Framtagande av handledarmanual för omhändertagande av nyanställd tandläkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtagande av handledarmanual för omhändertagande av nyanställd tandläkare"

Transkript

1 Framtagande av handledarmanual för omhändertagande av nyanställd tandläkare Författare: Christina Hassel Gustafsson, tandläkare Folktandvården Bråten, Mariestad Projektredovisning 2005:3 Handledare: Anna-Lena Östberg, tandläkare, Odont Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg

2

3 Sammanfattning Hösten 2003 genomfördes en första handledarutbildning för tandläkare i Skaraborg. Anledningen till att denna utbildning genomfördes är att nyexaminerad tandläkare idag har en relativt begränsad klinisk erfarenhet. Socialstyrelsen har i en översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande dragit slutsatsen att dessa bör arbeta under organiserad handledning under sitt första år i klinisk verksamhet. Syftet med det aktuella projektet var att ta fram en handledarmanual som stöd och hjälp vid omhändertagande av nyexaminerad tandläkare. Arbetet resulterade i 2 stycken manualpärmar, en för handledaren och en för den nyexaminerade. Pärmarna ska: - Ge stöd, likriktning, struktur och pedagogisk vägledning till respektive klinik och handledare i Folktandvården Skaraborg vid introduktion av nyexaminerad tandläkare. Dessutom kan valda delar användas i handledning av tandläkare med utländsk examen eller kollega med längre yrkeserfarenhet. - Öka förutsättningarna för den nyanställde att genom tydliga, nedskrivna mål, och individuell utvecklingsplan, bli kvalitetsmedveten och känna trygghet, och därigenom kunna ge patienten ett gott omhändertagande. - Genom strukturerad uppföljning och utvärdering förvissa sig om att den nya tandläkaren fått en god introduktion och praktiska kunskaper i odontologins olika discipliner. - Samla de kravbeskrivningar och riktlinjer som utarbetats för Folktandvården i Skaraborg, samt olika behandlingsförslag för rutinarbeten. Det praktiska arbetet med att ta fram manualpärmarna har skett i samarbete med Ewa Helsinger Kallryd, som utöver sin klinikchefstjänst på Folktandvården Skultorp även har funktion som studierektor för Folktandvården Skaraborg. Hon är tillsammans med Per Backman, personalchef, Jörgen Persson, primärvårdsområdeschef tandvård Mariestad, Kjell Pettersson, sekreterare/läkarutbildning/rekrytering och Kennet Svensson, primärvårdsområdeschef tandvård Skövde, en av de ansvariga för rekryteringen av tandläkare till Skaraborg. Pärmarna har även utarbetats i samråd med de tandläkare som gick handledarutbildningen under höstterminen 2003 och vårterminen Pärmarna planeras att helt färdigställas under våren 2005.

4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 Handledning...1 Kvalitet...2 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 METOD... 4 PROJEKTET GENOMFÖRDES I 3 DELAR Del 1. - Litteraturstudier...4 Del 2. - Intervju av handledarkollegor...4 Del 3. - Diskussion med studierektor för Folktandvården Skaraborg...4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 6 KONKLUSION... 7 REFERENSLISTA... 8 Bilaga: Innehållsförteckning i pärmar

