En bildkavalkad av året som gått

Transkript

1 Vintern 2013 Årgång 31 En informationstidning från Forsmarks Kraftgrupp AB Kärnkraft energi att räkna med Sid 13 Sid Sid Halva klassen började på Forsmark Svensk kärnkraft behöver rekrytera hundratals nya medarbetare varje år. Från Uppsala universitets nya högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik började nästan hälften av studenterna som tog examen 2011 på Forsmark. En bildkavalkad av året som gått Förra årets revisionsperioder stäckte sig från maj till september. Olika event i Forsmarks bruk resulterade i ett rekordstort antal besökare. Besök fick vi också av tyska kärnkraftskollegor som är intresserade av att börja jobba på Forsmark. Säkerheten höjs på Forsmark Forsmarks anläggningar är robusta mot extrema väderförhållanden. Det visar resultaten av de stresstester som genomförts. Patrik Lundqvist, Jonas Ferm och Cecilia Fransson arbetar med säkerhetshöjande åtgärder på Forsmark.

2 Innehåll: Fokus på underhåll 3 Långsiktig revisionsplanering 3 Planer på effekthöjning 4 5 Forsmark rekryterar 6 7 Vattenfall ansöker om att bygga ny kärnkraft 8 9 Året som gått i bilder En attraktiv arbetsgivare 12 Stort intresse för kärnkraftteknik 13 Säkerhetshöjande åtgärder 14 Det fysiska skyddet ska stärkas 15 Framtidens boende 16 Nytt fjärrvärmeverk 17 Internationellt erfarenhetsutbyte 18 Nybyggnation av kärnkraft 19 Adress: Forsmarks Kraftgrupp AB Östhammar Tel: Distribution: Forsmarks Tidning distribueras till alla hushåll i kommunerna Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Norrtälje. Tidningen skickas till personer som är verksamma inom den svenska energibranschen samt distribueras internt inom Vattenfall. Veckorna 4 8 exponeras tidningen även i Uppsalatidningens tidningsställ på olika platser i Uppsala län. Om du bor utanför ovan nämnda spridningsområde och är intresserad av att läsa Forsmarks Tidning, kan du teckna dig för en gratis prenumeration. Ring, skriv eller skicka e-post till redaktionen. Omslagsbild: Forsmark i vinterskrud. Foto: Forsmarks arkiv, Marie-Louise Olsen, Johan Erlandsson och Anna Ek. Upplaga: exemplar Ansvarig utgivare: Claes-Inge Andersson, kommunikationschef Redaktör: Sara Söderström Tel: e-post: saw@forsmark.vattenfall.se Form & layout: RK tryck, Uppsala Tryck: Pressgrannar, Uppsala Januari 2013 LEDARE Internationellt samarbete gör oss säkrare Under hösten 2012 har säkerhetsarbetet i Forsmark varit mer än vanligt i fokus. Vi har slutfört arbetet med stresstesterna och lämnat resultatet tillsammans med förslag på åtgärdsplan till Strålsäkerhetsmyndigheten. Motsvarande arbete har gjorts vid de andra svenska kärnkraftverken. Sammanfattningsvis kan sägas att Forsmark håller god internationell säkerhetsnivå men att det naturligtvis finns förbättringsmöjligheter även i Sverige. Arbetet med att ta tillvara erfarenheterna efter händelserna i Fukushima visar på betydelsen av ett väl utvecklat system för erfarenhetsåterföring. Inom kärnkraftbranschen sker detta främst genom det internationella branschorganet WANO och FN:s atomenergiorgan IAEA. Erfarenhetsutbytet ska inte bara fungera vid händelser som den i Fukushima. Det som verkligen bygger en långsiktig säkerhet är den vardagliga inrapporteringen av erfarenheter och de granskningar av internationella expertteam som utförs av både IAEA och WANO vid världens kärnkraftverk. Alla som arbetar vid ett kärnkraftverk har som uppgift att ta ett personligt ansvar för att se till att säkerhet och produktion inte står i motsatsförhållande till varandra. Men för att lyckas med detta, en säker produktion, krävs såväl samarbete som samverkan och erfarenhetsåterföring. Där planering och framförhållning är avgörande. Kärnkraftssäkerhet är ingen avgränsad nationell företeelse. Att dela med sig av egna och ta till sig andras erfarenheter är centralt i Forsmarks säkerhetsarbete. Forsmark deltar aktivt i det internationella säkerhetsarbetet, inte minst genom vårt deltagande Den årliga förtroendemätningen som Demoskop gör på uppdrag av Forsmarks Kraftgrupp visar ett fortsatt högt förtroende i det så kallade närområdet som består av Östhammars, Tierps och Älvkarlebys kommuner. 85 procent av de tillfrågade säger att de har stort eller mycket stort förtroende för Forsmark vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med förra året. Det är också fler tillfrågade som vill ersätta de gamla reaktorerna i Forsmark med nya, 61 procent i år jämfört med 55 procent förra året. Förtroendet i närområdet för Forsmark har under de senaste åren legat stabilt över 80 procent. I år ökade siffran till 85 procent jämfört med 84 procent förra året. Däremot har den siffran gått ner från 80 procent till 75 procent om man även inkluderar kommunerna Norrtälje, Uppsala, Heby, Gävle och Sandviken. Sannolikt är det en konsekvens av Greenpeaceintrånget. 85 procent av samtliga tillfrågade känner sig inte särskilt oroade eller inte alls oroade för olycksrisker i Forsmark. Förra året var motsvarande siffra 83 procent. Foto: Jennie Pettersson i WANO. Ett exempel är den ledarskapskonferens som WANO under hösten genomförde i Gimo. Forsmark stod som värd och vi hade flera egna deltagare på plats. Återkopplingen har varit mycket positiv både från våra deltagare och från WANO:s medarbetare. Vi har också haft deltagare från Forsmark vid en IAEA-granskning av ett schweiziskt kraftverk. Och för drygt ett år sedan genomförde WANO en granskning av Forsmark. En nygammal erfarenhet från hösten var att Greenpeace återigen tog sig in på vårt bevakade område. Vi tar gärna emot besökare vid kraftverket, även de som är kritiska mot kärnkraften. Men vi ser helst att det sker under ordnade former. I det här fallet utgjorde Greenpeace intrång inget hot mot reaktorsäkerheten men vi ska inte ha personer som utan tillstånd vistas på vårt bevakade område. Som en erfarenhet av intrånget har vi börjat vidta åtgärder för att ytterligare försvåra för obehöriga att ta sig in till anläggningen. Avslutningsvis är det värt att konstatera att 2012 blev ett bra år för Forsmark. Säkerheten har varit god och elproduktionen ligger bland de absolut högsta på Forsmark sedan starten för drygt 30 år sedan. Claes-Inge Andersson, kommunikationschef på Forsmark Fortsatt högt lokalt förtroende för Forsmark Mätningen baseras på 651 telefonintervjuer med ett representativt urval av befolkningen i åldern 18 år eller äldre och genomfördes av Demoskop under perioden 20 november till 3 december Text: Claes-Inge Andersson Foto: Elin Bergqvist 2

3 Skovlarna till en lågtrycksturbin undersöks för att kontrollera konditionen avseende slitageskador. Foto: Martin Amft Tjockleken på rör i turbinanläggningens matarvattensystem undersöks olika punkter på röret mäts för att kontrollera att röret inte har några korrosionsskador. Foto: Johan Erlandsson Fokus på underhåll under års revisionsavställningar på Forsmark sträckte sig mellan maj och september. Cirka personer arbetade med tusentals arbetsuppgifter i form av service, kontroller, moderniseringar och säkerhetshöjande installationer. Revision betyder att man gör en översyn av kraftverket. Revisionerna utförs årligen och följer ett fastlagt program och kan liknas vid den regelbundna service som görs på exempelvis bilar års revisioner på Forsmark genomfördes med fokus på underhåll. De största och mest omfattande arbetena i anläggningarna gick mycket bra. Ett antal tillkommande arbeten i revisionernas slutfas orsakade dock några dagars revisionsförlängning vid Forsmark 2 och Forsmark 3. På Forsmark 1 gick flera arbeten bättre än förväntat och revisionen avslutades i september efter 31 dygn. I backspegeln ser vi tillbaka på de långa revisionsavställningarna under de stora moderniseringsarbeten som gjordes vid Forsmark 2 år 2009 och Forsmark 1 år 2011 inför planerade effekthöjningar. Nästa stora revision är planerad till 2014 då Forsmark 3 kommer att genomgå motsvarande modernisering och anpassas till en framtida effekthöjning. Text: Elin Bergqvist En dykare undersöker betongväggarnas kondition i ett utloppsschakt för kylvatten. Inspektion, sanering och lagning av betongskador ingår i underhållet av Forsmarks kylvattenkanaler. Foto: Cecilia Eriksson Långsiktig planering för ökad säkerhet Hög säkerhet och hög tillgänglighet är målen för all verksamhet på Forsmark. Att kunna planera arbetet med framförhållning är viktigt för att nå målen. Det är här den långsiktiga revisionsplaneringen kommer in. Forsmark har tagit ett helhetsgrepp med fem års framförhållning när det gäller anläggningens årliga revisioner. Det ger oss bättre arbetsförhållanden och bättre produktion. Arbetet blir inte så ryckigt eftersom vi planerar resurserna och underhållet på ett sådant långsiktigt sätt. Dessutom är reaktorerna avstängda så kort tid som möjligt, säger Örjan Eklöf, anlaggningschef på Forsmark 1 och 2 samt ansvarig för den långsiktiga revisionsplaneringen. Vid revisionen, som sker under sommaren, går man igenom olika delar av anläggningen, provar, byter ut komponenter och reparerar. Dessutom byts ungefär en femtedel av bränslet ut. Revisionens längd är beroende av hur många åtgärder som är inplanerade. Många människor är sysselsatta med enbart revisionerna då personalstyrkan på Forsmark näst intill fördubblas. Det finns egentligen flera syften med de årliga revisionerna här på Forsmark. Det ena är viktigt ur ett samhällsnyttigt perspektiv och det är att vi ska säkerställa produktionen av el. Men en minst lika viktig anledning till revisionerna är att anläggningen ska ha en hög säkerhet, avslutar Örjan Eklöf. Revisioner 2013: Forsmark Forsmark Forsmark Text: Johan Dahlqvist 3

