Länsmannen. Tema: Ungdomsbrott. Nr 1, april Polismyndigheten i Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länsmannen. Tema: Ungdomsbrott. Nr 1, april 2006. Polismyndigheten i Västra Götaland"

Transkript

1 Länsmannen Nr 1, april 2006 Polismyndigheten i Västra Götaland Tema: Ungdomsbrott

2 Ta inga risker under utryckning Jag vill inleda med att tacka alla som har sett till att det nya året resultatmässigt har börjat så bra. Under januari och februari redovisade vi drygt 18 procent fler ärenden än under samma period förra året. Jag är glad för det, men samtidigt tror jag att vi kan bli ännu bättre. Andelen redovisade ärenden är en del av de nationella mål som vi har att uppfylla och som varje anställd i myndigheten ska känna till. Man kan tycka vad man vill om dessa mål, men innan vi har bevisat att vi når upp till dem har vi knappast någon rätt att klaga på dem. Nu väntar vi på resultaten från PNU och PUM och det ska bli mycket intressant att se vad ett nytt arbetssätt innebär. Ett av myndighetens projekt 2005 handlade om värdegrunden. Vår värdegrund visar sig inte minst när det gäller trafiksäkerheten. Det är Trafiksäkerhetsåret i år, och det finns givetvis en anledning till att vi har lyft upp trafikfrågorna. Det handlar om hur vi uppträder i trafiken och om hur vi förväntas uppträda. Vilka signaler sänder exempelvis en sladdande radiobil i hög fart? Vi har drabbats av olyckor, även mycket allvarliga sådana, och jag är bekymrad över att vi kommer att få fler, främst i samband med utryckning. Jag är rädd om såväl personalen som om allmänheten och vill poängtera att det inte begärs av någon att man tar risker under utryckning. Jag kommer aldrig att kritisera någon för att han eller hon har kört för långsamt under en utryckning, däremot är risken stor att inte bara jag kommer att ha synpunkter på den som kör vårdslöst eller obetänksamt. Inför Trafiksäkerhetsåret har vi kunnat konstatera att förarutbildningen behöver förbättras, att instruktörerna behöver fördjupad utbildning och att vi alla måste bli duktigare på att ta hand om bilarna. Det är inte okej att köra runt på blankslitna däck, eller att motorerna skär för att ingen har kollat oljan. Det är illa nog att våra civila bilar i bland är bedrövligt smutsiga, men det är riktigt anmärkningsvärt när man möter en målad bil som är halvgrå av gammal smuts. Polisbilarna är vårt främsta varumärke. Det måste vi vara rädda om och se till att vårda. Påsknumret av Länsmannen handlar om ungdomsbrott. PO1 har, tillsammans med kommunen, satsat resurser på ett av våra storstadsproblem, nämligen rekryteringen till de kriminella gängen. Det är ett långsiktigt arbete där vi måste vara uthålliga för att se vilka effekter det kan ge. Om vi inte kan strypa denna kran, som ständigt förser de organiserade gängen med nya anhängare, kommer vår jakt på de grovt kriminella att vara relativt uddlös. Då spelar det ingen roll hur många armar vi hugger av på bläckfisken, det kommer hela tiden att växa ut nya. Krister Jacobsson Länspolismästare Foto: Nina Lindhe Tell 2 Länsmannen 1/2006

3 Trafiksäkerhetsåret Projekt Värdegrund 6 Reportage från Tallin 8 Ungdomsgruppen i city 10 Skolpoliser 12 Tjejer som bråkar 14 Utpressning bland ungdomar 16 Rapport från Skövde 17 Teambuilding i PO 2 18 Försvunna personer 20 Spårglädje 22 Illegalt spel 23 Påskspecial 24 Profilen 26 Korsord 28 Notiser 30 Tack 31 Vad gör du på din fritid? 32 Redaktören har ordet Sällan har väl en vinter känts så lång. Nu när påsken står för dörren hoppas jag att snödrivorna äntligen ska smälta bort och lämna plats i rabatten för snödroppar, krokus och påskliljor! Årets första nummer av Länsmannen är en blandad kompott. Vi har lagt fokus på ungdomsbrott, men vi har också valt att skriva om saker som är högaktuella under 2006 som till exempel trafiksäkerhet, EM i friidrott och projektet värdegrund. Missa inte heller intervjun med Ronald Bagge - kriminalkommissarien från Göteborg som har mycket intressant att se tillbaka på under sin långa karriär. Glad Påsk till er alla! Foto: Nina Lindhe Tell Maria Hällqvist Länsmannen nr 1, Mars 2006, Årgång 12 Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland Ansvarig utgivare: Mats Glansberg Redaktör: Maria Hällqvist, E-post: GroupWise: O INFOENHET Omslag: Ungdomar på stan Foto: Nina Lindhe Tell I redaktionen ingår: Informationsenhetens medarbetare samt Peter Backenfall Lotta Jofjord Tage Ödlund Nästa nummer utkommer till midsommar. Material ska vara redaktionen tillhanda senast den 22 maj. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera och korta insända artiklar. Länsmannen 1/2006 3

4 På väg mot ökad säkerhet Trafik är något som engagerar alla i samhället. Alla har åsikter och alla påverkas av trafiken. Det gäller även oss poliser. Vi syns i trafiken på ett mycket tydligt sätt med våra målade fordon, och det är också i trafiken som de flesta möten mellan polis och medborgare äger rum. År 2006 kommer att gå i trafiksäkerhetens tecken inom hela vår myndighet. Med en nyproducerad trafiksäkerhetspolicy för hela Sverige i ryggen, är tanken att vi tillsammans ska förbättra vår säkerhet i trafiken och stärka vår roll som föredöme. Det faktum att vi syns i trafiken ska vi utnyttja till vår fördel och försöka värna om varumärket Polisen. Flera förbättringar Vi behöver förbättra oss på alla punkter där vi idag inte håller måttet. Under det kommande året ska vi fokusera på en mängd olika saker. Den tjänsteföreskrift som reglerar tillsynen av våra fordon ska förändras, eftersom kontrollen av fordonet före körning behöver förbättras. Våra fordon måste vara i ett säkert skick, så att vi kan komma fram och genomföra uppdraget/insatsen och minimera riskerna för olyckor. Nytt namn Utryckningsförarutbildningen kommer i fortsättningen att heta Polisbilskörning. Den ska utifrån aspiranternas kunskaper och färdigheter leda fram till behörighet att köra polisbil på ett säkert, effektivt och föredömligt sätt. Reser runt I spetsen för genomförandet står våra trafiksäkerhetssamordnare och trafiksäkerhetsinstruktörer. De har påbörjat det stora arbetet med att resa runt i länet och informera om trafiksäkerhet något som kommer att fortsätta under året. Samarbete Under hösten skapar Universeum i Göteborg en ny avdelning med inriktning på trafiksäkerhet, där Polisen kommer att medverka tillsammans med bland andra Volvo och Chalmers. Under året kommer det också att arrangeras ett Västra Götalandsmästerskap i manövergårdsfärdighet och målet är att vi till hösten ska kunna utse en Västra Götalandsmästare. Fortgående process Det kommer att krävas engagemang från all personal för att projektet ska lyckas. Allas insats kommer att bli avgörande för hur vi i slutet av 2006 kan se tillbaka på det gångna året. Det viktiga är emellertid att vi inte ser detta som en enskild händelse utan som en process som är igång och som ska fortsätta även i framtiden. Anders Lindberg Foto: Anders Lindberg 4 Länsmannen 1/2006