6 Bakgrund I tandvårdslagen från 1985 står skrivet att: Tandvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god tandvård. Det innebär att den skall vara av god kvalitet och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. Vidare skall tandvård tillgodose patientens trygghet i vården och behandlingen, vara lättillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och främja goda kontakter mellan patienten och tandvårdspersonalen (1). Under hösten 2003 genomfördes en handledarutbildning i Skaraborg för omhändertagande av nyexaminerad tandläkare. Kursen leddes av en psykolog och omfattade 5 hela kursdagar. Anledningen till att denna utbildning genomfördes är att nyexaminerade tandläkare idag har en relativt begränsad klinisk erfarenhet. Tandläkarutbildningen är 5-årig, och man får sin legitimation direkt vid avslutad grundutbildning. Åren ingick i utbildningen 1 AT- (allmäntjänst) år då både den kliniska och pedagogiska färdigheten tränades upp. Därefter fick man, efter godkänt AT-prov sin legitimation. Största skälet till varför AT-tjänstgöringen upphörde var att det i mitten på 90-talet fanns ett överskott av tandläkare vilket gjorde att det blev svårt att förse AT-tandläkarna med tillräckligt antal patienter. Före 1984 var utbildningen som idag 5-årig, och man hade sin kliniska träning på skolan. Av samma anledning som att handledarutbildningen genomfördes, gjorde Socialstyrelsen 2003 en översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande. Studien publicerades i augusti 2004 (9). Syftet med studien var att visa hur nyexaminerade uppfattar sin kompetens, hur arbetsledarna uppfattar kompetensen, och om de nyexaminerade eventuellt arbetar utan andra tandläkare i sin närhet. Resultatet visade att endast en mindre del av tandläkarna erbjudits ett traineeprogram, och att de flesta fått informell handledning i varierande omfattning. De nyexaminerade löste i första hand uppkomna problem genom att ta råd från en mer erfaren kollega. De nyexaminerade ansåg att orsaken till problemen främst var bristande erfarenhet. Denna studie visade tydligt behovet av handledning, för att under en bestämd tid strukturerat och planerat handleda den nyexaminerade att utveckla ett synsätt som överensstämmer med klinikens och Folktandvårdens synsätt om bl.a. patientomhändertagande, teamsamverkan, professionellt förhållningssätt, kvalitetsnivå, med mera. Handledning Det finns ingen tydlig definition av vad handledning innebär. För en närmare tolkning är man hänvisad till såväl allmänt språkbruk som pedagogisk facklitteratur (4). Nationalencyklopedin har exempelvis följande beskrivning: Typ av praktiskpedagogiskt stöd som ges kontinuerligt under utbildning eller praktik. Inom vissa människovårdande yrken med teoretisk grundutbildning används särskilda handledare som stöd för att bevara och vidareutveckla yrkeskunnandet. Syftet med handledning är att underlätta och öka förmågan att ge god behandling, att ha en stödjande funktion i svåra och krävande situationer och vid etiska dilemman samt att motverka stress. Handledning är inriktad på professionella metoder och processer i arbetet och ges i 1

7 grupp eller individuellt. En annan form är handledning av studerande i grundutbildningen under praktikperioder, där syftet är att föra en blivande kollega in i den praktiska yrkesutövningen (4). Grundläggande är att handledaren inte har någon traditionell lärarroll. Handledaren skall hjälpa den nyutbildade med att utveckla sin yrkesroll både i fråga om kunskaper, färdigheter och yrkesidentitet. Detta innebär att handledaren måste hålla sig uppdaterad med både praktiska och teoretiska kunskaper vilket bör kännas stimulerande. Handledningen syftar till att komplettera den kunskapsbas som den nyutbildade redan har, med färdighetsträning och att integrera teori och praktik, i samsyn med ett kvalitetstänkande för både barn- och vuxentandvård, och den kravspecifikation som finns angiven för barn- och ungdomstandvård i Folktandvården Skaraborg. Kvalitet Kvalitet är ett begrepp som används för att beskriva egenskaper hos en företeelse, t.ex. en tjänst. Enligt internationell standard definieras kvalitetsbegreppet som: Alla sammantagna egenskaper hos ett objekt eller en företeelse som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade och underförstådda behov (2). Den kliniska kvaliteten och/eller det yrkesmässiga utförandet bedöms efter vissa angivna kriterier. Kvalitetskriterier kan bland annat tas fram och fastställas i samband med consensuskonferenser. Om consensusgruppen är sammansatt av ett representativt urval av professionen, kan consensusuttalandet ses som en accepterad riktlinje, the state of art. Kvalitet i vården innebär en korrekt användning av kunskap, undvikande av risker och en säkrad patienttillfredsställelse. Ansvaret för kvalitetsarbete vilar på den egna arbetsenheten. Egen kontroll är alltså basen för allt kvalitetsarbete. Detta kräver dels en målformulering och dels en systematisk uppföljning av verksamheten. De uppsatta målen bör vara konkreta och kända för alla som deltar i arbetet. Helhetsperspektiv är en förutsättning för ett effektivt kvalitetsarbete. Begreppet kvalitet när det gäller tandvård innefattar även pedagogiska, psykologiska, biologiska och farmakologiska värderingar. Vid kvalitetsarbete bör man sträva efter att göra rätt från början, ett s.k. nollfelstänkande. Kvalitet kostar egentligen ingenting. Det är icke-kvaliteten som kostar, t.ex. i form av omgörningar när det gäller tandvård (3). Sammantaget finns det ett stort behov av att strukturera handledningen av nyexaminerade tandläkare i Skaraborg för att få en god kvalitet i den givna vården. 2

