Institutionen för samhällsvetenskap Turismvetenskap C Kandidatuppsats 15 Hp Östersund. Handledare: Malin Zillinger.

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap Turismvetenskap C Kandidatuppsats 15 Hp Östersund Examinator: Bosse Bodén Handledare: Malin Zillinger Författare: Linus Nertsberg Jacob Rimmerfeldt

2 Institutionen för samhällsvetenskap Turismvetenskap C Kandidatuppsats 15 Hp Östersund Casino Cosmopol i Sundsvall En kasinoattraktions effekt på turism och besökare Examinator: Bosse Bodén Handledare: Malin Zillinger Författare: Linus Nertsberg Jacob Rimmerfeldt

3 Förord Med dessa inledande ord vill vi ta tillfället i akt att tacka de personer vilka har medverkat i denna uppsats. Ett särskilt tack till vår handledare Malin Zillinger på ETOUR som har kommit med konstruktiva förslag och idéer under uppsatsens tid. Vi vill även tacka Peter Dennbrink på Casino Cosmopol i Sundsvall som ställde upp på intervju samt delade med sig av material, vilket ligger till grund för uppsatsen. Vi riktar även ett stort tack till Cecilia Enerud på turistbyrån i Sundsvall för medverkande i intervju samt material angående turismen i Sundsvall. Sist men inte minst vill vi tacka Robert Lindroos för snabbutbildningen i Microsoft Excel vilken har varit till stor nytta. Östersund den 4 juni Linus Nertsberg Jacob Rimmerfeldt

4 Sammanfattning Då kasinoverksamhet är ett nytt och outforskat attraktionsfenomen på den Svenska turismmarknaden fanns behovet av forskning inom detta område. Syftet med uppsatsen var att visa betydelsen av kasinoverksamhet i Sundsvall som en turism och besöksgenerande attraktion samt skapa en uppfattning om vilka besökare kasinoverksamheten attraherar. Uppsatsen byggdes på intervjuer med marknadschefen för Casino Cosmopol i Sundsvall och turistbyråchefen i Sundsvall samt kasinots besökarstatistik mellan åren Intervjuresultaten analyserades utifrån meningskoncentrering och den statiska data analyserades i Microsoft Excel med hjälp av pivottabeller. Resultatet visade att majoriteten av kasinobesökarna var bosatta inom en radie av fem mil från kasinot. Detta visade på att kasinot hade ett regionalt upptagningsområde. Utifrån detta kunde slutsatser dras att kasinot var en viktig attraktion för den lokala befolkningen i Sundsvall samt att kasinoverksamheten inte nämnvärt påverkade turistflödet till Sundsvall. Nyckelord: Attraktion, Besökare, Kasino, Sundsvall, Turism, Upptagningsområde

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsningar Definitioner av begrepp Beskrivning av kasinoverksamhet Kasinoverksamhet Casino Cosmopol i Sverige Casino Cosmopol i Sundsvall METOD Utgångsläge Intervju Kvantitativ sekundärdata Sekundärdata Källkritik TEORI Vetenskapliga utgångspunkter EMPIRI Resultat och analys av sekundärdata Besökarantal och unika besökare Antalet gästnätter i Sundsvall Kasinobesökarna utifrån regionalt, nationellt och internationellt perspektiv Resultat och Analys av primärdata Allmänt Marknadsföring Kasinoverksamhet Turism och besökare Kasinoverksamhetens påverkan på turism i Sundsvall DISKUSSION Uppsatsens fynd Källförteckning Bilaga 1 Brev till intervjupersoner Bilaga 2 Intervjumall Cecilia Bilaga 3 Intervjumall Peter Bilaga 4 Diagram Bilaga 5 Karta Bilaga 6 Pivottabell

6 1. INLEDNING I detta inledande avsnitt förklaras uppsatsens betydelse för kasinoverksamhet och turism, en beskrivning av uppsatsens frågeställningar, syfte samt definitioner av begrepp och generell fakta om kasinoverksamhet. 1.1 Bakgrund Kasinoverksamhet är ett nytt fenomen på den Svenska turismmarknaden. Detta har resulterat i att forskning kring kasinon och kasinoverksamhet samt dess påverkan på turism och besökare är bristfällig och nästintill obefintlig. Då Svenska folket indirekt bekostar kasino och kasinoverksamheten i Sverige, anser vi att det borde ligga i allmänhetens intresse att utvärdera denna verksamhet. Den 1 juli 2001 öppnades dörrarna i Sundsvall för kasinoverksamheten i Sverige, med detta blev Sverige ett av många länder som bedriver internationell kasinoverksamhet. Kasinoverksamhet har på många destinationer uppvisat positiva effekter på destinationens turism. Att destinationer förknippats med kasinoverksamhet har i vissa fall lett till att kasinona blivit de mest centrala attraktionerna för destinationernas besökare. Las Vegas, som exempel, är den mest kända kasinodestinationen vilken varje år besöks av cirka 24 miljoner turister (Reith, 1999). Casino Cosmopol redovisade 2006 att det totala besökarantalet på samtliga kasinon i Sverige var besökare ( ). Detta tyder även på att kasinoverksamheten i Sverige är en lyckosam besöksattraktion. Då forskning kring kasinoverksamhets påverkan på destinationer i Sverige saknas, syftar denna uppsats till att förklara hur kasinoverksamhet påverkar turismen och besöksantalet till Sundsvall. Intresset ligger också i att se på kasinot som en attraktion samt hur denna attraktion står sig mot det totala attraktionsutbudet i Sundsvall. 1.2 Problemformulering Kasinoverksamhet fungerar som en turismgenererande central beståndsdel för många länder och regioner. I Sverige är kasinoverksamhet ett nyetablerat fenomen på turistmarknaden och det är därför av yttersta vikt att förklara och förstå om och hur kasinoverksamhet i Sverige påverkar turismen. Genom förståelse och kunskap om vilka besökare kasinoverksamhet attraherar i Sundsvall, kan slutsatser dras om hur Casino Cosmopols kasino i Sundsvall påverkat turismen. 1.3 Syfte Denna uppsats avser att visa betydelsen av kasinoverksamhet i Sundsvall som en turism och besöksgenerande attraktion. Vidare syftar uppsatsen till att skapa en uppfattning om vilka besökare som kasinoverksamheten attraherar. Följande frågor är av central betydelse för att uppnå uppsatsens syfte: På vilket sätt bidrar kasinot i Sundsvall till ökad turism för kommunen? 1