5 Ny utryckningsförarutbildning Utryckningsförarutbildningen för Västra Götaland har sedan många år bedrivits i Göteborg och hållit en hög standard. Nu har förutsättningarna för att bedriva utbildningen förändrats vilket gör det viktigt att anpassa vår utbildning till de rådande förhållandena. Orsakerna till förändringen är flera. Polishögskolans utbildning har förändrats och aspiranternas kunskaper och färdigheter är varierande. Dessutom har många av aspiranterna idag ganska lite rutin på att köra bil när de kommer till oss. Namnbyte Eftersom de arbetsuppgifter vi gör som omfattar våra fordon, innehåller så mycket mer än bara utryckningskörningen, föreslås utbildningen byta namn till polisbilskörning istället för utryckningsförarutbildning. Olika moment Utbildningen kommer att vara regional med en fastlagd utbildningsplan och kursprogram. Viss utbildning kommer att ske lokalt på respektive tjänsteställe. Bland annat kommer utbildningen att innehålla ett inledande moment där man går igenom de regelverk som finns inom myndigheten för att få köra våra fordon, vad som händer om man krockar, samt grunderna i tjänsteföreskrift 11-kapitlet som styr bland annat vår utryckningskörning. Föredömligt och säkert Sedan kommer aspiranterna att få genomgå träning i bilkörning utan att det ska behöva gå fort. För att överhuvudtaget få köra myndighetens fordon måste man på ett föredömligt och säkert sätt kunna köra polisbil på landsvägar, i tätort och i trånga utrymmen. Individuell bedömning Det avslutande momentet kommer att ge aspiranterna den speciella kompetensen i utryckningskörning. Bedömningen av aspiranten kommer att vara individuell, och den som behöver ytterligare träning för att uppnå en godkänd färdighets- och kunskapsnivå, kommer att få det. Anders Lindberg PO 1 de första tre månaderna Som det uttrycktes när planerna för det nya polisområdet presenterades i slutet av förra året, så har inte det vardagliga arbetet för de anställda, ändrats i någon betydande grad på grund av att man nu har en ny huvudman. För att närma oss vår vision arbetar vi målmedvetet med att stärka kärnverksamheten samtidigt som vi tydliggör hur långt våra resurser räcker. Vi skall inte skapa en kostym som är större än att vi orkar fylla den. Tydlig arbetsfördelning och en ordning där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt är andra nyckelfrågor. Flera arbetsgrupper arbetar just nu med att ta fram nya spännande arbetssätt. Vart är vi på väg? Visionen för Polisområde 1 är att allmänheten skall känna att de har en polis som med stor yrkeskunskap fokuserar på rätt frågor och som tar brottslighet och trygghetsfrågor på allvar, säger Maria Oswaldson chef för PO 1 och fortsätter; Vi strävar mot att alla medarbetare skall känna arbetsglädje, motivation och trivsel på sin arbetsplats och stolthet för det arbete vi utför. Hitta former Det planeras inga omorganisationer inom polisområdet förutom de som redan genomförts. Organisationen behöver tid och ro att hitta sin nya form och det finns ingen orsak att göra några ytterligare förändringar i organisationen. Hur går det med de planerade omflyttningarna? En del lokaler behöver byggas om för att bättre passa verksamheten. Som planerat kommer till exempel närpolisområde city att flytta till Stampgatan. När detta skrivs pågår planeringen för cityroteln och krimjourens lokaler. Även vad gäller Hisingen så planeras det för att hitta en lösning som bättre än dagens lokaler är anpassade för den framtida verksamheten. Så snart vi har mer information om hur, när och vilka som berörs av omflyttningarna, kommer vi att informera om detta på Intrapolis. Gemensam PO1-kultur Det finns en del som återstår innan vårt gemensamma PO 1 har antagit sin nya form. Inte minst gäller detta den gemensamma kulturen. Vi vill gärna att just du hör av dig med tankar och synpunkter kring vårt område. För oss är dina synpunkter viktiga och vi önskar dina svar på frågor som: Vad präglar vårt polisområde? Vilka tankar har du om polisområdet och om vad som bör stå i centrum för våra gemensamma värderingar? Skicka dem gärna till PO 1 stabs funktionsbrevlåda. Marie Åhman Länsmannen 1/2006 5

6 Projekt värdegrund Värdegrundsprojektet har övergått till sin genomförandefas. Den nya projektgruppen har varit på ett uppstartsmöte för att diskutera den övergripande och komplicerade frågan: Hur skall vi göra? Projektgruppen har utgått från den slutrapport som utformades i projektets förra fas. I ett långsiktigt och omfattande arbete är målet att alla medarbetare ska ges möjlighet att delta i dialogen och kommentera värdegrunden, tolka vad den innebär i vardagsarbetet och lämna synpunkter till projektgrupp och ledning. Vägledande ord Resultatet av dialogen ska sedan bli att vi kommer fram till ett antal värdeord som blir en gemensam värdegrund för oss alla. Detta arbete blir aldrig riktigt avslutat, utan ska sedan fortleva som en ständigt pågående process inom myndigheten. Bra medarbetare Trots att polisens uppträdande och förhållningssätt stundtals skapar negativa rubriker i media, tycker jag att polisen borde vara stolt istället för att hänga med huvudet. Det stora flertalet poliser och civilanställda lägger dagligen manken till för att lösa och hantera svåra situationer. Mervärde Det går dock inte att blunda för att det finns problem som kan hänföras till svajande värderingar. Mycket kan bli bättre, och avgörande för polisens förtroende är polisens professionalism. Genom att uppvisa en total opartiskhet, får polisen allmänhetens förtroende. Spännande utveckling Gör honnör och sträck på huvudet! Tänk på att du ofta ses som ett föredöme, både privat och i tjänsten. Jag tycker att det är viktigt att visa att vi med kraft tar tag i värdegrund- och yrkesetikfrågorna och därmed även slår vakt om yrkesskickligheten. Vi har goda ting att förvalta men också mycket att utveckla. På Intrapolis finns en särskild sida där man kan följa vad som händer i projektet. Där kan du också läsa slutrapporten för projektets föregående fas. Sten Schääf Projektledare Två snabba frågor till Sten Schääf Vad betyder ordet värdegrund för dig? Ja, försöker man slå upp ordet i olika uppslagsverk blir man besviken. Man får nog själv ge det en innebörd. För mig blir det då tre ledord som är väldigt vitala i sin betydelse; föredöme, etik och yrkesskicklighet. Det är inte frågan om att skapa några, i alla avseenden perfekta människor, utan det måste vara tillåtet att göra fel. Vad har du för förhoppningar med projektet? Att vi i en så kallad dialogprocess, utan byråkrati och en massa omständigheter, skall komma fram till ett gemensamt beslut om vilka värderingar som skall prägla polismyndighetens verksamhet. Maria Hällqvist Att kunna möta sina arbetskamrater och allmänheten med proffsighet och glimten i ögat är en i högsta grad avgörande värdegrundsfråga. Värdegrunden blir ett stöd för oss och skall genomsyra all vår verksamhet. Foto: Nina Lindhe Tell 6 Länsmannen 1/2006

