Säker drift på Forsmark

Transkript

1 Sommar 2013 Årgång 31 En informationstidning från Forsmarks Kraftgrupp AB Säker drift på Forsmark Sid 3 Sid 5 Sid 6 7 Effekthöjning på Forsmark 2 I slutet av mars fick Forsmark 2 tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för så kallad provdrift på en högre effekt megawatt. Tester som gjorts visar goda resultat, vilket är förutsättningen för att den högre effektnivån ska permanentas. Det sker tidigast år Förstärkt skydd mot intrång Nya staket och utökad fordonskontroll är några av de åtgärder som införts för att förstärka skyddet mot intrång. I höst presenteras ett förslag om nya säkerhetsföreskrifter för svenska kärnkraftverk. På Forsmark fortsätter arbetet med att höja säkerheten. Moderniseringsarbete förlänger livslängden Just nu genomförs ett omfattande moderniseringsarbete på de svenska kärnkraftverken, vilket ska möjliggöra säker och lönsam drift i många år än. Bland annat har nya inkopplingsmöjligheter för extern kylutrustning installerats och utrymmen med känslig utrustning brandsäkrats.

2 Innehåll: Effekthöjning på Forsmark 2 3 Vindkraftprojekt i Forsmark 4 Förstärkt skydd mot intrång 5 Moderniseringsprojekt förlänger livslängden 6 7 En stor revision kvar på Forsmark 3 nästa år 8 Låga utsläpp från Forsmark 9 Sommar i Forsmarks bruk En historisk tillbakablick Många vinster med leasad miljöbil 14 Projekt Kärnbränsleförvar 15 Provfiske i Biotestsjön Externa granskningar på Forsmark 18 Vallonbruk i Uppland 19 Adress: Forsmarks Kraftgrupp AB Östhammar Tel: E-post till redaktionen: saw@forsmark.vattenfall.se Forsmarks Tidning distribueras till alla hushåll i kommunerna Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Norrtälje. Tidningen skickas till personer som är verksamma inom den svenska energibranschen samt internt inom Vattenfall. Under några veckor i sommar exponeras tidningen även i Uppsalatidningens tidningsställ på olika platser i Uppsala län. Om du bor utanför ovan nämnda spridningsområde och är intresserad av att läsa Forsmarks Tidning, kan du teckna dig för en gratis prenumeration. Ring, skriv eller skicka e-post till redaktionen. Omslagsbild: På Forsmark pågår ständigt arbete kring förbättrad säkerhet. I det här numret av Forsmarks Tidning kan du läsa mer om Forsmarks förstärkta skydd mot intrång, genomförda åtgärder i moderniseringsprogrammet och om vikten av externa granskningar av verksamheten. Foto: Eva Fischer, Elin Bergqvist, Anna Ek och Joel Pihl. Upplaga: exemplar Ansvarig utgivare: Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Redaktör: Sara Söderström Form & layout: RK tryck, Uppsala Tryck: Pressgrannar, Uppsala, juni 2013 LEDARE Vi har haft en mycket bra inledning av 2013 i Forsmark. Både säkerhetsläget och produktionen vid samtliga tre reaktorer har varit hög. Under den så kallade höglastperioden som varar från mitten av november till mitten av mars, då behovet av el normalt är som allra högst, var tillgängligheten så hög som 98 procent. I en internationell jämförelse är det att betrakta som världsklass. Något som också känns positivt är att provdriften av effekthöjningen på Forsmark 2 har gått bra. Arbetet fortsätter att genomföras lugnt och säkert där reaktorsäkerheten alltid har högsta prioritet. De omfattande proven avslutades under senare delen av maj och har gått enligt plan. Nu fortsätter Forsmark 2 provdriften på den nya högre effektnivån i ungefär ett år då det sker en utvärdering som i sin tur kommer att ligga till grund för en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få inleda rutinmässig drift på den högre effektnivån. Den nya högre effekten innebär att Forsmark 2 kan producera ungefär 1 terawattimme mer el per år, el med mycket liten miljöpåverkan. En terawattimme motsvarar ungefär den totala årsproduktionen vid två kraftverk av Älvkarlebys storlek. Årets revisioner då prov, kontroller och underhållsåtgärder utförs vid reaktorerna är relativt korta. Men det innebär inte att det kontinuerliga förbättringsarbetet avstannar. Hittills i år har ett antal åtgärder genomförts för att förstärka det fysiska skyddet vid kraftverket. Bland annat har industristaketet förstärkts och byggts ut, en temporär fordonskontroll med bommar och stoppljus har byggts där gränsen för skyddsobjektsområdet går och tillsammans med polisen har vi förbättrat upplägget för avsökning av området vid Forsmark. För tillfället pågår arbetet med att ta fram utformningen av en permanent fordonskontroll, som kommer att ligga längre från kraftverket. Säker och stabil drift på Forsmark Dygnet runt, näst intill året om, levererar Forsmarks reaktorer el till det svenska kraftnätet blev ett mycket bra produktionsår för Forsmark. Kraftverket producerade totalt 24,6 terawattimmar el, vilket innebär att Forsmark hade sitt tredje bästa produktionsår genom tiderna. Forsmark hade en säker och stabil drift under 2012 med få oplanerade stopp och revisioner som avslutades utan större avvikelser mot ursprungliga tidsplaner. Produktionsresultatet är mycket nära de två tidigare toppåren 2004 och 2005, då Forsmark producerade strax under 25 terawattimmar. Forsmarks tre reaktorer står för ungefär en sjättedel av Sveriges totala elproduktion. Anna Ek Foto: Elina Meuller Forsmark arbetar också vidare med att göra åtgärder vid kraftverket som en följd av erfarenheterna från Fukushima och som identifierades i samband med stresstesterna. Vissa åtgärder kommer att göras i samband med årets revisioner medan andra åtgärder är mer tekniskt komplicerade bland annat den så kallade oberoende inpumpningen av kylvatten och kommer att ta längre tid. Sent i höst kommer WANO branschorganisationen World Association of Nuclear Operators tillbaka för en uppföljningsgranskning av den stora granskning som gjordes för cirka ett och ett halvt år sedan. Denna typ av internationella granskningar, i kombination med Strålsäkerhetsmyndighetens tillsyns- och granskningsverksamhet samt vår egen interna granskningsverksamhet, är hörnpelare i vårt ständiga säkerhetshöjande arbete. Till sist vill jag hälsa alla välkomna till Forsmark i sommar. Läs mer om de olika aktiviteterna på sid i Forsmarks Tidning eller gå in på vår nya besökssajt på Internet, Claes-Inge Andersson, kommunikationschef på Forsmark Foto: Eva Fischer 2

3 Forsmark 2 är först ut av Forsmarks tre reaktorer med att höja effekten och därmed producera mer el. Effekten har höjts från 996 megawatt till megawatt. Illustration: Lasse Widlund Forsmark 2 har musklat upp levererar el till fler hushåll än tidigare I vintras höjdes eleffekten vid reaktor 2 i Forsmark med tolv procent. Det innebär en produktion på ungefär en terawattimme mer el per år än tidigare, vilket motsvarar en årlig elförbrukning för närmare hushåll. Under flera år har effekthöjningen noggrant förberetts med ombyggnationer av olika komponenter och moderniseringar. För att få ut mer elektricitet från kraftverket har värmeenergin i reaktorn höjts och nya effektivare turbiner satts in för att förbättra verkningsgraden. Forsmark 2 har sedan slutet av mars tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten för så kallad provdrift vid den högre effekten. Det innebär att man under en period testar anläggningens alla olika funktioner vid en höjd effektnivå. Det görs för att säkerställa att alla säkerhetssystem och komponenter fungerar på samma sätt som vid den tidigare lägre effektnivån. Många tester har gjorts under våren med goda resultat. Alla tester ska analyseras och godkännas innan tillstånd kan ges för att permanenta den högre effektnivån på megawatt. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som ger tillstånd för rutinmässig drift på den högre effektnivån, efter att de har försäkrat sig om att alla säkerhetskrav är uppfyllda. Det beräknas tidigast kunna ske år Elin Bergqvist Reaktorernas effekt har höjts stegvis Installerad effekt vid start: Forsmark 1: 900 MW Forsmark 2: 900 MW Forsmark 3: MW Installerad effekt 2013: Forsmark 1: 984 MW Forsmark 2: 996 MW (före effekthöjningen) Forsmark 3: MW Efter effekthöjning: Forsmark 1: beräknad till ca 1095 MW Forsmark 2: MW Forsmark 3: beräknad till ca MW Visste du att Forsmarks reaktorer har genomgått effekthöjningar tidigare. Regeringen har gett tillstånd att höja effekten vid Forsmarks alla tre reaktorer. Forsmark 1 redan är ombyggd för en högre effekt och att motsvarande installationer görs på Forsmark Kraftnätet från Forsmark måste byggas om för att klara av att mata ut elen vid ytterligare effekthöjningar. Regeringen och Strålsäkerhetsmyndigheten ger tillstånd Ett kärnkraftverk som vill höja den termiska effekten vid en reaktor måste först ansöka om tillstånd hos regeringen. Strålsäkerhetsmyndigheten gör en säkerhetsbedömning och rekommenderar regeringen att godkänna eller avslå ansökan. Om regeringen godkänner ansökan måste kärnkraftverket göra kravställda utredningar och analyser, vilka Strålsäkerhetsmyndigheten granskar. Myndigheten granskar också att de ombyggnationer som görs i samband med en effekthöjning uppfyller säkerhetskraven. Strålsäkerhetsmyndigheten ger därefter tillstånd för att driva reaktorn vid en högre effekt. 3