7 På vilket sätt kan kasinot beskrivas som en attraktion och hur står sig kasinot mot andra attraktioner i Sundsvall? Vilka är kasinots besökare och var kommer de ifrån, utifrån ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv? 1.4 Avgränsningar Uppsatsen är avgränsad till att enbart undersöka Casino Cosmopols kasino i Sundsvall och dess påverkan på turismen och besökarantalet. Denna avgränsning har gjorts med hänsyn till kasinots geografiska läge då författarna är bosatta i Östersund samt utifrån tidsbegränsningen på tio veckor. 1.5 Definitioner av begrepp Nedan följer begrepp vilka är återkommande i denna uppsats. Definitionerna har gjorts för att underlätta förståelsen av begreppen i uppsatsen. Turism: Innefattar människors aktiviteter när de vistas på platser utanför sin vanliga omgivning, för kortare period än ett år för fritid, affärer eller andra syften (Turistdelegationen, 1995). Besökare: Ansluter till definitionen av turism ställs dock tre krav på vad som utskiljer en besökare (Turistdelegationen, 1995). 1. Resan ska gå till en plats utanför resenärens vanliga omgivning. Dock inräknas inte regelbundna pendlingsresor till arbete eller studier. 2. Vistelsetiden på platsen för besöket ska vara högst ett år. Längre vistelsetid räknas som bosättning. 3. Huvudsyftet med resan ska vara annat än att utöva lönearbete som betalas av någon på platsen för besöket. Turist: Turist är en besökare som övernattar på platsen för besöket (Turistdelegationen, 1995). Destination: Det finns många definitioner på vad en destination är, valet av definition i denna uppsats är Swarbrooke (1995) som beskriver en destination följande: En större plats vilken inkluderar ett flertal attraktioner vilka tillsammans med understödjande verksamheter krävs för att bedriva turismverksamhet. Definition valdes då den ansågs vara mest relevant för uppsatsen. 2

8 1.6 Historisk beskrivning av kasinoverksamhet Reith (1999) beskriver att kasinoverksamhet inte är något nytt fenomen i samhället, redan på talets Europa infördes det kommersiella spelandet. Spelarna bestod till största delen av välbärgade adel - och handelsmän. Det inrättades speciella spelhus där spelet var en modern och social aktivitet för samhällets överklass. Det var först på 1900-talet spelandet sträcktes till en mer allmän publik. Den industriella revolutionen bidrog till ekonomiska förändringar på samhället och det kommersiella utvidgandet av spelverksamhet tog fart. En växande medelklass och ökade förståelsen för uträknandet av odds, bidrog till ett ökat spelintresse. Kommersiella organisationer såg möjligheterna att genom denna ökade förståelse kunna sälja spelandet till allmänheten. Det är under denna tidsepok de första kasinoverksamheterna börjar växa fram. När människor började få mer distinkta gränser mellan arbete och fritid kunde utvecklingen av fritidsaktivitet ta fart på allvar. För kasinoverksamheten var detta ett utmärkt tillfälle att introducera människor för spelandet vilket skapade en social livsstil i kommersiella miljöer. Det är också under denna tid kasinon tillskrev sig sin exklusiva inriktning. Genom att förlägga kasinoverksamheter på högklassiga ofta vattennära platser utgjorde kasinona viktiga centrala attraktioner. I Europa växte kasinoverksamheten fram på den franska Rivieran på platserna Nice, Cannes och Monte Carlo. Även i Tyskland utvecklades kasinoverksamhet utifrån de tidigare spa och hälsodestinationerna Baden Baden, Bad Homberg och Wiesbaden till kommersiella kasinodestinationer Kasinoverksamhet Kasinon ses ofta som den mest äkta formen av spelande då kasinoverksamhet bygger på att kombinera olika typer av spelande på en och samma plats. För att förstärka konceptet och skapa den exklusiva atomsfär kasinoverksamheter präglas av använder man sig ofta av krav på klädkod och erbjuder service som restauranger, boende, och underhållning. Den mest kända kasinodestinationen är Las Vegas. Detta unika och exklusiva koncept, har gett möjligheter för en liten destination som Las Vegas var, att bli en megaattraktion, vilken lockar cirka 24 miljoner turister per år. Själva skapandet av den exklusiva miljö kasinoverksamheten omgärdas av, hävdar Eadington (1995) är väldigt utstuderat. Kasinoverksamhet strävar efter att skapa en miljö som är en fantasiupplevelse för besökaren. Detta reflekteras ofta genom de fysiska strukturerna som omgärdar kasinona, utifrån detta finns två olika typer av kasinostrukturer, dessa är historiska och renoverade strukturer och uppbyggda strukturer. De historiska och renoverade strukturerna återfinns i historiska byggnader som egentligen inte var upprättade för kasinoverksamhet. De uppbyggda strukturerna är istället byggnader vilka är designade för att stärka kasinots attraktionskraft (Reith, 1999). Eadington (1995) hävdar att ett historiskt mönster av utplacerandet av kasinon, är att isolera kasinona från kraftigt urbaniserade områden. Detta kan försvaras med att det har ansetts farligt att lägga kasinoverksamhet i närheten av arbetar och medelklasstäta områden, då detta lett till kraftigt ökat spelande. Genom att förlägga kasinoverksamhet utanför städer ökar avståndet till vardagligt spelande, men ett vanligt fenomen idag är att kasinoverksamhet återfinns i kraftigt urbaniserade områden som stora städer och 3

9 huvudstäder. I många fall har kasinoverksamhet uppmuntrats på destinationer då dess ekonomiska fördelar hjälper till att rusta destinationen vad det gäller infra- och suprastruktur. Kasinon kan också klassificeras i termer utifrån var de är lokaliserade: Reserverade från urbaniserade områden men destinationer vilka har en hög naturlig turism och stark attraktionskraft (Monte Carlo, Baden Baden och Bahamas). Att placera kasinon på exklusiva platser bidrar till att kasinoattraktionens unika framtoning stärks. Detta lade grunden för några av de mest historiska kasinona idag. Utanför urbaniserade områden som på många sätt inte har hög naturlig turism (Las Vegas och Macao). På detta sätt skapas en ny turistdestination med kasino som huvudsaklig attraktion. Det har visats sig framgångsrikt då man inte enbart har spelandet i fokus utan kombinerar detta med underhållning. I centralt urbaniserade områden som huvudstäder (London, Berlin och Stockholm). Då huvudstäder har höga turismflöden fyller kasinon en del av efterfrågan då det är stora attraktioner (Eadington, 1995) Casino Cosmopol i Sverige Casino Cosmopol är ett helägt dotterbolag till Svenska Spel AB, som år 1999 fick i uppdrag av regeringen att etablera fyra internationella kasinon i Sverige. Det första kasinot öppnade i Sundsvall 1 juli 2001, Malmös kasino öppnade den 8 december 2001, Göteborgs öppnade 31 augusti 2002 och Stockholms kasino öppnade den 13 mars År 2006 redovisade Casino Cosmopol en vinst på 428 miljoner kronor, vinsten från kasinoverksamheten går liksom Svenska Spels vinst direkt till stadskassan. Besökarantalet år 2006 var från samtliga kasinon besökare. Då kasinoverksamheten startades i Sverige tillkom också en ny yrkeskår, croupierer. Casino Cosmopol har cirka 1000 anställda fördelade på de fyra kasinona. Casino Cosmopol beskriver sin målsättning utifrån följande: Målsättningen med vårt kasino är att kombinera de klassiska kasinospelen med trevliga restauranger och barer, samt olika evenemang och underhållning ( ). Målsättningen anser vi passar väl in på attraktionsbegreppet och Casino Cosmopol i Sundsvall. Kasinot har en framgångsrik restaurang och har gjort satsningar för att utöka underhållningen. 4

10 1.6.3 Casino Cosmopol i Sundsvall Kasinot i Sundsvall återfinns i det kulturmärkta stationshuset vilket grundades år Kasinot erbjuder spel, restaurang, underhållning, dans, föreläsningar samt olika spelaktiviteter för företag och privata sällskap. Kasinot har också ett Vinotek för vinintresserade samt ett unikt Whiskytek för den whiskyintresserade. Kasinot i Sundsvall har cirka 200 anställda där många är deltidsanställda och besökarantalet 2007 var besök ( ). Detta gjorde kasinot till den fjärde mest besökta attraktionen i Sundsvall ( ). 5

11 2. METOD I detta avsnitt kommer det att redogöras för tillvägagångssättet vid inhämtande av primära och sekundära data, samt hur data analyserats. Både kvalitativ och kvantitativ data inhämtades genom genomförda intervjuer och sammanställning av kvantitativ statistisk sekundärdata. Sekundärdata inhämtades också från Mittuniversitetets bibliotek i form av vetenskaplig litteratur och databasen LIBRIS användes för artiklar. 2.1 Utgångsläge Utgångsläget för inhämtande av data i denna uppsats har präglats av ett pragmatiskt synsätt, detta har lett till att data har varit resultatinriktad utifrån uppsatsens syfte. Valet av kvalitativ metod ansågs lämpligt då detta ger djupare kunskap om kasinoverksamhet. Detta bestämde också valet av intervjupersonerna då de ansågs vara experter inom respektive områden. För att få ut så mycket information om kasinoverksamhet som möjligt föll valet på en kvalitativ intervju. För att förstå vad den kvalitativa intervjun bidrar till börjar vi med ett citat av Kvale (1997): I den kvalitativa forskningsintervjun byggs kunskap upp: det rör sig om ett samspel, om ett utbyte av synpunkter mellan två personer som samtalar om ett ämne av gemensamt intresse. ( Kvale, 1997, s.9) Då intervjupersonerna har kunskap gällande kasinoverksamhet samt turismens påverkan i Sundsvall, ansågs intervjuerna svara på syftet i uppsatsen. Datainsamlingen för denna forskning var semi-strukturerade intervjufrågor. De semi-strukturerade frågorna syftar till att svara på det som är väsentligt utifrån uppsatsen syfte och problem. Därför bör spontana frågor undvikas då de leder till spontana svar vilka gör att den röda tråden i svaren minskar. Detta gör att analysen av svaren blir enklare och skarpare (Kvale 1997). Studien av den kvalitativa forskningen är inriktad mot fem delområden: allmänna frågor, frågor om marknadsföring, frågor om kasinoverksamhet, frågor om turism och besökare samt frågor gällande kasinoverksamhetens påverkan på turismen i Sundsvall. De två personerna vilka deltog i intervjuerna var Peter Dennbrink, marknadschef vid Casino Cosmopol i Sundsvall samt Cecilia Enerud, turistbyråchef vid turistbyrån i Sundsvall. 2.2 Intervju Intervjuerna genomfördes vecka 16, , i Sundsvall på respektive intervjupersons arbetsplats. Kvale (1997) menar att genom en tydlig struktur inför intervjun är det viktigt att den intervjuade är införstådd i ämnet innan intervjun äger rum. Innan intervjuerna ägde rum skickades det därför ut ett brev (se bilaga 1) med e-post till intervjupersonerna innehållande syftet med uppsatsen samt en kortare presentation om de fem delområden vilka skall behandlas i intervjun. Det skapades en intervjumall (se bilaga 2 & 3) för respektive intervjudeltagare, detta för att underlätta arbetsprocessen (Lantz 2007). 6

12 Utgångspunkterna i denna intervjumall var de fem delområden vilka behandlas i uppsatsen. Dessa delområden användes som rubriker till de kommande frågorna inom respektive område. På detta sätt ges även möjligheten att ge följdfrågor om svaret på frågan kan ge ett mer riktigt resultat. Varje intervju beräknades ta cirka en timme, dock hade extra tid tillsats. De hjälpmedel som användes under intervjun var diktafon, papper och penna. Kvale (1997) menar att de första minuterna av intervjun är viktiga för den fortsatta utgången av intervjun. Vi försökte därför skapa en fungerande dialog genom att lyssna uppmärksamt samt visa vårt intresse för vad den intervjuade sade, men också uppvisa en styrka i vilka frågor som vi ville att den intervjuade skulle besvara. Vid avslutandet av intervjun var vi också tydliga med att ge ett klart besked på att alla frågor var utredda och att intervjun kunde avslutas. Diskussionen avrundades sedan utan inspelning, för att skapa ett lättsammare avslutande. Intervjufrågorna delades in i olika kategorier, detta för att enklare kunna utläsa de svar undersökningen gett och för att få en mer övergripande beskrivning av svaren (Halvorsen 1992). Den inledande processen med att analysera under intervjun gjordes genom försök att kontrollera tolkningarna av svaren den intervjuade gav. Vidare har meningskoncentrering använts för att analysera. Meningskoncentrering bygger på utvalda citat vilka anses viktiga för uppsatsen. Genom meningskoncentrering blir intervjun lättare att förstå genom att ta bort upprepade svar samt de svar som är oväsentliga för uppsatsen (Kvale 1997). 2.3 Kvantitativ sekundärdata Då registrering är obligatoriskt för att ges inträde vid kasinot väcktes tankarna att få ta del av dessa register, för att svara på uppsatsens syfte om hur kasinots besökare ser ut och var de är bosatta. Efter förfrågningar gällande besöksstatistiken på Casino Cosmopol i Sundsvall i samband med intervjutillfället delade Peter Dennbrink med sig av denna information. Peter skickade via e-post fyra Microsoft Excel filer innehållande alla som besökt kasinot mellan åren 2004 till Även Cecilia tillfrågades om data angående besökarantal och turism som turistbyrån samlat in. Vi fick även här ta del av data vilken kommer att jämföras med statistiken från kasinot och intervjusvaren. För att analysera den insamlade data användes programmet Microsoft Excel. Efter det att allt material sammanställts lades dessa in i tabeller och diagram för att visa de resultat som framkommit. Tillsammans med intervjusvaren låg detta till grund för uppsatsens resultat. Det som analyserades ur dessa sekundärdata var postnummer, besökarantal och kön. För att på smidigaste sätt sammanställa postnummer grupperades dessa i pivottabell med hjälp av prefix. Programmet rangordnar med hjälp av de två första siffrorna i postnumret hur många besök varje postnummer innehåller. Vidare analyserades hur många unika besökare kasinot har, den totala besökskvoten under ett år samt av vilket kön besökaren är av. 7

13 2.4 Sekundärdata Sekundärdata inhämtades också från Mittuniversitetets bibliotek i form av vetenskaplig litteratur samt artiklar från den vetenskapligt granskade databasen LIBRIS. Utifrån dessa sekundärdata har teorin angående ämnet inhämtas samt historisk information om kasinoverksamhet. 2.5 Källkritik I uppsatsen användes teorier vilka ansågs vara relevanta för att svara på uppsatsens syfte och frågeställningar. Alla tryckta källor vilka använts är vetenskapligt granskade. Elektroniska källor vilka använts har granskats så de är uppdaterade och inte missvisande. Granskningen vilken gjorts styrker källornas tillförlitlighet. Vi har inte tagit del av någon svensk forskning angående kasinoverksamhet då denna inte gått att finna. Statistik för åren är raderad på grund av att tidigare lagstiftning vilken endast tillät att spara information i 12 månader, då det inte finns statistik från denna period kan vi endast använda statistik från året 2004 och framåt. Data angående kasinots besökarstatistik innehåller enstaka besökare vilka saknar fullständig information, detta kan leda till missvisande i resultatet. Då dessa ofullständiga data utgör mindre än en procent av det totala, kunde denna felmarginal bortses ifrån. 8

14 3. TEORI I detta avsnitt presenteras vetenskapliga teorier angående attraktionsbegreppet. Dessa teorier är relevanta för att förstå och svara på uppsatsens syfte. 3.1 Vetenskapliga utgångspunkter Då kasinon är viktiga attraktioner för många destinationer var det viktigt att lyfta fram attraktionsbegreppet i uppsatsen. Swarbrooke (1995) menar att attraktioner är den viktigaste komponenten inom det turistiska systemet. Attraktionerna fungerar som motivation för resandet och är kärnan i den turistiska produkten. Utan attraktioner skulle inte behovet av andra tjänster inom turism vara nödvändiga och turismen skulle inte förekomma. Swarbrooke (1995) förklarar att det inte finns en allmänt bestämd definition på vad en attraktion är utan att begreppet skiljer sig mellan olika attraktioner. Enligt Swarbrooke (1995) är en definition för attraktionsbegreppet: A designated permanent resource which is controlled and managed for the enjoyment, amusement, entertainment, and education of the visiting public. (Swarbrooke, 1995, s.3) Översatt till svenska blir definitionen: En angiven varaktig resurs vilken kontrolleras och bedriver verksamhet för nöje, åtnjutande, underhållning och utbildning till den besökande allmänheten. Denna definition passar väl in på kasinoverksamhet i allmänhet och på Casino Cosmopol i Sundsvall, vilka beskriver målsättningen med att kombinera de klassiska kasinospelen med evenemang och underhållning. Enligt Swarbrooke (1995) kan attraktioner vidare förklaras utifrån fyra olika plan, vilket fokuserar på attraktionens utformning: 1. Naturmiljö, exempelvis stränder och berg. 2. Uppbyggda byggnader, strukturer eller platser vilka inte var designade med syftet att attrahera besökare, exempelvis pyramiderna och Kinesiska muren. 3. Uppbyggda byggnader, strukturer eller platser vilka är designade med syftet att attrahera besökare, exempelvis kasinon och nöjesparker. 4. Speciella händelser, exempelvis OS och festivaler. Swarbrooke (1995) delar även in attraktioner i primära och sekundära attraktioner. Primära attraktioner är de huvudsakliga skälen till varför besökare väljer att besöka en destination. Här spenderar besökaren mesta delen av sin tid under vistelsen. Detta beror ofta på att attraktionen kräver långa besök för att kunna ta del av helheten. Sekundära attraktioner är istället de attraktioner som besökaren vistas i på vägen till eller ifrån de primära attraktionerna. De sekundära attraktionerna ger ett tillfälligt avbrott från de primära attraktionerna. Swarbrooke (1995) hävdar att det finns stora skillnader i hur attraktioners upptagningsområde ser ut. Med upptagningsområde menas från hur många 9

15 mil en attraktion kan lyckas attrahera besökare. Ett exempel på attraktioner vilka har ett stort upptagningsområde är Las Vegas och dess kasinon vilka attraherar besökare från alla världsdelar. En attraktions upptagningsområde kan sträcka sig från att vara lokalt, regionalt, nationellt och internationellt utifrån hur stark attraktionskraft en attraktion har. De flesta forskare är eniga om att attraktioner är ett av de grundläggande elementen i utvecklingen av turism. Attraktioner fungerar som huvudanledningen till varför människor väljer att besöka en specifik destination, då de förväntar sig en extraordinär upplevelse vilken attraktion kan ge. I Richards (2002) hävdar Gunn och andra forskare att attraktioner har utfört en dragningskraft på människor genom alla tider. Denna dragningskraft ser inte endast på turisters intressen utan ser även på kvalitet, utveckling och hur attraktionen sköts för att bevara sin dragningskraft (Richards, 2002). MacCannell definierar i Leipers (1990) artikel en attraktion, som en empirisk relation mellan en turist, en plats och en markör. Turister får motivation till att besöka en attraktion genom markören vilken förmedlar information om attraktionen. Platsen för attraktionen är avgörande för hur stor dragningskraft attraktionen skapar på turisten vilken kräver tillfredställelse av besöket på attraktionen. Leiper (1990) definierar vidare, på ett liknande sätt, det turistiska attraktionssystemet utifrån sambandet mellan turisten, kärnan och marknaden. Genom att kombinera de två definitionerna av turistattraktioner kan en bredare och mer generell definition formuleras. En turistattraktion är ett system vilket består av tre komponenter: turisten, kärnan och markören. De olika komponenterna visar vikten av att det finns människor i systemet (turister), minst en central attraktion (kärna) samt tillgänglig information (markören) om attraktionen. En turistattraktion kan bli bestående och framgångsrik när dessa tre komponenter samverkar med varandra. Definitionen är generell och går därför inte att anpassa på alla olika typer av turistattraktioner. Leiper (1990) hävdar att när man väl bestämt sig för att resa, dras turister till specifika attraktioner som kan tillfredställa deras behov. Om relationen överensstämmer mellan attraktionen och turistens behov leder detta till att turisten blir mer tillfredsställda med resan. Lew (1987) hävdar att forskning kring turistattraktioner utgår ifrån tre olika perspektiv, det ideografiska perspektivet, organisations perspektivet och det kognitiva perspektivet. Dessa olika perspektiv förklarar skillnader mellan olika attraktioner och hur dessa kännetecknas. Det ideografiska perspektivet passar in på kasinoverksamhat samt fokuserar på att beskriva den unika identitet vilken kasinoattraktioner skapar. Enligt Pitts och Woodside är specifika attraktioner ofta identifierade med individuella namn på ett konkret plan (Lew, 1987). Den vanligast förekommande attraktionstypologin är att liknande attraktionstyper har ett gemensamt benämnande. Detta fungerar som ett slags kännetecken för attraktionernas unika identitet vilket i sin tur leder till ökat intresse för attraktionen från turisters sida (Lew, 1987). Kasinon har, som det ideografiska perspektivet beskriver, använt sig av att skapa egna unika identiteter vilket åtskiljer kasinon som attraktion ifrån andra attraktioner. Kasinon går under det gemensamma benämnandet `Kasino vilket är ett tydligt kännetecken för turisterna som direkt vet vilken upplevelse kasinoattraktionen erbjuder. Vidare kopplas också begreppet kasino med exklusivitet vilket ytterligare stärker attraktionens dragningskraft. Olika kasinon har sedan ytterligare utvecklat detta, då de olika kasinona i exempelvis Las Vegas är 10

16 inriktade utifrån olika teman. Casino Cosmopol har också använt sig av detta då deras olika kasinon i Sverige erbjuder snarlika upplevelser. Swarbrooke (1995) framhåller attraktioner som den viktigaste faktorn inom det turistiska systemet. Attraktioner förklaras som en verksamhet vilken förser den besökande allmänheten med nöje och underhållning. Attraktioner definieras också utifrån dess utformning vilket utifrån kasinoattraktioner är uppbyggda byggnader vilka är designade för att attrahera besökare. Casino Cosmopol passar väl in på definitionerna Swarbrooke (1995) ger, då upplevelsen besökaren erbjuds består av nöje och underhållning. Casino Cosmopols struktur i Sundsvall är en blandning av punkterna två och tre vilka förklarar attraktioners utformning, då byggnaden är ett gammalt stationshus vilket sedan renoverats för att bedriva kasinoverksamhet och attrahera besökare. I bakgrunden nämner Eadington (1995) att kasinon ofta lokaliseras i historiska och renoverade strukturer och att många av världens kasino återfinns i historiska byggnader som egentligen inte var upprättade för kasinoverksamhet. Detta hänger samman med den exklusiva miljön kasino vill skapa för att stärka attraktionskraften (Reith, 1999). 11

17 4. EMPIRI I detta avsnitt presenteras den empiriska primär - och sekundärdata vilken insamlats och sammanställts. Utifrån dessa data har resultat tagits fram samt analyserats med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna. 4.1 Resultat och analys av sekundärdata Då intervjupersonerna tillfrågades om medverkan i intervjuer ställdes samtidigt en förfrågan om möjligheten att ta del av statistisk data vilken berör besökarantal på kasinot samt turismen i Sundsvall. Detta resulterade senare i att vi fick ta del av data om kasinots samtliga besökare från åren samt data turistbyrån samlat in angående Sundsvalls turism. Besökarantalet från kasinot bifogades i fyra Excel dokument medan data om turismen i Sundsvall överlämnades vid intervjun Besökarantal och unika besökare Det som framgår av förändringen i det totala besökarantalet är att kasinot sedan år 2004 har haft en stadig tillväxt av det totala antalet besök. Denna ökning tyder på att kasinot blivit en viktigare attraktion i Sundsvall. De stora besökarantalen kasinot attraherar, visar att kasinoverksamhet är betydelsefullt för Sundsvalls besöksnäring. Ökningen av besökarantalet anser Peter beror på underhållningen: man kan se ett klart samband mellan underhållningens intåg på kasinot och besökarantalets tillväxt från 2002 Då statistiken mellan åren är raderad på grund av att tidigare lagstiftning vilken endast tillät att spara information i 12 månader, finns ingen statistik från denna period. Den ökning vilken har skett mellan åren visar att detta mycket väl kan överstämma (se tabell 1) med det Peter sagt. Ett argument vilket stärker detta påstående är MacCannell och Leipers (1990) definition av vad en framgångsrik turistattraktion bör innehålla, turisten, kärnan och markören. Genom att kasinot stärkte sin kärnverksamhet med underhållning skapades en starkare markör vilket lockade en bredare publik till kasinot. Tabell 1; Totala besökarantalet År Totalt antal besökare Totalt

18 Kasinots unika antal besökare visar varje enskild person som besökt kasinot. Det unika besökarantalet har ökat genom åren, den största ökningen skedde mellan åren men avtog mellan åren (se tabell 2). Enligt vår mening kan denna ökning vara direkt kopplad till att kasinot satsade mer på underhållning och stärkte attraktionskraften. Avtagandet av unika besök till kasinot mellan åren anser vi vara till en följd av kasinots lokalbegränsningar. Tabell 2; Unika besökare År Unika besökare Totalt Antalet gästnätter i Sundsvall Sett till antalet gästnätter i Sundsvall, visar statistiken på att det har skett en ökning mellan åren (se tabell 3). Denna ökning kan vara ett resultat av att kasinot satsade mer på underhållning vilket i sin tur ledde till att besökare valde att stanna över i Sundsvall. Andra faktorer kan också ligga till grund för denna ökning såsom högkonjunktur samt andra attraktioner. Tabell 3; Gästnätter i Sundsvall År Antal gästnätter Kasinobesökarna utifrån regionalt, nationellt och internationellt perspektiv Då samtliga besökare registreras vid sin visit på kasinot, gick det med hjälp av prefix och pivottabell att kategorisera vilket postnummer varje unik besökare kommer ifrån. Utifrån diagrammen för åren (se bilaga 4) går det att utläsa att postnummerfördelningen över besökarantalet är snarlikt mellan åren. Det går även att utläsa att kasinots besökare främst kommer från postnumren 85 och 86 vilket är Sundsvall och Timrå (se bilaga 5). Peter uppskattar i intervjun följande: 13

19 Sundsvallsbon är den övervägande besökaren tillsammans med Timråbon, vilka utgör cirka 60 %. Det är främst lokala besökare på kasinon i Sverige, 75 % av besökarna bor inom en fem mils radie Utifrån besökarantalet går det att utläsa att mellan % av besökarna kommer ifrån postnummer 85 och 86, och cirka 60 % kommer inom en radie på fem mil från Sundsvall. Dessa uträkningar stärker Peters tes om att besökarna till kasinot kommer från närområdet. De höga besökarantalen från Sundsvall och Timrå tyder på att kasinot har en attraktionskraft vilken främst är lokal. Kasinots upptagningsområde beskriver vi därför som regionalt, då majoriteten av besökarna kommer från Sundsvall och närområdet. Pivottabellen för åren (se bilaga 6) sammanställdes i en tabell (se tabell 4). Denna visar att de besökare vilka återkommer till kasinot är ifrån postnumren vilket är Stockholmsregionen, vilket innefattar alla besökarna från Örebro till Gävle, där postnummer innefattar Sundsvall och Timrå samt alla besökarna från Sandviken till Örnsköldsvik och postnummer vilket är alla besökare från Umeå och resten av norra Sverige. Postnumren har tagits bort då dessa bestod av för få besökare. Tabell 4; Postnummerfördelning Postnummer År Det som går att utläsa av postnummerfördelningen är att postnumren och har varit stabila besökare till kasinot från året 2004, postnumren är de enda vilka uppvisar en negativ trend av kasinobesök. Det intressanta är ökningen av besökare från postnumren Detta kan vara en följd av kasinots koncentrerade marknadsföring i regionen och att kasinot har ett regionalt upptagningsområde. Swarbrooke (1995) beskriver attraktioners förmåga att attrahera besökare utifrån attraktionens upptagningsområde. Till följd av detta resultat anser vi att kasinot har en begränsad attraktionskraft utanför sitt regionala upptagningsområde, vilket kan vara en av förklaringarna till postnumren 10-19, och varken ökar eller minskar avsevärt mycket. Den största skillnaden i kasinobesök från postnumren vilka innefattas i kasinots regionala upptagningsområde. Indelningen av de internationella turisterna, har gjorts utifrån de postnummer vilka inte finns med i den svenska postnummerguiden ( ). Det som kan avläsas i tabell 5 är att de internationella turisterna utgör ett lågt antal av de unika besökarna, cirka 2 %, på kasinot i Sundsvall. Intervjupersonerna beskriver de internationella turisterna till kasinot och Sundsvall följande: De internationella turisterna till Sundsvall står för cirka % 14

20 De internationella besökarna på kasinot utgörs oftast av affärsturister / / annars förekommer det inte internationell turism till kasinot i Sundsvall Intervjupersonernas uppfattning angående de internationella turisterna skiljer sig. Enligt Cecilia på turistbyrån utgör internationell turism % av den totala turismen till Sundsvall varje år. Kasinot anser att de internationella turisterna inte förkommer i större utsträckning, de internationella besöken består främst av affärsturister. En anledning till Sundsvalls kasinos låga internationella besöksantal kan vara det geografiska läget samt att kasinot har sin lågsäsong under sommarmånaderna då Sundsvall har flest besök av internationella turister. Detta kan förklara varför kasinot har en mindre andel internationella besök än vad Sundsvalls stad har. Ytterligare en förklaring är att kasinots internationella besökare, vilka är affärsturister, inte besöker Sundsvall och kasinot med syftet att spela. Om kasinot vill öka det internationella besökarantalet anser vi att mer marknadsföring, vilket stärker markören, bör satsas på i samarbete med Sundsvalls turistbyrå, för att nå utanför Sveriges gränser och därmed attrahera internationella turister. Tabell 5; Kasinots internationella turister År Internationella turister Totalt 5008 Fördelningen mellan män och kvinnor på kasinot förhåller sig jämnt mellan åren Männen representeras av cirka 5-7 % fler unika besök genom åren (se tabell 6). Detta överensstämmer med Peters syn på könsfördelningen: Fördelningen på de besökande är cirka 50 % män och 50 % kvinnor på kasinot Då fördelningen är snarlik mellan könen tyder detta på att kasinot som attraktion utgör en likvärdig attraktionskraft på män och kvinnor. Tabell 6; Fördelning mellan könen Könsfördelning År Män Kvinnor Män % Kvinnor %

21 Åldersfördelningen på kasinot (se tabell 7) är utformad utifrån vilket årtionde besökaren är född. Kasinot har en åldersgräns på 20 år vilket gör att besökare födda på 80-talet inte helt kan representeras. Valet av att dela in besökarna i årtionden grundades på att det ger en mer lättförstålig presentation av data. Tabellen visar att besökare födda under 1950 till 1970-talen utgör den mest representerade gruppen av kasinobesökare. Dessa personer är idag år 2008 i åldrarna 29 till 58 år gamla. Detta överensstämmer med det Peter sagt om kasinobesökaren: huvudmålgruppen för kasinot är 35 år och uppåt, detta ger en egen nisch på nöjet i Sundsvall för en mer mogen publik Vi anser att kasinot hittat den målgrupp de efterstävat, då besöksåldern överensstämmer med det som sagts under intervjun. Ökningen vilken skett för besökarna födda på talet anser vi hör samman med att denna åldersgrupp blir behöriga besökare över åren. Tänkas kan även att denna ökning forstätter, då besökare ur denna åldersgrupp ständigt blir behöriga till att besöka kasinot. Tabell 7; Kasinots målgrupp Besök/Födelseår År Totalt Pitts och Woodside förklarar i Lew (1987) att attraktioner väljer att skapa en egen unik identitet för att öka intresset för attraktionen hos turisten eller besökaren, detta benämner de för det ideografiska perspektivet. Kasinot anser vi har använts sig av detta då deras utbud av nöjen och aktiviteter riktar sig mot en äldre publik. Ett exempel på detta är kasinots whisky och vinotek samt anordnandet av dans på helger. Peter styrker detta utifrån: Nöjet är också inriktat till dessa målgrupper (dans, dansband). Kasinot konkurrerar därför inte mot andra nöjeslokaler i Sundsvall vilka har en yngre målgrupp. Detta medvetna val avspeglas även på de vanligast förekommande besökarnas ålder. Vi anser att kasinots val av målgrupp samt skapandet av en unik identitet varit framgångsrikt då kasinot blivit den självklara attraktionen för dessa besökare i Sundsvall. 16

22 4.2 Resultat och Analys av primärdata Intervjupersonerna vilka deltagit i undersökningen är Peter Dennbrink som är marknadschef sedan två år tillbaka på Casino Cosmopol i Sundsvall. Peters huvudsakliga arbetsuppgifter är marknadsföring, ansvara för kontakten med kasinots samarbetspartners samt regelbunden utveckling av kasinot. Cecilia Enerud, är turistbyråchef i Sundsvall och har jobbat på turistbyrån sedan sju år tillbaka och arbetar med turismutvecklingen i Sundsvall. Intervjuerna ägde rum i Sundsvall på respektive arbetsplats. Intervjufrågorna var grupperade utifrån fem olika delområden vilka bestod av kasino och turismrelaterade frågor Allmänt Cecilia och Peter anser båda att attraktionsutbudet i Sundsvall består av såväl sevärdheter som större evenemang. De attraktioner vilka lockar flest besökare och turister är shopping, Casino Cosmopol och Bergsåkers travbana. Det är framför allt shoppingen i Birsta City och Stenstaden som är de största attraktionerna. Sundsvall anordnar också olika evenemang så som gatufesten och andra konserter vilka är stora publikdragare. Sundsvall är Norrlands huvudstad vad det gäller utbud och shopping, men nöjesdelen blir allt starkare och är snart lika stor. Båda de intervjuade beskriver shoppingen som Sundsvalls viktigaste attraktion för turism och besökare. Den andra största attraktionen i Sundsvall är nöjesutbud i form av kasinot, konserter, gatufesten och travet. De målar upp en bild av Sundsvall som Norrlands huvudstad med det mesta och bästa utbudet av shopping och nöje. Swarbrooke (1995) framhåller attraktioner som ett av de grundläggande elementen för utveckling av turism. Då Sundsvalls attraktionsutbud är mångsidigt resulterar det i gynnsamma förhållanden för turism och besökarverksamhet. Attraktionsutbudet består främst av byggnader uppbyggda med syfte att attrahera turism och besökare som kasinot och travbanan. Sundsvall har även attraktionskraft genom återkommande evenemang och naturmiljö. Detta skapar en stor bredd på de turister och besökare vilka Sundsvall attraherar Marknadsföring Cecilia: Marknadsföringen sker genom turismbyråns egen hemsida vilken man uppdaterar kontinuerligt / / marknadsföringen sker även i lokala medier. Det är främst norrlandsregionen marknadsföringen inriktar sig mot. Det har även skapats ett nätverk vilka arbetar tillsammans för att marknadsföra Sundsvall som Norrlands huvudstad. Enligt Cecilia kan marknadsföringen i Sundsvall bli starkare om olika aktörer i Sundsvall arbetar för en gemensam marknadsföring. Samarbet mellan turistbyrån och kasinot har upprättats då man har satt ihop olika kasinopaket vilket har lett till att en viss del av marknadsföringen görs gemensamt. Peter: Marknadsföring består av mer än bara reklam, det gäller att synas med rätt samarbetes partners exempelvis gatufesten och teater västernorrland. Kasinot lånade ut reklam plats på kasinohuset till teatervästernorrland, utlåningen generade mycket positiv cred till kasinot från kulturkretsar och därmed ökades kasinots acceptans i Sundsvall. / / Viktigt att visa på hur kasinot bidrar till Sundsvalls kommun i form av ett ökat kultur och nöjesutbud. Casino Cosmopol 17

23 i Sundsvall har gemensam marknadsföringsbudget med de andra kasinona i Sverige. Detta resulterar i att Casino Cosmopol i Sundsvall inte når ut i hela Sverige / / vilket leder till att besökaren främst kommer från kringliggande kommuner. Kasinot får inte marknadsföra sig utanför Sverige men kan indirekt via Sundsvall göra detta. Finns stor potential i norrmännen speciellt i Trondheimregionen då kasinoverksamhet i Norge inte förekommer. Vi har startat ett nytt projekt i Sundsvall där det viktigaste aktörerna och turistbyrån ska paketera upplevelser till Sundsvall / / nå ut till privatturisten i Norrland. Andra aktörer i Sundsvall ser kasinot som en viktig attraktion framförallt som ett komplement till shopping då kasinot kan bidra till övernattningar istället för enbart dagsbesök. Kasinot fungerar även som komplement till konserter och andra stora events. Nyckeln till kasinots framgång i Sundsvall har varit att kombinera spelandet med underhållning så som dans, show, föreläsningar och temakvällar. Man kan se ett klart samband mellan underhållningens intåg på kasinot och besökarantalets tillväxt från Vi på kasinot i Sundsvall har även ett vinotek och whiskytek / / vilket har betytt mycket för helhetsupplevelsen. De intervjuade anser båda att marknadsföringen från respektive verksamhet främst riktar sig mot norrlandsregionen. Utfallet av detta blir att besökaren på kasinot och i Sundsvall till största del kommer från kringliggande kommuner, kasinots upptagningsområde kan därför beskrivas som regionalt. Detta tyder på att kasinot inte lockar speciellt många turister utanför det regionala upptagningsområdet. Genom att kasinot och turistbyrån samarbetar med gemensam marknadsföring får kasinot även marknadsföring utanför Sveriges gränser. Detta kan leda till mer turism för Sundsvall då kasinot har potential att attrahera norrmännen då det inte förekommer kasinoverksamhet i Norge. Detta motiverar också att kasinoverksamhet är en betydande attraktion för destinationer. Både Cecilia och Peter framhåller vikten av samarbete mellan Sundsvalls olika attraktioner och att en gemensam marknadsföring resulterar i att stärka Sundsvall som ett varumärke. Genom att stärka Sundsvall som plats med gemensam marknadsföring markör stärks den motivation vilken turisten efterfrågar för att besöka Sundsvall. Genom att de tre komponenterna har ett bra samarbete läggs grunden för ett långvarigt och framgångsrikt attraktionsutbud i Sundsvall. Peter ser kasinots tillväxt i besöksantal från 2002 och framåt som en följd av att man kombinerat spelandet med underhållning. Kasinot har som mål att erbjuda mer än bara spelupplevelser för att tillfredställa alla kasinobesökares behov. Detta kan ses som ett försök att stärka kasinoattraktionen genom att utveckla kärnverksamheten Kasinoverksamhet Cecilia: Det finns en viss kritik riktad mot kasinot från andra näringsidkare i Sundsvall. De anser att det inte går att konkurrera med staten / / då det statligt ägda företaget alltid har pengar att tillhandahålla. Därför är det viktigt att visa att kasinot bidrar till besökarkapital, turistkronan för Sundsvall. Kasinot har varit viktigt för Sundsvall då det gett en större bredd i attraktionsutbudet vilket gynnat turismen och Sundsvallsbon. Sundsvall har många olika kategorier av besökare och huvudattraktionen för många är kasinobesök. Peter: De flesta kasinon bygger på kombinationen med spel och underhållning, det är egentligen bara Sveriges kasinon vilka enbart fokuserat på spel. Ett problem för kasinot i Sundsvall är att de inte har några storspelare vilket de andra kasinona i Sverige har / / besökarna i Sundsvall består av vanliga Svenssons vilka spelar för hundralappar, samtidigt som de andra kasinon har 18

24 gäster vilka spelar för flera hundratusen. Om utökningen av underhållningen kan verkställas skulle kasinot bli ett mer tydligt nöjesalternativ i norrland / / det hade kunnat konkurrera med scenerna i Stockholm. Kasinot i Sundsvalls vision är att bli så stort att det är ett av norrlands självklara resmål. Den största delen av Sundsvalls besökare idag är shoppingturister, kasinot är inte det huvudsakliga syftet med besöket. Av intervjun framgick att en viss kritik riktats mot kasinot ifrån andra näringsidkare i Sundsvall. Detta till följd av att ett statligt ägt företag konkurrerar med andra företag i Sundsvall. Kritiken består i att kasinot har obegränsade resurser då det är statligt finansierat. Cecilia menar att Sundsvall istället skall framhäva vinningen av kasinoverksamhet i form av ökad turism, starkare turistkrona och den stärkta attraktionskraften för Sundsvall. Enligt Cecilia är ett kasinobesök den primära anledningen för många besökare och turister att besöka Sundsvall. Peter hävdar motsatsen, kasinobesöket kombineras ihop med andra aktiviteter och bör därför ses som en sekundär anledning för att besöka staden. Utifrån Swarbrooke (1995) definition av primära och sekundära attraktioner skiljer sig de intervjuades åsikter om kasinots position som attraktion. Om kasinot ska bli den primära attraktionen i Sundsvall anser vi att underhållningen ska utökas ytterligare. Då kasinots totala besökarantal ökat sedan spelet började kombineras med underhållning (se tabell 1), anser vi detta höra samman med att kasinot har stärkt kärnverksamheten vilket lett till en starkare markör. Då storspelare inte förekommer på kasinot i Sundsvall, har resultatet blivit att underhållningen ersatt spelandet för att locka en bredare publik. Genom att ändra kasinots kärnverksamhet har kasinot utifrån Lews (1987) ideografiska perspektiv blivit förknippat med underhållningen istället för spel. Genom fortsatt utveckling av underhållningen anser vi att kasinot kommer att bli den primära attraktionen i Sundsvall Turism och besökare Cecilia: Sundsvall är norrlands huvudstad gällande besöksnäring. Geografiskt sett kommer de flesta turister från västerbotten / / södra Sverige är på väg uppåt enligt en undersökning vilken gjordes sommaren Av de internationella turister som besöker Sundsvall är majoriteten Tyskar och Norrmän men Medelhavsländerna börjar även de att hitta upp. Av alla turister som årligen besöker Sundsvall är 10-20% internationella / / dock har de finska turisterna minskat sedan båtförbindelserna lades ner. Statistik gjord av turistbyrån mellan juni och augusti 2007 över vilka som besöker staden visar det på att 56 % är förstagångsbesökare och 44 % är återkommande turister till Sundsvall / / största besökarantalet kommer från Norrland och Gävleregionen. Gästundersökningen visar att genomsnittsturisten kommer från Umeå, är 48 år gammal och är familj utan barn. Peter: Sundsvallsbon är den övervägande besökaren tillsammans med Timråbon / / vilka utgör cirka 60 %. Det är främst lokala besökare på kasinon i Sverige, 75 % av besökarna bor inom en fem mils radie. De internationella besökarna på kasinot utgörs oftast av affärsturister vars syfte med besöket är att besöka restaurangen / / annars förekommer det inte internationell turism till kasinot i Sundsvall. Huvudmålgruppen för kasinot är 35 år och uppåt, detta ger en egen nisch på nöjet i Sundsvall för en mer mogen publik, fördelningen på de besökande är cirka 50 % män och 50 % kvinnor på kasinot. Nöjet är också inriktat till dessa målgrupper (dans, dansband). Kasinot konkurrerar därför inte mot andra nöjeslokaler i Sundsvall vilka har en yngre målgrupp. Kasinot 19