FINANSPOLITISKA STIMULANSER KAN GE NY HAUSSE

Transkript

1 FINANSPOLITISKA STIMULANSER KAN GE NY HAUSSE VECKOBREV, Allt fle r signaler tyder på att vä rlden kan få en ny våg av stimulanser. Inte frå n centralbankerna denna gån g utan från state rna. Centralbankerna får allt svårare att nå effekt med de penningpolitiska stimulanserna. Trycket ökar nu från centralbanker, O ECD och andra att nästa sti mulansvåg måste vara finanspolitisk. Timingen är central för börsens utveckling. Mer sti mulanser ger högre börskurser! Vi ser inga behov av sådana stimulanse r. De bolag som gynnas främst är dock förmodligen bolag inom infrastruktu r, konsumtionsvarubolag och verkstad AV: ANDERS ELGEMYR, BERTIL NILSSON

2 OLJA OCH FINANSPOLITIKEN I CENTRUM Vi återkommer ständigt till att utvecklingen för oljepriset är central för att bedöma börsens utveckling. Ett nytt tema i marknaden är annars att centralbankernas stimulanser blir allt mindre effektiva. Trycket ökar nu från centralbankerna som Fed New York att staterna ska stå för nya stimulanser. Ett fallande oljepris kan trycka ner marknaderna. En mer expansiv finanspolitik kan motverka detta och skapa nya toppar så det gäller att hålla båda trenderna under noggrann lupp. Typiskt sett följer efterfrågan av olja BNP-utvecklingen i världen. Tre procents tillväxt både 2016 och 2017 låter ju riktigt bra. Men tittar man närmare på sammanställningen från Opec ovan så blir man ju lite mörkrädd. Det är Indien och Kina som drar upp tillväxten som annars är anemisk i hela världen. Kina har ju gått från magiska 8% till 7% och vi uppfattar det mest som en pappersprodukt som inte visar den verkliga tillväxten i landet. Detta talar för att produktionsöverskottet i världen kommer att fortgå! Det intressanta att följa i analyserna från OPEC och IEA är att se hur efterfrågan på olja balanseras av utbudet. Tyvärr gör båda samma manöver att man lägger en prognos för efterfrågan som är väldigt detaljerad. Därefter lägger man en lika detaljerad prognos för utbudet för alla oljenationer utom OPEC. När man hoppar över OPEC så utgår man ifrån att OPEC ska fungera som buffert i ekvationen och ökar produktionen när det behövs och minska när så behövs. Det sista kvartalet som redovisas ovan med komplett sifferserie är kv Då var efterfrågan 93,44 miljoner fat per dag. Total produktionen utanför OPEC var 61,84 miljoner fat per dag. Återstående 31,6 miljoner fat per dag kom från Opec. Men Opec levererade 1,17m fat per dag mer än det totala utbudet. Även om det är felräkningssiffror på dagsnivå, så visar det en marknad i obalans. För 2017 väntas en ökning av efterfrågan med 1,2 miljoner fat per dag, vilket dock äts upp av Opecs överproduktion

3 Den verkliga regulatorn i detta är Saudiarabien. Men sedan 2014 kör landet en ny politik och använder överskottet i produktionen för att öka sina marknadsandelar. Syftet är att pressa ut nya producenter från marknaden. Saudiarabiens oljeminister Khalid al-falih lade sordin på stämningen i fredags då han sade att någon särskild reglering av produktionen inte behövs inför mötet nästa månad mellan Opec och Ryssland. Ett stigande oljepris kommer dessutom att addera resurser. Nedanstående graf visar det nära sambandet mellan oljepris och start och avveckling av oljetorn i USA (Baker Hughes rig count, röd linje, WTI-olja i blå linje). På en gång som oljepriset stiger över 50 USD kommer en lång rad med operatörer att öppna sin produktion igen. Oljemarknaden är oerhört spännande eftersom det är så många olika faktorer som styr denna marknad. För närvarande finns det ett lägre köptryck från Kina. Ett skäl är att Kina håller ner produktionen hos lokala fabriker och raffinering för att ge bättre väder (= mindre skitig luft) inför det kommande G20- mötet i Hangzhou i Kina den Detta kan minska efterfrågan med fat per dag när 255 företag måste hålla mer eller mindre stängt mellan den 24 augusti till den 6 september. Totalt förbrukar Kina 11,6 miljoner fat per dag

