalningar som förorsakats av medvetet respektive omedvetet lämnade felaktigt uppgifter. Se Figur 5 nedan. 6

10 Figur 5 FUT (för mycket utbetalt) bostadsbidrag 2002/ /09 Källa: DWP [2009] Statistiken för bidragsfusk vad avser socialbidrag (Income Support) och arbetslöshetsunderstöd (Job Seeker Allowance) presenteras också nedbruten på vilka felaktiga uppgifter som lett till den felaktiga och alltför stor utbetalningen.. Den kategorisering som används för ovanstående två förmåner redovisas i Tabell 3. Tabell 3 Orsaker till bidragsfusk socialbidrag och arbetslöshetsersättning Kategori Felaktighet i: Earnings Uppgiven inkomst Partner Earnings Uppgiven inkomst för partner Capital Angivna tillgångar Dependants Uppgivet antal eller kategori av person(er) som är finansiellt beroende av förmånstagaren Income Annan icke uppgiven inkomst såsom tjänstepension eller sjuklön Living Together as Husband and Wife or civil Civilstånd / samboende (uppgivit att man är ensamstående när man sammanbor men annan person) partners Identity (ID) Identitet (falsk identitet) Address / Not at Address Adress (felaktig adress eller bor ej på adressen) Housing Boendekostnader Benefits Icke-deklarerade förmåner College Studier (studerar utan att ha uppgivit det) Abroad Utomlands boende (uppgivit att man bor i Storbritannien fast man bor utomlands) Hospitalisation Långvarig sjukvård (intagen på sjukhus under en längre tid) Maintenance Understöd (ej uppgivet eller underskattat) Non-dependants Angivit person som finansiellt beroende när han/hon inte är det Prison Fängelsvistelse (ej angivit at man sitter i fängelse) Other Annat (exempelvis förfalskade sjukintyg) 7

11 För såväl socialbidragen som arbetslöshetsersättningen är de två viktigaste orsakerna till felaktiga utbetalningar medvetet felaktiga uppgifter om inkomst och boendesituation. Dessa två faktorer står för drygt hälften av de felaktiga utbetalningarna. 2.3 Metod för skattning av storleken på felaktiga utbetalningar Tre olika grundmetoder används för att skatta omfattningen av felaktiga utbetalningar: Kontinuerliga mätningar Återkommande mätningar Uppskattningar baserade på mätningar för liknande förmåner KONTINUERLIGA MÄTNINGAR De förmåner för vilken volymen och proportionen felaktiga utbetalningar följs genom kontinuerliga mätningar är: Socialbidrag (Income Support) Arbetslöshetsunderstöd (Job Seeker Allowance) Garantipension (Pension Credit) Bostadsbidrag (Housing Benefit) Dessa fyra förmåner står för cirka en fjärdedel av utbetald volym men är de förmåner där risken för felaktiga utbetalningar är som störst. 1 Socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd och garantipension hanteras centralt av DWP medan bostadsbidragen administreras av kommunerna. Av detta skäl skiljer sig metoderna för att skatta de felaktiga utbetalningarna något mellan de två grupperna. I båda fallen görs ett stratifierat urval av förmånsmottagare vilka sedan granskas i flera steg. Socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd och garantipension Det första stratat för urvalet av mottagare av socialbidrag, arbetslöshetsunderstöd och garantipension utgörs av Job Centre Plus distrikten. Det vill säga, individer från alla distrikt är med i samplet. 1 Den skattade andelen felaktiga utbetalningar i förmånen Närståendepenning (Carer s Allowance) ligger i samma härad som för socialbidrag men volymen är liten vilket, får man anta, är anledningen att felaktiga utbetalningar i den förmånen följs upp kontinuerligt. 8

12 När det gäller socialbidrag delas förmånsmottagarna in i två grupper: a) ensamstående föräldrar och b) handikappade och övriga. Slumpmässiga urval inom respektive grupp görs från varje JCP-distrikt. Underlaget för det slumpmässiga urvalet är data från DWPs General Matching Service. Det resulterande samplet av mottagare av socialbidrag består av drygt individer. Under budgetåret 2008/09 uppbar 2,1 miljoner personer socialbidrag. När det gäller arbetslöshetsunderstöd väljs, inom varje distrikt, två JCP-kontor. Detta görs tre gånger per år, roterande. Därefter görs en underindelning i sådana förmånsmottagare som uppbär inkomstbaserat stöd (income based) och sådana som uppbär stöd grundat på tidigare inbetalningar av försäkringsmässiga sociala avgifter (National Insurance Contributions). Inom respektive grupp väljs sedan slumpmässigt ut ett antal förmånsmottagare för granskning. Även här är grunden för urvalet DWPs General Matching Service. Det resulterande samplet är på drygt individer. För att fånga upp förmånsmottagare som nyligen börjat mottaga stöd tas ett kompletterande sample fram från de system som används för att administrera och följa upp förmånshandläggningen (Audit Trail Analysis System). Det resulterande samplet är på drygt individer. Under 2008/09 uppbar 1,4 miljoner personer arbetslöshetsunderstöd. BOSTADSBIDRAG Samplet för skattningar av felaktiga utbetalningar när det gäller bostadsbidrag tas också fram som ett stratifierat urval men med andra strata. Den första nivån är s.k. Primary Sampling Units som utgör grupperingar av kommuner i större och mer jämnstora enheter. Den andra nivån i urvalet är en kategorisering av förmånsmottagarna i: Personer i arbetsför ålder som uppbär socialbidrag eller förtidspension [Pensioner Credit (Guarantee Credit)] Personer i arbetsför ålder som inte uppbär socialbidrag eller förtidspension Pensionärer som uppbär socialbidrag eller garantipension [Pensioner Credit (Guarantee Credit)] Pensionärer som inte uppbär socialbidrag eller garantipension Från resulterande kohorter väljs sedan förmånsmottagare slumpmässigt men individerna är viktade. Detta görs så att, i det slutliga samplet, a) två tredjedelar av individerna i arbetsför ålder som uppbär socialbidrag eller pension erhåller bostadsbidrag som överstiger GBP 65 i månaden och b) så att tre fjärdedelar av dem i arbetsför ålder, som inte uppbär socialbidrag eller förtidspension, har barn eller andra som är finansiellt beroende av dem (dependents). 9