7 Diplomerade Friskvårdscoacher I början av mars diplomerades polismyndighetens första friskvårdscoacher vid en ceremoni på Bohusgården i Uddevalla. Diplomeringen var en del i friskvårdssatsningen PO 1 i bästa form som drivits under Friskvårdssatsningen som startades i gamla PO 1 har nu pågått i ett år och det var dags för 23 friskvårdscoacher och nio hälsoinspiratörer att få sina diplom. Utbildningsåret har innefattat ett gediget utbildningsprogram. Deltagarna har fått del av ämnen som bland annat Ledarskap & Coaching, Stresshantering, Fysiologi & Träningslära och inte minst Skrattskola. Ledarskapsfråga Själva diplomeringsdagen var avslutningen på friskvårdsåret och till den var förutom coacherna, inspiratörerna och projektledningen även respektive närpolisområdes chefer inbjudna. Friskvårdsarbete är ju i allra högsta grad en ledarskapsfråga. Detta påpekade även dagens talare, docent och initiativtagare till det så kallade Bunkefloprojektet, Per Gärdsell, i den uppskattade föreläsning han höll under dagen. Vad händer nu? Projektet är avslutat men coacherna och inspiratörerna finns på plats på respektive närpolisområde och har även framgent en viktig roll att spela i det lokala friskvårdsarbetet, vilket kommer att fortsätta i samma anda men i nya former inom både PO 4 och PO 1. Vill du veta mer om projektet PO 1 i bästa form så läs mer på Intrapolis under PO 4 eller PO 1 eller i Länsmannen nr 1, 2005, Tema: Friskvård. Marie Åhman Glad Påsk önskar redaktionen på Länsmannen Foto: Nina Lindhe Tell Länsmannen 1/2006 7

8 Foto: Thomas Åsenlöf Pojken i fönstret bor med föräldrar och 6 syskon på 20 kvadrat utan vatten och avlopp. Den här dagen var extra bra för de hade ström i huset och kunde titta på TV. En solskenshistoria Till vardags är Thomas Åsenlöf en cyklande polis på Göteborgs gator. Men för ett 50-tal barnhemsbarn i Estland är han så mycket mer - en riktig hjälte. Här berättar Thomas själv sin historia. Sommaren 2005 hade vi på Lorensberg polisstation besök av 17 barnhemsbarn från Tallin. Barnen var föräldralösa ryska barn som har det väldigt svårt i Estland på grund av sitt ursprung. Ingen vill kännas vid dem och ingen vill adoptera dem. Marknadsföreningen i Göteborg (MIG) tog hit dem under en veckas tid, då de bland annat fick besöka Liseberg, Ullevi och oss på Cykelpolisen i Göteborg City. Besöket avslutades med att vi gav barnen varsin cykelhjälm. Barnen hade inga cyklar Några dagar senare då jag diskuterade besöket med några representanter från MIG fick jag klart för mig att barnen inte hade några cyklar att cykla på med sina nya hjälmar. Då började det att snurra i min hjärna. 8 Länsmannen 1/2006 MIG och jag beslutade att vi skulle försöka att samla in cyklar och annat till våra barn. Hjälpande händer Via olika kontakter så fick jag ihop över 50 kanoncyklar i olika storlekar. Bland annat 10 fabriksnya cyklar som Fabian Bengtsson på SIBA skänkte. Sedan samlade vi ihop en mängd kläder som handskar, mössor, underställ, skor, kängor, termobyxor och strumpor. Allt var nytt. Rensning av förråd Polismyndigheten rensade sina förråd genom Monika Johanssons försorg och samlade ihop både innebandyklubbor, skridskor och fotbollar. Insamlingen avslutades med att jag fick förmånen att hålla tal i Domkyrkan den 25 november och fick samlat in stor summa pengar via kollekt. Pengarna överlämnades ograverade till barnhemmet. Support Jag själv och de tre från MIG åkte tåg och färja till Estland. SJ stod för biljetten till Stockholm, Tallink stod för färjebiljetten, och svenska ambassaden i Tallin hjälpte oss med inkvarteringen. Fullproppad lastbil Varje barn (totalt cirka 50 stycken) fick ett paket bestående av en Björn Borg ryggsäck som innehöll: handskar, kikare, mössa, strumpor, underställ, keps, t-shirt med mera. Ett antal företagare ställde upp med ytterligare pengar. När den lilla lastbilen som vi ordnat inte räckte till, ställde Schenker upp med den största trailer de har och vi fyllde nästan upp hela bilen med våra saker. Äntligen på plats Vi åkte ut till barnhemmet och besökte barnen. Våra saker hade anlänt dagen innan med lastbilen och var nu inlåsta i deras garage. Barnhemmet, som drivs av Betelkyrkan i Tallin, är en gammal kyrka som ryssarna ockuperade fram till de lämnade landet. Kyrkan fick då tillbaka byggnaden i bedrövligt skick. Efterhand har kyrkan renoverats med