8 Syfte Syftet med detta projekt var att ta fram en handledarmanual för omhändertagande av nyexaminerad eller nyanställd tandläkare inom Folktandvården, Skaraborg. Frågeställningar 1. Hur ska handledaren dokumentera vilken klinisk erfarenhet den nyanställde kollegan har vid handledningens början? 2. Hur ska handledaren på ett konkret sätt dokumentera att den nyanställde arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och följer den kravspecifikation för barnoch ungdomstandvård som finns nedskriven för Folktandvården i Skaraborg i Västra Götalandsregionen? 3. Vilka mål bör den nyanställde ha uppnått efter handledningens slut? 4. Vad kan vi kan garantera den nyanställde i form av auskultationer inom specialisttandvården? 5. Hur lång ska handledningsperioden vara? 6. Hur ska handledningsperioden avslutas? 3

9 Metod Projektet genomfördes i 3 delar. Del 1. - Litteraturstudier Som en förberedelse inför projektet valdes en del litteratur ut för genomläsning. Litteraturstudierna har bestått av - Vetenskapliga artiklar om bl.a. självevaluering av behandling. (8) - Olika böcker om handledning. (6,7) - Böcker om kvalitet i allmänhet, och kvalitet och kvalitetsindikatorer inom tandvård. (2,3) - Utbildningshandboken, utgiven av Svenska Läkaresällskapets utbildningskommitté (5) - Handledarpärmen som användes när AT fanns inom tandläkarutbildningen. (10) - Socialstyrelsens rapport om nyexaminerades kompetens och yrkeskunnande. (9) Del 2. - Intervju av handledarkollegor Här användes ett i förväg uppgjort frågeformulär med frågor som rörde handledarnas tidigare erfarenhet av handledning, och deras tankar om hur en handledning kan komma att genomföras. Del 3. - Diskussion med studierektor för Folktandvården Skaraborg Studierektor Ewa Helsinger Kallryd intervjuades om sina tankar angående ovanstående frågeställningar. Ett samarbete inleddes med det praktiska framtagandet av manualen. 4

10 Resultat Litteraturstudier och intervjuer gav följande resultat som bör beaktas vid handledarmanualens utformning. 1. Ett individuellt utvecklingsschema bör utformas för den nyanställde tandläkaren vid handledningens början. Ett formulär bör finnas där man vid handledningens början går igenom och skriver ner den nyutbildades kliniska erfarenhet från utbildningen. Här antecknas också upplevda svårigheter och den nyutbildades särskilda önskemål. I den individuella utvecklingsplanen ingår då att i möjligaste mån täcka in så stor bredd på patientverksamheten som möjligt. 2. Kvalitetsmålen finns klart definierade i form av en nedskriven kravspecifikation för barn och ungdomstandvård i Västra Götalandsregionen. För vuxentandvård finns inget kvalitetsdokument nedskrivet, utan denna bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. I handledningen ingår att dokumentera att den nyutbildade arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta sker genom terapidiskussioner, men kan även rent kliniskt exempelvis göras genom att handledaren tillsammans med den nyexaminerade genomför patientbehandlingar, där handledaren är behandlaren och den nyexaminerade assisterar, och eventuellt vid ett annat tillfälle växlar roller. Det är nyttigt även för handledaren, som då tvingas hålla sig uppdaterad med nya behandlingsmetoder och att de olika momenten genomförs på rätt sätt. Detta kan göras med jämna intervall och innebär att båda parter blir föremål för personlig granskning. Med en sådan modell kan man efter behandlingen, när patienten gått ut ur behandlingsrummet ha tid avsatt för att gemensamt diskutera behandlingen som helhet, med både kliniskt och patientomhändertagandeperspektiv. Om sådana här gemensamma behandlingar kommer att genomföras under handledningen bör den nyexaminerade informeras om det innan handledningen inleds. Det framkommer i mina intervjuer av handledarkollegor att detta ses som en god pedagogisk modell. 3. I handledningen bör ingå en utvärdering av handledningen. Vikten av en nedskriven utvärdering framkommer i Tveitens bok om yrkesmässig handledning (6). En färdig utvärderingsmall bör tas fram för ändamålet så att alla handledare gör en likartad utvärdering. Detta bör ske dels under handledningen, och efter avslutad handledning. Då går man igenom vad som varit positivt/negativt och om man har uppnått de mål och förväntningar man hade innan handledningen startade. Denna utvärdering bör göras gemensamt mellan handledare nyutbildad. Eventuellt kan även andra ur personalgruppen vara med, t.ex. assisterande tandsköterska och/eller klinikchef. Det är viktigt att den nyutbildade ser sitt eget ansvar för att göra handledningstiden så bra som möjligt. Vilka mål man har satt upp görs individuellt och bör vara grundade på vilken klinisk erfarenhet den nyutbildade hade vid handledningens början. 5