13 Samplets totala storlek är ca individer. Under 2008/09 erhöll 4,4 miljoner bostadsbidrag. FÖRBEREDANDE GRANSKNING Som första steg i granskningen av de utvalda fallen, sammanställer ansvariga kontor all relevant information om förmånsmottagaren. När det gäller bostadsbidrag görs detta av speciella granskare som är anställda av DWP och inte av kommunen. Samkörning av relevanta register görs också. Den sammanställda information summeras i ett formulär som används i nästa steg i granskningen. INTERVJU Normalt oanmälda besök görs hos de utvalda biståndsmottagarna. Om personen i fråga inte är anträffbar vid två besök kallas vederbörande till intervju. Vid intervjun ombeds förmånsmottagaren att lägga fram dokumentation som styrker hans eller hennes ansökan om stöd och en jämförelse görs med den information som intervjuaren har. Om det finns skäl att misstänk bidragsfusk skickas fallet till ansvarigt kontor för vidare hantering och, ifall även andra bidrag kan påverkas, till annan ansvarig instans. KVALITETSSÄKRING All relevant information från den förberedande genomgången och från intervjun (i fall en sådan kunnat genomföras) registreras i en gemensam databas via ett webbaserat gränssnitt. Dokumentationen för alla fall där felaktiga utbetalningar misstänks granskas på regional nivå. Dessutom granskas ett mindre urval där inga felaktigheter upptäckts. Ett urval av urvalet på regional nivå granskas ytterligare en gång på central nivå. 2 Dessa kontroller utförs av speciella granskare och genom automatiserade konsistenskontroller. Förutom felaktigheter kopplade till dessa fem förmåner skattar man även bedrägerier kopplade till själva utbetalningen förfalskade eller stulna checkar som senare löses in. 2 Rutinerna håller på ändras så den exakta utformningen av kvalitetssäkringen idag är lite osäker. 10

14 2.3.2 ÅTERKOMMANDE MÄTNINGAR Felaktiga utbetalningar kopplade till handikappersättning och vårdbidrag (Disability Living Allowance), inkomstgrundad ålderspension (Retirement Pension), samt närståendepenning (Carer s Allowance) skattas genom s.k. National Benefit Reviews. Vid dessa genomgångar skattas och effekten av felaktiga utbetalningar I en förmån på nivån felaktiga utbetalningar i andra förmåner (Interdependencies). Dessa genomförs sedan 1995 med några års mellanrum. Mellan mätningarna antas proportionen felaktiga utbetalningar vara som den var vid den senaste mätningen. Totalt står förmåner för dessa förmåner för ca 60 procent av de totala utbetalningarna. Den volymmässigt största förmånen, inkomstgrundad ålderspension, står ensamt för drygt 45 procent av utbetalningar. Proportionen felaktiga utbetalningar i den förmånen bedöms dock inte uppgå till mer än 0,1 procent av totala utbetalningar INGA MÄTNINGAR För övriga förmåner görs inga mätningar av felaktiga utbetalningar. Istället baseras skattningarna på antaganden om att de felaktiga utbetalningarna ligger på samma nivå som för liknande förmåner. Exempelvis antas felaktiga utbetalningar avseende kommunalskattestöd (Council Tax Benefit 3 ) procentuellt ligga på samma nivå som för bostadsbidrag (Housing Benefit). De förmåner för vilka inga mätningar görs står för ca 13 procent av totala utbetalningar. 2.4 Hur kampen mot bidragsfusk är organiserad DWPs kamp mot bidragsfusk är baserad på en sammanhållen strategi där olika komponenter samverkar. Strategin sammanfattas i fyra slagord: Getting it right se till att nivån på utbetalda förmåner är rätt från början Keeping it right se till utbetalningarna justeras om och när mottagarens situation förändras Putting it right upptäck när utbetalningarna är felaktiga och vidta åtgärder för att rätta till dem Making sure the strategy works följ upp och utvärdera effekterna av de olika insatserna. Konkret har DWP implementerat strategin genom ett antal insatser där de vikigaste beskrivs nedan. 3 Inkomstbetingat stöd för att förmånstagaren ska kunna betala kommunala avgifter. 11

15 2.4.1 TARGETING BENEFIT THIEVES (MEDIAKAMPANJ) DWP har sedan 2001 drivit återkommande mediakampanjer med två olika syften: a) att medvetandegöra bidragsmottagare om risken att ertappas och straffas om man fuskar och b) att inpränta och upprätthålla en negativ inställning till bidragsfusk uppfattningen om bidragsfusk hos allmänheten och att bidragsfusk är ett brott. De kanaler som används för kampanjerna är radio och TV, nätet, tidningar och tidskrifter, reklampelare och flygblad. Mediekampanjerna sköts av en särskild enhet inom kommunikationsavdelningen inom DWP. Kampanjerna sköts i projektform och budgeterna varierar från gång till gång. Den kampanj som genomfördes kostade GBP 6,5 million vilket motsvarade 84 mkr. Detta motsvarade 0,07 procent av totala utbetalningar om GBP 119,8 miljarder samma år. Kampanjerna utarbetas i samråd med en Fraud and Error Strategy Division inom DWP och godkänns i slutändan av ansvarig minister. Några exakta skattningar av vilken effekt kampanjerna har på omfattningen av bidragsfusket finns inte. Man har dock genom opinionsundersökningar kunna konstatera att andelen som helt håller med om påståendet det är fel att uppbära förmåner som man inte har rätt till har ökat. Mellan 2005 och 2006 ökade andelen från 75 till 83 procent. Man förutser att kampanjerna i framtiden kommer att bli att mer fokuserade på de kategorier för vilka sannolikheten för fusk är som störst. Kampanjerna kommer även att breddas för att täcka in även slarv och oaktsamhet i uppgiftslämnandet NATIONAL BENEFIT FRAUD HOTLINE År 1996 inrättades ett tjallarnummer, (National Benefiit Fraud Hotline). Allmänheten kan anonymt ringa in till detta nummer och rapportera misstänkta fall av bidragsfusk. Inrapportering kan också göras via en sida på nätet, via e-post eller med vanlig post. Fall där den inrapporterade informationen bedöms som trovärdig slussas vidare till the Fraud Investigation Service alternativt till Customer Compliance. Under budgetåret 2006/7 mottogs över samtal. Av dessa slussades närmare 80 procent vidare för utredning. För att hantera alla utredningsfall implementerades 2007 ett särskilt ärendehanteringssystem benämnt FRAIMS SAMKÖRNING AV REGISTER Samkörning av register har skett under närmare femton år. Sedan 2005 ligger ansvaret för denna General Matching Service under DWPs Information Directorate. Proaktiva samkörningar görs inte utan samkörningarna görs på begäran av andra enheter inom DWP eller av kommunerna vilka ju ansvarar för hanteringen av bostadsbidrag. Samkörning av register kan även göras av det brittiska skatteverket (HM Revenue and Customs) samt av hälsoministeriet (Department of Health). Exempel på vilka register som kan samköras samt vilka verksamheter som betjänas av dessa samkörningar visas i Figur 6 nedan. Bland mindre självklara datakällor kan nämnas postens eftersändningsregister, TV-licensregistret och motsvarigheten till Upplysningscentralen. 12