4 ÖKAT TRYCK PÅ FINANSPOLITIKEN UNDER G20-MÖTET G20-mötet är vanligtvis en mer artig sammankomst där världens ledare diskuterar frågor på ett övergripande plan. Undantagsvis kan det bakvägen komma fram att till exempel Kina fått inofficiellt ok att låta valutan sjunka mot andra valutor eller att man gemensamt ska trycka upp USD. Viktigaste frågorna denna gång lär vara: - Brexit (hur kunde det ske, spridningsrisk till andra länder?), - Ska centralbankernas stöd ersättas av finanspolitiska stöd? - Ska USD upp? - Internationella konflikthärdar som Ukraina/Krim och Kinas annektering av öar i Sydkinesiska havet - Mänskliga rättigheter De två senare punkterna uppfattar vi mest som pliktfrågor. Eventuellt kan det bli ett toppmöte kring Ukraina och Krim med Ryssland men det är knappast troligt att det kommer att leda till några resultat. (vilket dock uppfattar mest som en pliktfråga) Trycket ökar för att centralbankerna ska avlastas. Vid varje stödrunda minskar effekterna från centralbankernas pengar. Detta hänger också samman med att förtroendet för centralbankerna minskar. Ovan syns hur förtroendet stadigt faller för centralbankscheferna i USA. Greenspan ärvde ju ett mycket starkt förtroende från Paul Volcker. Greenspan körde dock med ultramjuk penningpolitik trots dotcom.bubbla. Traditionen ärvdes dock av Bernanke och därefter av Yellen. Det är värt att notera att under denna period har Fed gått från en mycket stram vokal tradition där man sa mycket litet utom i protokollen till presskonferenser och allt mer vokal guidning. Helt klart kostar den öppna politiken förtroende

5 Det blir därför en naturligt större press på staterna att stimulera med finanspolitik. Kina gör ju redan extra-allt. Storbritannien funderar på skattesänkningar efter Brexit och även Tyskland är inne på det spåret. I USA pressar Fed New York på politikerna att sänka skatterna för att få fart på ekonomin. Och här en artikel på samma tema från Feds konferens i Jackson Hole: Internationellt leder OECD denna politik. För den som vill läsa mer finns följande dokument: oecdecoscope.wordpress.com/2016/06/01/policymakers-act-now-to-break-out-of-the-low-growth-trap-and-deliver-on-our-promises/ Söktermen Fiscal Stimulus blir allt mer het: Vi har väl egentligen inget emot att staterna ökar de finanspolitiska stimulanserna. Infrastrukturen är eftersatt i många länder såsom USA och Sverige så investeringar i dessa områden är verkligen av nöden. Dock är det mindre bra om skuldsättningen ökar i länderna vilket ju egentligen är vad Fed och OECD räknar med ska ske

6 Om staterna ger ut mer obligationer finns det köpare i marknaden nu i form av centralbanker...och det finns en dag när nuvarande obligationer tar slut:

7 Fortsätter staterna ge ut obligationer skapar detta ett självspelande piano när staterna ger ut obligationer som centralbankerna sedan köper. Det är en process som bara kan sluta med en smäll när förtroendet för hela ekonomin försvunnit. Men intill dess kan börsen fortsätta upp Ur ett aktieperspektiv är internationella infrastrukturbolag vinnare såsom Skanska men även industribolag som Volvo, Atlas Copco, Sandvik och SKF. Beroende på hur stöden utformas kan även konsumentvarubolag bli vinnare. Skanskaaktien bryter dessutom upp just nu

8 SKF bråttas med MA200 i en svagt fallande trend. Behövs ny energi. Detsamma gäller Volvo som också väntar på ny energi. ÄR DET DAGS FÖR HELIKOPTERPENGAR? Det talas från och till om helikopterpengar. Dessa kommer inte att vara riktade mot obligations- och aktiemarknaden utan vara sedlar som delas ut direkt till konsumenterna. Politiskt är detta sprängstoff. Det är helt uppenbart att de senaste årens finanspolitiska stöd har gynnat de rika att bli rikare, och även de