9 insamlade pengar och i dag bor cirka 20 barn på barnhemmet. Samtliga är föräldralösa och tidigare gatubarn. Barnen lever efter stränga regler om hur de skall sköta sig. De får inte röka eller använda droger, och de måste gå i skolan. Sköter de sig inte får de lämna barnhemmet. Många lever i total misär Varje dag kommer ytterligare 30 barn till barnhemmet och äter och tvättar sig. I en stadsdel lika stor som Annedal och Haga lever många människor i total misär, utan el, vatten eller avlopp. Barnen saknade mycket som vi ser som självklart i Sverige. Till barnen som bodde där köpte vi mat och julklappar. När vi lämnat alla dessa saker till barnen, återvände vi till Barnhemmet för julklappsutdelning, där jag också fick agera jultomte. Inte en förlorad krona Inte en krona av insamlade medel försvann i hanteringen. Som ni förstår så fick man något med sig hem i hjärtat. Jag kommer självklart att återvända till mina barn igen. Thomas Åsenlöf Thomas delade ut paket till barnen. Foto: MIG EM i friidrott - sommarens höjdpunkt Arbetet med att planera polisens arbete under EM i friidrott är nu intensivt på polisens EM-kansli i Gårda. Även om hotbilden är låg kommer EM att bli ett mycket stort uppdrag för polisen i Västra Götaland. Naturligtvis kommer vi att få hjälp från övriga Polissverige. Polisens devis säkerhet och samverkan i centrum är vägledande för förberedelserna inför evenemanget EM Polisens EM-kansli medverkar i samtliga samverkansgrupper kring arrangemangen och lägger polisiära aspekter på planeringen. Det handlar om trafikplaneringen i stan, ordning och säkerhet runt tävlingar på Ullevi men också tävlingarna på stan i form av maraton och gång. Säkerhet och samverkan Invigningen av tävlingarna och EM-festen kräver planering ur säkerhets- och ordningssynpunkt. Därtill kommer hantering av alla tillstånd som kommer in till myndigheten. Vad som kan vara av särskilt intresse är gruppen som ska arbeta med olaga försäljning, där arbetet troligen kommer att bli något större än vad vi är vana vid. De kommer att ha ett intensivt samarbete med bland andra skattemyndigheten, försäkringskassan, tullen samt miljö och hälsa. Cykelpoliser Vecka 17 startar utbildningen av de nya cykelpoliserna. Två cykelpoliser från Helsingfors kommer hit för att gnugga våra 12 adepter i hur cykelpoliser agerar vid såväl maratontävlingar som vanlig cykeltjänst på stan. Den fyra dagar långa utbildningen avslutas med två dagars skarp tjänstgöring den 1 maj och vid cortégen. Trafficking Polismyndigheten har erbjudit den civila EM-organisationen en möjlighet att få information om trafficking genom en föreläsning av Thomas Ekman. Föreläsningen kommer att rikta sig först och främst till hotellen i Göteborgsområdet, färjorna och Tullen och kommer att genomföras i slutet av april månad. Omfallsarbete Just nu pågår ett omfallsarbete som innefattar insatscheferna, underrättelseroteln och EM-kansliet. Arbetet skall mynna ut i en omfallsplan som anger de mest sannolika omfallen, dess konsekvenser och de polisiära åtgärder som kan lindra eller eliminera dessa. Polismyndigheten i Västra Götaland kommer att få förstärkning från den nationella förstärkningsorganisationen genom att Malmö och Stockholm skickar delar av sina Delta-avdelningar till Göteborg under EM Vi kommer också att få hjälp gällande det förebyggande arbetet med bombsök. De nya lättsäkrade fordonen kommer att synas i Göteborg då både Stockholm, Skåne och Göteborg kommer att använda dessa under kommenderingen. Polisflyget kommer givetvis också att medverka i kommenderingenmed bland annat videolänkning av bild till ledningsstaben. Mediaintresse Världens ögon kommer att vara riktade mot Göteborg under dessa dagar. Naturligtvis är det tävlingarna och de aktiva som är målet för medias rapportering. Men vi vet också att man vid dessa tillfällen passar på att göra andra kringreportage som bland annat kan komma att handla om polisens arbete. Förstärkning Skulle något allvarligt inträffa under tävlingarna kommer det att få oproportionerligt stort utrymme i media. Trycket på polisens informationstjänst kommer att bli enormt. Därför kommer vi att behöva förstärka med sex pressinformatörer under EM. Se intresseanmälan för förstärkningstjänstgöring på sidan 30. Mats Glansberg Länsmannen 1/2006 9

10 Ett ansikte för ungdomar Mittemot mig sitter mannen som anser sig ha det bästa jobbet i vår myndighet. Han heter Even Magnusson och arbetar som gruppchef på ungdomsgruppen i Göteborg. Vi uträttar så mycket mer än att bara sätta fast folk, säger han. I korridorerna hos ungdomsgruppen råder det en positiv stämning. Even berättar glatt att han ibland har svårt att få folk att gå hem på eftermiddagarna. Alla som arbetar här har själva sökt sig hit för att de vill arbeta med ungdomar och de är alla jättemotiverade. Just nu är man nio som arbetar här, men snart tillkommer två nya utredare, säger Even. Ungdomsgruppens sätt att arbeta går ut på att ständigt röra sig ute på stan och interagera med ungdomar. När vi är ute försöker vi prata med så många ungdomar som möjligt och försöker dokumentera vilka de är, vilka deras kompisar är, vad de har för kläder och så vidare, berättar Even. Gediget register Genom alla dessa möten har man samlat på sig ett omfattande arkiv med bilder och dagboksanteckningar. Många brott lyckas man lösa tack vare detta register. Stor hjälp har man även av alla de tips man får in, och tipsen kommer ofta från ungdomarna själva, menar Even. Foto: Nina Lindhe Tell Bra gensvar Even upplever att man får bra gensvar från både ungdomar och deras föräldrar. Många ungdomar som kanske tillhör den yttre kretsen i ett kriminellt gäng är tacksamma när vi är ute. De upplever att gänget kräver att de ska ställa upp på saker som de kanske innerst inne inte vill ställa upp på, och då kan det vara bra att skylla på att; nämen, polisen var ju där, så det gick inte, säger han. Ofta är deras språk torftigt men man kan läsa mellan raderna att de tycker vi är bra, säger Even. Han är fullt övertygad om att alla har lite gott i sig, även om vissa har ett hårdare yttre skal. 10 Länsmannen 1/2006

11 Hög effektivitet Even berättar att man från ungdomsgruppen lämnar ifrån sig cirka 350 fall med misstänkta personer om året till det sociala och domstolen. Den siffran är jättehög och jag tror inte det finns någon enskild grupp i hela Sverige som lämnar ifrån sig så många misstänkta personer, säger han. Det kanske är kaxigt att säga, men vi är väldigt effektiva. Det beror mycket på vår stora personkännedom, men också på att vi får många tips. Vi har gjort många förtroendeskapande åtgärder, fortsätter Even. Förnedrade I ärendehanteringen prioriterar man våldsbrott - misshandel, rån av mobiltelefoner eller kläder. Det är vanligt att ungdomar misshandlar och rånar varandra, så på ungdomsgruppen kan man lägga ner timtal på de som utsatts för detta. Ungdomarna som drabbas blir oerhört förnedrade, och vi lägger mycket kraft på att få dem att våga berätta. Många vet ju vem den misstänkte är, menar Even och säger att man också har ett intimt samarbete med brottsofferjouren och socialen. Skolpoliser På ungdomsgruppen arbetar två skolpoliser som specialiserat sig på problematiken i skolorna en miljö som upplevs som väldigt otrygg för många ungdomar idag. Vid större evenemang försöker man också vara ute extra mycket. Fotbollsevenemang, större helger som Valborg, och helgen när Liseberg öppnar, kan vara några exempel. Debut i förorten De ungdomar som finns i ungdomsgruppens register har ofta börjat sin kriminella bana i en relativt ung ålder, vid Då är det vanligast att de debuterar på hemmaplan vilket oftast är i förorten. När de sedan blir ett par år äldre söker de sig mer och mer in till stan, och det är då dom brukar dyka upp i arkivet hos ungdomsgruppen. I själva city bor det inte särskilt många ungdomar, berättar Even. Utländsk bakgrund Procentuellt sett är det fler ungdomskriminella som har utländsk bakgrund. Många kommer till Sverige med trasig bakgrund och kastas direkt in i skolan utan att kunna språket. Ofta är familjen väldigt fattig. Alla vill vi vara bra på något och dessa ungdomar väljer då att istället vara bra på någonting dåligt, säger Even, som tycker att man måste ha förmågan att känna empati och förståelse i sådana lägen, för att kunna bemöta ungdomarna på rätt sätt. Maktposition I en invandrarfamilj blir det ofta ett konstigt förhållande mellan barnen och de vuxna när barnen kan svenska bättre än sina föräldrar och får fungera som språkrör i kontakt med myndigheter. Barnet hamnar då i en maktposition och kan obehindrat lura sina föräldrar. Skolans bäste elev Even vet att det kan gå galet även för bra ungdomar. Han berättar om en episod där man anhöll en pojke som varit ledare för ett gäng som var misstänkta för ett större antal rån. Tidpunkten var strax innan skolavslutningen det året, och pojken och hans mamma blev väldigt ledsna att han inte skulle kunna närvara på skolavslutning. Det framkom att pojken skulle få ta emot en hedersutnämning för att han var skolans bäste elev. Ett tag trodde jag att han skulle återgå till studierna, men det blev tyvärr inte så. Han säger nu när jag träffar honom att hade ni kommit på mig tidigare så tror jag nog att jag hade kunnat sluta, men istället blev det som ett gift berättar Even. Fotbollsproffs Mikael Efraimsson som är en av medarbetarna i Evens grupp konstaterar att man själv håller sig ung när man jobbar med ungdomar. Han berättar att han har följt ett antal killar under en längre tid, och ibland blivit förvånad över att de hamnat där de har hamnat. Egentligen är det bra killar som lika gärna skulle kunna vara fotbollsproffs. säger Mikael. Sätta gränser På frågan om vad det är som gör skillnaden, svarar han att han tror att det ofta bottnar i föräldraskapet. Hur skall en bra förälder vara då? undrar jag. Som förälder skall man vara engagerad och bry sig om. Prata med sina barn. Våga vara förälder och kunna säga nej, även om det är lättare att säga ja, avslutar Mikael. Kanske är det därför ungdomarna känner tillit till medarbetarna på ungdomsgruppen. Äntligen får de möta en vuxen person som lyssnar på dem och framför allt sätter gränser. Maria Hällqvist Even vet att det kan gå galet även för bra ungdomar Länsmannen 1/ Foto: Maria Hällqvist