16 Gjorda samkörningar resulterade under budgetåret 2006/7 i ärenden i vilka det uppskattades att de alltför stora utbetalningarna uppgick till GBP 195,6 miljoner, motsvarande drygt 2,5 miljarder kronor. Figur 6 Samkörning av dataregister för förmånskontroll Från och med 2007 har åtkomsten till informationen i de olika registren förbättrats genom ett Customer Information System, (CIS). Systemet tillåter on-line-åtkomst till i första hand information om förmånsmottagare. Information är tillgänglig för handäggare inom DWP men även för andra myndigheter som getts rätt att ta del av den CUSTOMER COMPLIANCE Customer Compliance hanterar fall där efterlevnaden av regelsystemet är dålig men där handläggaren bedömer att detta inte avspeglar medvetna försök att lura systemet utan snarare okunskap, bristande rapportering när omständigheterna förändras, eller rent slarv. Dessa fall tas över av särskilda enheter som ligger inom de lokala och regionala Job Centre Plus-kontoren. Närmare 900 årsarbetskrafter arbetar med att följa upp dessa fall. Uppföljningen innebär normalt hembesök. Avskiljandet av denna uppföljningsverksamhet är relativt ny och verksamheten har ännu inte riktigt satt sig. Verksamheten styrs bl.a. av två kvantitativa mål: Job Centre Plus-kontoren ska genomföra minst aktiviteter som leder till en justering av förmånsnivåer eller i återbetalningskrav på grund av tidigare för höga utbetalningar. Totala nedjusteringar av aktuella eller tidigare för höga utbetalningar ska uppgå till minst GBP 6,6 miljoner. 13

17 2.4.5 FRAUD INVESTIGATION SERVICE The Fraud Investigation Service (FIS) hanterar de fall där medvetet fusk misstänks. Verksamheten leds av ett nationellt Benefits and Fraud Directorate med regionala kontor i elva regioner. Dessa understöds av 18 operativa enheter (Operational Intelligence Units). Det finns också en nationell enhet för att hantera organiserat försäkringsbedrägeri (Organised Fraud Unit) samt en uppbördsenhet (Financial Investigation Unit) som handhar utkrävande av betalning vid brottsmål. Återbetalningskrav och straffavgifter som inte är kopplade till brottsmål hanteras av en Debt Recovery enhet. Hela FIS hade i början av 2008 över 3 10 anställda. FIS utredde 2007 drygt fall vilket utgjorde 48 procent av all fall som hänvisades till dem. Den genomsnittliga kostnaden för utredda fall uppgick 2007 till ca GBP 500, motsvarande drygt kronor. Knappt 28 procent av fallen skrevs av. En del av de utredda fallen bedömdes inte kräva en full brottsutredning utan skickades vidare till Customer Compliance. FIS verksamhet resulterade budgetåret 2006/7 i ca beslut om påföljd, varav en tredjedel innebar åtal, en tredjedel strafföreläggande och ordningsbot och en tredjedel sanktionsavgifter ÅKLAGARENHETEN (PROSECUTION DIVISION) Åklagarenheten inom DWP ansvarar för att förbereda åtal. Enheten betjänar även Hälsoministeriet, den brittiska motsvarigheten till Läkemedelsverket samt visa kommuner vad gäller fusk med bostadsbidrag. Huvuddelen av enhetens arbete läggs dock på fall som hanteras av Jobcentre Plus, dvs. arbetslöshetsersättning och socialbidrag. Enheten hade 2007 drygt 130 anställda varav 29 jurister. Enheten hanterar mellan sju och åtta tusen fall per år. Fall går till åtal där: De totala alltför stora betalningar överskrider GBP Falsk identitet uppgivits eller annan falsk personlig information lämnats Förfalskade dokument använts Officiella dokuments ändrats eller förfalskats Vid trolöshet mot huvudman Vid bestickning Vid organiserat bidragsfusk Om personen tidigare dömts för bidragsfusk 14