9 fattigare att bli fattigare I alla fall relativt eftersom huvuddelen av tillgångarna samlats på ett fåtal händer. Men det här blir ännu ett experiment från den Keynesianska skolan när redan QE misslyckats. För det första kan det blåsa upp tillgångsbubblorna ännu mer. För det andra är vi skeptiska till att det kommer att lyckas. När bensinpriset föll kraftigt i USA var det många ekonomer som kallt räknade med att konsumtionen skulle öka. Så blev inte fallet utan konsumenterna valde istället att öka sin sparkvot. Det är nog en inte allt för vågad gissning att så blir fallet även om staterna börjar gödsla med engångsutbetalningar. En del av pengarna kommer säkert att komma ut i systemet. Men precis som med QE-pengarna kommer en hel del att fastna inlåsta hos ovilliga bankirer. Om helikopterpengar lanseras på bred front kan möjligen räntorna stiga, vilket kan pressa utilities, teleoperatörer och fastighetsbolag. Men vi vill se att detta verkligen slår igenom först innan vi räknar in en sådan utveckling. DEN POSITIVA TRENDEN UTMANAS S&P 500 handlas fortsatt i en stigande trend, se månadsgrafen nedan. Notera den svaga köpsignalen som håller på att skapas i MACD. En sista uppgångsfas ligger i korten

10 Även i dagsgrafen bekräftas detta. Den viktigaste ledtråden är att samtliga glidande medelvärden (MA20, MA50, MA100 och MA200) är snyggt uppradade och i stigande trend. Negativt i grafen är att MACD är i fallande trend. Det talar för att indexet skulle behöva en nedgångsfas för att hämta energi för en sista (?) urblåsning på uppsidan. S&P 500 fick en boost under måndagen och testade hela vägen upp till motståndslinjen i den stigande kilen. Även om indexet lyckades stänga över viktiga EMA9 och MA20 så vill vi se att det etablerar sig där. I annat fall ligger ett test av MA50 och stödet vid 2147 i korten

11 En viktig trend just nu är att börsen arbetar i motvind mot USD och räntor. I månadsgrafen för USD ovan framgår hur valutan är i stigande trend. Chartet ser ut som en Wykoffformation där valutan trendar uppåt längs väggen på en skål. Notera även stödet vid 92. Normalt sett tynger en stigande USD börsen. Men just nu kan USD-rörelsen också bero på att ekonomin i USA ser bättre ut än i Europa, vilket ju också är sant. Kommande finanspolitiska stöd från Europa och Japan gynnar ju även USD. Även räntorna är fallande, vilket visar att det finns fortsatt god tillgång till kapital. Hade börsuppgången varit konjunkturdriven så hade räntorna också stigit. Men eftersom räntorna faller är det en signal om att det inte är konjunkturen som driver börsen utan (för stor) tillgång till kapital. Även om det är för tidigt att inteckna finanspolitiska stöd, kan vi ändå se att marknaderna ur ett tekniskt perspektiv har börjat ta höjd för detta. VECKAN SOM KOMMER En vecka med rikligt med ekonomisk makrostatistik från de stora industriländerna. Mest fokus sannolikt på de amerikanska sysselsättningssiffrorna (ADP Privat sysselsättning på onsdag och den nationella NFPsiffran på fredag) viktigt med tanke på effekten på Feds räntebana. Asiatiska statistik bjuds vi på såväl onsdag, som torsdag och fredag morgon med bl.a industriproduktion från Japan och Sydkorea. På torsdag presenteras Industri-PM-siffror från flertalet större OECD-länder och några till. Tisdag: Tyskland Importpriser juli, Spanien KPI (prel.) augusti, SCB Arbetskostnadsindex juni, SCB Arbetslöshet (AKU) 2 kv, SEB Konjunkturprognos, Italien Detaljhandel juni, Polen BNP (def.) 2 kv, Storbritannien Nettoutlåning till konsumenter i juli, EMU Konjunkturbarometer augusti, EMU Indikator företagsklimat augusti, Brasilien Inflation augusti, USA TRE Detaljhandel veckostatistik, Tyskland KPI (prel.) augusti, USA Redbook Detaljhandel veckostatistik, USA Hushållens konfidensindikator augusti. Bolagsrapporter: Sinotruk. Onsdag: Sydkorea Industriproduktion juli, Japan Industriproduktion juli, Japan Byggstartade bostäder juli, Japan Byggorder juli, Tyskland Detaljhandelsförsäljning juli, Storbritannien Rikstäckande huspriser augusti, Frankrike KPI (prel.) augusti, Frankrike Privat konsumtion juli. Danmark BNP (prel.) 2 kv, KI Konjunkturprognos, SCB Sparbarometern 2 kv, Tyskland arbetslöshet augusti, Norge BNP 2 kv, EMU Arbetslöshet juli, EMU KPI-estimat augusti, Italien KPI (prel.) augusti, USA ADP Privat sysselsättning augusti, USA Chicago Inköpschefsindex augusti, USA Kontrakterade husköp juli, USA oljelager veckostatistik,