12 Poliserna i ungdomsgruppen behövs ute på stan. Deras närvaro är en trygghet för många. Ungdomar i riskzon När mörkret sänker sig över februarinatten går ungdomsgruppen på sitt helgpass. I nattens Nordstan är risken tyvärr stor att man blir målsägare i ett brott. Där rör sig ljusskygga personer i symbios med vanliga helgfirare och ungdomar. Leif, en av dem som arbetar i City på ungdomsgruppen, trivs mycket bra med sitt arbete. Han menar att trivseln till stor del beror på Even Magnusson, som är gruppchef, i kombination med stimulerande arbetsuppgifter. Even har satt en positiv prägel på arbetsklimatet. Hoppfullt arbete Leif ser hopp i arbetet med ungdomar och påtalar hur viktigt det är att satsa på de unga. De som ännu inte fastnat i 12 Länsmannen 1/2006 drogberoende och kriminellt beteende. Kan man få några att sluta hänga på platser som Nordstan och istället hitta meningsfulla intressen är mycket vunnet för framtiden. Engagemang År 2003 inledde man en ungdomssatsning och påbörjade en uppsökande verksamhet på Göteborgs skolor. Man hade turen att träffa på en driven och välvillig kurator som ville ha ett nära samarbete och ingången var klar. Skolverksamheten har under åren utvecklats och blivit ett viktigt verktyg i ungdomsarbetet. Skolans ansvar Ungdomsgruppen har bland annat arbetat med att få skolorna att ta sitt ansvar. Även om brottet är anmält till polisen och en utredning pågår behöver skolan agera med sina egna resurser. Om anmälan inte leder till något förblir annars problemet olöst. En av de viktigaste faktorerna i arbetet med ungdomar är tydlighet och där kan skolan och polisen ge samma signaler till den unge. Sociala faktorer Många av de ungdomar som man möter har föräldrar utan kraft och ork att sätta bra gränser för sina barn. Väldigt få av dem har en stabil och fungerande social bakgrund. Personalen i ungdomsgruppen får kvitto på sitt arbete genom att även ungdomarna nu har börjat att fråga efter dem. En spännande utveckling. Det är svårt att i statistik mäta hur mycket nytta en sådan här verksamhet gör men man kan konstatera att många brott lösts tack vare inre spaning och personkännedom. Helt enkelt får de stopp på

13 mycket och många ungdomar återkommer inte heller efter att ha figurerat i sin första brottsutredning. Personligt bemötande Personkännedom är en viktig faktor som man jobbar mycket med. Ju fler som man kan benämna med namn, desto fler ringar sprids på vattnet. Ett vanligt kvällspass förflyttar sig personalen både per bil och till fots. Där det finns ungdomar stannar man till och växlar några ord, frågar efter namn och vad de ska göra under kvällen. Visar intresse och respekt samtidigt som man sätter gränser där det behövs. Uppsökande verksamhet Den här kvällen börjar med en tur till Linnéstaden där man eftersöker två killar utan resultat. På Linnégatan observeras istället ett större ungdomsgäng men ingen av dessa är kända av ungdomsgruppen och hela sällskapet försvinner in på en restaurang. I Majorna stöter vi på fyra killar där Leif och hans kollega i bilen, Annelie, vet namnet på den ena. Killarna verkar inte störas av de civila polisernas sällskap utan pratar en stund och svarar snällt på frågor. Vardagsrum i Nordstan Något senare tar vi en första tur in i köpcentret Nordstan. Där uppehåller sig några ungdomar i en rulltrappa och då vi dyker upp får plötsligt några tjejer bråttom från platsen. Leif och Annelie hinner uppmärksamma att tjejerna drack öl i rulltrappan och går efter dom för ett samtal. De frågar efter namn, ålder och vad de gör i Nordstan? Nivån på tjejernas osanningar är hög trots deras låga ålder, 13 och 15 år. Trots lögner och tårar blir det ändå som ungdomsgruppen vill - telefonsamtal till föräldrar och transport hem. Tala sanning En av tjejerna upprepar under bilresan flera gånger att det är viktigt att tala sanning och förklarar varför för sina kompisar. Kanske har hon förstått att hennes framtid skulle underlättas av att hon i fortsättningen inte ljuger, vare sig för föräldrar eller andra? Brottsökning bland tjejer Tjejer hamnar allt oftare i brottsproblematik. En teori som Leif har är att tjejerna går samman för att bli starkare och inte bli offer för killarnas brottslig- het. Annelie menar att tjejer begår brott under en kort period och sedan slutar medan killarna har svårare att sluta när de väl kommit in i brottssvängen. Möjligen är killarna bättre på att bli sämst. Dessvärre är det också så att de som varit målsägare tenderar att bli förövare nästa gång. Har man blivit frånryckt sin egen mobil tar man någon annans istället. En trend som man vill motverka. Vars och ens ansvar En gång lyssnade ungdomsgruppen på ett föredrag hos KRIS, kriminellas revansch i samhället. Ett citat från den föreläsningen är Du måste ju inse att det inte är alla andras fel att du begår brott. Ansvaret för de egna handlingarna har ibland hamnat väldigt långt från fokus. Med tydliga gränser kan man se till att ansvaret går tillbaka till den enskilda individen. Nina Lindhe Tell Foto: Nina Lindhe Tell Leif och Annelie vill inte ha sina efternamn publicerade i artikeln. Under kvällen misshandlas en ung kille av en annan. Ett vanligt scenario både ute på stan och inne i Nordstans köpcenter. Länsmannen 1/