18 Om beloppet understiger GBP men personen inte accepterar DWPs bedömning och en varning. Nittio procent av alla fall som förs till åtal leder till fällande domar. Enhetens verksamhet ledde till krav på återbetalning och straffavgifter på totalt GBP 4,1 miljoner. Verksamheten kostade 7,1 miljoner. En liten del av tillgångar som konfiskeras i kraft av the Proceeds of Crime Act och där DWP/FIS varit drivande kan användas för att förstärka FIS verksamhet. Dessa medel är dock skiljda från återkrav och återbetalning av för mycket utbetalda förmåner FLÖDET AV FALL DÄR BIDRAGSFUSK MISSTÄNKS I Figur 1 nedan visas hur fall där bidragsfusk misstänks flyter genom systemet. Siffrorna referera till 2006/7. Figur 7 Flödet av fall där bidragsfusk misstänks Källa: National Audit Office [2007] Viktiga noder i detta flöde är the Fraud Referral and Intelligence Scoring Card (FRISC) med vars hjälp man avgör vilka fall som ska kanaliserar till FIS, vilka som skickas vidare till Customer Compliance och vilka som skrivs av. Den andra centrala noden är FIS som granskar fallen i detalj och avgör hur de ska drivas vidare. 15

19 Sedan juni 2007 finns ett ärendehanteringssystem benämnt The Fraud Referral and Intervention Management System (FRAIMS) för att hantera flödet av ärenden där bidragsfusk (fraud) eller mindre allvarliga oegentligheter (Customer compliance) misstänks. En ny version togs i bruk i november FRAIMS hanterar hela flödet och ger även stöd för beslutsfattare, hanteringen av återkrav och den rättsliga processen i de fall åtal väcks. Den nya version möjliggör också utbyte mellan DWP och kommunerna vilka ju ansvarar för hanteringen av bostadsbidragen och bidragsfusk inom det området ANSVARET FÖR ÅTERKRAV Hanteringen av de återkrav som följer på genomångar som görs direkt av handläggar, genom samkörning av register, samt av the Fraud Investigation Services och Customer Compliance. Arbetet är organiserat på det sätt som redovisas i Figur 8 nedan. Indrivningen av fastställda återkrav är uppdelad på en enhet som ansvarar för återkrav från individer som fortsatt uppbär olika former av finansiellt stöd och annan som ansvarar indrivning från individer som ej längre gör det. Dessa två enheter kan, i framtiden, komma att slås samman till en. Anledningen är att uppdelningen försvårar indrivningen från personer som vandrar in och ut ur stödsystemen. Huvuddelningen av indrivningen görs av DWP men för en del av indrivningen från personer som inte längre ej uppbär stöd från vilket man upp till en viss gräns kan dra av återkrav använder man sig av privata indrivningsföretag. De senare betalas pro rata och används i första hand för de fall där DWP misslyckats att driva in skulden, ofta på grund av att personen försvunnit från det offentligas horisont. 16

20 Figur 8 Hanteringen av återkrav Källa: National Audit Office [2009] Indrivningen under budgetåret uppgick GBP 272 miljoner en ökning från 180 miljoner De ackumulerade nominella återkrav uppgick i mars 2008 till ca GBP 1,8 miljarder vilket var högre än året innan, dvs. ny tillkommande skuld översteg återbetald skuld. I den brittiska statens balansräkning är skulden nedskriven till 700 miljoner baserat på en bedömning av hur stor av skulden som de facto kan förväntas bli indriven och en diskontering av framtida återbetalningar. Störst svårigheter har DWP att driva in skulder från personer som ej längre uppbär bidrag. Över en tredjedel av personer med skulder som var mer än tre år gamla hade aldrig betalat på sina skulder. Fyrtio procent av den totala nominella skulden var mer än fem år gammal. 17

21 Den direkta lönsamheten i indrivningsverksamheten är hög, varje pund i indrivningskostnad genererar tre pund i återbetalningar. Någon skattning av vad den preventiva effekten är finns inte. Fokus läggs på gruppen med störst skulder. Tre procent av alla gäldenärer med skulder på över pund står för en tredjedel av den totala skuldstocken KOMPLETTERANDE MEDEL Bland kompletterande medel för att avslöja bidragsfusk kan nämnas lögndetektorer (voice risk analysis) vilka används vid telefonintervjuer med bidragssökande. Denna datoriserade analysteknik ger omedelbar feedback om systemet uppfattar att den intervjuade möjligen far med osanning. Intervjuaren kan då gå djupare i sina frågor och på så sätt bilda sig en bättre uppfattning om sanningshalten i lämnade uppgifter. 2.5 Resurser och kostnadseffektivitet i kampen mot bidragsfusk I sin andra genomgång av DWPs aktiviteter för att minska felaktiga utbetalningar försöker the National Audit Office att grovt skatta effektiviteten i olika aktiviteter som syftar till att reducera volymen felaktiga utbetalningar. Bland annat jämför man kostnaden för fall som från olika enheter skickas vidare för utredning och respektive genomsnittliga avkastning på dessa i form av återkrav. Av analysen framgår att avkastningen på samkörningar är högre än för tjallarlinjen. Tabell 4 Avkastningen på olika åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar GBP Hotline Samkörning av register socialbidrag och arbetslöshetsunderstöd Samkörning av register för analys av bostadsbidrag Genomsnittlig 5,00 11,60 12,10 kostnad för vidarebefordrade fall Genomsnittlig 77,00 282,00 332,00 felaktig utbetalning FUT / fallkostnad 16,00 24,00 27,50 Källa: National Audit Office [2008] 2.6 Arbetet med andra felaktiga utbetalningar Sedan 2005 skattar DWP även omfattningen av betalningar som är för små i förhållande till vad den sökande har rätt till. Dessa utbetalningar beräknas ligga strax under en procent och någon större förändring har inte skett sedan mätningarna påbörjades. Av de totala för små utbetalningarna bedöms 0,5 procentenheter var hänförliga till felaktiga uppgifter från den sökande medan 0,4 procent är hänförligt till felaktig handläggning. De för små utbetalningarna är som störst för garantipensionen och som lägst för arbetslöshetsstöd. År 2006 antog DWP en strategi för att minska felaktiga utbetalningar, inklusive utbetalningar som understiger det mottagaren har rätt till. De insatser som genomförs inom detta område grupperar DWP i: Förenkling av regelverket 18

22 Förenkling av handläggningsrutinerna Samkörning av register Gemensamt system för kundinformation Stärkt handläggardisciplin 19