11 4. Vid diskussion med studierektor framkom att ett rullande auskultationsschema ska upprättas där det ges möjlighet att auskultera på de olika specialistavdelningarna. Det ska alltså finnas regelbundet återkommande möjligheter att auskultera på en viss klinik. Under 1 år ska den nyexaminerade ha hunnit med alla sina auskultationer. 5. Handledningstiden bör troligtvis i normalfallet sträcka sig över ett år. Detta är grundat på att den tidigare AT-utbildningen varade under 1 år, samt Socialstyrelsens utredning (9). 6. Tveiten påpekar i sin bok att lika viktig som den utförliga diskussionen är i handledningsperiodens början, lika viktigt är att handledningsuppdraget får ett konkret slut (6). Då summerar man och avslutar den speciella relationen mellan handledare och handledd, även om den handledde i många fall kommer att arbeta kvar på samma klinik. Diskussion Det är viktigt att handledning sker med en genomtänkt och strukturerad modell som också fungerar som ett kvalitetsinstrument för Folktandvården i Skaraborg. En strukturerad handledning behövs för att handledaren ska känna att den nyexaminerade utvecklas oavsett om den handledde kräver mycket eller lite handledning. Den valda metoden innebar att efter inhämtande av information från litteraturen om hur handledning bör genomföras, diskutera med olika personer med anknytning till ämnet. Kanske kunde ytterligare några handledare ha intervjuats, men det gavs en möjlighet att gå igenom råmaterialet i manualen tillsammans med de övriga deltagarna från handledarutbildningen. Vid detta tillfälle deltog studierektor Ewa Helsinger Kallryd och författaren till denna rapport. Det har tidigare inom tandvården i Skaraborg inte funnits någon strukturerad handledning av nyanställd tandläkare. Behovet av detta har tydligare visat sig sedan AT-tjänstgöringen upphörde här i Sverige (9). På senare år har brist uppstått på tandläkare. Detta har medfört att en aktiv rekryteringskampanj har förts utomlands vilket har resulterat i att ett antal tandläkare med utländsk examen har anställts. Dessa nya kolleger kräver också handledning då den kliniska erfarenheten, synsätt på vård, kvalitetsnivå och lagstiftning skiljer sig mellan olika länder. Med ett auskultationsschema ges ju även kollegan med utländsk examen en inblick i de olika specialiteterna. Genom att en nyanställd kollega arbetar under strukturerad handledning blir det möjligt att från klinikledningens och handledarens sida kunna bedöma det professionella omhändertagandet av patient hos den nyanställde. Att långt efter ta upp upptäckta problem är ju givetvis mycket svårare, än att lösa problemen direkt när de uppstår, och omvänt, ur den handleddes perspektiv ha möjlighet att diskutera terapi eller uppkommen frågeställning med en kollega direkt när den uppkommer, utan att känna att 6