14 Tjejer som bråkar Tjejer på flykt. (Bilden är arrangerad) Den i media kallade tjejligan i Frölunda, som under ett halvårs tid angrep andra, ensamma tjejer, dömdes till stränga straff trots sin låga ålder. - De här tjejerna har tidigt fått en stark reaktion från samhället och har fått stå till svars för vad de gjort, säger Håkan Johansson, kammaråklagare och förundersökningsledare. Det var under perioden oktober 2005 till april 2006 som tjejerna från Tynnered attackerade andra tjejer; slog, sparkade, förnedrade dem och stal deras tillhörigheter. Oftast var de mellan fyra och tio stycken när de valde ut sina offer. Först skickades någon av de yngre tjejerna 14 Länsmannen 1/2006 fram för att påstå att den andra tittat snett på dem. Sedan slog, sparkade och förnedrade man tjejen. De tog dessutom hennes värdesaker som mobiltelefon, mp3-spelare och i vissa fall även hennes jacka. Syftet var egentligen inte att ta saker utan de gjorde detta för att visa makt, status och för att vara tuffa inför sina kompisar, säger Anette Gunnarsson, utredare vid Frölunda närpolisstation. Rädsla Anette berättar att flera av de inblandade har varit rädda för att medverka under både utredningen och rättegången. Hon och de andra utredarna som har arbetat med ärendet fick hålla många korta förhör för att vinna de inblandades förtroende, så att de skulle våga berätta vad som hänt. De flesta av de misstänkta nekade till det mesta men kunde i vissa fall medge att de varit på platsen. Anette ogillar att de här tjejerna kallats för tjejliga i media, eftersom hon menar att de blev ett gäng först efter det att media skrivit att de var ett. Lång utredningstid Det tog lång tid att utreda de många gärningarna. Det hade gått fortare om de misstänkta hade varit frihetsberövade eftersom de ett flertal gånger inte kom till förhören som de var kallade till. Dessutom ville man lagföra dem alla i ett sammanhang. Under många av förhören var det många närvarande, den misstänkte, föräldrarna, försvarare och tolkar. Både

15 målsäganden, vittnen och misstänkta har varit rädda för repressalier. Stöd Under rättegången var spanare från Frölunda med för att stötta och ge trygghet. Överfallen har varit helt oprovocerade, fega påhopp, tycker Håkan Johansson. De unga tjejer som utsatts för detta har mått dåligt efter det som hände. De har varit rädda för att gå ut efteråt, säger Håkan. Han säger också att det lika gärna kunde varit unga killar som kunnat göra dess brott, men att offren då troligtvis inte varit unga tjejer. Det är inte så tufft för killar att ge sig på ensamma tjejer. Positivt arbete Anette Gunnarsson tycker att det är positivt att arbeta med ungdomsbrott. I vissa fall kan man få dem att ändra sitt beteende och få dem på andra tankar. Hon säger att i familjerna till de misstänkta har det inte funnits några regler, eller någon uppfostran, och föräldrarna har inte haft något inflytande på sina barn. Relevanta straff Flickorna var kalla och visade lite medkänsla och empati. Endast en av dem, den äldsta har visat lite ånger. Straffen de fick var vård inom socialtjänsten vilket är det vanligaste som ungdomar döms till, med eller utan böter, enligt Håkan Johansson. En av dem fick sluten ungdomsvård vilket är ett ovanligt straff för en som inte tidigare blivit dömd. Hade hon varit äldre hade motsvarigheten blivit ett femårigt fängelsestraff. Anna Rosenberg Foto: Nina Lindhe Tell Unga tjejers alkoholkonsumtion ökar. (Bilden är arrangerad) Påföljder LVU Mer fakta Påföljd = Sammanfattande benämning för fängelse, sluten ungdomsvård, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Överlämnande till särskild vård kan innehålla en föreskrift om ungdomstjänst. Vissa påföljder kan förenas med samhällstjänst. Domstolen kan döma ett överlämnande till socialtjänsten med en tilläggspåföljd i form av ungdomstjänst eller dagsböter.tanken med tilläggspåföljden är att den ska användas i de fall tingsrätten anser att ett överlämnande är den adekvata påföljden, men brottets grovhet kräver en tuffare påföljd än ett överlämnande. Ett överlämnande till vård inom socialtjänsten kan förenas med en tilläggspåföljd i form av antingen högst 200 dagsböter eller ungdomstjänst i lägst 20 och högst 100 timmar. Ungdomstjänsten ska bestå av antingen oavlönat arbete eller annan särskilt anordnad verksamhet. Sluten ungdomsvård - i stället för fängelse. Lagen om sluten ungdomsvård för unga som begår brott då de är mellan 15 och 17 år. Om den unge har begått ett brott så att han eller hon skulle ha dömts till fängelse, ska den unge i stället dömas till sluten ungdomsvård mellan fjorton dagar och fyra år. Påföljden ska utgå från brottet och inte från den unges behov av vård. LVU - lagen om vård av unga Grunden för ett omhändertagande enligt LVU kan vara antingen att den unges föräldrar inte kan ge det stöd som krävs för en bra uppväxt eller att den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet. Omhändertagandet beslutas av länsrätten efter utredning och begäran från socialtjänsten. Vård och behandling ges därefter vid de särskilda ungdomshemmen som tar emot barn och ungdomar i åldern år. Behandlingsmetoderna varierar mellan de olika hemmen och utifrån den enskildes behov. Skolgång är ett viktigt inslag i behandlingen. Allt färre ungdomsbrottslingar får åtalsunderlåtelse. I stället går fler ungdomsbrott till åtal eller strafföreläggande. Det gäller även de ungdomar som lagförs för första gången. Typiska ungdomsbrott är snatteri, klotter, skadegörelse, olovlig körning och misshandel. Vid förhör har föräldrarnas och socialtjänstens närvaro ökat väsentligt de sist åren. Föräldrarnas närvaro är vanligast när det gäller ungdomar som gjort sig skyldiga för enstaka brott, såsom snatterier. Föräldrarna till ungdomar som misstänks för allvarligare brott och/eller många brott är fortfarande sällan närvarande på polisstationen. Andelen ungdomar som återfaller i brott är så hög som 70 procent. Källa: BRÅ Länsmannen 1/

16 Utpressning bland ungdomar Bland ungdomarna har en ny typ av brottslighet växt fram under senare tid. Det är unga som genom utpressning och hot tvingar andra unga att betala för påhittade skulder. Fenomenet kallas för bötning. Skulderna kan betalas med pengar eller med andra saker som har ett ekonomiskt värde, till exempel mobiltelefoner eller eftertraktade kläder. Det påstås även att unga flickor har fått betala sina skulder med sexuella tjänster. På högstadiet Bötning förekommer framför allt på högstadieskolorna runt om i Göteborg men är inte knuten till någon speciell stadsdel. Ungdomarna har tagit efter metoder som endast kriminellagäng använt sig av tidigare. Stort mörkertal Bötning är inget specifikt brott. Det är en typ av utpressning eller olaga hot. Det går alltså inte att enkelt slå fram dessa brott ur den officiella statistiken. Ett annat problem är att mörkertalet sannolikt är ganska stort. Den som drabbats vågar inte anmäla händelsen. Viktigt att anmäla En första förutsättning för att Polisen skall kunna ingripa vid dessa brott är att de kommer till Polisens kännedom. Det gäller därför att informera föräldrar, skolpersonal och andra personer som arbetar med, eller bland unga om fenomenet så dessa grupper har möjlighet att rapportera vidare vad som inträffat eller pågår. Enligt Bertil Claesson, chef på ungdomsgruppen i Göteborg har anmälningsbenägenheten ökat efter att fenomenet blivit mer känt och uppmärksammats i media. I flera fall har utredningarna om bötning i Göteborg lett till åtal. Befarad spridning I andra delar av länet är inte bötning lika utbrett, i de flesta orter har det överhuvudtaget inte kommit in några anmälningar om den typ av utpressning som kan kallas bötning. Samtidigt befarar utredare att fenomenet kommer att sprida sig. Peter Svernling, utredningsbefäl i Uddevalla känner till det men tror inte att bötning är något stort problem i hans närpolisområde. Men vi har fått upp ögonen för problemet, säger han. Tomas Cahier Foto: Nina Lindhe Tell 16 Länsmannen 1/2006