23 3 Norge 3.1 Socialförsäkringssystemets komponenter och hantering I och med bildandet Arbeids- og velferdsforvaltningen (NAV) år 2006 samlades ansvaret för administrationen av det norska socialförsäkringssystemet, för arbetslöshetsersättning och för arbetsförmedling under en hatt. Vid utgången av 2009 fanns det NAV-kontor i 447 kommuner och stadsdelar. Tio till kommer att öppnas under 2010 och NAV-kontoren drivs gemensamt av Arbeids- og velferdsetaten och respektive kommun och erbjuder även kommunala tjänster. Vilka de senare är kan variera från kommun till kommun. Minimum är socialbidrag vilka är kommunernas ansvarar, men de flesta kommuner väljer att erbjuda fler tjänster via de gemensamma kontoren. Alla de tjänster som NAV ansvarar för ska finnas tillgängliga på kontoren: arbetsförmedling samt hjälp med alla arbets-, sjuk-, familje- och pensionsförmåner. Själva handläggningen av en del av förmånerna är koncentrerad till ett hundratal specialenheter inom NAV. Arbeids- og velferdsetaten, den statliga delen av NAV, har cirka anställda. Tillsammans med de kommunanställda uppgår hela Arbeids- og velferdsforvaltningen till personer. 3.2 Omfattningen av felaktiga utbetalningar Av totala felaktiga utbetalningar bedöms en tredjedel vara förorsakad av handläggarmisstag medan resten är beror på medvetet eller omedvetet lämnade felaktiga upplysningar från bidragsmottagaren. När NAV bedömer att mottagaren förstått eller borde ha förstått att utbetalningen var felaktig, krävs återbetalning av det felaktigt utbetalade beloppet ställdes knappt återkrav vilka tillsammans uppgick till NOK 375 miljoner. I Tabell 5 nedan redovisas konstaterade felaktiga utbetalningar fördelade på de olika förmånsslagen. Tabell 5 Felaktiga utbetalningar fördelade på förmånsslag 2009 Antal ärenden Återkrav NOK Ålderspension Aktivitetsstöd Barnbidrag Arbetslöshetsersättning Underhållsstöd Kontantbidrag Rehabiliteringsersättning Sjukersättning & föräldrapenning Sjukpension Annat stöd Totalt NOK

24 3.3 Metod för skattning av storleken på felaktiga utbetalningar Till skillnad från i Storbritannien har NAV inte utvecklat separata statistiska rutiner för att estimera volymen felaktiga utbetalningar. Den volym som redovisas ovan avser de felaktiga utbetalningar som uppdagats genom den ordinarie kontrollverksamheten vilken beskrivs närmare nedan. 3.4 Hur kampen mot bidragsfusk är organiserad I Norge är arbetet mot bidragsfusk) centraliserat till en avdelning in Arbeids- og velferdsforvaltningen: NAV Kontroll og innkreving. Avdelningen består förutom av en central ledning av ett antal regionala kontrollenheter två enheter för registerkontroll och en uppbördsenhet. Kontrollenheterna utreder felaktiga utbetalningar där det finns en misstanke om straffbart fusk, tips från allmänheten samt misstänkt organiserat bidragsfusk. Kontrollerna är inriktade på enskilda personer, arbetsgivare och yrkesgrupper som mottar återbetalningar från NAV. I detta arbete samverkar man med andra offentliga myndigheter såsom Skatteverket, Helsetillsynet ( Socialstyrelsen) och polisen. Enheten för registerkontroll ansvarar för samkörning av olika register samt för systematiska registerbaserade kontroller. Arbetet är i första hand inriktat på att upptäcka missbruk av arbetslöshetsersättning och rehabiliteringsersättning. Samkörningar görs med register över anställda (arbeitstakerregistret), register hos motsvarigheten till CSN (Lånekassen) samt register över löneinkomster från Skatteverket (Lønn- og trekkoppgaveregistret). Uppbördsenheten (Innkreving) hanterar återbetalningskrav men fungerar även som förmedling av underhåll för barn. Ett organigram för NAV Kontroll og innkreving visas i Figur 9 nedan. Totalt arbetar 249 personer på avdelningen varav 102 på kontroll- och registerenheterna; resten på uppbördsenheten. Den totala förvaltningsbudgeten för kontrollenheterna är 2010 NOK 40 miljoner plus 10 mkr för NAV Registerkontroll. Arbeids- og velferdsforvaltningens totala förvaltningsbudget uppgick 2008 till NOK 9,3 miljarder. Totala utbetalningar från NAV uppgick 2008 till NOK 280 miljarder. Hur stor del av sin tid som handläggarna på de enskilda NAV kontoren lägger på kontrollverksamhet och hur stora kostnaderna för detta arbete är är svårt att uppskatta. 21

25 Figur 9 Organigram för NAV kontroll og innkreving 3.5 Resurser och kostnadseffektivitet i kampen mot bidragsfusk Bäst kontroll har NAV av arbetslöshetsersättning och rehabiliteringsersättning. Mottagaren av dessa förmåner ska var fjortonde dag inrapportera antalet arbetade timmar under perioden och utbetalningarna reduceras utifrån denna rapportering. Inrapporterade timmar samkörs med ett register över antalet arbetade timmar som har som källa månatlig inrapportering på individnivå från arbetsgivarna. Samkörningen görs för nästan alla individer som uppbär arbetslöshetsersättning eller rehabiliteringsersättning i mer än en månad. Denna samkörning till trots en samkörning som borde vara känd underrapporterar 4-5 procent av bidragstagarna sin arbetade tid. Den totala felaktiga utbetalningen på grund av denna underrapportering uppgick 2009 till cirka NOK 100 miljoner. Vidare kontrollerar NAV Kontroll og innkreving huruvida utbetalningar av sjukpension, efterlevandepension, försörjningsstöd till ensamstående föräldrar ligger på en nivå som står i överensstämmelse med deklarerad inkomst. Kontrollen görs genom samkörning med Skatteverkets register. Någon statistik över volymen återbetalningar som följer på dessa kontroller finns inte, men uppfattningen är att kontrollmetoden är mycket kostnadseffektiv. 3.6 Arbetet med andra felaktiga utbetalningar NAV Kontroll og innkreving har tagit fram en strategi för verksamheten för åren I strategin lyfts fram att: Verksamheten ska drivas utifrån ett riskperspektiv Kontrollåtgärder ska prioriteras utifrån dess preventiva effekt och/eller de intäkter som kontrollen kan generera Automatiserade kontroller ska utvecklas i den mån det är tekniskt möjlig lönsamt ur ett preventivt och/eller intäktsperspektiv 22