4 Framtidssatsningar Forsmark planerar att höja effekten vid alla tre reaktorer Till våren planerar Forsmarks Kraftgrupp att höja effekten vid Forsmark 2, en av kraftverkets tre reaktorer. Effekthöjningen innebär att den termiska effekten ökas från megawatt till megawatt. Då kommer den möjliga produktionsförmågan öka med nästan 1 terawattimme per år, vilket är jämförbart med årsproduktionen vid två vattenkraftverk av Älvkarlebys storlek. I framtiden planeras även effekten att höjas vid Forsmark 1 och 3. Forsmark 1 har i stort sett all teknisk utrustning installerad som är nödvändig för en effekthöjning. Vid Forsmark 3 kommer förberedande installationer att genomföras För att höja effekten i reaktorerna krävs tillstånd från Miljödomstolen och från Strålsäkerhetsmyndigheten. Text och foto: Elin Bergqvist 4

5 Så får vi mer el från Forsmark 2 För att få ut mer elektricitet från en reaktor behöver värmeenergin i reaktorn höjas och flera komponenter modifieras så att verkningsgraden förbättras. För att höja värmeeffekten i reaktorn laddas härden med mera bränsle, vilket gör att mer ånga produceras. För att hantera det ökade ångflödet byts olika komponenter i anläggningen ut eller byggs om. Ett högre ångflöde gör att mer el kan produceras i generatorn och skickas ut på elnätet till Sveriges elkunder Reaktorn har utrustats med nya interndelar (ångseparatorer och fuktavskiljare) som avfuktar ångan bättre. 2 Innanför reaktorinneslutningens vägg har nya större ångskalventiler satts in. 3 Högtrycksturbinen har fått större inloppsventiler. 4 Högtrycks- och lågtrycksturbinerna har bytts ut till effektivare modeller. 6 Generatorerna har byggts om och anpassats till en högre effekt. 7 Matarvattenpumparna har byggts om för att öka flödeskapaciteten. 8 Nya pumpar har satts in för att ta hand om ett ökat vattenflöde. 9 Kylkapaciteten i reaktorns säkerhetssystem har ökats, (ej på bild). 5 Mellanöverhettarna har bytts ut. De nya är av bättre kvalitet och har rätt dimension för ett ökat ångflöde. Höjd effekt kräver ökad kapacitet i kraftnätet Kraftnätet från Forsmark har i dag tillräcklig kapacitet för att ta emot den ökade mängden el som en effekthöjning vid Forsmark 2 innebär. Däremot måste kraftnätet byggas om för att klara ytterligare effekthöjningar. Svenska Kraftnät har påbörjat ett arbete med att öka utmatningskapaciteten i kraftnätet så att det klarar av att ta emot mer el vid en effekthöjning av Forsmark 1. Förstärkningarna beräknas vara klara tidigast För att kunna mata ut en höjd effekt från Forsmark 3 krävs enligt Svenska Kraftnät ytterligare ombyggnationer. Det är osäkert om kraftnätet kan hantera hela den effekthöjning som är planerad för Forsmark 3. Enligt Svenska Kraftnät är det möjligt att efter förstärkning av kraftnätet mata ut ytterligare 130 till 135 MW från Forsmark 3. Den effekthöjningsnivå som Forsmark haft i sina planer ligger på 170 MW. Beslut om det fortsatta arbetet med effekthöjningarna vid Forsmark 1 och Forsmark 3 kommer att fattas under Text: Claes-Inge Andersson 5

6 Forsmark söker teknisk kompetens En arbetsplats som inte är konjunkturkänslig, har bra grundlönenivåer och en ljus framtidsbild. Det är argument som talar för Forsmark i egenskap av en attraktiv arbetsplats. De närmsta tre åren ska Forsmark rekrytera hundratals nya medarbetare. Uppdraget underlättas av att svensk kärnkraft går en ljus framtid till mötes och är en stabil bransch. Forsmarks personalenhet planerar långsiktigt för att säkerställa att rätt kompetens finns på kärnkraftverket då medarbetare exempelvis ska gå i pension. Dessutom vill företaget minska antalet konsulter och entreprenörer till förmån för fler egna anställda. Under 2012 har Forsmark anställt 129 personer. Utöver dessa har ett 30-tal medarbetare som redan finns på arbetsplatsen bytt positioner. Det betyder att omkring 160 personer är nya på jobbet på Forsmark varje år. Det ställer stora krav på oss då det inte bara handlar om att hitta tillräckligt många nya medarbetare utan också om att hitta rätt person till rätt uppdrag, säger Christina Sandström, personalchef på Forsmark. Olika kompetenser efterfrågas. Bland annat elkraft- och byggnadsingenjörer, konstruktörer och projektledare. I dagsläget rekryterar vi flest nya medarbetare från Gävleområdet, berättar Gunnel Rosenqvist, som jobbar på Forsmarks personalenhet. Ungefär lika många pendlar från Uppsala som från Gävle. Ett stort antal av dem som jobbar på Forsmark bor i närheten av kraftverket, exempelvis i Östhammar och Öregrund. För att attrahera nya människor görs insatser för att öka intresset för teknik och arbete på Forsmark. Bland annat bereds studenter möjlighet att göra examensjobb eller feriearbeta på Forsmark. Och så är vi på plats i skolor, på mässor och arbetsmarknadsdagar för att marknadsföra Forsmark, berättar Gunnel Rosenqvist. Text: Sara Söderström Vill du veta mer om hur det är att arbeta på Forsmark? Titta in på Jobba hos oss. Ett 70-tal kärnkraftsmedarbetare från Brunsbüttel (på bilden) och Krümmel har anmält intresse för att jobba i Sverige. En av dem är Fabien Le Ruyet, skiftledare på kärnkraftverket i Krümmel. Tyska kollegor vill jobba på Forsmark Beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland har fått många kärnkraftsarbetare att se sig om efter nya jobb. I november besökte medarbetare från kraftverken Krümmel och Brunsbüttel Forsmark för att ta reda på mer om vilka jobbmöjligheter som finns här. Sverige har ett stort behov av erfaren kärnkraftspersonal. Över hundra personer per år kommer att rekryteras de närmaste åren. Samtidigt har Tyskland fattat beslut om att fasa ut kärnkraften som energikälla, vilket begränsar jobbmöjligheterna för Vattenfalls medarbetare på kärnkraftverken Krümmel och Brunsbüttel. Av dem har 70 personer anmält intresse för att veta mer om vilka jobbmöjligheter som finns i Sverige - på Forsmark, Ringhals, Svensk Kärnbränslehantering AB och på Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB. 15 av dem deltar sedan i höstas i språkundervisning, för att på bästa sätt förbereda sig inför en eventuell flytt till Sverige. Fabien Le Ruyet är skiftledare på kärnkraftverket i Krümmel. Han läser svenska och kan tänka sig en fortsatt yrkeskarriär i Sverige, ett land där det både finns utvecklingsmöjligheter i branschen och en framtidstro på kärnkraft. Jag vill fortsätta att jobba med kärnkraft. Nu har jag bekantat mig med anläggningen och med omgivningen samt etablerat en första kontakt, säger han. På Forsmark ser man positivt på tyskarnas intresse för arbetsplatsen. Det är inte så vanligt att vi rekryterar personal från andra kärnkraftverk. Jag ser många vinster med att göra det, exempelvis kunskaps- och erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetssätt, säger Ulla Molin, på Forsmarks personalenhet. Text: Sara Söderström och Magnus Sundberg Foto: Vattenfall och Magnus Sundberg (porträttet) Personalplaneraren Namn: Therese Falk, 43 år Bor: Östhammar Utbildning: Ekonomisk linje på gymnasiet, och en massa utbildningar och kurser genom jobbet på Forsmark. Vad jobbar du med? Jag är personalplanerare för driften på Forsmark 1. Jag hjälper driftchefen att se till att det är rätt antal personer, med rätt kompetens, i skiftlagen, de vill säga de som arbetar i kontrollrummet. Sen håller jag koll så att Forsmark lever upp till de avtal som vi har med våra anställda, att alla har sin dygnsvila och rätt ersättning när de byter skift eller jobbar extra. Det är Vi som jobbar på Forsmark ett jobb med mycket kontakt med människor och så är det ofta bråttom. Det gillar jag. Vad tycker du om Forsmark som arbetsplats? För mig har det underlättat i vardagslivet att jag till exempel kunde lägga mitt eget schema när barnen var små, så att vi som familj fick pusslet att gå ihop. Vad är det mest intressanta med ditt jobb? Alla människor. Det finns så otroligt många trevliga människor här på Forsmark. Text och foto: Marie-Louise Olsen 6

7 Vi som jobbar på Forsmark Konstruktören Namn: Patrik Svantesson, 43 år Bor: Östhammar Utbildning: Högskoleingenjör, energi Vad jobbar du med? Jag är chef för en relativt nystartad grupp med ansvar för anläggningskonstruktion. I inledningen av olika konstruktionsprojekt, när till exempel något byggs om i samband med en modernisering, hjälper vi den grupp som gör själva konstruktionen. Det gäller att få ett helhetsgrepp om vilka regler, normer, säkerhetsföreskrifter och annat de måste ta hänsyn till. När började du på Forsmark? Jag började redan Bland annat har jag jobbat med säkerhetsanalyser, det vill säga att se till att Forsmark har de marginaler som behövs för att upprätthålla säkerheten i anläggningen. Vad tycker du om Forsmark som arbetsplats? Arbetsuppgifterna är intressanta och varierande: Forsmark är en godispåse för tekniker och ingenjörer. Och man behöver inte fastna inom ett specialistområde utan det finns goda möjligheter att arbeta inom många olika områden. Vad är det mest intressanta med ditt jobb? Helhetsperspektivet. Jag tycker om att se hur små detaljer påverkar helheten. Hur olika förändringar och justeringar i anläggningen kan påverka varandra. Text och foto: Marie-Louise Olsen Driftvakten Namn: Morgan Wahlberg, 32 år Bor: Östhammar Utbildning: Började på Forsmark under ett uppehåll i studierna till dataingenjör och har under tiden på Forsmark läst till stationstekniker, turbinoperatör, reaktoroperatör och driftvakt. Vad jobbar du med? Jag är driftvakt på Forsmark 2. Det betyder att jag jobbar i kontrollrummet och har det operativa ansvaret för driften av Forsmark 2 under mina skift. Varför sökte du dig till Forsmark? Samtidigt som jag gjorde ett uppehåll i mina studier till dataingenjör vid Högskolan i Gävle sökte Forsmark folk till driften. Det lät kul och när jag väl hade börjat blev jag kvar. I stället för att läsa klart i Gävle har jag gått en rad utbildningar genom jobbet här på Forsmark. Vi som jobbar på Forsmark Vad är det mest intressanta med ditt jobb? Att jobba med så kunniga personer i ett så tätt sammansvetsat arbetslag som jag har möjlighet att göra, det är jätteintressant. Som driftvakt är det jag som leder och fördelar arbetsuppgifterna i kontrollrummet, men jag har samtidigt operatörer som är experter på sina respektive områden till min hjälp. Vad ser du för utvecklingsmöjligheter på Forsmark? Hela den tid jag har jobbat på Forsmark är nog ett exempel på hur stora möjligheter det finnas för personlig utveckling här på Forsmark. Jag har bytt tjänst flera gånger under mina år på Forsmark. Text: Marie-Louise Olsen Foto: Sara Söderström Vi som jobbar på Forsmark Samordnaren Namn: Ulrica Sålders, 35 år Bor: Lövstabruk Utbildning: Energiingenjör Vad jobbar du med? Jag samordnar frågor som berör flera fackområden inom underhåll. Det kan ofta vara uppkomna fel i anläggningen, men jag arbetar också med att förbättra ett datamässigt stöd för att kunna följa upp till exempel utfört underhåll. Om vi använder vår dokumentation rätt kan vi leta efter problem som uppstår flera gånger och försöka ta reda på varför. Vad tycker du om Forsmark som arbetsplats? Jag tycker det är bra att hitta en så stor arbetsplats ute på landsbygden. Genom arbetet får jag kontakt med personer från många olika avdelningar inom företaget. Sen är Forsmark en smidig arbetsgivare. När jag och min man fick barn för några år sedan kunde jag byta från att jobba skift till att jobba dagtid. Vad är det mest intressanta med ditt jobb? Att det är så omväxlande och att det finns en möjlighet att utveckla området jag arbetar med. Vad ser du för utvecklingsmöjligheter för egen del? Jag jobbar gärna mer med erfarenhetsåterföring. I vår bransch är det viktigt att kunskaper och erfarenheter tas in och inte tappas bort, oavsett vem som hade dem från början. Text och foto: Marie-Louise Olsen 7

8 Så här såg det ut i början av 1980-talet när Forsmark 3 byggdes. Foto: Göran Hansson Vattenfall ansöker om att bygga ny kärnkraft Vattenfall har lämnat in den första ansökan i Sverige om att ersätta befintliga kärnkraftreaktorer med nya. Vi vill få svar på frågan om ny kärnkraft är ett realistiskt alternativ för framtiden, säger Mats Ladeborn. Hallå där, Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftutvecklingen på Vattenfall. Varför har Vattenfall lämnat in en ansökan om att ersätta en eller två befintliga kärnkraftreaktorer med nya? Mellan 2025 och 2035 räknar Vattenfall med att Sverige ska fasa ut 20 TWh kärnkraftproduktion. Vi vill undersöka om ny kärnkraft är ett realistiskt alternativ när de gamla verken ska ersättas. Sedan 2011 är det möjligt att ersätta befintlig kärnkraft med Mats Ladeborn leder arbetet kring Vattenfalls ansökan om att uppföra ny kärnkraft. Foto: Bosse Johansson nya verk, men vi vet väldigt lite om de faktiska förutsättningarna. Och det kommer vi att få reda på genom den här ansökningsprocessen. Ansökan kan alltså lika gärna leda till att Vattenfall utesluter ny kärnkraft? Om det visar sig att ny kärnkraft blir för kostsamt, eller att marknaden inte behöver kraften, kommer vi inte att investera i nya reaktorer. Tidsaspekten: 15 år är en ganska kort period i sammanhanget? Vissa har tyckt att det låter som lång tid. Min bedömning är att det tar minst 15 år innan vi kan ha en anläggning i drift. Vi har tagit med i beräkningarna att beslut överklagas i ett antal instanser. Men det är viktigt att vi och alla andra som arbetar med frågan har de resurser som behövs för att processen inte ska bli onödigt lång. När fattar Vattenfall ett eventuellt investeringsbeslut? Planen är att driva processen till dess att vi har alla förutsättningar klara för oss. Det vill säga till den punkt där Vattenfall har grönt ljus från alla instanser att börja bygga, om vi vill. Då fattar Vattenfall sitt investeringsbeslut. Men vi kan också avbryta processen om vi under resans gång ser att det är orimligt eller onödigt att gå vidare. Vad gör Vattenfall med ansökan just nu? Strålsäkerhetsmyndigheten kommer med nya föreskrifter tidigast Efter det ska Vattenfall lämna in en kompletterad ansökan där vi bland annat beskriver vilken teknik vi vill använda och hur vi ska uppfylla föreskrifterna. Den kompletteringen har vi redan börjat arbeta med. Bland annat utvärderar vi vilken teknik och vilka leverantörer som kan vara aktuella. Det är för övrigt kunskap vi kommer att ha användning av även i den fortsatta driften av våra befintliga anläggningar. Text: Marie-Louise Olsen 8

9 Vad gäller saken? Formellt ansöker Vattenfall om tillstånd att uppföra, inneha och driva kärnteknisk anläggning enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Yrkandet gäller en eller två kärnkraftreaktorer med tillhörande kringanläggningar. Vilka ska behandla ansökan? Regeringen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och Miljödomstolen och den berörda kommunen ska pröva ansökan. En rad andra svenska myndigheter får lämna in synpunkter: Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Arbetsmiljöverket och Svenska Kraftnät. Dessutom får vissa myndigheter i Danmark, Finland och Norge lämna synpunkter. Vad händer nu? I juni 2012 lämnade Vattenfall in en ansökan om att ersätta en eller flera befintliga kärnkraftreaktorer med nya. Det här är vad som händer nu, om alla instanser säger ja, och om Vattenfall för varje steg beslutar att gå vidare. Hela processen beräknas ta 15 år. SSM beslutar och följer eventuell provdrift genom tillsynsinsatser. Anläggningen uppförs under gransking av SSM. SSM godkänner den preliminära säkerhetsredovisningen och godkänner byggstart. Regeringen prövar tillåtlighetsfrågan enligt miljöbalken, bereds av Mark- och miljödomstolen som också meddelar villkor för verksamheten. För att få tillstånd enligt miljöbalken krävs att berörd kommun inte lägger sitt veto. Vattenfall kompletterar ansökan till SSM, utifrån de nya föreskrifterna. Vattenfall lämnar in ansökan om tillstånd. SSM beslutar om rutinmässig drift. START MÅL Vattenfall lämnar in ansökan om rutinmässig drift och kompletterad säkerhetsredovisning. Vattenfall lämnar in en ansökan om provdrift och förnyad säkerhetsredovisning till SSM. Vattenfall fattar ett eventuellt investeringsbeslut. Vattenfall lämnar in en preliminär säkerhetsredovisning till SSM.. SSM bereder tillståndfrågan som prövas enligt kärntekniklagen av regeringen. SSM tar fram nya föreskrifter. En chans att tänka nytt Just nu tar Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fram säkerhetsföreskrifter för eventuella nya svenska kärnkraftverk. Ett arbete som Anders Hallman, utredare på SSM, ser som en möjlighet att skapa ännu säkrare kärnkraft. De befintliga verken har givetvis fysiska och tekniska begränsningar som tillståndshavarna, till exempel Forsmarks Kraftgrupp, måste ta hänsyn till när de moderniserar anläggningarna. Om det byggs ny kärnkraft finns inga sådana begränsningar. Ur ren säkerhetssynpunkt ser jag en fördel med att ersätta en reaktor i stället för att modernisera den, säger Anders Hallman, utredare på SSM. Resurser att rekrytera Om två till tre år ska SSM vara klara med de nya föreskrifterna för konstruktion och utförande som kommer att ligga till grund för processen kring Vattenfalls ansökan om att uppföra ny kärnkraft i Sverige. Det inledande arbetet med föreskrifterna är en kunskapsinsamling där SSM studerar ny teknik och utvärderar nya säkerhetsrön. Man ska bland annat analysera de standarder och krav som tillämpas i andra länder där det i dag byggs eller planeras nya kärnkraftverk. För att klara arbetsbelastningen kommer de runt 85 personer som i dag arbetar med kärnkraftssäkerhet på SSM att till en början få ett femtontal nya kollegor och ytterligare fler på lite sikt. Nya nätverk Det finns goda möjligheter till internationellt utbyte kring frågor som rör ny kärnkraft. I Frankrike och Finland byggs det just nu nya kärnkraftverk. I Storbritannien finns långt gångna planer på nybyggnation och även i Polen har man tankar på att starta ett kärnkraftsprogram. Det olyckan i Fukushima trots allt har fört med sig är att en rad betydelsefulla frågor har väckts och att vi nu har ett ännu bättre internationellt samarbete mellan myndigheter och andra aktörer kring säkerhetsfrågor, säger Anders Hallman. Samtidigt som Anders Hallman ser positivt på de senaste årens utveckling kring kärnkraftstekniken påpekar han att det finns en inbyggd och nödvändig återhållsamhet i lagstiftningen. Det framgår av våra föreskrifter att man av säkerhetsskäl ska använda beprövad teknik, vilket kan stå i motsats till att utveckla nya lösningar. Det är en balansgång, säger Anders Hallman. Text och foto: Anders Hallman, SSM. Marie-Louise Olsson 9

10 ÅRET SOM GÅTT Bildkavalkad från året som gått Forsmarks Kraftgrupp kan se tillbaka på ett händelserikt år. Här får vi ta del av några av händelserna blev ett mycket bra produktionsår för Forsmark. Kärnkraftverket producerade 24,6 TWh (terawattimmar) vilket gör 2012 till det tredje bästa produktionsåret sedan anläggningen startades De två tidigare toppåren, 2004, 2005 producerade FKA strax under 25 TWh. Januari Under 2012 började arbetet med att arbetsmiljöcertifiera Forsmark. Målet är att få en säkrare arbetsplats och minska antalet olyckor och allvarliga tillbud. Arbetsmiljöcertifieringen beräknas vara klar i mitten av Därefter kommer Forsmarks arbetsmiljö att granskas varje år av en extern revisor. Foto: Martin Amft Januari I början av 2012 kunde Forsmark summera ett bra produktionsår med totalt 23,6 terawattimmar el bjöd på det bästa produktionsresultatet för Forsmark sedan Foto: Vattenfalls bildarkiv Mars Hög säkerhet, hög tillgänglighet och 70 revisionsdygn per år. Det är målbilden som Forsmark ska jobba efter i det nya arbetssättet kring långsiktig revisionsplanering. Foto: Anne-Marie Eriksson Mars Personsäkerhet är av högsta prioritet. Med hjälp av ett antal så kallade felförebyggande arbetsmetoder (exempelvis arbetsplatscoaching) är målet att inga allvarliga olycksfall ska inträffa på Forsmark. Foto: Eva Fischer April Sedan 1975 ägs Forsmarks bruk av Forsmark. I våras renoverades åtta av de dammluckor som reglerar vattennivåerna i bruket. Foto: Elin Bergqvist Maj Revisionen på Forsmark 2, som pågick mellan den 13 maj och den 20 juni, var årets första och längsta revision. Under revisonen genomfördes bland annat tioårsprovning av reaktortanken. Även flera säkerhetshöjande åtgärder utfördes, bland annat jordbävningssäkrades ställverket till dieselaggregaten för reservkraft. Foto: Cecilia Eriksson 10

11 Juli Revisionen vid Forsmark 3, som var årets kortaste, inleddes den 8 juli och pågick fram till den 28 juli. Bland annat provades 160 av reaktorinneslutningens totalt 390 skalventiler. Provningen genomförs vartannat år. Foto: Johan Erlandsson Augusti Efter en rekordlång driftsäsong på 411 dygn ställdes Forsmark 1 av för revision den 5 augusti fram till den 5 september. Bland annat utfördes förberedelsearbete inför anslutning av ett nytt 70 kv-ställverk. Ställverket kommer att anslutas under revisonen Foto: Anne-Marie Eriksson Juni Varje sommar flyttas Forsmarks besöksverksamhet till Forsmarks bruk. Under föregående år besökte över personer Forsmarks bruk. Den guidade bussturen var den mest populära aktiviteten. Som en del av Forsmarks sommarverksamhet arrangerades olika event. För andra året i rad genomfördes Forsmark meet n crusing, en utställning av amerikanska bilar och motorcyklar. Foto: Eva Fischer September I september besökte TEPCO, kraftbolaget som äger det olycksdrabbade kärnkraftverket i Fukushima, Forsmark för titta på de filtrerade tryckavlastningssystemen. Forsmark tog del av TEPCO:s erfarenheter efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, Japan. Foto: Kenneth Johansson Oktober Måndagen den 9 oktober omhändertogs ett stort antal Greenpeaceaktivister som gjort intrång på Forsmark. Samtidigt genomfördes en liknande aktion på Ringhals. Aktivisterna som tog sig in på det bevakade området omhändertogs genast av skyddsvakter och polis. Foto: Anna Ek December I början av december bjöd Forsmark in allmänheten till ett öppet möte för att informera om företagets arbete med säkerhetsfrågor. Foto: Eva Fischer 11

12 En attraktiv arbetsgivare På Forsmark ska medarbetarna trivas, utvecklas och vilja stanna kvar. Balans mellan arbete och fritid är viktigt. Föräldraskap och förvärvsarbete ska kunna förenas, vilket ibland kräver lösningar utöver de vanliga. Historiskt sett har personalomsättningen på Forsmark alltid varit låg. Men på senare år har rörligheten blivit större då konkurrensen om välutbildad arbetskraft ökat. För att motverka kompetensbrist har Forsmark vidtagit en rad olika åtgärder. Det handlar bland annat om att ha kontakt med skolor och erbjuda eleverna studiebesök och praktik. Balans mellan arbete och fritid Forsmark vill vara ett företag där medarbetare kan utvecklas och trivas under lång tid. I det sammanhanget är mångfald- och jämställdhetsfrågor prioriterade. I företagets strategiska inriktning kan man läsa att blandade arbetsgrupper berikar både arbetsplatsen och medarbetarna samt bidrar till ett bättre resultat. För att människor ska trivas är det även viktigt att ge goda förutsättningar till balans mellan arbete och fritid. Vi vill gärna rekrytera unga och välutbildade människor och då måste vi också ta med i beräkningen att många av dem även kommer att vara eller bli föräldrar, säger Brita Evansson, på Forsmarks personalavdelning. Nyligen gjordes en kartläggning av vilka behov gruppen småbarnsföräldrar har, för att kunna kombinera föräldraskap och förvärvsarbete. Resultatet visar att många har önskemål om att kunna jobba och ha tillgång till kalender och e- post hemifrån. Vidare att ha bättre och tätare kommunikationer mellan hem och arbetsplats samt tillgång till distanskontor. Det här är behov som beaktas i det dagliga arbetet på Forsmark. I den nya jämställdhetsplanen, som gäller , står det att Forsmark ska verka för bättre kommunikationer samt tydliggöra vad som gäller vid hem- och distansarbete, säger Brita Evansson. Text: Sara Söderström Fotnot: Under 2011 var 188 av företagets medarbetare föräldralediga på hel- eller deltid. Procentuellt var det nästan lika många män (17,5 procent) som kvinnor (19 procent) som var föräldralediga. Brita Evansson, Forsmarks personalavdelning. Flexibla lösningar för hem- och distansarbete underlättar vardagen för Erik Lundgren på Forsmarks ekonomiavdelning. Foto: Sara Söderström Distanskontoret en viktig pusselbit Att det kan vara svårt att få arbete och vardag att gå ihop, det upplever nog alla ibland. Men om man är småbarnförälder och jobbet ligger en timme från dagis, blir det extra klurigt. För Erik Lundgren, ekonom på Forsmark, är distanskontoret i Gävle lösningen. Det är knappt hundra meter från Erik Lundgrens ytterdörr i Ytter-Harnäs, utanför Furuvik, till sonen Noels dagis. Lyxigt nära, skulle nog många småbarnsföräldrar säga. Men det hjälper inte att det är nära till dagis om man sen har nästan en timme med bil till jobbet. Erik Lundgren jobbar på Forsmark, nästan 50 minuter sydöst om Furuvik. Och för att över huvud taget hinna dela på dagislämningar och dagishämtningar med sambon utnyttjar han vissa dagar möjligheten att sitta på Forsmarks distanskontor i Gävle. Dit tar det bara knappa kvarten att köra från Furuvik. Att jobba här på distanskontoret ungefär en dag i veckan är det som gör att jag klarar kombinera mitt jobb på Forsmark med familjelivet. Om jag skulle åka till Forsmark varje dag tror inte jag att vi som familj skulle få vardagen att gå ihop, säger Erik Lundgren. Fler långpendlare Svensken pendlar allt längre till jobbet, men för många småbarnsföräldrar blir det ett ständigt pusslande när möten på arbetsplatsen ska paras ihop med föräldraaktiviteter på dagis, besök på barnavårdscentralen eller hos tandläkaren. Jag skulle i princip vara tvungen att ta ledigt en hel dag för att gå med Noel till barnavårdscentralen om jag inte hade möjlighet att jobba här i Gävle. Och det skulle givetvis inte fungera i längden, säger Erik Lundgren. För Erik Lundgren och hans sambo Annika har det aldrig varit aktuellt att flytta närmare Forsmark, även om det skulle ge kortare restider för Erik Lundgren. Annika är nämligen dekoratör på Åhléns i Gävle. Och det finns fler skäl för att familjen vill bo kvar i Furuvik. Jag är uppvuxen i Sandviken, pluggade till civilekonom i fyra och ett halvt år i Stockholm och sen flyttade jag till Gävle när jag fick jobb på Skatteverket här i stan. Nu bor vi i ett gammalt hus i Furuvik som vi håller på att renovera, vilket tar en del av vår lediga tid. Vi har vårt liv med kompisar och föräldrar här i och runt Gävle och Furuvik. Det är sånt vi vill bo nära. När jag sökte jobbet på Forsmark var jag inställd på att börja pendla, säger Erik Lundgren. Att bo nära mor- och farföräldrar är en annan viktig del i familjens livspussel. De hämtar ganska ofta på dagis och är barnvakt när vi behöver hjälp, säger Erik Lundgren. Framtidsdrömmar Om Erik Lundgren önskar sig något ytterligare är det att ha tillgång till arbetsmejl och andra datorsystem även hemifrån. Som det är nu är jag nästan avskuren från jobbet om jag stannar hemma och vabbar en dag. Det skulle kännas bra att även ha möjlighet att kunna jobba hemifrån om det behövs, säger Erik Lundgren. Text: Marie-Louise Olsen Kort om Familjen Lundgren-Persson Namn: Erik Lundgren, Annika Persson och Noel, 3 år. Bor: I ett gammalt hus i Furuvik som vi håller på att renovera. 12

13 Det ser ljust ut för kärnkraften Kärnkraft har åter blivit inne bland studenter och forskare. Både industrin och staten satsar nu stora summor på forskning och utbildning. Den förlösande faktorn tycks vara den nya kärntekniklagen som trädde i kraft Den har gjort det möjligt för dagens producenter att bygga ny kärnkraft som ersättning för uttjänta reaktorer. Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC, verkar för att säkra utbildning och forskning inom det kärnteknologiska området. Det finansieras av kärnkraftverken i Sverige, Westinghouse och Strålsäkerhetsmyndigheten. Verksamheten sker på universitet och högskolor. Svensk kärnkraft behöver rekrytera omkring 500 personer varje år. Uppsala universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola svarar i huvudsak för återväxten. Antalet utexaminerade högskoleingenjörer behöver fördubblas och experter på generatorer och transformatorer behöver bli fler. Text: Jan Söderlind Björn Bartholdsson, tv, och Johan Erlandsson, th, tror att det skulle ha tagit mycket längre tid att sätta sig in i arbetet om de inte läst Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik. Dessutom är skönt att känna att man inte bara kan precis det man jobbar med. Utbildningen gav en djupare kunskap om kärnkrafttekniken, säger Björn Bartholdsson. Halva klassen började på Forsmark Det nya högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik vid Uppsala universitet lockar studenter från hela landet. Nästan hälften av de runt 20 studenter som tog examen 2011 arbetar i dag på Forsmarks Kraftgrupp. Björn Bartholdsson, 25 år, och Johan Erlandsson, 29 år, var kurskamrater på Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik, KKI, i Uppsala. I dag är Björn Bartholdsson stationstekniker på Forsmark 3 och Johan Erlandsson arbetar som systemkonstruktör på Forsmarks teknikenhets avdelning för process- och systemkonstruktion. Ytterligare sju av deras kurskamrater jobbar på Forsmark. Struntade i att söka jobb KKI är ett ettårigt program för den som redan har läst minst två år på högskoleingenjörsprogramet i elektro- eller maskinteknik. Björn Bartholdsson tog vägen via två år på elektroteknik medan Johan Erlandsson läst hela maskinteknikprogrammet. Johan Erlandsson erkänner att han från början sökte KKI som en backup, utifall att han inte skulle få jobb efter examen. Det slutade med att jag inte sökte jobb särskilt aktivt, för ju mer tiden gick desto intressantare lät utbildningen, säger han. Vad var det med KKI som lät så intressant? Kärnkraft är intressant i sig. Men det hade även med upplägget på utbildningen att göra. Maskiningenjörutbildningen är bred och man kan söka jobb inom en mängd branscher. Kärnkraftåret är fokuserat och har tydligare verklighetsförankring. Allt gick ut på att det här ska ni lära er för att ni ska jobba med det, säger Johan Erlandsson. Både Björn Bartholdsson och Johan Erlandsson hade kunnat få de jobb de har i dag även om de gått ett högskoleingenjörsprogram utan kärnkraftinriktning. Har de haft nytta av extrakunskaperna? Det känns verkligen som det. Utbildningen gör till exempel att jag lite snabbare kan ta stegen upp i karriärstrappan här på Forsmark, säger Björn Bartholdsson. Är du intresserad av att jobba med kärnkraft? Text och foto: Marie-Louise Olsen 13

14 Forsmarks anläggningar är robusta mot extrema väderförhållanden. Det konstaterades efter stresstesterna Forsmark arbetar nu med att höja säkerheten utöver dagens kravnivå. Patrik Lundqvist, Jonas Ferm och Cecilia Fransson är några av medarbetarna som abetar med dessa frågor. Foto: Anna Ek Ständigt arbete att förbättra säkerheten I mars beslutar Forsmark vilka större säkerhetshöjande åtgärder som ska utföras i anläggningarna de närmaste åren. Forsmark lever upp till Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, säkerhetskrav. Nu blickar vi framåt och tittar på vad vi ytterligare kan göra för att höja säkerheten utöver dagens kravnivå, säger Jonas Ferm, samordnare för säkerhetshöjande åtgärder på Forsmark. Under 2012 års revisioner på Forsmark 1 och 2 jordbävningssäkrades anläggningarnas dieselställverk. På bilden syns Kent Silver som var en av dem som arbetade i projektet. Foto: Joel Pihl Efter haveriet i Fukushima i Japan 2011, stresstestades alla europeiska kärnkraftverk. Stresstesterna utfördes på initiativ av EU och innebar att man testade anläggningarnas tålighet vid bland annat extrema väderförhållanden. Resultaten av stresstesterna, som redovisades för SSM hösten 2011, visar att Forsmarks anläggningar är väl rustade att möta yttre extrema väderfenomen och att säkerhetssystemen är robusta. I spåren efter Fukushima och stresstesterna identifierade Forsmark ett antal områden som vi vill arbeta vidare med. Både Forsmark 1, 2 och 3 planerar nu att genomföra flera säkerhetshöjande åtgärder framöver. I programmet, som kallas FOSH - Forsmarks säkerhetshöjning, ingår just nu ett tiotal projekt, säger Jonas Ferm. Att arbeta med säkerhetsfrågor är en del av den ordinarie verksamheten på Forsmark och under de senaste åren har flera säkerhetshöjande projekt redan utförts. Genom att minska syrehalten i vissa rum, har exempelvis reläskåp, som innehåller vital utrustning för anläggningen, brandsäkrats. Ett annat exempel på utförda säkerhetshöjningar är jordbävningssäkringen av dieselställverk, en åtgärd som utfördes på Forsmark 1 och 2 under Forsmark planerar nu för att bygga ett alternativt system för kylning av reaktorhärden vid en nödsituation, så kallad härdnödkylning. 14

15 Forsmarks har ett antal reservkraftssystem som startar om den ordinarie kraftförsörjningen slås ut. Dieselgeneratorer, en gasturbin och batterisäkrade nät kan vid behov försörja anläggningen med el. Nu planerar vi för ett alternativt kylsystem för härden som är helt oberoende av alla dessa reservkraftssystem, säger Jonas Ferm. För att ytterligare öka säkerheten ska den oberoende härdnödkylningen också vara fysiskt separerad från övriga anläggningar och vara placerad i en egen byggnad. Fler mobila lösningar I ett annat säkerhetshöjande projekt tittar Forsmark nu på mobila lösningar för kylvatten och reservkraft. Detta gör vi för att snabbt kunna sätta in förstärkningar av kylsystem och elkraft om en nödsituation skulle uppstå. Det kan till exempel handla om mobila vattenpumpar och mobila kraftaggregat, säger Patrik Lundqvist, representant för säkerhetshöjningarna på Forsmark 3. Kylvattenförsörjningen av bränslebassängerna ses också över. Vi tittar på ett alternativt sätt att hålla kylvattnet i bassängerna, där vi förvarar det uttjänta bränslet, på en stabil nivå, säger Patrik Lundqvist. Under stresstesterna analyserades kärnkraftverkets tålighet vid extrem kyla och värme, vid blixtnedslag, jordbävningar och översvämningar. Situationerna som man utgick från under stresstesterna är så extrema väderförhållanden att de av SSM klassas som mycket osannolika. Vi analyserade till exempel vad som händer om det blåser 80 meter per sekund (m/s), även om den största vindstyrkan som uppmätts vid kustbandet de senaste 100 åren är 40 m/s med vindbyar upp till 55 m/s, säger Jonas Ferm. Planeringen för införandet av de säkerhetshöjningar som vi vill göra kommer att påbörjas under De mindre åtgärderna kan troligtvis genomföras relativt snabbt, medan de större projekten kommer att löpa över flera år. De största projekten kommer troligtvis att vara färdiga runt , säger Jonas Ferm. Text: Anna Ek Vi har analyserat vad som händer om det blåser 80 meter per sekund, även om den största vindstyrkan som uppmätts längs kusten de senaste 100 åren är 40 meter per sekund. Göran Persson, vice VD på Forsmark, konstaterar att förbättringsåtgärderna gällande det fysiska skyddet kring anläggningarna görs på bekostnad av den öppenhet Forsmark gärna vill ha. Forsmark bjöd in till öppet möte Forsmark brukar bjuda in allmännheten till öppna möten för att informera om verksamheten och om aktuella händelser på arbetsplatsen. Senast det gjordes, i december 2012, stod stresstest av kärnkraftverket, säkerhetshöjande åtgärder och internationellt erfarenhetsutbyte på dagordningen. Forsmark har robusta säkerhetssystem och är väl rustat för att möta extrema väderfenomen, berättade Jonas Ferm, som ansvarar för arbetet med säkerhetshöjande åtgärder på Forsmark. Efter Greenpeace intrång på Forsmark och Ringhals i oktober kallade miljöminister Lena Ek till sig Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) samt ägarrepresentanter för Vattenfall och Eon för att diskutera åtgärder kring det fysiska skyddet vid kärnkraftverken. Forsmark har investerat närmare en miljard kronor och arbetat hårt de senaste åren för att förbättra det fysiska skyddet vid anläggningen. Bland annat har stora insatser gjorts inne i anläggningen och så har förstärkt bevakning införts sedan Greenpeace intrång Vidare har fler fordonshinder på utsidan av staketet uppförts. Greenpeace gjorde ytterligare ett intrång i höstas då de tog sig över staketet och in på driftområdet. Säkerheten var aldrig hotad men den här typen av händelser gör att Forsmark och svensk kärnkraft tappar i förtroende. Därför tar jag det som inträffat på största allvar, säger Stefan Persson, VD på Forsmark. Niclas Metzén, chef för Forsmarks enhet Säkerhet och miljö, berättade om kärnkraftssäkerhet i ett större perspektiv och om betydelsen av erfarenhetsutbyte. Granskningarna som genomförts på Forsmark av det internationella atomenergiorganet IAEA och WANO (World Association of Nuclear Operators) har haft stor betydelse för hur vi arbetar med säkerhetsfrågor, säger Niclas Metzén. Text och foto: Eva Fischer Det fysiska skyddet förstärks Den senaste månaden har Forsmark vidtagit ytterligare åtgärder. Bland annat har förstärkt bevakning införts för att ha kontroll på fordon som passerar. Därmed underlättas upptäckten av intrångsförsök tidigare och längre bort från anläggningen. Forsmark har dessutom inlett ett utvecklat samarbete med polisen vad det gäller rutiner vid eftersök på området. Beslut om att komplettera nuvarande industristaket så att det omgärdar hela driftområdet har också tagits. På besöket hos miljöministern diskuterades fysiskt skydd och olika säkerhetsfrågor, som kommer att ha fortsatt hög prioritet framöver. Miljöministern var nöjd med redovisningen av de åtgärder som genomförts och såg fram emot att fler av de planerade åtgärderna i det långsiktiga säkerhetsarbetet blir genomförda, säger Stefan Persson. Text: Sara Söderström 15

16 7 8 ; < = > PARKERINGSDÄC IDROTTSHALL HOTELLOMRÅD? SERVICEBYGGNAD Framtidens boende HUSVAGNSUPPST. 3 Här är det tänkt att det nya bostadsområdet ska placeras. Montage av Lange Art Arkitektskontor AB efter foto av Lasse Modin. ÖVERSIKT ÖVER OMRÅDET Om ett par år är det tänkt att spaden ska sättas i jorden för att bygga ett nytt bostadsområde för tillfälligt boende i Forsmark. Anläggningen kommer att rymma 558 rum och : ersätta det gamla bostadsområdet som byggdes på 1970-talet. Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har valt Forsmark som plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Tanken är att slutförvarets ovanjordsanläggning ska placeras i närheten av dagens bostadsområde. Därför kommer de nya bostäderna 9 att byggas en knapp kilometer därifrån, i närheten av Forsmarks Infocenter. Mer än bara bostäder Att bygga ett nytt bostadsområde är ett projekt som Forsmark arbetar med tillsammans med SKB. Den nya bostadsanläggningen omfattar tolv byggnader som 0 är tre våningar höga. Det planeras även en ny idrottshall med företagshälsovård, service- och personalutrymmen. Tillkommer gör också ett parkeringsdäck för cirka 300 bilar och ny husvagnsparkering med ett tillhörande servicehus. HOTELL, ENTRÉ BLOCK 112 Text: Elin Bergqvist Bildmontage över det framtida bostadsområdet. 3"**.FG.*/5H*IF2,F#J,F"I"*/)4F)KGFLJ,FH*'"F1)MH",.+NLO,"#H+.+ "55",F-'524*.+F'H55F)P"GO,HI$F9Q!RSE!(RF(!E9%0!TUUFE@ 6 0 N FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG EXT 6VX PBR !"#$ %"&' ()*+',-",./ 0,.*+1./ ()*',)55",./ 0)/12*/ 3.' ; < = > Mycket abborre i vattnen kring Forsmark Kustlaboratoriet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) bedriver provfiske i Forsmark. Under hösten lades och vittjades ett stort antal nät på olika platser i Forsmarks innerskärgård. Vi kan konstatera att skärgården i Forsmark är fina områden för fisk. Inte minst för abborren som dessutom tycks ha ökat i storlek, säger Anders Adill, fiskbiolog på Kustlaboratoriet. Provfisket bedrivs inom ramen för ett kontrollprogram som bland annat undersöker hur fiskar och bottenfauna påverkas av det uppvärmda kylvattnet som släpps tillbaka till havet. Resultatet från de undersökningar som görs under året kommer att presenteras i en rapport våren Provfiske i Forsmarks innerskärgård i augusti. Staffan Westerberg och Anders Adill har vittjat nät och får hjälp att ta rätt på fångsten av Martina Blass och Anne Odelström. Foto: Sara Söderström 16

17 Kylskåpet vår mest kära elpryl El förenklar vår vardag och förgyller vår tillvaro. Vi använder el dagligen, ofta utan att tänkta på det. Vi tänder lampor, värmer våra hus, lagar mat, ser på TV och surfar på datorn. Osynlig och självklar finns den där, dygnet runt. När branschorganet Svensk Energi, frågade svenskar i åldrarna 18 år och äldre vilket elpryl de inte skulle klara sig utan blev svaret kylskåpet. Tätt efter kylskåpet kom frysen, båda står i särklass. Därefter följer spisen och kaffebryggaren. Topp 10-listan Elprylar i hemmet som vi inte vill vara utan. 1. Kylskåp 2. Frys 3. Spis 4. Kaffebryggare/kaffemaskin 5. Rakapparat/trimmer 6. Eltandborste 7. Vattenkokare 8. TV-spel 9. Dammsugare 10. Tvättmaskin Vilken elpryl skulle du inte klara dig utan? Britta Wallsten, personal- och ekonomiadministratör, Uppsala Det vacklar mellan värmefilten eller kaffemaskinen. Men tanken på att inte kunna få min macchiato på morgonen vore en katastrof. Därför väljer jag kaffemaskinen. Erik Pettersson, controller, Gävle Min Iphone. Med hjälp av den ser jag nyhetssändningar och håller kontakt med omvärlden. Den är min livlina. Jag har den alltid med mig överallt. Anna-Lena Söderblom, vice ordförande i lokala säkerhetsnämnden, Östhammar Självklart spisen. Utan den skulle jag inte kunna laga varm mat vilket skulle vara en stor förlust. Dels är jag road av matlagning och dels skulle det bli tråkigt att bara äta kall mat. Fredrik Lindh, projektledare för Forsmarks planerade fjärrvärmeanläggning. Här, intill Forsmark 1 och 2:s svallschakt är fjärrvärmecentralen planerad att byggas. Miljövinst med nytt fjärrvärmeverk Forsmark måste bli bättre på att använda överskottsvärmen i kylvattnet. Det säger den miljödom som gavs i samband med tillståndet för en effekthöjning. För att uppfylla domen finns planer på en fjärrvärmeanläggning. I samband med Forsmarks ansökan om effekthöjning lämnade Miljödomstolen en dom med krav på att Forsmark ska använda det uppvärmda kylvattnet, spillvärmen, bättre. Kylvattnet som tas in från havet värms upp ungefär tio grader när det kyler kärnkraftsprocessen. Det mesta av den värmen går förlorad när vattnet pumpas ut i havet igen, säger Fredrik Lindh, projektledare. För att uppfylla domen och bättre ta tillvara på spillvärmen planerar Forsmark att bygga en ny anläggning för fjärrvärme och fjärrkyla. En del av spillvärmen används redan för att värma flera byggnader. Men många fastigheter värms med direktverkande el och elpannor, så det är här vi kan använda fjärrvärmen, berättar Fredrik Lindh. Minskad energiförbrukning Uppvärmning i form av direktverkande el är inte lika effektiv som vattenburen värme. En ny fjärrvärmeanläggning skulle innebära en minskad energiförbrukning, vilket i sin tur betyder minskade koldioxidutsläpp. Samtidigt kommer Forsmark kunna minska elförbrukningen. Text och foto: Elin Bergqvist Berit Öhman, pensionär, Öregrund Spisen, den måste jag ha för att kunna baka och laga mat. Jag använder den varje dag. Förr i världen lagade jag mat på en vedspis vilket innebar mycket planerande eftersom man måste elda minst en halvtimme innan man skulle använda spisen. Benny Lind, datakonstruktör, Österbybruk Helt klart skruvdragaren. Den är helt oumbärlig och jag använder den i princip varje dag. Senast använde jag den när jag skruvade ihop nya gardrober till sovrummet. Lena Andersson, administratör, Gimo Det är nog kylskåpet som skulle vara allra svårast för mig att klara mig utan. Hur ska man annars kunna förvara maten på ett sätt så att den inte blir förstörd? 17

18 Namn: Ingvar Berglund, 57 år Jobbar som: Biträdande blockchef Forsmark 1 och Forsmark 2 Fritid: Åker gärna skidor och cyklar och för att hålla sig i form. Gitarrist i hobbybandet Q-cuts. Tidigare internationella utbyten: Representant för WANO under en granskning av ett kärnkraftverk i Kina Lärorikt utifrånperspektiv Att granska andra kan vara ett sätt att få perspektiv på hur man själv arbetar. I oktober representerade Ingvar Berglund IAEA vid en granskning av kärnkraftverket Mühleberg. Vilka tankar tog han med sig hem? Till vardags är Ingvar Berglund biträdande blockchef på Forsmark 1 och 2, men under tre hektiska veckor i oktober var han i stället representant för FN:s atomorgan IAEA vid en granskning av kärnkraftverket Mühleberg i Schweiz. Efter över 40 år med kommersiell kärnkraft i Sverige, övriga Europa och andra delar av världen, är internationella utbyten en viktig del i kunskapsutvecklingen i branschen. IAEA:s och WANO:s, World Association of Nuclear Operators, inspektioner identifierar inte bara svagheter, utan ringar även in områden där olika kärnkraftverk är goda förebilder. Forsmark har till exempel lyfts fram som ett internationellt föredöme när det gäller provning av rostfria svetsfogar. Intervjuer och besök Granskningen i Mühleberg var en så kallad OSART-granskning. Arbetet leddes av IAEA och i gruppen ingick femton kärnkraftexperter från olika delar av världen. Genom intervjuer och besök på anläggningen studerade de var sin bit av verksamheten. På Ingvar Berglunds lott föll ledning, administration och organisation. Men samtidigt som varje IAEA-representant fokuserade på sitt område samlades gruppen för dagliga möten där man delade med sig av sina intryck. Under de mötena fick jag inblick i alla delar av anläggningen, säger Ingvar Berglund. Vad tog han då med sig hem? Det är lärorikt att se andra sätt att göra saker på, än det man själv är van vid. På vissa områden fick jag bekräftelse om att vi är duktiga på Forsmark. På andra områden såg jag att de i Mühleberg gjorde annorlunda än oss, och att deras sätt dessutom verkade fungera väldigt bra, säger Ingvar Berglund. Något som inspirerade Ingvar Berglund var den känsla av närhet som präglade organisationen i Mühleberg. Mühleberg har en reaktor och i hela arbetsplatsen arbetar drygt 300 personer. Jag tyckte att de hade en fördel av att vara en liten och sammanhållen organisation. Forsmark är större, och det kan vi inte ändra på. Men kanske kan vi bli ännu bättre på att hålla ihop organisationen, säger Ingvar Berglund. Även vid kunskapsöverföringen när medarbetare slutar tror Ingvar Berglund att Forsmark kan lära sig av Mühleberg. De har väldigt bra system för kunskapsöverföring. Där är mitt intryck att de är vassare än oss, säger Ingvar Berglund. Samtidigt blev han glad när han såg att Mühleberg hade morgonmöten och veckomöten som starkt påminde om dem på Forsmark. Deras möten fungerade väldigt bra och det tycker jag att våra gör också. Så på den punkten tror jag att andra kan lära av oss. Vid sidan av den formella granskningen blev det givetvis en hel del samtal och diskussioner mellan medlemmarna i teamet. Vi kom från Ungern, USA, Storbritannien, England, Finland, Belgien, Slovakien, Tjeckien, Tyskland och så jag från Sverige. Det var intressant att höra hur de arbetar, vilka frågor som de jobbar mycket med och så vidare, säger Ingvar Berglund. Text och foto: Marie-Louise Olsen Vad är en OSART-granskning? OSART står för Operational Safety Review Team. Det är en frivillig granskning medlemsländerna i FN:s atomorgan IAEA kan beställa till sina kärnkraftverk. Det som granskas är säkerheten och tillförlitligheten i verksamheten, inte själva produktionen. De verksamhetsområden som granskas är: ledning och organisation; utbildning och träning; drift; underhåll; tekniskt stöd; erfarenhetsåterföring; strålskydd; kemi och haveriberedskap. Ingvar Berglunds bästa tips för ett framgångsrikt erfarenhetsutbyte Ha en öppen attityd: det är inte fel bara för att det är annorlunda. Tänk på att du måste ta hänsyn till kulturella skillnader, men låt inte kulturella skillnader bli en ursäkt. Vad medveten om att allt inte är som det ser ut att vara på ytan. Slutresultatet av granskningen är en rapport där teamets observationer sammanfattas i så kallade Issues, områden där kärnkraftverket inte lever upp till IAEA:s standarder, och Good Practises, områden där kärnkraftverket är ett gott exempel. 18

19 Expansiv nybyggnation av kärnkraften Här kommer Fennovoimas nya kärnkraftverk att byggas i Finland. Byggstart är planerad till Foto: Fennovoima Nybyggnation av kärnkraft i världen går framåt i såväl Europa, Nordoch Sydamerika som i Asien. Många länder ser fördelar med att satsa på den energieffektiva kärnkraften med minimala koldioxidutsläpp. Tyskland väljer dock en annan linje efter händelserna i Fukushima 2011 total avveckling. Kärnkraftsbranschen står därmed inför en utmaning; att stärka förtroendet i omvärlden. En utmaning för kärnkraftsbranschen, och dess framväxt i stort, är att återvinna en del av det förtroendekapital som gick förlorat efter haveriet på kärnkraftverket Fukushima Daiichi i Japan. I enlighet med FN:s atomorgan IAEA:s senaste rapport räknar man med en sjuprocentig nedgång fram till år 2030 av byggnation av ny kärnkraft i världen från vad man ursprungligen projekterade Trots siffror som talar om en viss nedgång så har ett flertal länder gjort ett krafttag för att utveckla sin energipolitik och satsa på kärnkraft som energislag. I vårt grannland Finland byggs världens största reaktor, tryckvattenreaktorn Olkiluoto 3, som beräknas vara i kommersiell drift Vidare bryter kärnkraftbolaget Fennovoima ny mark genom att bygga sitt första kärnkraftverk i Pyhäjoki. Finland blir därmed det första landet i världen som beslutade om att konstruera ett nytt kärnkraftverk efter Fukushima. Övriga länder i Europa som bygger nya reaktorer är Frankrike, Ukraina, Ryssland och Slovakien. Frankrike, som får en stor del av sin producerade elenergi från kärnkraften, bygger en ny reaktor, Ukraina och Slovakien bygger två vardera och Ryssland är det europeiska land som bygger flest, närmare bestämt elva reaktorer. Kina minskar sina koldioxidutsläpp Nybyggnationen fortgår i Asien där Kina, Sydkorea, Japan, Indien, Pakistan och Förenade Arabemiraten bygger nytt. Kina som befinner sig i ett expansivt skede gör en insats för att bli mindre beroende av fossila bränslen, och därmed också minska sina koldioxidutsläpp. Således bygger man 26 nya reaktorer. Sydkorea konstruerar fyra reaktorer, Indien sju, Pakistan två och Förenade Arabemiraten en nykomling i branschen har fått klartecken att börja bygga landets första kärnkraftverk någonsin i Abu Dhabi. På andra sidan Atlanten, i USA, har man fått grönt ljus för statliga lånegarantier för att bygga nya reaktorer. Dessutom har drifttillstånden, som utfärdas av de amerikanska kärnkraftmyndigheterna, förlängts med 20 år för vissa reaktorer; från 40 till 60 års drifttid. En ny kärnkraftsreaktor är för tillfället under uppbyggnad. USA som har flest reaktorer i världen 104 till antalet. Brasilien och Argentina, Sydamerikas två största länder, håller för närvarande på att bygga en reaktor vardera. Tyskland gör helomvändning Japan var fram till haveriolyckan världens tredje största kärnkraftsproducent med 54 verksamma reaktorer. En tredjedel av landets elproduktion kom från kärnkraft. Nu är endast Ohi-3 och -4 i kommersiell drift och resten är för närvarande avstängda. Enligt gällande tidsplan och energipolitiska riktning, som dock är föremål för förändring beroende på framtida regeringar, beräknas utfasningen av kärnkraften vara klar till Japan ämnar använda sig av fossila och förnyelsebara energislag samt bli mer energieffektiva för att klara en eventuell utfasning av kärnkraften i landet. Tysklands energipolitik påverkades omgående efter Fukushima med permanenta nedstängningar av flertalet kärnkraftverk som följd. Tyskland kommer i framtiden att satsa mer på förnybar energi och planerar att ha stängt samtliga kärnkraftverk i slutet av Trots Tysklands utfasning av sitt kärnkraftprogram pågår en expansiv nybyggnation av kärnkraften i världen med totalt 64 reaktorer under uppbyggnad. Det är således upp till kärnkraftsindustrin att fortsätta värna om sina säkerhetsprinciper och främja internationellt erfarenhetsutbyte för att tillsammans arbeta för en säker kärnkraft både i dag och i framtiden. Text: Magnus Sundberg Framtiden ser ljus ut för kärnkraften många länder bygger nya reaktorer 19

20 B Sverige porto betalt forsmarks kraftgrupp KRÄVS VINTER- TID I STU- GORNA SKAFFAT SIG ER- FAREN- HET ÖNSKAS VID MIDDAGS- BORDET BRAND- REST ÄR ÅRETS KALLA DEL GÖR KEBNE TILL ETT FJÄLL ROFYLLD SJÖ- SYSSLA VATTEN- LED KAN RUSAS PÅ KÄRRA ÖNSKAR SÄLLAN MÄTT SES SÄLLAN PÅ TALLRIKEN NUMERA GÅR PASSERANDE TOG SPELARE RUNT PLANEN GÖR DET IBLAND VINTERTID BRUK- ADE REPET SOM ÄLDRE TING TALA BRA HAND SJÖFÅGEL VERKAR LOCK- ANDE UNDER- HÅLLIT SES PÅ FRI FOT EFTER- SKÄNKTE TROLIGEN ÄR SPETS- BÅGEN RUNDA GÅR OBE- ROENDE AV OSS FÖR- BRUK- NINGS- VARA SÄGS OFTA PÅ TROTS UTSE SYNDIKAT FRÅN LÄGGER SIG KALL FÖRO- LÄMPAR PÅS- DRYCK HÖRS PÅ HÅLL UPPMAN- ING ATT BÖRJA BRUDSVAR ANNO DOMINI HANDLAR RYSS MED BE- DRIFT HÖRS FRÅN GRÄL- SJUK TUSEN MITT I PRICK GÅ NÅ- GON PÅ NERV- ERNA PLATSAR TOMTE PÅ METALL- STÅNG STRUNT- PRAT TRIVS BLÖTT LITEN KOMMUN I NORGE GER VERK KNUTBY SLÄPAT SÖDER- ÖVER DRABBA- DE SMÄRT- SAMT UTTRYCK EFFEKT- ENHET HAR SINA TRADI- TIONER ÄR EN BRINN- ANDE FRÅGA SVIMMA STÄLLS VI DAGLIGEN INFÖR UNDER ISEN SMITIT ÅT INGÅR I KROPPS- SPRÅKET DET FINA I KRÅKSÅNGEN STRÄCKA PÅ BENET VALPAR PRÖVNING SPIRAL I CELL KNORR- HANE STJÄR- NA I KANTEN ANGES OFTA I WATT DE BLIR KVAR TILL DAGEN EFTER ODLAS UPP HUVUD- SAK GRISAR MÅNGEN I FLORA HAR PLATS FÖR STICKOR BLEV 950 ÅR GAMMAL GÅR TRALLEN I TIDS- EPOK KÖLD- SKADA MUSIK- FORM HUNNER- KUNG BRIDGE- SPELARE Bulls forsmarkskrysset Skicka in din korsordslösning till Forsmarks Tidning, Östhammar. Märk kuvertet Januarikrysset. Lösningen kan skickas in till och med den 23 april Därefter sker dragningen av 50 vinnare, som kommer få ett pris hemskickat med posten. Lycka till! Namn Adress Postnr Postadress