12 man stör. Detta minskar självfallet också risken för patienten att inte bli behandlad enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Lauvås och Handal påpekar i sin bok att någon form av kvalitetsstyrning är en nödvändig del av handledningen. Det innebär att man redogör för hur arbetet är organiserat, vilka kortsiktiga och långsiktiga planer man arbetar efter och vilka intentioner som ligger bakom det man gör. Lauvås och Handal skriver också att den handledde blir mycket tryggare om man från början fått klart för sig vilka krav som ställs på arbetet och vilka formella och informella regler som gäller (7). Att till exempel från början ha helt klart för sig vad den nyexaminerade har för klinisk erfarenhet vid handledningens början ger också en trygghet för den nyexaminerade att inte känna någon press att försöka leva upp till någon med större erfarenhet än han/hon faktiskt har. Förhoppningen är att den nyanställde med en väl presenterad och beskriven handledning ska uppleva det som positivt, engagerande och välkomnande, och inte som ett övervakningssystem. Handledningsperiodens längd kan självfallet variera. Den får styras utifrån den kliniska erfarenheten, men kan även förkortas eller förlängas under handledningens gång. Det får dock inte vara någon otydlighet i när handledningen avslutas utan detta ska vara klart uttalat och nedskrivet. Förhoppningsvis råder det mellan övriga kolleger på kliniken en öppen och god stämning där man bemöter varandra med respekt. Det är den bilden vi vill förmedla till den nya kollegan - styrkan av att man är flera med olika kompetens och erfarenhet, och att man ber om råd och hjälp när man känner att man behöver det. Konklusion Den här studien lägger en god grund för innehållet i den manual som projektet syftade till. Innehållsförteckning i pärmarna visas i Bilaga 1. Manualen kommer att vara i form av 2 pärmar: en för handledaren, och en för den nyexaminerade. Eventuellt kommer ett intyg om genomgången handledning och vad den inneburit att delas ut när handledningen avslutas. Att erbjuda en nyexaminerad kollega handledning med individuell utvecklingsplan och auskultationsmöjlighet på flera specialistkliniker borde dessutom vara attraktivt ur rekryteringssynpunkt. Den aktiva rekryteringen har gjort att Skaraborg har fått ett antal nya tandläkare anställda. Detta behövs då pensionsavgången de närmaste åren är höga. Det är viktigt att de nya kollegerna blir omhändertagna på bästa sätt. 7

13 Referenslista 1. SFS 1985:125 Tandvårdslag. 2. SOSFS 1996:24 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. 3. Kvalitetsindikatorer inom barn- och ungdomstandvården. Jönköping, Odontologiska institutionen, Nationalencyklopedin. Bra Böckers förlag, Multimedia Utbildningshandboken. Svenska Läkaresällskapets utbildningskommitté i samarbete mellan Svenska Läkaresällskapet och Svenska Läkarförbundet. Stockholm Tveiten, S. Yrkesmässig handledning - mer än ord. Lund: Studentlitteratur, Lauvås, P. Handal,G. Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur, Watson, D. A unique manual for self-assessment by dental practitioners. Quintessence, 2003; 67, Socialstyrelsens översyn av nyexaminerade tandläkares kompetens och yrkeskunnande, Stockholm: Socialstyrelsen, Handledarpärm för utbildning av AT-handledare för tandläkare. Använd

14 Bilaga A B Inledning Introduktion Checklista CD Introduktionsprogram för nyanställda E F G H IJ K L Genomgång av klinisk erfarenhet Individuell utvecklingsplan Uppföljningsdokument Pedagogisk vägledning och planeringsunderlag vid olika behandlingar Primärvården Skaraborgs introduktionsdag Obligatorisk auskultation Riktlinjer utarbetade inom FTV i Skaraborg Adresser, telefonnummer M Försäkringskassans regler 65+ N O Tandvård i Västra Götalandsregionen Prislista tandvård, VG-region, kommentarer, prisexempel PQ Intyg Handledarledd introduktion i FTV, Skaraborg R Övrigt S TU VX YZ

15 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng

Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng Dnr G 2016/146 Utbildningsplan för Programmet för kompletterande utbildning för tandläkare med examen från länder utanför EU/EES/Schweiz 60 högskolepoäng Complementary Programme for Dentists with a dental

Läs mer

Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU. PLANERINGSGUIDE VFU Reviderad: 2014-10-02

Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU. PLANERINGSGUIDE VFU Reviderad: 2014-10-02 Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU PLANERINGSGUIDE VFU Innehållsförteckning Sid 1) Inledning 3 2) Guide för kort VFU/fältstudier 4 Syfte Planering Introduktion Innehåll

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004

Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Vad är tillåtet? Barntandvårdsdagar 2004 Agneta Ekman agneta.ekman@socialstyrelsen.se Tandvårdslagen (1985:125) 3 Tandvården skall bedrivas så att den uppfyller kravet på en god tandvård. Detta innebär

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

PLANERINGSGUIDE FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

PLANERINGSGUIDE FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Huvudhandledarna medellånga utbildningar VG Primärvård Göteborg PLANERINGSGUIDE FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING 2010-04-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Kort VFU/fältstudier... 4 Planering...

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik Kurskod: 1BA033 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan 7 070-214 33

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi

STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi 2013-01-28 STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi Kurskod: 1BA039 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för läkare med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för läkare utbildade

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2010-03-12 Fastställd av Styrelsen för utbildning

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 15 oktober 2014 20 maj 2015 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.

Mätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %. ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå

Sjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 3 (1 hp), ht 2014 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Socialstyrelsens allmänna råd

Socialstyrelsens allmänna råd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom socialtjänsten, förvaltningschefer Nr 10/2011 December 2011 Huvudmän för yrkesmässigt bedrivna enskilda verksamheter inom socialtjänsten

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02 Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Umeå FH 2009-12-02 Aktuella förutsättningar år 1 2010 Fokus Grundkartläggning på brukarnivåintervjuer, reflektionsgrupper Identifiering behov

Läs mer

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.

ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio. ST i Östergötland En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) www.lio.se/st Studierektorskansliet arbetar landstingsövergripande med läkares

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD KOMPETENS HOS MEDARBETARE PÅ STERILTEKNISK ENHET Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2013 Författare: Cecilia Söderberg Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-3372-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Hälsoinformatik Health Informatics Hälsoinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin med grund

Läs mer

Agenda. Kunskapsprov för utländska farmaceuter. Kompletteringsutbildningar för utländska farmaceuter. Apotekarprogrammet i förändring

Agenda. Kunskapsprov för utländska farmaceuter. Kompletteringsutbildningar för utländska farmaceuter. Apotekarprogrammet i förändring Agenda Kunskapsprov för utländska farmaceuter Kompletteringsutbildningar för utländska farmaceuter Apotekarprogrammet i förändring Farmaceutiska fakulteten Kompletteringsutbildningar för utländska farmaceuter

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet Språket i vårdenv och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet Inför r Din kommande profession Ställs krav & förväntningar på Dej från Patienter Kollegor Andra vårdgivare

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen

Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom

Läs mer

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nya bestämmelser om läkarnas ST Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2016-12-16 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Hur sammanställer och räknar

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Nytt i nynya ST (2015:8)

Nytt i nynya ST (2015:8) Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2016-03-22 Dnr SU FV-3.2.5-1978- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod.

3. Det är önskvärt om det kan bildas en grupp av ST-läkare som gör kurs och vetenskapligt arbete under samma tidsperiod. REGLE R FÖR VETEN S K A P L I G T ARBETE OCH KVALITET S A R B E T E FÖR ST- UTBILDNING I PSY K I AT R I OCH BARN- OCH UNGDO M S P S Y K I A T R I, ÖREB R O LÄNS LANDSTING, beslutad i psykiatrins ledningsgrupp

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik

Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik Specialistkurs Utbildning i personalhandledning och konsultationsmetodik för yrkesverksamma legitimerade psykologer motsvarande 15 hp 16 september 2015 20 maj 2016 Innehåll Psykologer har genom sin gedigna

Läs mer

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige 6.Tandvårdsutbildningar i Sverige Hans Sundberg och Susanna Axelsson Tandläkarutbildningen fram till 1964 Redan 1699 hade tandläkarutbildning påbörjats vid College de Saint Come i Paris. I examensdiplomet

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård

Lärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas såväl i vardagsliv som i utbildning och arbetsliv.

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Handledarutbildning - med inriktning mot arbete med familjehem och kontaktfamiljer 15 högskolepoäng, Ht 2015 Vt 2016

Handledarutbildning - med inriktning mot arbete med familjehem och kontaktfamiljer 15 högskolepoäng, Ht 2015 Vt 2016 Uppdragsutbildningsenheten anordnar uppdragsutbildning i Handledarutbildning - med inriktning mot arbete med familjehem och kontaktfamiljer 15 högskolepoäng, Ht 2015 Vt 2016 Handledarutbildning - med inriktning

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska

Läs mer

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Underlag 1 (5) Datum Rikspolisstyrelsen 2012-09-20 HR-avdelningen Diarienr (åberopas vid korresp) HR-704-317/11 Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Bakgrund

Läs mer

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008

sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 sfkbt:s policydokument i utbildningsfrågor 2008 Grundutbildning i kognitiv och beteendeinriktad terapi (KBT) En av föreningens viktigaste uppgifter är att: - främja forskning, utbildning och behandling

Läs mer