12 Torsdag:Japan Investeringar 2 kv, Japan Företagsvinster 2 kv, Sydkorea Utrikeshandel augusti, Kina Industri-PMI augusti, Kina Tjänste-PMI augusti, Kina Caixin Industri-PMI augusti, Japan Industri-PMI augusti, Indien Industri-PMI augusti, Ryssland Industri-PMI augusti, Silf/Swedbank Industri-PMI augusti, Nyregistreringsstatistik från Bil Sweden, Norge Industri/PMI augusti, Spanien Industri-PMI augusti, Italien Industri-PMI augusti, Frankrike Industri-PMI def.) augusti, Tyskland Industri-PMI (def.) augusti, EMU Industri-PMI (def.) augusti, Tyskland VDMA Maskinorder juli, Storbritannien Industri-PMI augusti, Danmark Industri-PMI augusti, USA Challenger varseldata augusti, USA Produktivitet/enhetsarbetskostnader (def.) 2 kv, USA Nyanmälda arbetslösa veckodata, USA Bloombergs Konsumentindex veckodata, USA Industri- PMI (def.) augusti, USA ISM-index industrin augusti, USA Bygginvesteringar juli, JP Morgan Global Industri-PMI juli, Italien Nybilsregistrering augusti. Bolagsrapporter: Elekta, Joy Global, Navistar. Fredag: Sydkorea BNP (def.) 2 kv, Japan Konsumentförtroende augusti, Spanien Arbetslöshet augusti, SCB Bytesbalans 2 kv, SCB Tjänsteprisindex 2 kv, SCB Fordonsstatistik augusti, Norge Arbetslöshet augusti, Italien BNP (def.) 2 kv, Storbritannien Markit PMI Byggsektorn augusti, EMU PPI juli, Brasilien Industriproduktion juli, USA Handelsbalans juli, USA Sysselsättning augusti, USA Industriorder juli. Anders Elgemyr, Bertil Nilsson Disclaimer: CMC Markets UK Plc Filial Stockholm (CMC) sprider endast bifogade marknadsrapport och har inte deltagit i utarbetandet av rapporten. Rapporten är inte menad att uppfattas som en uppmaning till investeringsbeslut som köp eller försäljning av finansiella instrument. CMC tar inte ansvar för direkta eller indirekta förluster eller utgifter som skylls på användandet av marknadsrapporten Informationen i detta nyhetsbrev och på denna webbsajt baserar på vad vi bedömer som tillförlitliga källor. Vi kan dock inte garantera dess innehåll. Ingenting som skrivs på denna sajt ska betraktas som en rekommendation eller uppmaning att investera i något som helst finansiellt instrument, option eller liknande. Åsikter och slutsatser som uttrycks på dessa sidor är inte heller avsedda för någon enskild individ eller ska uppfattas som avsedd för någon enskild individ. Market Action Point eller dess ägarbolag AO Analys AB ska inte göras ansvarig för några som helst förluster som orsakats av beslut fattade på grundval av information på denna sajt. Historisk avkastning ska inte betraktas som en indikation för framtida avkastning. Förändringar i utländsk valuta kan påverka värdet, priset eller avkastningen på en investering som skett i utlandet eller i en utländsk valuta. Informationen på denna sajt eller kopior av innehållet på denna, får inte distribueras i USA eller Kanada eller till mottagare som är medborgare i USA eller Kanada vilka bryter mot restriktioner i amerikansk eller kanadensisk lag. Distribution av innehållet på dessa sidor till USA eller Kanada kan bryta mot dessa lagar

13 Lägst P/E-tal Högst direktavkastning Bolag Pris PE12 Bolag Pris Yield Nordea Bank AB 79,3 9,8 Tele2 AB 72,1 7,9 JM AB 219,3 10,8 Nordea Bank AB 79,30 7,22 Skandinaviska Enskilda Banken AB 80,8 11,0 Ratos AB 40,57 7,15 Mekonomen AB 176,0 11,3 Swedbank AB 191,50 6,44 Swedbank AB 191,5 12,1 Skandinaviska Enskilda Banken AB 80,75 6,28 Kungsleden AB 66,0 12,2 Telefonaktiebolaget LM Ericsson 62,10 6,00 Boliden AB 187,1 12,3 Bjoern Borg AB 37,3 5,9 B&B Tools AB #N/A N 12,3 Modern Times Group AB 220,60 5,39 Bjoern Borg AB #N/A N 12,4 Betsson AB 85,7 4,9 Rezidor Hotel Group AB 36,6 12,4 Svenska Handelsbanken AB 108,30 4,58 Telefonaktiebolaget LM Ericsson 62,1 12,5 Clas Ohlson AB #N/A N/A 4,5 Nobia AB 76,6 12,9 Mekonomen AB 176,00 4,26 SKF AB 144,2 13,0 Skanska AB 185,9 4,2 Peab AB 72,6 13,0 Peab AB 72,55 4,06 Electrolux AB 220,3 13,0 JM AB 219,3 4,1 Aktuell kurs i förhållande till förväntad vinst per aktie. Vinsten per aktie är beräknad som ett genomsnitt av förväntad vinst per aktie för nästa år, rapporterad till Bloomberg. Förväntad utdelning per aktie som andel av aktuell aktiekurs. Utdelningen är beräknad som ett genomsnitt av förväntad utdelning som betalas ut nästa år, rapporterad till Bloomberg. Lägst prissatt substans Lägst prissatt substans på skuldfri basis Bolag Pris PtB Bolag Pris EVtB Ssab Svenskt Stal AB 26,7 0,5 East Capital Explorer AB 62,5 0,6 East Capital Explorer AB 62,5 0,7 Oriflame Cosmetics SA 267,0 0,6 Kinnevik Investment AB 210,8 0,9 Ssab Svenskt Stal AB 26,7 0,8 Oriflame Cosmetics SA 267,0 1,0 Kinnevik Investment AB 210,8 0,9 Nibe Industrier AB 76,8 1,1 Holmen AB 310,7 1,3 Nordea Bank AB 79,3 1,1 Hufvudstaden AB 149,3 1,5 Kungsleden AB 66,0 1,2 Telefonaktiebolaget LM Ericsson 62,1 1,6 Ratos AB 40,6 1,2 Lundbergforetagen AB 520,5 1,6 Holmen AB 310,7 1,3 Boliden AB 187,1 1,7 Lundbergforetagen AB 520,5 1,3 B&B Tools AB 171,0 1,7 Skandinaviska Enskilda Banken AB 80,8 1,3 Lindab International AB 84,2 1,8 Fabege AB 159,0 1,4 Ratos AB 40,6 1,8 Castellum AB 130,6 1,4 Rezidor Hotel Group AB 36,6 2,2 Wihlborgs Fastigheter AB 188,7 1,5 Saab AB 295,1 2,3 Wallenstam Byggnads AB 73,5 1,5 Wallenstam Byggnads AB 73,5 2,5 Pris på substans uttrycker aktuell kurs i förhållande till eget kapital. Det egna kapitalet baseras på information hämtat från senast publicerade rapport Enterprise value (EV) är marknadens pris på skuldfri basis. Detta värde ställs sedan i förhållande till det egna kapitalet som hämtats från senast publicerade rapport. Lägst prissatt vinsttillväxt Högst prissatt vinsttillväxt Bolag Pris PEG Bolag Pris PEG Elekta AB 73,8 0,1 Betsson AB 85,7 5,1 Modern Times Group AB 220,6 0,1 Skanska AB 185,9 4,7 Electrolux AB 220,3 0,2 Skandinaviska Enskilda Banken AB 80,8 4,7 Kinnevik Investment AB 210,8 0,2 Hennes & Mauritz AB 262,3 3,3 Sandvik AB 94,6 0,3 Axfood AB 154,4 3,0 Holmen AB 310,7 0,3 B&B Tools AB 171,0 3,0 Peab AB 72,6 0,4 Assa Abloy AB 182,3 2,8 Kungsleden AB 66,0 0,4 Avanza Bank Holding AB 317,0 2,7 Getinge AB 167,9 0,4 SkiStar AB 140,5 2,4 Oriflame Cosmetics SA 267,0 0,4 Nibe Industrier AB 76,8 2,3 Bjoern Borg AB 37,3 0,5 Swedish Match AB 301,8 2,3 Rezidor Hotel Group AB 36,6 0,5 Swedbank AB 191,5 2,1 Boliden AB 187,1 0,6 Atlas Copco AB 244,4 2,0 JM AB 219,3 0,8 Tele2 AB 72,1 1,9 Mekonomen AB 176,0 0,9 Intrum Justitia AB 269,8 1,9 Pris i förhållande till förväntad vinsttillväxt. Indikationen på prissättning i förhållande till tillväxt. Pris i förhållande till förväntad vinsttillväxt. Indikationen på prissättning i förhållande till tillväxt