4 Omstart av vindkraftprojekt i Forsmark Alsvik vindkraftverk, söder om Gotland. Foto: Hans Blomberg Vattenfall vill öka andelen förnybar elproduktion. Sedan 2007 undersöks möjligheterna att bygga vindkraftverk vid Biotestsjön i Forsmark. Närmast står när boendekontakter på agendan för Vattenfall Vindkraft. Vattenfall Vindkraft tycker att det är viktigt att studera och analysera den påverkan som en vindkraftetablering kan ha på människor och miljö. Fågellivet i området kring Biotestsjön är rikt. Till den isfria sjön där kärnkraftverket släpper ut uppvärmt kylvatten, kommer många olika sorters fåglar. Hit kommer bland annat havsörnar, som varit utrotningshotade och fortfarande finns med på artdatabankens röda lista. I syfte att ta fram ett bra beslutsunderlag har Vattenfall Vindkraft låtit oberoende fågelexperter studera havsörnarna och analysera insamlad data, för att ta reda på mer om deras beteendemönster och bättre kunna bedöma risken för att havsörnar kolliderar med vindraftverkens rotorblad. Resultaten av de hittills genomförda studierna visar en begränsad risk för havsörnarna om en etablering av vindkraft kommer till, säger Ivette Farias, projektledare för vindkraftprojektet i Forsmark. Information via brev Nu har Östhammars kommun på nytt startat upp arbetet kring den detaljplaneändring som fordras för att kunna gå vidare med tillståndsfrågan och få den prövad. Det inkluderar samråd mellan berörda myndigheter, kända sakägare och andra berörda som ska ges möjlighet till insyn och påverkan. Parallellt med detta arbete vill Vattenfall Vindkraft nå ut med information om vindkraftetableringen i Forsmark. Det ska bland annat göras via brev som skickas ut till alla närboende och med hjälp av en utställning som ska visas vid Forsmarks kärnkraftverk. Vi kommer gärna till föreningsmöten och liknande för att berätta om vindkraftens möjligheter och om den planerade etableringen i Forsmark, säger Anna Cederberg, kommunikationssamordnare för projektet. Anna Cederberg. Foto: Sara Arvidsson Området vid Biotestsjön i Forsmark bedöms ha goda förutsättningar för vindkraft. Där blåser det bra. Det är nära till kompetens på kärnkraftverket och det är möjligt att ansluta till det befintliga elnätet. Mot den bakgrunden lämnade Vattenfall Vindkraft in en ansökan till Länsstyrelsen i Uppsala län om att bygga 15 vindkraftverk i området, vilka skulle kunna täcka årsbehovet av el för omkring hushåll. Ansökan avslogs dock då det bedömdes oklart vilken påverkan vindkraftverken skulle få på det rika fågellivet i området. Samtidigt avslogs även Östhammars kommuns förslag till en ändrad detaljplan för att kunna bygga vindkraft på det aktuella området, vilket medförde att länsstyrelsens beslut inte gick att överklaga. Sara Söderström Vill du veta mer om Vattenfalls vindkraftsatsningar? Läs mer på vattenfall.se/forsmarksvind. Vill du få mer information om Vattenfalls planer på vindkraft i Forsmark? Kontakta Ivette Farias, tel eller Anna Cederberg, tel Du kan också skicka e-post till anna.cederberg@vattenfall.com Vattenfall satsar på vindkraft och minskade koldioxidutsläpp Att växa snabbt inom förnybar energiproduktion är ett av Vattenfalls tydligt uttalade mål. Till 2020 ska Vattenfall ha minskat koldioxidutsläppen till 65 miljoner ton per år. Vägen dit kommer att innebära avyttringar av tillgångar med höga koldioxidutsläpp och tillväxtinvesteringar i förnybart. Bland annat kommer cirka 20 miljarder kronor att investeras i ny kapacitet, ungefär lika mycket i landbaserad som i havsbaserad vindkraft, under de kommande fem åren. Ralf Bagner 4

5 Förstärkt IT-säkerhet I Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM:s) nya föreskrifter, som förväntas komma ut på remiss under hösten, kommer kraven på Informations- och IT-säkerhet troligen att öka ytterligare. Sofie Östlund arbetar som skyddsvakt på Forsmark och i hennes arbetsuppgifter ingår bland annat att kontrollera fordon som ska passera in på Forsmarks industriområde. Foto: Anna Ek Skyddet mot intrång har höjts på Forsmark Kravbilden när det gäller IT-säkerhet kommer förmodligen att bli mer detaljerad nu än för några år sedan. Forsmark har också förstärkt skyddet mot intrång när det gäller information och IT, bland annat genom att dela in system och nätverk i olika säkerhetszoner där systemen segregeras från varandra, förklarar Lennart Strandberg, säkerhetsskyddschef på Forsmarks kärnkraftverk. Datahallarna har dessutom blivit ännu bättre skyddade, liksom de elektroniska och fysiska arkiven. Kraven på högre informations- och IT-säkerhet, kommer bland annat från SSM. SSM utförde en inspektion av IT-säkerheten på Forsmark under 2012, vilken följdes upp under våren Anna Ek Forsmark har byggt ett tredje staket runt kraftverket och satt upp extra vägbommar och en temporär utökad fordonskontroll några kilometer bort. En förstudie om permanent utökad fordonskontroll förväntas vara klar till sommaren. Flera åtgärder för att förstärka skyddet mot intrång har gjorts på Forsmark i vinter, bland annat har ett tredje taggtrådsstaket byggts runt kraftverket. Staketet ligger utanför bevakat område, alltså utanför det område där det finns krav på extra starkt skydd. Syftet är att skapa ytterligare hinder och fördröja ett eventuellt intrång, säger Lennart Strandberg, säkerhetsskyddschef på Forsmarks kärnkraftverk. Staketet är ett antal kilometer långt och löper från Forsmark 1 och 2, längs med kylvattenkanalen och bort till Forsmark 3. Runt det bevakade området, som ligger närmast reaktorerna, finns redan två staket som är kameraövervakade och larmade. Fordonsskydd i form av betongfundament finns framför de larmade staketen. Beslut om att bygga ett tredje staket fattades i den åtgärdsplan som togs fram efter Greenpeace intrång på Forsmark i oktober förra året. Byggandet påbörjades i december och ytterligare utredningar pågår nu av kraftverkets yttre staket, för att se om det går att förstärka skyddet ännu mer, säger Lennart Strandberg. I vintras upprättades också en temporär utökad fordonskontroll, cirka en kilometer från kraftverket, som är bemannad dygnet runt. Därifrån bevakar Forsmarks skyddsvakter trafiken till kraftverket och med hjälp av vägbommar kan trafiken stoppas om det skulle vara nödvändigt, säger Lennart Strandberg. En förstudie genomförs för att klargöra förutsättningarna för en permanent yttre kontrollplats, ännu längre bort från kraftverket. Markfrågan är en viktig parameter och vi strävar efter en flexibel lösning som kan anpassas till eventuella nya krav på logistik och säkerhet som kan komma framöver. Förhoppningen är att kunna införa en utökad fordonskontroll så snart som möjligt, kanske redan till hösten, säger Lennart Strandberg. Nya föreskrifter i höst I höst förväntas Strålsäkerhetsmyndigheten föreslå nya föreskrifter som rör säkerheten och det yttre skyddet. Föreskrifterna går ut på remiss och kraven mynnar troligtvis ut i att Forsmark så småningom bör införa en yttre fordonskontroll, likt den vi planerar för idag. Detta är också något som IAEA, Internationella Atomenergiorganet, rekommenderar, säger Lennart Strandberg. Även inne på anläggningarna och på bevakat område har säkerheten höjts. Omedelbart efter Greenpeace intrång i höstas stängdes också den så kallade besöksslingan vid Forsmark 3 under en period. Slingan är nu åter öppen, men Forsmark prioriterar hårdare bland besökarna. Forsmarks huvudentré, dit externa besökare anländer, har förstärkt skyddet genom att bygga in sina mottagningsdiskar med skottsäkra väggar och glas. Vaktstyrkans bemanning har också förstärkts under året. Sammanfattningsvis pågår en hel del arbete för att förstärka skyddet av anläggningarna i Forsmark, säger Lennart Strandberg. Anna Ek Polisen under övning i Forsmark i maj Foto: Anna Ek Ny polisstyrka övar i Forsmark En ny polisstyrka i Uppsala med fördjupade kunskaper om Forsmarks anläggningar har byggts upp under året och i maj kom de till Forsmark för att öva. I och med vårens övning har vi återupptagit övningsverksamheten som legat nere en tid. Det är glädjande att polisen i Uppsala nu har återuppbyggt sin organisation med en förstärkningsenhet och att de har varit här och övat. Genom att öva på plats lär sig polisen att hitta i Forsmarks anläggningar, säger Lennart Strandberg, säkerhetsskyddschef på Forsmarks kärnkraftverk. Anna Ek 5

6 Stor modernisering säkrar ytterligare 20 års drift För att öka säkerheten har Forsmark de senaste nio åren genomgått en omfattande modernisering. Under årets revison utförs de sista åtgärderna i moderniseringsprogrammet på Forsmark 1 och Forsmark 3. Den omfattande moderniseringen som genomförts på Forsmark under de senaste åren grundar sig i det politiska beslut som togs om att inte avveckla kärnkraften 2010, som tidigare sagts. Med anledning av det gav Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, den 1 januari 2005, ut nya föreskrifter om vilka moderniseringar i säkerhetsförbättrande syfte som kraftbolagen måste genomföra för att kunna driva reaktorerna en längre tid framöver. När det stod klart att reaktorerna inte skulle avvecklas, utan att livslängden i stället skulle förlängas avsevärt, gjorde Forsmark omfattande åtgärder för att uppfylla de nya kraven. Vi satte upp ett moderniseringsprogram där vi för varje reaktor tagit fram en plan som specificerade vilka åtgärder som ska vara genomförda och när, säger Göran Persson, vice vd på Forsmark. I ett av de moderniseringsprojekt som genomförts har man bland annat brandsäkrat flera känsliga utrymmen med elektrisk Göran Persson, vice vd. Foto: Eva Fischer utrustning, exempelvis reläskåp. Detta har gjorts genom att man har minskat syrehalten i luften från 21 procent till 15 procent. Åtgärden infördes på Forsmark 2 under 2012 och kommer att införas på Forsmark 1 under årets revision. Åtgärden utförs på Forsmark 1 och 2 där elutrustningen inte är lika väl separerad som på nyare kärnkraftverk, som exempelvis Forsmark 3, säger Göran Persson. Ett annat exempel på arbete som utförts är installationen av nya inkopplingsmöjligheter för att kunna ansluta en extern kylningsutrustning till anläggningen. Denna säkrar att resteffekten, vid ett eventuellt haveri, ska kunna kylas under en längre tid. Installationen gjordes på Forsmark 1 och 2 under 2012 och kommer att genomföras på Forsmark 3 under årets revision. Modernisering av Sveriges kärnkraftsreaktorer Allt har gått bra, men inte alltid utan problem. I det omfattande arbetet som genomförts har vi, förutom en modernare anläggning, även fått en ökad kunskapsnivå och ett större säkerhetsmedvetande, säger Göran Persson. Efter årets revisioner är nio års arbete med moderniseringsprogrammet klart. Allt har gått bra, men inte alltid utan problem. Det är många faktorer som spelar roll när ny teknik ska integreras i en äldre anläggning. Även om programmet avslutas kvarstår det fortlöpande utvecklingsarbetet. Moderniseringen av anläggningen är ett kontinuerligt inslag i arbetet så länge reaktorerna i Forsmark är i drift, säger Göran Persson. Eva Fischer Fyra av Sveriges tio reaktorer har genomgått ett omfattande moderniseringsarbete som medfört långa perioder då de har varit tagna ur drift. Reaktorerna är Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2. Ringhals avslutade sina stora moderniseringsarbeten år Vid Oskarshamn 1 var moderniseringen genomförd 2002 och vid Oskarshamn 2 ska arbetet enligt nuvarande tidsplan vara genomfört senast De yngsta reaktorerna, Forsmark 3 och Oskarshamn 3, uppfyllde däremot de nya säkerhetskraven och några omfattande omkonstruktioner har inte krävts. För reaktorerna, Ringhals 3 och 4 samt Forsmark 1 och 2 har moderniseringsarbetet genomförts löpande med mindre förlängningar av de årliga revisionerna då reaktorerna är avstängda för underhåll och bränslebyte. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Kostnadsfria aktiviteter Välkommen till Forsmark - en upplevelse för hela familjen Elbilar för barn Experimentverkstad Hoppborg Guidade visningar Guidade bussturer Bruksmuseum Hantverk Café och värdshus Öppet dagligen 17 juni-11 augusti. Vardagar kl. 10: Helger kl Forsmarks HandkraFt Lokala Lokala konsthantverkare konsthantverkare och och konstnärer. konstnärer. Välkommen Välkommen till till vår vår butik butik vid vid caféet caféet och och turistbyrån. turistbyrån. Öppettider Öppettider Mån-sön Mån-sön från från midsommarafton midsommarafton fram fram till till och och med med augusti augusti mellan mellan kl kl Endast Endast kontant kontant betalning. betalning

7 Ett axplock av de säkerhetshöjande moderniseringsåtgärder som genomförts på Forsmark den senaste tioårsperioden. Minskad syrehalt skyddar mot brand Genom att minska syrehalten i känsliga utrymmen förhindras att en brand kan uppstå och sprida sig. Samtidigt som elden kvävs räcker syret för att människor ska kunna andas och arbeta. Forsmark har sänkt syrehalten i luften, från 21 procent till 15 procent, i flera känsliga utrymmen med elektrisk utrustning. Åtgärden infördes på Forsmark 2 under 2012 och kommer att införas på Forsmark 1 i år. Foto: Joel Pihl Extra säkerhet med rörbrottsförankringar Om ett rörbrott skulle inträffa håller de nyinstallerade förankringarna rör på plats och minimerar risken för skador på omkringliggande utrustning.. Med hjälp av förankringarna hålls huvudångrören på plats om den osannolika händelsen att ett rör går av i ett svetsskarv skulle inträffa. De nya rörbrottsförankringarna består av två balkar som kompletterar befintlig förankring samt en klammer som omsluter huvudångledningen. Foto: Anna-Carin Herre Kylning av härden i ett långtidsförlopp Genom att installera nya inkopplingsmöjligheter för anslutning av en extern kylningsutrustning säkras att resteffekten vid ett eventuellt haveri ska kunna kylas under en längre tid. Vatten hämtas från kondensationsbassängen till en extern kylutrustning och återförs till reaktorinneslutningen via sprinklersystemet. Installationen gjordes på Forsmark 1 och Forsmark 2 under revisionen 2012 och kommer att genomföras på Forsmark 3 under årets revision. Foto: Joel Pihl Batterisäkrat nät Flera system finns för att garantera att reaktorns funktioner alltid är elförsörjda. Om det vanliga nätet blir spänningslöst garanteras elförsörjning till de kritiska systemen av ett batterisäkrat nät. Utöver det finns det även ett dieselsäkrat nät. Under revisionen 2011 gjordes modernisering av det batterinät som garanterar elkraft till reaktorns säkerhetssystem på Forsmark 3. Moderniseringen innebär att säkerhetsystemens elförsörjning separeras driftsystemen, vilket höjer reaktorsäkerheten. Foto: Elin Bergqvist 7

8 Revisionsarbete på Forsmark varje sommar Årets första revisionsavställning genomfördes på Forsmark 3 i maj och juni. Arbetet fokuserades på underhållsåtgärder, bland annat genomgick en av de tre lågtrycksturbinerna en stor översyn. Under perioden 7 30 juli har Forsmark 1 revision. Det är en så kallad underhållsrevision där ett av de viktigaste arbetena är att åtgärda två små sprickbildningar i infästningar av moderatortankstativben till reaktortanken, som upptäcktes under revisionen Revisionen på Forsmark 2 är planerad till den augusti. Det är en så kallad bränslebytesrevision. Alla tre reaktorer på Forsmark får en del av sina bränslehärdar utbytta i samband med revisionsavställningarna. Det utförs säkerhetshöjande åtgärder och underhållsåtgärder i anläggningarna. Samtidigt görs ett stort antal inspektioner och provningar för en stabil och säker drift. Vill du veta mer om vår elproduktion Sara Söderström På kan du läsa mer om kärnkraft och om aktuell produktion. Här står också hur vi jobbar med säkerhet, strålskydd och radioaktivt avfall med mera. På hemsidan kan du ladda ned informationsmaterial om elproduktion och om Vattenfalls olika produktionsslag. Om du inte hittar det du söker finns även möjlighet att ställa en fråga om elproduktion till någor av våra informatörer. Turbinhallen på Forsmark 3. Som ett led att modernisera kärnkraftverket kommer man bland att att byta ut högtrycksturbinen på Forsmark 3 i samband med nästa års revison. Foto: Adam Rush Stor revision på Forsmark 3 nästa år Omfattande moderniseringsarbete på Forsmark har medfört långa och omfattande revisioner på Forsmark 1 och Forsmark 2. Nästa år ska motsvarande arbete göras på Forsmark 3, som planerar att ställa av reaktorn i 46 dygn. Ungefär personer kommer att arbeta under nästa års omfattande revision på Forsmark 3, som pågår under perioden 27 juli till 11 september. Under revisionen är det många stora moderniseringsprojekt som ska genomföras. Bland annat ska generatorn, högtrycksturbinen och huvudtransformatorn bytas inför en eventuell effekthöjning, säger Kenneth Stensson, revisionsprojektledare. Andra stora åtgärder är att bygga ut och stärka kylningskapaciteten till reaktorn samt att byta genomföringarna för elektriska signaler genom reaktorinneslutningens skal, som bland annat reglerar elkraft och signaler till kontrollrummet. För att skapa framförhållning och bra förutsättningar för arbetet som ska göras pågår ett stort förberedelsearbete. Under årets revision har bland annat högtryckturbinen forslas in på Forsmark 3 och en del förmontage inför nästa års installation har redan genomförts. I höst kommer vägen till Forsmark 3 att förstärkas. Det är nödvändigt för att de nya interndelarna ska kunna levereras. Det är tunga saker vi pratar om, bara generatorn väger 700 ton, säger Kenneth Stensson. Inför arbetet med att byta elkablar till reaktorinneslutningen kommer en modell i fullstor skala att byggas. Modellen är en exakt kopia av det utrymme i reaktorinneslutningen där arbetet ska genomföras. Syftet är att träna montagepersonalen inför installationen för att minimera tidsåtgången för arbetet som ska göras och för att i förväg kunna identifiera eventuella problem som kan uppstå. Den är ett stort och utmanande arbete som ska utföras på Forsmark 3. Det kräver god planering och en väl fungerande logistik, säger Kenneth Stensson som ser fram emot en intensiv och rolig revision. Eva Fischer Revisioner 2014 Forsmark 1 Forsmark 2 Forsmark 3 27/4 9/5 (12 dygn) 25/5 15/6 (21 dygn) 27/7 11/9 (46 dygn) Kenneth Stensson, revisionsprojektledare för nästa års stora revision på Forsmark 3. Foto: Eva Fischer 8

9 Kraften du inte ser någon rök av Alla Forsmarks reaktorer har långa skorstenar, men det kommer ingen rök från dem. Skorstenarna fungerar som ventilationsanläggningar. För att minimera utsläppen från kraftverket passerar luften genom fördröjnings- och filtreringssystem i skorstenarna. Under driften av en kärnkraftsreaktor bildas olika radioaktiva ämnen. För att minimera utsläppen till omgivningen renas både luft och vatten så mycket att utsläppen av radioaktiva ämnen är många gånger under de gränsvärden som råder för svensk kärnkraft. Ämnena delas in i olika grupper beroende på hur de uppkommer: Klyvningsprodukter (ex jod-131, cesium-137 och ädelgaser) Aktiverade korrosionsprodukter (ex kobolt-60) Aktiveringsprodukter (ex kol-14, kväve-16 och syre-19) De radioaktiva ämnena som är gasformiga förs till ventilationsanläggningarna i skorstenarna. Här filtreras det mesta bort och fördröjs i så kallade kolkolonner så att det mesta av radioaktiviteten klingar av innan den når atmosfären. Det ämne som dosmässigt dominerar utsläppen av radioaktiva ämnen är aktiveringsprodukten kol-14 på grund av dess långa halveringstid, år. Ämnet är mest känt för att åldersbestämma arkeologiska organiska fynd (kol 14-metoden). Med dagens teknik kan den inte filtreras bort och slutförvaras och följer därmed med ventilationsluften ut ur skorstenarna. Utsläppen från Forsmark är mycket låga cirka 0,2 procent av gällande gränsvärden satta av Strålsäkerhetsmyndigheten. De årliga stråldoserna för dem som bor nära kraftverket är ungefär en femtusendel av den strålningsexponering som den naturliga bakgrundsstrålningen från rymden och berggrunden ger. Stråldosen till Forsmarks närboende är ytterst liten, oftast lägre än 0,0002 msv/år. Det är betydligt mindre än den dos man får vid en vanlig tandröntgen. Elin Bergqvist Den årliga stråldosen för en genomsnittssvensk är cirka 3,0 msv/år. Övriga källor består främst av cesium-137 som är kvar i naturen från Tjernobylolyckan samt från kärnvapenprovsprängningarna som gjordes på 1950-och 60-talen. Utsläpp från kärnkraftverk är mycket låga, 0,0002 msv/år. Illustration: Lasse Widlund Noga kontroll av gaserna i ventilationsskorstenarna En del av den utströmmande gasen passerar en provtagningsutrustning som finns i skorstenen. De partikelformade ämnen som finns i provströmmen fastnar i ett provtagningsfilter som byts och analyseras regelbundet. De gasformiga ämnenas radioaktivitet mäts också kontinuerligt med hjälp av aktivitetsmätare. Foto: Arkivbild Forsmark (FME) Utsläpp till vatten och luft från Forsmark 2012: Utsläpp, exklusive C-14, 0, msv till närboende Utsläpp, inklusive C-14, 0,00014 msv till närboende 9

10 Forsmarks bruk är ett av Roslagens mest populära utflyktsmål med ett besöksrekord om besökare. I år satsas ännu mer på barnen med bland annat en stor hoppborg och dessutom lanseras en lättöverskådlig destinationssida. Sommar i Forsmarks bruk 10

11 Det finns mycket att se och göra i Forsmarks bruk under sommarmånaderna. Att strosa runt i den välbevarade bruksmiljön med Forsmarks herrgård är mäkta populärt. Det går givetvis även att följa med på organiserade herrgårds- och bruksvandringar. Här finns också många aktiviteter för de allra yngsta med en experimentverkstad, där både stora och små får lära sig mer om energi genom häftiga experiment och experimentshower. Här finns även det energikrävande spelet Kinect, spännande elbilar att låna och så bland årets nyheter en hoppborg som ser ut som Forsmark 1. Den finns uppställd strax utanför experimentverkstaden. Det blir en härlig sommar full av aktiviteter i bruket, säger Christina From från Forsmarks besöksverksamhet. Inte minst kommer det att bjudas på flera evenemang i sommar med bland annat orienteringsdag för hela familjen i juli och utställning med amerikanska bilar i augusti. Under augusti blir det också en hunduppvisning. Nu finns också en ny destinationssida, där du har möjlighet att läsa om alla aktiviteter, mat, boende med mera och också boka guidade visningar av herrgården och bruket samt de populära bussturerna. Bussturerna går genom Forsmarks bruk och förbi kärnkraftverket ut till den natursköna och unika Biotestsjön. Vardagar går turerna också ner i berget, 50 meter under havsytan, till slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. På bussturen får besökarna reda på hur säkerheten fungerar på Forsmarks kärnkraftverk och i experimentverkstaden får även de yngre lära sig mer om energi. Här i Forsmarks bruk finns något för hela familjen, säger Rickard Yng, chef för Forsmarks besöksverksamhet. Bevarat Vallonbruk Forsmarks bruk från år 1570 är ett av Sveriges bäst bevarade vallonbruk. Under brukets storhetstid stod den svenska järnproduktionen för tre fjärdedelar av Sveriges totala export och järnet som producerades i Forsmark var känt för sin höga kvalité var järnet från Forsmark mer värt per kilo än guld. Numera är det en ny industriepok med kraftproduktion som finns i Forsmark. Och bruket är ett populärt utflyktsmål. Intresset för att besöka bruket och kraftverket ökar hela tiden. Drygt besökare kunde Forsmarks besöksverksamhet räkna in under fjolåret. Det gör Forsmark till den största turistattraktionen i Östhammars kommun. Gammalt möter nytt och du är välkommen att uppleva det! Text: Johan Dahlqvist Foto: Oskar Gyllenhammar och Sara Söderström 11

12 I farfars spår vid Labbofjärden Det kom ett brev till Forsmarks Kraftgrupp. Tommy Åkerblom från Uppsala, som ägnar sig åt släktforskning, vill gärna ta med sig sin farbror Erik och besöka Forsmark släktens hembygd. Han hoppas kunna få reda på om familjens fiskestuga vid Labbofjärden. Släkten Åkerblom har bott och arbetat i Forsmarks bruk i flera generationer. Tommys farfar, Hugo Åkerblom, var chaufför på bruket. Dennes far Gustaf jobbade också åt familjen af Ugglas som ägde Forsmarks bruk. Det var han som byggde familjens fiskestuga i slutet av 1800-talet. Erik Åkerblom, som är Tommys 88-årige farbror, minns huset som litet och enkelt. Det hade varken el eller vatten indraget. Till huset hörde även ett båthus och en sjöbod med halmtak. Hit kom man för att jaga sjöfågel och för att fiska. Erik Åkerblom visar sig vara en god historieberättare. Han berättar om familjen af Ugglas som gav brukets familjer tillstånd att bygga egna fiskestugor, då fiske var en av många uppskattad hobby som dessutom ställde mat på borden. Från början var stugorna, som stod på ofri grund, små och enkla. Med åren byggdes många av dem ut och en del av bruksborna byggde även tillhörande sjöbodar och bryggor. Här bodde familjerna Söderman, Lindh, Åkerström och Wahlström, berättar Erik Åkerblom och pekar längs med Labbofjärdens kustlinje. Det är många år sedan han sist var här. Då var området för Forsmark 3 en byggarbetsplats. Stugan, som bara var en av många stugor som löstes in när kärnkraftverket skulle byggas, användes då som värmestuga åt byggjobbarna. När jag besökte Labbofjärden 1983 fanns stugan och sjöboden kvar. Båthuset var rivet och den intilliggande bryggan var i dåligt skick, minns Tommy Åkerblom. Nu undrar han och Erik; Finns stugan kvar? Det är svårt att tro att Erik Åkerblom är 88 år. Med långa kliv älgar han sig obekymrat fram genom lingonsnår och skog. En del avverkning har skett sedan han var här sist. Det är svårt att känna Tillbaka vid fiskestugan Inskriptionen finns kvar EÅ som i Erik Åkerblom. Tommy och Erik Åkerblom guidas av Stiv Eskilsson. 12

13 När jag besökte Labbofjärden 1983 fanns stugan och sjöboden kvar. Dår någonstans låg familjens fiskestuga, säger Erik och Tommy Åkerblom. De konstaterar att det är svårt att känna igen sig på området som numera används som ett markförvar för lågaktivt driftavfall. igen platsen där stugan låg, i närheten av Forsmark 3. Att anläggningen omgärdas av ett högt staket begränsar sökandet och till slut tvingas vi ge upp. Stugan låg sannolikt på en plats som i dag är en del av Forsmarks bevakade industriområde. För att komma in här måste besök både föranmälas och godkännas. någon roll. Han känner sig hemma här och tycks minnas allt som om det var i går. Han visar var ålderdomshemmet låg, var kakelugnsmakaren bodde och platsen där han åkte skridskor som barn. Kärnkraft i Forsmark byggstart i höst! Att Forsmarks bruk har en plats i hans hjärta går inte att ta miste på. Jag gick på friarstråt i Forsmark ett tag och hade tankar på att flytta tillbaka, men så blev det inte. Nu känns det bra att ha nära till både affärer och annat man kan behöva, säger Erik som bor i Uppsala. Innan han lämnar Forsmark blir det ett stopp längs Bruksgatan, där Erik Åkerblom bodde som ung. Han visar initialerna EÅ, som ristats in i stenfasaden på ett av uthusen. Och så blir det ett till stopp på värdshuset för att äta lunch och för att berätta mer om hur livet var förr i Forsmarks bruk. Stugan han sökte finns inte längre kvar men minnena kan ingen ta ifrån honom. Sara Söderström Stugan fick rivas Stiv Eskilsson, som jobbar på Forsmarks anläggningssektion, kan bekräfta att stugorna på den aktuella platsen inte längre finns kvar. Flera av stugorna som löstes in på 1970-talet var i dåligt skick och fick rivas. Det är som det är, man kan inte stoppa utvecklingen, säger Erik Åkerblom. Han känner ingen bitterhet. Han minns dock att hans pappa tyckte det var jobbigt att behöva lämna stugan vid vattnet, som med åren hunnit bli mer för familjen än en fiskestuga. Han ville aldrig åka tillbaka hit efter att stugan blivit inlöst, berättar han. Vi åker runt i Forsmarks bruk och låter oss guidas tillbaka i tiden. Att Erik Åkerblom flyttade härifrån redan på 1940-talet tycks inte spela Så skriver Norrtelje Tidning i juni Det var då det stod klart att det skulle byggas ett nytt kärnkraftverk i Forsmark. För ändamålet köptes drygt hektar mark från dåvarande Domänverket och av familjen af Ugglas. Området var tillräckligt stort för att kunna bygga minst sex reaktorer. Några år senare köpte Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) även Forsmarks bruk och kringliggande skogsmarker, cirka hektar. Enligt en obekräftad uppgift löstes ett 50-tal fritidshus, byggda på ofri grund, in i samband med markköpet. I dag finns det tre reaktorer i Forsmark, som är kommunens tredje största arbetsgivare efter Östhammars kommun och Sandvik Coromant. Sommartid är Forsmarks bruk ett populärt besöksmål och herrgården används som konferensanläggning av Vattenfall, FKA:s ägare. Vattenfall har så sent som i fjol lämnat in en ansökan om att ersätta en eller två befintliga kärnkraftreaktorer med nya, när de gamla tjänat ut. Ansökan blev startskottet för ett omfattande arbete, bland annat med att ta fram nya säkerhetsföreskrifter för eventuella nya svenska kärnkraftverk. Både regeringen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och Miljödomstolen samt den berörda kommunen ska pröva ansökan. Processen beräknas ta omkring 15 år. Källa: Lennart Cederstams bok Forsmarks Kraftgrupp AB En trettioårskrönika I Forsmarks vackra 1700-talsbruk ligger Forsmarks Wärdshus med stor uteservering mot Bruksdammen. Lunch- och middagsservering. Fest-, bröllops- och högtidsmiddagar. Stängt midsommarhelgen. För öppettider ring

14 det inte riktigt så långt. Då kopplas bensinmotorn automatiskt in, säger Sofie Edin. På jobbet kopplar hon den till motorvärmarnas elstolpar som finns på Forsmarks parkeringsplatser. Att ladda bilens batteri tar ungefär en och en halv timme. Sofie Edin, guidekommunikatör på Forsmark, har en laddhybrid som både kan köras på el och bensin. Foto: Sara Söderström Många vinster med leasad miljöbil Att värna om miljön har alltid varit viktigt för Sofie Edin, guidekommunikatör på Forsmark. När det var dags att byta bil var det en miljöbil som gällde. I utbudet av Vattenfalls personalbilar hittade hon flera miljövänliga alternativ. Forsmark. Sedan i december i fjol kör hon en ny Toyota Prius, en laddhybrid som både kan köras på el och på bensin. Tillämpar hon EcoDriving, det vill säga kör sparsamt, kommer hon oftast hela vägen med hjälp av bilens laddningsbara batteri. Batteriet räcker cirka 20 kilometer men om det är kallt ute, som det har varit i vinter, räcker Lägre bränslekostnader Laddhybriden är lättkörd och fungerar i princip som en vanlig bil, förutom att den går tystare och sätts på laddning i ett eluttag när man ställer den ifrån sig. Det är en smart bil med olika program som gör det möjligt att köra på både el och på bensin, säger Sofie Adin. Flexibiliteten var en viktig faktor för familjens val av bil, då de ofta åker långt med bilen exempelvis på semestern,. Bilen som Sofie Edin valt kostar cirka kronor i inköp. När den leasas är månadskostnaden omkring kronor. Då ingår allt utom bensin. Att beakta är även att bränslekostnaderna är betydligt lägre än för en vanlig bil. Med den här bilen sparar jag cirka kronor i månaden i bränslekostnader, säger Sofie Edin. Bilens bränsleförbrukning vid blandad körning beräknas vara 2,1 liter per tio mil, vilket förstås är gynnsamt för plånboken. Det innebär även en miljövinst i form av låga koldioxidutsläpp. Vattenfall erbjuder sina tillsvidareanställda att leasa en personalbil genom ett löneavdrag på bruttolönen samt ett beskattningsbart förmånsvärde. Hittills har omkring medarbetare inom Vattenfall antagit erbjudandet. Sara Söderström En miljöbil har länge stått på familjen Edins önskelista, men prislappen har avskräckt ända tills Sofie fick anställning på Forsmark och möjlighet att leasa en bil via Vattenfall. Nu har de chansen att under tre år prova och utvärdera om det är en sådan här bil de ska ha. Alla kan göra en insats för miljön. Det här är vårt sätt att dra ett strå till stacken, säger hon. Sofie Edin bor med sin familj i Öregrund och har cirka fem mils resväg till och från jobbet på Vattenfall+Volvo=laddhybrid Vattenfall samarbetar med biltillverkare kring utveckling av elbilar. Ett exempel är Volvo V60, som kan köras enbart på el, på diesel eller som elektrisk dieselhybrid. Bilen släpper ut mindre än 50 gram CO2 per kilometer, vilket motsvarar en bränsleförbrukning på bara 1,9 liter per 100 km. Batterikapaciteten räcker för att köra bilen 50 kilometer på ren eldrift. VÄLKOMMEN TILL HUNDUPPVISNING Lördag 17/8 kl Forsmarks bruk Orienteringsdag för hela familjen Gå, tävla eller bara njut av den vackra miljön. Lördag 6/7 kl Forsmarks bruk Östhammars Brukshundklubb 14

15 Projekt Kärnbränsleförvar fortsätter framåt Medan tillståndsprövningen pågår förbereder sig Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) inför byggstart av det planerade Kärnbränsleförvaret. Aktiviteterna är i full gång ute på Stora Asphällan i Forsmark. Men den ökade temperaturen i projektet märks även på andra områden i lokalsamhället. Under våren avslutades systemprojekteringen av Kärnbränsleförvaret. Systemprojekteringen har handlat om att ta fram underlag till hur anläggningen ska byggas, se ut och fungera. Det har varit ett omfattande arbete som utförts av konsultföretagen ÅF och Tyréns och pågått i drygt ett års tid. Totalt har vi haft 160 konsulter inblandade som tillsammans lagt ner timmar på jobbet, säger Niklas Heneryd, kvalitets- och miljöchef för Projekt Kärnbränsleförvar. Systemprojekteringen har bland annat inneburit att områdets layout förändrats jämfört med tidigare skisser. Till exempel var det från början tänkt att man skulle ha ett yttre och ett inre driftområde, men det har nu omvärderats. I dag ligger hela ovanmarksdelen inom dubbelstaket, berättar Niklas. Det ger ett förstärkt fysiskt skydd men också effektivare flöden inom anläggningen, säger han. Nu ska man gå igenom och kvalitetsgranska alla de drygt dokument och filer som konsulterna har levererat, innan projektet går in i nästa fas detaljprojekteringen. Frågor får svar Ett annat viktigt steg mot slutmålet tog SKB när man i början av april i år lämnade in den första omgången kompletteringar till Mark- och mil- På SKB:s temakväll i Öregrund berättade Niklas Heneryd, kvalitets- och miljöchef i Projekt Kärnbränsleförvar, om läget och om aktuella händelser i projektet. Foto: Lasse Modin jödomstolen, som granskar ansökan enligt miljöbalken. Att myndigheterna på det här sättet begär in kompletterande information är inte förvånande, menar Helene Åhsberg, projektledare för tillståndsprövningen på SKB. Även om vår ansökan är på sidor och det är mycket som redovisas där, är det helt naturligt att vi får kompletterande frågor, säger hon. Nytt kontor och satsning på väg 288 Allt eftersom byggstarten rycker närmare, kommer SKB att öka sin närvaro i kommunen. Strax före midsommar invigdes ett nytt kontor med 44 arbetsplatser i Östhammars tätort och i våras fick upprustningen av väg 288 en extra skjuts framåt när SKB inom ramen för mervärdesprogrammet skrev avtal med landstinget och Trafikverket om att förskottera pengar för ombyggnaden av sträckan Hov Gimo. Om några år har vi för avsikt att påbörja ett av de största industriprojekten någonsin i Sverige, då behöver vi en väl fungerande och säker infrastruktur. Det bidrar till en positiv utveckling för såväl Östhammars kommun som för SKB, och det är hela syftet med mervärdesprogrammet, kommenterar Stig Björne, chef för enheten för samhällsfrågor på SKB. Kajsa Prim, SKB Forsmark Meet n cruising 2013 FORSMARK Meet n cruising Lör 10/8 kl i Forsmarks bruk Arrangör: East Coasters Roselaw Utställning av amerikanska bilar och motorcyklar. Insläpp av fordon mellan kl Vid eventuell platsbrist förbehåller vi oss rätten att gallra bland fordonen. Välkomna! Rebaroque & Josefine Andersson Lördag 29 juni, kl 19 Forsmarks kyrka Invigning av Östhammars Musikvecka med dansant folkbarock och Händel 15

16 Abborre trivs i det varma vattnet i Biotestsjön. Kustlaboratoriets provfisken i Forsmark I början av mars startar Sveriges Lantbruksuniversitets akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, provfisken i Forsmarksområdet. I början av augusti lägger de ut nät med olika maskstorlekar, på olika djup och på olika platser i Forsmarks innerskärgård i förhoppningen att få fångst med många olika arter och storlekar. Även i Biotestsjön bedrivs provfiske, varannan vecka under perioden mars till juni samt en period i slutet av oktober. Staffan Westerberg, Anders Adill, Martina Blass och Anne Odelström vid Kustlaboratoriets anläggning vid Biotestsjön, Forsmark. Staffan Westerberg, yrkesfiskare, och Anders Adill, fiskbiolog, har just varit ute och vittjat näten. Med sig till anläggningen vid Biotestsjön har de flera plastbackar med nät. Och det sprattlar i lådorna, för näten är fulla av fisk. På kajen möter Yvette Heimbrand, biomedicinsk analytiker, och Anne Odelström, försökstekniker, upp. Raskt plockar de fiskarna ur näten, därefter ska fiskarna artbestämmas, mätas och vägas. Av abborre görs även ett urval på cirka 300 individer som provtas och senare ska åldersbestämmas. Om man studerar benstrukturen, otoliten, som sitter i hörselorganet i fiskens hjärna, kan man se årsringar framträda med vilka man kan avgöra fiskens ålder, berättar Anders Adill. Allt praktiskt arbete kring fisket görs i Forsmark. Det resulterar i hundratals prover varje år och resultaten av dessa utgör underlag för fortsatta analyser, som görs på Kustlaboratoriet i Öregrund. Målet är att se hur kustsamhället ser ut, notera förändringar och hålla koll på faktorer som kan påverka fiskbestånden. I en ålryssja ligger en halväten mört. Det är ålen som tagit en tugga av betet planterades en halv miljon ålar ut i Biotestsjön och även om många gett sig av finns fortfarande ett stort antal ålar kvar, eftersom de gillar att vistas i varmt vatten. För övrigt är det varmvattenarter, exempelvis abborre och mört, som visat sig trivas bäst i Biotestsjön, sedan man tog bort fiskgallren vid utloppet. Att Biotestsjön har blivit en populär lekplats för många olika arter visar resultaten från undersökningarna som görs varje vår och höst. Vi har ett roligt och omväxlande arbete. Vi får både vara ute i fält med båtar och forskarfartyg, därtill kommer både laboratorie- och kontorsarbete, säger Anders Adill. Provfisket som genomförs i Forsmark görs inom ramen för ett recipientkontrollprogram. Beställare är Forsmarks Kraftgrupp AB som vill veta vilken eventuell påverkan utsläppen av uppvärmt vatten har på djur och miljö i omgivningarna. Resultatet redovisas i årliga rapporter samt mer analyserande och djupgående rapporter vart femte år, om vilket du kan läsa mer i artikeln här intill. Text och foto: Sara Söderström 16

17 Biotestsjön populär lekplats för abborre och mört För snart tio år sedan avlägsnades fiskspärren i Biotestsjöns utlopp. Det öppnade nya möjligheter för fiskar att simma in och ut som de ville i den konstgjorda sjön, som numera är en populär lekplats för bland annat abborre och mört. Kylvattnet från Forsmark 1 och Forsmark 2 leds via Biotestsjön på sin väg tillbaka till havet. Biotestsjön skapades i slutet av 1970-talet som en försöksanläggning där effekterna av en förhöjd temperatur kunde studeras på ett instängt fisksamhälle. I utloppet sattes en spärr, som förhindrade fisk större än cirka tio centimeter att passera. När forskningen upphörde avlägsnades fiskspärren. Anders Adill och Staffan Westerberg med morgonens fångst. Största fångsten hittills Det är Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) kustlaboratorium i Öregrund som ansvarar för kontrollen av biologiska effekter av intag och utsläpp av kylvatten. Resultaten redovisas dels i årsrapporter, dels i sammanfattande rapporter ungefär vart femte år. I den senaste rapporten har effekterna av att fiskspärren i Biotestsjöns utlopp avlägsnades 2004 särskilt studerats. Efter att fiskspärren avlägsnades har invandringen av fisk som anlockasför lek i det varma vattnet ökat betydligt under våren. År 2012 noterades de största fångsterna som hittills registrerats i Biotestsjön. Abborre och mört dominerar, men det finns ett ökande inslag av sarv, gers och björkna. Antalet ålar i Biotestsjön har minskat efter galleröppnandet, som en följd av utvandring av de ålar som tidigare varit instängda i Biotestsjön. Åldersanalyser av ål indikerar dock att det även sker en anlockning av ål till Biotestsjön från omgivningen. Med flinka händer tar Martina Blass, Yvette Heimbrand och Anne Odelström fiskarna ur näten. Yngleinventering Resultatet av vårens lek följs i yngelinventeringar under sensommaren där jämförelsematerial insamlas i Forsmarks skärgård. Förekomsten av abborre och gädda har varit låg i Biotestsjön, men ännu lägre i skärgården under de senaste åren. En svag rekrytering av dessa arter har också noterats i andra kustområden i Östersjön. Abborrynglen i Forsmarks skärgård har dock ökat i medelstorlek under de senaste åren, vilket enligt vad man vet om abborrens tillväxt inte borde vara möjligt vid de temperaturer som uppmätts i skärgården. Den troligaste förklaringen är, att många av dem härstammat från Biotestsjön där det uppvärmda vattnet medger en högre tillväxthastighet. Bidraget med stora yngel är positivt för beståndet, då dessa har bättre förutsättning att överleva vintern. Undersökningarna i Biotestsjön har hittills visat att effekterna av att fiskspärren avlägsnats varit övervägande positiva. Olof Sandström 29 juni 5 juli Forsmarks Café Servering av kaffe, smörgåsar, pajer, fikabröd, kulglass och lättare luncher. Även presentartiklar. Öppet dagligen 16 juni till 18 augusti, vardagar 10:30-17, helger 10: Stängt midsommarafton och midsommardagen. Tel: Mycket av allt för alla musikälskare 17

18 Externa granskningar ett viktigt stöd i Forsmarks säkerhetsarbete Foto: Eva Fischer WANO, kärnkraftbranschens egen organisation som arbetar för att främja kärnkraftssäkerheten, granskade Forsmark i slutet av I november är de tillbaka för att följa upp hur väl Forsmark har lyckats med att åtgärda de rekommendationer och förbättringsförslag som framkom efter granskningen. Syftet med granskningen 2011 var att jämföra anläggningen med internationellt bästa arbetssätt och ge förslag på förbättringsmöjligheter inom områden som organisation, drift, underhåll, strålskydd och säkerhetskultur. Men även att identifiera styrkor och bra arbetssätt där Forsmark kan vara en förebild för andra kärnkraftverk. En WANO-granskning är ett stöd där kollegor kan hjälpa varandra i syfte att öka säkerheten för alla världens kärnkraftverk, vilket är WANO:s grundidé, säger Michael Jansson, projektledare för WANO åtgärdsplan. Resultatet från granskningen resulterade i 19 förbättringsåtgärder. Utifrån dessa har Forsmark tagit fram en handlingsplan med 131 konkreta åtgärder. En del av dem kan åtgärdas snabbt medan andra sträcker sig över flera år. Fram till och med maj i år var 97 av aktiviteter klara och 34 pågående. Michael Jansson, projektledare för WANO. Foto: Eva Fischer Arbetet pågår för fullt och hela organisationen visar ett stort engagemang. Målet är att åtgärderna ska vara avslutade eller planlagda för åtgärd fram till WANO:s uppföljning i november i år, säger Michael Jansson. En av förbättringsåtgärderna som WANO pekade ut handlar om att Forsmarks samtliga chefer behöver vara synligare i fält och bli bättre på att ta ansvar för utbildning och kompentensprövning av de anställda samt på att korrigera felaktiga beteenden. Vi har bland annat tagit fram en handlingsplan för chefer som ska hjälpa dem att förstå hur viktiga deras roller är och vilka förväntningar som finns på dem. Det handlar om att de ska coacha medarbetarna och bli bättre på att tillrättavisa felaktiga beteenden, säger Michael Jansson. För att stämma att Forsmarks arbete med dessa åtgärder utförde ett WANO-team en så kallad TSM (Technical Support Mission) på Forsmark i början av mars. Teamet konstaterade att Forsmark är på rätt väg: Det förbättringsarbete som Forsmark arbetar med är bra och tydligt. Den stora utmaningen blir att genomföra de nya arbetssätten i hela organisationen, vilket både handlar om tid och idogt arbete. Inför WANO:s uppföljning i slutet av november kommer vi även själva att utvärdera samtliga åtgärder som genomförts, säger Michael Jansson. Om två år kommer WANO tillbaka till Forsmark för ytterligare en granskning. Externa granskningar är en framgångsfaktor som bidrar till att ytterligare öka standarden och utveckla säkerheten på Forsmark, säger Michael Jansson. Eva Fischer Detta är WANO I oktober 1987, efter de två kärnkraftolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl, möttes representanter från samtliga världens kärnkraftverk för att etablera ett öppet utbyte av kunskap och erfarenheter. Som en följd av det invigdes två år senare den globala samarbetsorganisationen WANO (World Association of Nuclear Operators) vars mål är att förbättra säkerheten på alla kärnkraftverk. WANO har ingen koppling till någon myndighet, utan består av medlemmar och en styrelse där 36 länder och sammanlagt 440 kärnkraftverk är medlemmar. Källa: Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) 18

19 Välkommen till Vallonbruk i Uppland en kulturhistorisk skattkammare Forsmarks bruk är ett av flera uppländska vallonbruk och ett av landets bäst bevarade byggnadsminnen. Bruksmiljöerna är välbesökta och marknadsförs gemensamt av den ideella föreningen Vallonbruk i Uppland. Att följa med på en guidad tur är en av många sommaraktiviteter som lockar besökare till Forsmarks bruk. Sommartid kommer ett stort antal besökare till Forsmarks bruk. Många av dem följer med på en guidad busstur förbi kärnkraftverket, ner i Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall och till Biotestsjön. Andra kommer för att strosa runt i den vackra miljön och i den Engelska parken intill herrgården. I Forsmarks bruk finns en turistinformation och en Elexperimentverkstad. Här finns också ett värdshus, ett kafé och en sommaröppen hantverksbutik. Fina utflyktsmål är även de andra norduppländska vallonbruken. Sommartid ordnas visningar, utställningar och många andra publika evenemang i de vackra brukmiljöerna. Text och foto: Sara Söderström Vallonbruksveckan invigs i Strömsbergs bruk En guidning genom bruket med masugn och hammarsmedja står bland de första programpunkterna när Vallonbruksveckan, arrangerad av föreningen Vallonbruk i Uppland, invigs i Strömsbergs bruk. Under Vallonbruksveckan, som pågår 10 18/8 visas ett stort antal aktiviteter och evenemang, kreativitet, historik och nutida företagande i de olika vallonbruken. Läs mer på Korsordsvinnare juni 2012 Korsordsvinnare januari 2013 Arne Almén, Ljungby B Malmgren, Tierp Barbro Andersson, Norrtälje Bert Ström, Märsta Birgit Eriksson, Östhammar Björn Wadman, Tierp Britt Kjersen, Uppsala Britt-Inger Glad, Tobo Bror Engblom, Märsta Catharina Nordén, Stockholm Christine Källman, Knivsta Doris Bostedt, Undrom Eivor Rosenberg, Danderyd Gerd Hamberg, Skutskär Gulli Magnusson, Norrtälje Gunnar Martinsson, Bergshamra H-B Ekström, Runhällen Hans Falk, Östhammar Holger Eriksson, Furuvik Ingemar Svärdh, Väddö Ingrid Norrman, Simrishamn Ingvar Swahn, Stockholm Jan Sedvallson, Vätö Janerik Bexar, Hållnäs Karl-Erik Sundberg, Hargshamn Katarina Andersson, Björklinge Kerstin Eklöf, Gimo Kurt Wahlgren, Bergshamra Lars Henningsson, Järfälla Lennart Adamsson, Rimbo Lilian Stanetzki, Östhammar Linnéa Skogert, Vallentuna Maj-Lis Håkansson och Alvar Bemerud, Öregrund Margareta och Ove Carlsson, Östhammar Margareta Eriksson, Uppsala Margareta Fyrby, Rimbo Marianne Melin, Karlholmsbruk Mari-Ann Melin, Öregrund Mats-Olof Ekberg, Solna Moa Hedberg, Östhammar Pernilla Gustafsson, Älvsjö Stig Karlsson, Alunda Stina Wiik, Rimbo Sven Olsson, Skärplinge Ulf Hellgren, Österbybruk Ulf Lundbäck, Finspång Wide Holmgren, Björkö Åke Lindström, Enköping Åke T Carlestam, Vallentuna Åsa Törnqvist, Norrtälje Anna-Karin Olsson, Uppsala Anna-Lena Nylander, Vallentuna Anna-Maria Olsson, Uppsala Anders Oscarsson, Strömsbergs Bruk Arne Wirdahl, Tyresö Bengt Ramund, Uppsala Berit Eriksson, Väddö Björn Westling, Gimo Christer Forsberg, Skärholmen C-I Lagerkvist, Alunda Gun-Britt Ivansson, Norrtälje Gunilla Wallmon, Hållnäs Hans Lindström, Öregrund Heidi Bietenhader, Norrtälje Helge Rosén, Hargshamn Henry Gustafsson, Vätö Håkan Sandbro, Knivsta Inga Flink, Falun Inga Wiklund, Skutskär Ingemar Eriksson, Östhammar Inger och Per-Erik Gustafsson, Skövde Kaj Enhorn, Östhammar Kajsa Jansson, Väddö Klas-Göran Johansson, Björkö Kristina Bergström, Uppsala Lars Christiansson, Örbyhus Lena Wahlström, Öregrund Lennart Cederstam, Täby Margaretha Frööjd, Skyttorp Margareta Jubel, Skutskär Margareta Wall, Grisslehamn Marika Eriksson, Herräng Mattias Andersson, Tierp N-G Olsson, Nyhammar Niklas Edling, Österbybruk Olof Billberg, Strömsbergs Bruk Ray Larsson, Östhammar Roland Pettersson, Alunda Rolf Ekman, Norrtälje Rolf Persson, Björklinge Rune Nilsson, Östhammar Siri Linusson, Hallstavik Stellan Wahlström, Sala Stig Persson, Järvsö Sören Jansson, Öregrund Teddy Holst, Rimbo Thomas Edling, Österbybruk Tomas Frommer, Mölndal Ulf Hedin, Hallstavik Yvonne Lorentzon, Rimbo KRÄVS SKAFFAT ÖNSKAS BRAND- GÖR SIG ER- VID REST ROFYLLD VINTER- KEBNE TID I STU- FAREN- MIDDAGS- V Ö M ÄR ÅRETS TILL ETT A M SJÖ- GORNA HET BORDET KALLA DEL FJÄLL SYSSLA EFTER- VATTEN- SKÄNKTE LED Ä L V A V S K R E V TROLIGEN KAN SOM PÅS- RUSAS ÄLDRE DRYCK PÅ TING R A N T I K A HÖRS KÄRRA T E TALA PÅ HÅLL LÄGGER ÖNSKAR SIG KALL SÄLLAN MÄTT M O T O R N FÖRO- I S E N LÄMPAR VERKAR HÖRS M E R G O T I S K T LOCK- FRÅN ANDE GRÄL- SJUK SES SÄLLAN PÅ ÄR SPETS- FÖR- TALLRIKEN NUMERA BÅGEN BRUK- NINGS- GÅR PASSERANDE E P E N E R G I RUNDA VARA TOG UPPMAN- GER SPELARE ING ATT STRUNT- F R I V A R V I N L E D K VERK H W PRAT DRABBA- DE EFFEKT- RUNT BÖRJA ENHET PLANEN BRUDSVAR KNUTBY SÄGS ANNO GÅR OBE- T Ö A R N E J DOMINI GÅ NÅ- OFTA PÅ ROENDE GON PÅ TROTS AV OSS HANDLAR NERV- A D I R R I T E R A UTSE RYSS MED ERNA TRIVS BLÖTT HAR GÖR DET IBLAND R K Å K K A R T E L L A L M T HAND BRA SYNDIKAT SMÄRT- LITEN SINA VINTERTID KOMMUN SAMT TRADI- SJÖFÅGEL FRÅN I NORGE UTTRYCK TIONER UNDER- PLATSAR BRUK- HÅLLIT TUSEN ADE BE- TOMTE PÅ SLÄPAT REPET B A SES PÅ R O A T U M L O F A S A T DRIFT MITT I METALL- SÖDER- FRI FOT PRICK STÅNG ÖVER ÄR EN BRINN- ANDE V I N T E R V I D B I O T E S T S J Ö N FRÅGA UNDER STÄLLS VI D Å N A V A L ISEN INGÅR I SVIMMA DAGLIGEN N E R E K R A SPRÅKET KROPPS- DET FINA I INFÖR SMITIT KRÅKSÅNGEN ÅT STRÄCKA T E S T N I N G T I K BENET PÅ VALPAR PRÖVNING KNORR- STJÄR- ANGES SPIRAL R N A HANE NA I OFTA I CELL KANTEN I WATT E F F E K T DE BLIR ODLAS KVAR TILL UPP GRISAR HAR BLEV GÅR PLATS DAGEN HUVUD- FÖR EFTER Ä G O R MÅNGEN S O U GAMMAL 950 ÅR TRALLEN SAK I FLORA STICKOR I TIDS- EPOK Ö V E R N A T T A N D E KÖLD- E R A N A R E S O U L SKADA MUSIK- FORM HUNNER- BRIDGE- KUNG A T L E SPELARE T R Ä K A R L Bulls 19

20 B Sverige porto betalt forsmarks kraftgrupp forsmarkskrysset Skicka in din korsordslösning till Forsmarks Tidning, Östhammar. Märk kuvertet Korsord. Lösningen kan skickas in till och med den 23 april Därefter sker dragningen av 50 vinnare, som kommer att få ett pris hemskickat med posten. På sidan 19 presenterar vi namnen på vinnarna, som dragits bland de korrekt inskickade lösningarna till korsorden i de två senaste numren av Forsmarks Tidning. Grattis till er! Varmt lycka till med det nya korsordet! Namn Adress Postnr Postadress