17 Ungdomsproblematik i Skövde Lunarstorm, msn och sms är de vanligaste kanalerna för hot, förtäckta hot och vanligt skitprat. Dessa förekommer i nästan varje utredning, säger inspektör Thomas Folcke, ungdomsutredare i PO 3 Skövde. Vi har samma typ av brottslighet och problematik som i storstäderna men i något mindre skala. Av de ungdomar vi kommer i kontakt med återkommer en del och kan vara aktuella under tre till fyra år. Andra återkommer åtskilliga gånger, fortsätter Thomas. Flickor förekommer oftare På min fråga om brottsligheten har ökat bland ungdomar går han på magkänslan. Han menar att det inte har varit några större variationer sedan 90-talet, då han började arbeta med ungdomsutredningar. Vad han däremot märker är att allt fler flickor förekommer i utredningar, och att de blir misstänkta för likvärdiga brott som pojkar, såsom misshandel och olaga hot. Sms-hot Bötning, har än så länge, bara förekommit som rykten. Men har det väl kommit till Göteborg så brukar det dröja ungefär ett halvår och sedan har vi det här, förklarar Thomas. Hot genom sms är mycket vanliga och kontakter tas genom Internets chattsidor. I nästan alla utredningar jag har finns Lunarstorm och msn med, säger Thomas och blickar ner över pappershögarna på sitt skrivbord. Ingrid Adetun Foto: S-O Larsson Än så länge har vi inte fått in någon anmälan om bötning men snart har vi de problemen även här i Skövde, tror Thomas Folcke Resultatmått fokusområde ungdomar/ungdomar i riskzon Antal inkomna ungdomsärenden Antal ärenden redovisade till åklagare/socialförvaltning Genomströmningstid per ärende, antal dagar Kostnad för verksamhet som riktar sig till ungdomar i riskzon Antal ungdomar skäligen misstänkta för brott per ungdomar år År Västra Götaland Stockholm Skåne Summa polismyndigheter Källa: Underlag till polisens årsredovisning 2005 Länsmannen 1/

18 Vägen är målet Aspirant och handledare sida vid sida. Snön knastrar under kängorna och övningarna varvas med småprat. Det är teambuildingdag för de nya aspiranterna i PO 2 och deras handledare. Jan-Ivan Ewaldsson har under några år planerat måndagsutbildningarna i Borås. Eftersom han är mycket för frisksport och rörelse har han fört in olika aktiviteter i utbildningarna. Vem har sagt att man måste sitta stilla i en bänk för att tillgodogöra sig kunskaper? 18 Länsmannen 1/2006 Utbildning Peter Backenfall som är en viktig länk för de aspiranter som kommer till PO 2 gillade konceptet och ville pröva det på nya aspiranter. I somras prövades idén och nu i januari genomfördes ännu en teambuildingdag med lättsamma kunskapsstationer blandat med korvgrillning och långpromenad. Stationer Programmet den här dagen börjar med skytte och aspiranterna och deras handledare gör en gemensam insats på de upphängda målen. Utandningsluften bildar rökmoln medan solen sakta letar sig fram mot trädtopparna. Motion, kunskap och gemenskap går hand i hand. De andra stationerna under dagen handlar om skallgång och jaktlagstiftning, självskydd, akutsjukvård, kluriga brottsfrågor samt punktorientering som hela tiden utövas i spåret. Ut i verkligheten Aspiranten Mikael Vårhall är glad att komma ut i verksamheten och ger ett bra betyg till polishögskolan. Yrket polis har länge lockat honom men det har tagit lite tid att komma till målet. Fördelen är att han har erfarenhet av andra yrken. I hans fall har det handlat mest om transporter av olika slag. I Alingsås hoppas han kunna utveckla sina kunskaper. Mer teambuilding Aspiranterna funderar på att fortsätta att träffas då och då. Det kan vara bra att utbyta erfarenheter och entusiasmen är stor i gruppen. Jill Sannerstedt berättar att hon är ivrig att få bryta ny mark och börja använda sin kunskapsbank och Johan Novenius framhåller vikten av att ha en fungerande och professionell poliskår i en demokrati. Helheten är väsentlig. Handledarperspektiv Bengt-Erik Johansson är en av handledarna och han använder ofta konceptet hände, kände, lärde från handledar-

19 utbildningen. Han blev handledare för att han behövde få lite ny input och känner att det leder till utveckling både hos honom själv och de aspiranter som han handleder. Öppet sinne Anna Landén är handledare i Alingsås. Med ett öppet sinne är förutsättningarna goda för en bra relation handledare och aspirant emellan, menar hon. Hon och hennes aspirant Magnus Lindberg ska träffas en till tre gånger i månaden beroende på vad Magnus får vara med om. Den här dagen har blivit en bra början på deras samarbete. Värmande pauser Efter några timmar blir det paus med lägereld som Peter Backenfall tänder. Hans egen låga brinner högt för dagens teambuilding. En sådan här dag är ett sätt att utveckla rekryteringsarbetet och förkorta startsträckan då det är en kort aspiranttid ute i verksamheten. Dessutom är det försystrande och förbrödrande för polisområdet, menar han. Goda råd Under eftermiddagen serveras en sen lunch i ett hus på I 15, där också den cirka en mil långa promenaden slutar. Erik Siverbo, ställföreträdande polisområdeschef i PO 2, passar där på att ge aspiranterna några goda råd. Ha roligt, vi får handlägga många svåra saker, det kan hjälpa med humor, och läs gärna JO-fall. Renande bad Sista aktiviteten för dagen är simaktiviteter i badhuset. In rusar svettiga och varma poliser som sedan kommer ut fräscha men trötta. På polishuset i Borås avslutas dagen med tårtkalas. Där serverar också polisområdeschef Anders Wallin några visa ord inför framtiden. Det finns goda förutsättningar för er att få vara med om både spännande och intressanta uppdrag i PO 2. Vänd er med förtroende till era handledare. Ni har rätt att ställa krav på praktiken och vi vill göra er utbildning så bra som möjligt. Nina Lindhe Tell Foto: Nina Lindhe Tell Länsmannen 1/