26 Tips från allmänheten ska följas upp Kamp mot organiserat bidragsfusk ska prioriteras Erfarenheter från kontrollverksamheten ska befrukta utvecklingen av regelverket Uppbördsverksamheten ska inriktas på de områden som har störst preventiv och/eller intäktseffekt. 23

27 4 Sammanfattande reflektioner Problemet med felaktiga utbetalningar i allmänhet och bidragsfusk i synnerhet har fått stor uppmärksamhet i Storbritannien, bland annat av den brittiska Riksrevisionen. Och stora ansträngningar har gjorts för att reducera dem. Värt att lyfta fram är att Department of Work and Pensions sedan länge på ett systematiskt sätt och med hjälp av statistiska metoder skattar omfattningen och sammansättningen av felaktiga utbetalningar. Dessa skattningar lägger sedan en grund för arbetet att minska de felaktiga utbetalningarna. I Norge görs inga skattningar. Den nivå på felaktiga utbetalningar som redovisas är faktiskt konstaterade felaktiga utbetalningar felaktiga utbetalningar som uppdagats genom den ordinarie kontrollverksamheten. Det kan därför finnas ett betydande mörkertal. Det är därför svårt att jämföra redovisade nivåer på felaktiga utbetalningar i de två länderna och med Sverige för den delen. Den satsning som gjorts i Storbritannien för att minska volymen felaktiga utbetalningar var initialt mycket framgångsrik. Utvecklingen har på senare dock planat ut. Betydande resurser avsätts för att avskräcka från bidragsfusk, men i och med att sanktionerna i praktiken många gånger inte är särskilt kännbara verkar det vara svårt att sänka FUT-nivån ytterligare. En annan anledning kan vara en sämre fungerande folkbokföring vilket gör det lättare för folk att försvinna ur myndigheternas åsyn. En konsekvens av detta är att faktiskt återbetalade felaktiga utbetalningar är speciellt låga från personer som inte längre uppbär olika former av finansiellt stöd. I såväl Storbritannien som Norge har ansvariga myndigheter betydligt lättare än i Sverige att samköra register för att upptäcka felaktigheter i de uppgifter som lämnas av bidragsmottagare. En bidragande anledning till detta är att fler register ligger under samma tak eftersom ansvaret för förmåner kopplade till yrkeslivet ligger under samma tak som sjuk- och familjeförmåner. Varken i Storbritannien eller i Norge följer ansvariga organisationer på ett löpande och systematiskt sätt upp kostnadseffektiviteten i de olika delarna av kontrollverksamheten. I Storbritannien gjorde motsvarigheten till Riksrevisionen i en av sina effektivitetsrevisioner av DWP ett försöka att bedöma kostnadseffektiviteten. För många verksamheter bedömdes den direkta avkastningen vara starkt positiv medan den för andra föreföll vara negativ. Men då är inte den preventiva effekten medräknad. I Norge har man en allmän uppfattning om vilka kontrollåtgärder som är kostnadseffektiva men mer sofistikerade kalkyler än så finns inte. I inget av länderna förefaller det finnas en direkt koppling mellan avkastning av de olika kontrollaktiviteterna och resurstilldelningen till desamma. Resurser tilldelas i en ordinarie budgetprocess där tidigare års tilldelning väger tungt. 24

28 Bilaga 1 Referenser Department for Work and Pensions [2006]; Getting welfare right: Tackling error in the benefits system Department for Work and Pensions [2007]; Fraud and Error in Income Support, Jobseeker s Allowance and Pension Credit: April 2005 to March 2006 Technical Appendix Department for Work and Pensions [2008]; Fraud and Error in the Benefit System: April 2007 to March 2008; Department for Work and Pensions [2009:1]; Sanction Policy: in respect of fraudulent social security benefit claims; February 2009 Department for Work and Pensions [2009:2]; Fraud and Error in the Benefit System: April 2008 to March 2009; Department for Work and Pensions [2009:3]; Fraud and Error in Housing Benefit: April 2002 to September 2008 Technical Appendix Gee; Jim; Mark Button and Graham Brooks; The financial cost of fraud - What data from around the world shows; University of Portsmouth Centre for Counter Fraud Studies, 2009 National Audit Office [2003]; Department for Work and Pensions - Tackling Benefit Fraud; HM Treasury; February 2003 National Audit Office [2006]; International benchmark of fraud and error in social security systems; July 2006 National Audit Office [2007]; Tackling external fraud - Good practice guide, HM Treasury; UK; 2007 National Audit Office [2008]; Department for Work and Pensons - Progress in tackling benefit fraud; HM Treasury; January 2008 National Audit Office [2009]; Department for Work and Pensions Management of Benefit Overpayment Debt; HM Treasury; May

29 Bilaga 2 Lista på intervjuade personer Joakim Jarnryd Magne Fladby Judith Hicks Verksamhetsområdeschef Kontrollfrågor (FPK), FK Direktør, NAV Kontroll og innkreving DWP, FESD 26

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Fakta PM 9:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska

Läs mer

2008-01-16. Inledning

2008-01-16. Inledning Promemoria CANBERRA Ambr Kamilla Lindström Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Australiens socialförsäkringssystem Inledning Australiens socialförsäkringssystem är väl utbyggt, men jämfört

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd

Information om ekonomiskt bistånd Information om ekonomiskt bistånd Du är välkommen Till Datum.Kl Om du får förhinder ring återbud, tfn 0144-350 03 eller skicka e-post till ifo@odeshog.se Postadress Besöksadress Ödeshögs kommun Storgatan

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun

Ekonomiskt bistånd. Information från Tranås kommun Ekonomiskt bistånd Information från Tranås kommun Vem har rätt till ekonomiskt bistånd? Rätten till försörjningsstöd bestäms av socialtjänstlagen. Om du eller din familj har svårigheter att klara ekonomin

Läs mer

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm

Övrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Stickprovsundersökning vecka 9 2014

Stickprovsundersökning vecka 9 2014 2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut

Läs mer

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se

Information från. Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD. www.askersund.se Information från Askersunds kommun Socialförvaltningen FÖRSÖRJNINGSSTÖD www.askersund.se Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Socialförsäkring Social insurance

Socialförsäkring Social insurance Social insurance Foto: Monica Holmberg 8 Social insurance 8 Utgifter för det sociala skyddet 367 Expenses for social security 82 368 Social insurance 83 Allmän sjukförsäkring, antal ersatta sjukpenningdagar

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK

Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK 1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs

Läs mer

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn

Vårdnadshavare som ansöker om bidrag, för- och efternamn. Maka/make/sambo till ovanstående vårdnadshavare, för- och efternamn Ansökan om vårdnadsbidrag Upplands-Bro tillhanda senast den 20:e i månaden före önskad start. Var vänlig texta tydligt. Ansökan skickas till Kundcenter, Upplands-Bro kommun, 196 81 Kungsängen. De personuppgifter

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun

Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun Revisionsrapport Granskning av arvoden till förtroendevalda. Härnösand Kommun 7 Juni 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 3 2. Rutinbeskrivning... 4 3. Granskningsresultat... 6 Sammanfattning

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Om Försörjningsstöd. Utg 1501

Om Försörjningsstöd. Utg 1501 Om Försörjningsstöd Utg 1501 Vem kan få försörjningsstöd? I socialtjänstlagen 4 Kap. 1 st följande; Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Socialförsäkring Social insurance

Socialförsäkring Social insurance Socialförsäkring Social insurance Foto: Monica Holmberg Socialförsäkring Statistisk årsbok 2013 18 Socialförsäkring Social insurance 18.1 Utgifter för det sociala skyddet... 353 Expenses for social security

Läs mer

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD

INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG INFORMATION OM FÖRSÖRJNINGSSTÖD Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK

LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK LEFI Online, system till system (Leverera Förmånsinformation) WEBBSERVICE/SHS/SSEK Gränssnittsspecifikation Försäkringskassan IT 1 (11) Ändringsförteckning Nedanstående tabell redovisar ändringshistoriken

Läs mer

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information

LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte. Allmän information LEFI Online, Elektroniskt informationsutbyte Försäkringskassan, Tjänsteleverans Innehåll 1 DOKUMENTINFORMATION... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 REFERENSER... 3 2 BESKRIVNING AV -TJÄNSTEN LEFI ONLINE... 4 2.1 GRÄNSSNT...

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:800 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2015 ref 10. Lagrum: 16 a kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2015 ref 10 Sjukersättning som betalats ut innan Försäkringskassan beslutat att de särskilda reglerna om steglös avräkning ska tillämpas ska inte behandlas som preliminär sjukersättning och kan därmed

Läs mer

Skatteskulder och uppbördsförluster

Skatteskulder och uppbördsförluster 159 8 Skatteskulder och uppbördsförluster 8.1 Inledning Uppbördsförlusterna, skillnaderna mellan de fastställda skatterna och hur mycket som betalats in, uppgick 1999 till cirka 5,7 miljarder kr eller

Läs mer

Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden.

Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden. 1 (7) Datum 2014-01-22 Förvaltningschef Cecilia Lejon 0410-73 30 95, 0708-817 144 cecilia.lejon@trelleborg.se Uppföljning av 2013 års interna kontrollplan för arbetsmarknadsnämnden. Enligt kommunens reglemente

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag

För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag För barn mellan 1 och 3 år Vårdnadsbidrag Enköpings kommun Ett bidrag som är ett alternativ för dig som förälder som vill vara hemma längre med ditt barn än vad föräldrapenningen medger. Ett kommunalt

Läs mer

Försörjningsstöd Socialbidrag

Försörjningsstöd Socialbidrag Försörjningsstöd Socialbidrag Vem har rätt till försörjningsstöd? Alla som vistas i kommunen har rätt till försörjningsstöd, om de själva inte kan försörja sig eller tillgodose sina behov på annat sätt.

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Regler för avgifter & betalning

Regler för avgifter & betalning Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Foto: Lovisa Lindblom Regler för avgifter & betalning Enköpings kommun REGLER 2013-04-22 SKN2012/338 Reviderad av skolnämnden 2013-05-16 Fastställd av skolnämnden

Läs mer

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag

Avdelningen för lärande och arbetsmarknad. Nämnd med ansvar för barnomsorg Paktamedlemmar Kommunalt vårdnadsbidrag UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 08:36 Diarienr: 08/2104 Diarienr Lf: Arbetsgivarpolitik: Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Externmedverkan: Vårdnadsbidrag

Läs mer

Information om vårdnadsbidrag

Information om vårdnadsbidrag Information om vårdnadsbidrag Innehållsförteckning Vad är ett vårdnadsbidrag? 3 För vilka barn kan man söka vårdnadsbidrag? 3 Vem kan söka vårdnadsbidrag 4 Kan äldre syskon ha barnomsorgsplats? 4 Vem kan

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun

Information om ekonomiskt bistånd. - i Hofors kommun Information om ekonomiskt bistånd - i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Rätten till bistånd I 4 kap. 1 Socialtjänstlagen (SoL) regleras den enskildes rätt till bistånd. Ekonomiskt bistånd är inkomst- och

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier

Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier SEFI-rådets anmälningspolicy Februari 2011 Datum Sida 2011-02-17 1 (3) Ert datum Dnr Anmälningspolicy för misstänkta EU-bedrägerier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning?

Tillfällig. föräldrapenningen. vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år. Vem kan få tillfällig föräldrapenning? Tillfällig föräldrapenning vid vård av barn som fyllt 12 men inte 16 år FK 4089-B_Fa I vissa fall kan du få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt tolv år. Det gäller om barnet har en sjukdom

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Referensår 2009 SF0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid ålderdom I statistiken för 1999-2002 ingår

Läs mer

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12

SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 1 (5) SAMMANFATTNING AV DOM B 2700-12 Bedrägeri- och bidragsbrottslighet rörande assistansersättning m.m. Bakgrund Bolaget Elma Personlig Assistans AB (fortsättningsvis Elma) startade sin verksamhet i

Läs mer

Bra att veta om ekonomiskt bistånd

Bra att veta om ekonomiskt bistånd Bra att veta om ekonomiskt bistånd Vad är ekonomiskt bistånd? Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand eget

Läs mer

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011

Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning 2011 Hur nöjda är våra kunder med SPV? Sammanfattning av nöjdkundmätning Sammanfattning av nöjdkundmätning Varje år gör vi undersökningar om hur våra kunder upplever de tjänster, den service och den information

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Regelverk. Ansökningar om Portside-pension. Gäller från och med 2013-01-01.

Regelverk. Ansökningar om Portside-pension. Gäller från och med 2013-01-01. Regelverk Ansökningar om Portside-pension Gäller från och med 2013-01-01. Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 REGELVERK... 4 1. ALLMÄNT... 4 2. SYFTE... 4 3. PENSION FRÅN KOLLEKTIVAVTALSSTIFTELSEN

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten Jenny Nybom 2015-02-04 Aktivering = förändringsarbetet inom försörjningsstöd, dvs. arbetet som syftar till att göra biståndsmottagare

Läs mer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer

Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer samhällsskydd och beredskap 1 (6) Allmänna villkor för uppdragsersättning till frivilliga försvarsorganisationer Anslag 2:4 Krisberedskap, budgetåret 2014 samhällsskydd och beredskap 2 (6) Villkor för

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd

FÖRSÖRJNINGSSTÖD. Information till dig som söker försörjningsstöd FÖRSÖRJNINGSSTÖD Information till dig som söker försörjningsstöd Försörjningsstöd vad är det? Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd

Läs mer

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster

Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster 1 (6) 2008-05-30 Redovisning av arbetet med en gemensam kundservice och gemensamma webbtjänster Uppdraget Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har i regleringsbreven för 2008 fått i uppdrag

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET (2006:48) BIDRAGSBROTT

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET (2006:48) BIDRAGSBROTT Sundbyberg 2006-10-12 Vår referens: Ylva Branting Diarienummer 22 2006 Finansdepartementet Rättssekretariatet 103 33 Stockholm YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET (2006:48) BIDRAGSBROTT Handikappförbundens samarbetsorgan,

Läs mer

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning

Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga utbetalningar. Inledning Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2008-03-06 15-2007-1468 2007-11-21 Fi2007/8846 Yttrande över rapporten Vad kostar felen? (rapport 7) från Delegationen mot felaktiga

Läs mer

Lag (1998:702) om garantipension

Lag (1998:702) om garantipension 1 of 7 21/09/2010 14:00 SFS 1998:702 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1998-06-11 Upphävandedatum: 2011-01-01 Uppdaterad: t.o.m.

Läs mer

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Utgifter inom socialförsäkringen m.m. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antagandebild Lönesummeökning (inkl. reformer) 3,0 5,5 4,7 4,5 4,8 4,4 Timlöneökning 0,3 3,7 4,0 3,3 3,5 3,6 Sysselsatta, timmar 1) (procentuell förändring) 2,7 1,7 0,6 1,2 1,3 0,7 Sysselsatta, personer

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun

DOM 2013-01-31 meddelad i Falun FALU TINGSRATT DOM meddelad i Falun Mål nr B 3330-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Extra åklagare Christel Anderberg Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Falun Tilltalad Tarek Malak, 840727-0555

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension

Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Pro rata-beräkning av garantiersättning och viss garantipension Försäkringskassans ställningstagande Vid en pro rata-beräkning av garantipension i form av ålderspension till den som är född 1938 eller

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa

Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa 2013:36 Förstagångsprövade ersättningsärenden vid Arbetslöshetskassan Alfa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/446 4.1 Arbetslöshetskassan Alfa

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor

Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Varning för dåliga pensionslösningar i kommunal sektor Många medlemmar inom kommunal sektor har fått erbjudanden om att teckna alternativa pensionslösningar. Lösningarna kan se olika ut, men är oftast

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden

Skuldsanering. Personuppgifter Namn. Budget- och skuldrådgivare Har du fått råd och stöd hos budget- och skuldrådgivare? Bostadsförhållanden Blanketten ska lämnas till Ansökan Skuldsanering Personuppgifter Namn 1 Siffror inom ring hänvisar till broschyren Skuldsanering KFM 935. Läs broschyren innan du fyller i blanketten. Adress Telefonnummer

Läs mer

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475

Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl. Lukas Johansson 831018-2475 Till: Försäkringskassan Box 1137 172 23 Sundbyberg Bestridan mot förslag till beslut om slutgiltigt bostadsbidrag för 2005 med hänvisning till särskilda skäl Lukas Johansson 831018-2475 Solna 19 februari

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Regelverk. Ansökningar om Portside-pension. Gäller från och med 2015-01-01.

Regelverk. Ansökningar om Portside-pension. Gäller från och med 2015-01-01. Regelverk Ansökningar om Portside-pension Gäller från och med 2015-01-01. Innehållsförteckning REGELVERK... 3 1. ALLMÄNT... 3 2. SYFTE... 3 3. PENSION FRÅN KOLLEKTIVAVTALSSTIFTELSEN PORTSIDE... 3 3.1 Kostnadsbidrag...

Läs mer

Individuell skattedeklaration En jämförelse mellan olika länder

Individuell skattedeklaration En jämförelse mellan olika länder Individuell skattedeklaration En jämförelse mellan olika länder www.byggbranschenisamverkan.se Sidan 1 av 5 Individuell skattedeklaration En jämförelse mellan olika länder Individuell skattedeklaration

Läs mer