20 Försvunna ungdomar Under 2005 anmäldes personer försvunna i Västra Götaland. En tredjedel av dessa var ungdomar mellan 3 och 18 år. Nils Lundqvist och Eva Lannborn på kriminaljouren i Göteborg handlägger anmälningar om försvunna personer i Göteborgsområdet och är samordnare för dessa ärenden i Västra Götaland. I myndighetens närpolisområden är det ofta yttre poliskommissarie, personal på spaningsroteln eller kriminalunderrättelseroteln som har hand anmälningarna. Bedömning Det är länsvakthavande befäl och yttre poliskommissarie som först tar beslut om hur ett ärende med en försvunnen person ska hanteras. Om det inte bedöms som en så kallad särskild händelse, där man vet att ett speciellt område bör genomsökas, så går ärendet till kriminaljouren. Ingen brottsmisstanke Nils och Eva sysslar enbart med ärenden där det inte finns någon brottsmisstanke. Misstänker man brott i samband med ett försvinnande så går ärendet till spaningsroteln. Även i dessa fall bistår dock Nils och Eva och deras kollegor ofta med inre spaning och kontakten med anhöriga. En försvunnen ungdom efterlyses i EPU-system och ofta på kriminalunderrättelserotelns informationssida, KUT-info, och man ger anhöriga råd om vad de kan göra. Kontakt med media Ibland har man kontaktat media för att hjälpa till med att gå ut med efterlysning. Hamnar man i det läget att man har en ovisshet och inre spaning inte har gett något så går vi ibland till media efter 20 Länsmannen 1/2006 samråd och godkännande av anhöriga, berättar Nils. Efterlysningarna genom media kan ibland ge uppgifter om ett specifikt område som kan vara värt att söka i. Många tjejer Av de tonåringar som anmäls försvunna är 75 procent tjejer. Nils har inget klart svar på varför det är så. Man kan ju ställa sig frågan; varför är den övervägande delen tonåringar och varför är det just flickor som förekommer? säger Nils. Som förälder är du lite mer orolig för en flicka som är ute och röjer än en kille, tror han. Något som skulle kunna göra att föräldrar oftare anmäler när en dotter är borta. Nils tror även att det kan ha att göra med att tjejer ofta är mer utåtriktade och ser sig själva som äldre än de är. Samtidigt är risken större för att de ska bli utnyttjade av äldre. Inom några dagar Nils kan bara ange enstaka aktuella fall av ungdomar som anmälts försvunna och inte kommit tillbaka inom några dagar. Tonåringar är ofta borta i en till tre dagar och kommer sedan hem. Det är sällan som handläggarna får reda på vad som låg bakom försvinnandet. Jag får sällan eller aldrig något svar på detta. De anhöriga ringer och berättar att tjejen kommit till rätta och att hon varit hos en kompis, säger Nils, som trots det tror att det ibland kan ha legat något annat bakom. Det har hänt vid några tillfällen att det har framkommit att de har utnyttjats på något vis. Sällan nåt mystiskt Det rör sig dock sällan om några mystiska försvinnanden. Ofta handlar det om personer som håller sig undan frivilligt, kanske inte kommer överens med sina fosterföräldrar. En del har hamnat i kriminella kretsar. Nils berättar att man uppmanar anhöriga att göra vad de kan. Kommer ni fram till något ställe där de kan vara - gå och knacka på och fråga. Ta kontakt med andra föräldrar. Gå igenom skolkatalogen. Ring runt. Ibland säger de: Jag vågar inte gå dit. Då försöker vi givetvis åka med dem ut och knacka på. Förslag på förändring Nils arbetar för att ungdomsgrupperna i varje närpolisområde ska sköta anmälningarna på försvunna ungdomar. Jag tycker att de ärendena borde hanteras av ungdomsgrupperna i respektive närpolisområde. De känner sitt klientel. De har ju kunskaperna om ungdomarna och har kontakt med socialen. De kan ställa de rätta frågorna. Många av de som anmäls försvunna har inlett en brottslig karriär innan de är straffmyndiga. Nils anser att det är viktigt att ha en markering på dem. Det är i den här åldern som man har en möjlighet att kunna ta tag i problemen, säger Nils. Tomas Cahier Foto: Nina Lindhe Tell

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

En liten bok om #NÄTKÄRLEK En liten bok om #NÄTKÄRLEK Vi behöver mer nätkärlek! Kommentarer som smärtar. En bild som sprids. En grupp du inte får vara med i. Eller meddelanden fyllda med hat och hot. Kränkningar på nätet tar många

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

och moral inom Polisen har diskuterats flitigt i media, i olika debatter, på möten och säkerligen hemma vid köksborden de senaste veckorna. Det är nog många med mig som har känt sig bestörta och besvikna

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution

Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Tjejer är någonting fint och ska inte untyttjas... Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution Den mest integritetskränkande handlingen en individ kan utsättas för måste vara just påtvingade

Läs mer

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan Vad är mångfald? Yalda, 37 år, har rötter i Mellanöstern och är född och uppvuxen i Sverige. Hon är den enda på sin arbetsplats som har utländsk bakgrund och det blir hon ofta påmind om av arbetskamrater

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Personer lagförda för brott

Personer lagförda för brott Personer lagförda för brott Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Sara Uhnoo Material Totalurval: 94 mordbrandsdomar från 10 tingsrätter i Västra Götaland De dömda är mellan 15-25 år Undersökningsperioden

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard

Kvalitetsindex. Rapport Kulabodan. Standard Kvalitetsindex Standard Rapport 20-0-24 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Plan vid hot och våld Ådalsskolan

Plan vid hot och våld Ådalsskolan Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER STOCKHOLM HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa

Läs mer

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet.

Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Möllegårdens skola 2012-11-30 Handlingsplan vid våld eller hot om våld Rektor ansvarar för att vid terminsstart informera samtlig personal om att ta del av dokumentet. Identifierade risker Konflikt elev

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Olika typer av diskriminering

Olika typer av diskriminering 32 Träff5. Olika typer av diskriminering Mål för den femte träffen är att: få en fördjupad förståelse för olika former av diskriminering och det skydd lagen ger? (Plats för eventuellt eget mål som gruppen

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5

Innehållsförteckning. Introduktion. Kapitel 1Introduktion. sid 1. Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3. Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Innehållsförteckning Kapitel 1Introduktion. sid 1 Kapitel 2Bilhandlarn. sid 3 Kapitel 3Döskallemasken. sid 5 Kapitel 4 De misstänkta. sid 7 Kapitel 5 Förhöret. sida 9 Kapitel 6 Den splitternya bilen. sida

Läs mer

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv: Kommissarie Tax deckarskola Hej, jag heter Elsie Petrén och jag är författare till kommissarie Taxböckerna. Vill du också skriva ett mysterium? Här får du några tips på hur jag gör när jag skapar mina

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar.

FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013. Föreläsningar som förändrar. FÖRELÄSNINGAR OCH KURSER GÖTEBORG HÖSTEN 2013 Föreläsningar som förändrar. Lära för Livet Seminarier Utbildning Talarförmedling Er partner inom individ-, ledarskaps- och teamutveckling Sveriges bästa talare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Så här kan det gå till.

Så här kan det gå till. ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare.

Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende. Roger Hellström, Insatsledare. Polisiärt arbete i Gottsunda/Valsätra. Trygghet, relation och förtroende Roger Hellström, Insatsledare. 1 Vision: Öka känslan av trygghet hos boende i Gottsunda. Ge Gottsunda ett bättre anseende. 2 Fakta,

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer