Novation eller språkkontakt? Några älvdalska språkdrag i historisk belysning

Transkript

1 Novation eller språkkontakt? Några älvdalska språkdrag i historisk belysning Språkkontakt av tredje graden DAG, Göteborg, 12/ Henrik Rosenkvist

2 Disposition Inledning. En bakgrund till forskningen om älvdalskans syntax. Älvdalskans status: språk eller dialekt? Tre förklaringar till skillnader mellan dialekter/varieteter och standardspråk: arkaism novation språkkontakt Några arkaismer Några novationer Ett tveksamt fall: negationsharmoni Avslutande diskussion 2

3 Inledning forskningsbakgrund en enkel början: Rosenkvist (1994). C-uppsats om älvdalsk syntax. Svensk dialektsyntax (SveDiaSyn). VR, Transkribering av omkring 150 dialektinspelningar från SweDia2000. Scandinavian Dialect Syntax (ScanDiaSyn) & Nordic Centre of Excellence in Microcomparative Syntax (NORMS) Nordiska paraplyprojekt. 10 forskargrupper i fem länder. Nordic Dialect Corpus (NorDiaCorp) Enkätstudier i hela Sverige (ungefär 50 orter). Nordic Collaboration on Language Variation Studies (N CLAV). NordForsk, Germanic Referential Null Subjects (GReNS). RJ, Enkätundersökningar i Kiel, Zürich, Freiburg och Älvdalen. Estlandssvenskans språkstruktur (ESST). VR, Svensk negationssyntax (SveNeg). RJ,

4 ScanDiaSyn, stormöte i Älvdalen (Gessi),

5 Inledning forskningsbakgrund Några resultat Nordic Dialect Corpus: Nordic Atlas of Language Structures: Studies in Övdalian Morphology and Syntax (Linguistik Aktuell 221). Open access: + stort internationellt intresse för älvdalska 5

6 Inledning forskningsbakgrund Kap. 1. Piotr Garbacz & Janne Bondi Johannessen: Övdalian from 1909 to 2009 del 1: presentation av klassisk och traditionell älvdalsk morfosyntax del 2: presentation av nutida älvdalsk morfosyntax. Material: älvdalsk korpus och nutida undersökningar och publikationer. del 3: jämförelser. 6

7 Piotr Garbacz & Janne Bondi Johannessen: Övdalian from 1909 to 2009, sid. 41 Av 11 syntaktiska drag i äldre älvdalska finns (minst) 9 kvar i dagens älvdalska. Av dessa 9 drag sägs 6 vara unika för älvdalska (och ev. andra Ovansiljanmål). 7

8 Älvdalskans status: språk eller dialekt? sedan 1984 har Ulum Dalska kämpat för ett erkännande av älvdalskan inga dialekter undersöktes av minoritetsspråkskommittén. SOU 1997:192 (utredning om Europarådets konven<on om regionala språk och minoritetsspråk), sid. 94: Som exempel på folkmål kan nämnas älvdalsmål, gutniska och skånska. En invändning mot aw Xllämpa konvenxonen på folkmålen är aw det är tveksamt om de kan anses som språk. Den allmänna uppfawningen [sic] är nog snarare aw de är dialekter [...] EW annat skäl mot aw Xllämpa konvenxonen på folkmålen är aw det är ew fåtal personer som använder dem som siw dagliga uwrycksmedel. Det vikxgaste argumentet mot aw Xllämpa konvenxonens bestämmelser på folkmålen är dock enligt vår uppfawning, aw en sådan Xllämpning skulle rimma illa med konvenxonens sy]e. Som vi angew i kapitel två är ew av konvenxonens övergripande sy]en aw stärka landsdels- eller minoritetsspråkens Dessa argument ställning i det offentliga livet, såsom i domstolar, hos myndigheter, i näringslivet m.m. Det finns enligt vår uppfawning inte någon anledning aw återkommer fortfarande närhelst regeringen yttrar sig om älvdalska. stödja de gamla och lokalt färgade uwrycksformer som folkmålen är, genom en ökad användning av dem i offentliga sammanhang. Vi tror inte heller aw en sådan användning av folkmålen i det offentliga livet skulle stödja folkmålens bevarande. 8

9 Älvdalskans status: språk eller dialekt? tre riksdagsmotioner har lämnats in om älvdalskans status (2006, 2009, 2015) Europarådets expertkommitté har fem gånger uppmanat Sverige att se över älvdalskans status (2003, 2006, 2009, 2011, 2015) många nationella och internationella språkvetare anser att älvdalska är ett språk en SIL-ansökan om egen älvdalsk språkkod, undertecknad av 10 språkvetare, har lämnats in Den kritiseras av ISOF/Anna Westerberg. älvdalska motarbetas/ignoreras lokalt, regionalt och nationellt, trots en växande opinion. 9

10 Arkaism, novation och språkkontakt Skillnader mellan dialekter/varieteter förklaras i regel på tre olika sätt. varietet standardspråk varietet standardspråk varietet standardspråk fornspråk - fornspråk - fornspråk arkaism novation språkkontakt 10

11 Arkaism, novation och språkkontakt om estlandssvenska: Tiberg (1962:99). Bland pronomina märker man snart typen många båt = mycket båtar = många båtar (Danell 282). Typen är direkt präglad på [ ] estniska förebilder. Men: älvdalska mikkler, mikkel = många (Steensland 2010:135). Två parallella notationer i estlandssvenska och älvdalska, eller ett gemensamt fornsvenskt ursprung? Söderwall II:1, sid. 67: mykil 3 = mången Om ett ord/en betydelse som finns i två varieteter kan beläggas i ett gemensamt fornspråk, bör nollhypotesen vara att det är en arkaism. Likheter mellan till exempel estlandssvenska och älvdalska bör således i första hand ses som arkaismer. 11

12 Några älvdalska arkaismer fonologi: fornsvensk stavelselängd nevå hand däl trygg sitt sitt s itt sett morfologi: bevarat tregenussystem ien bil an biln įe låðå ǫ låðån iet buärd eð buärdeð syntax: inget ha-bortfall snjäst ig (*ar) kumið dai tter. ( så snart som jag har kommit dit ) (möjlighet till) fornsvensk bisatsordföljd Eð ir biln so an will sakt åvå. ( Det är bilen som han faktiskt vill ha. ) 12

13 Några novationer (i Ovansiljan/Älvdalen?) fonologi: vr > rw rwak vrak rwaiða vrida rwiðu krans morfologi: vokativt kasus (Levander 1909, Steensland 2015) Lasse > Lass Grita > Grit tytta > tytt faðer > fað syntax: hjälpverbet edde (að) (Rosenkvist 2014) Um du edd að molað stugų edd eð að gaið littera yr aut on. Om du hade målat stugan hade det gått lättare att hyra ut den. referentiell subjektsutelämning (Rosenkvist 2010) Witið ulum fårå nų. (Ni vet att vi ska resa nu.) 13

14 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Fallstudie 1: negationsharmoni (Rosenkvist 2014, i tryck) Vi såg inte ingenting. ( Vi såg någonting ) We didn t see nothing. ( Vi såg inte någonting ) NEGATIONSHARMONI Negative concord, sometimes also called double negation or multiple negation, involves instances where two or more negative morphemes co-occur and effect an overall negative reading in a clause, without logically cancelling each other out. (Anderwald 2005:113) Roughly, we talk about negative concord in situations where negation is interpreted just once although it seems to be expressed more than once in the clause.(giannakidou 2006:328f). 14

15 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Negationsharmoni (NH) tycks inte finnas i fornsvenska (Lars-Olof Delsing pc, David Håkansson pc). Det finns ett oklart exempel från Pentateukparafrasen (som David Håkansson hittat). Nw äre wars herra gärninga alla fulkompna/ oc hittes i allom hans gärningom/ at fore thz ey fulkompnath är aff sik siälwom hawer nakath annath warith/ som thz giordhe fulkomith/ swa som hwar ma finna/ at aldre föddis änkte barn/ än ey ware nakar wäxen man för som fadher matte wara. Oc ängin päpling nome bok än han hafdhe ey nakan mästara/ Eller oc ängin man nakra gerning vtan nakar hafdhe först känt honum thz/ eller vtan andbudh NH är ett språkdrag som 1. tycks vara relativt frekvent i de språk där det förekommer 2. är tämligen enkelt att upptäcka. Därför kan man vara rätt säker på att NH inte förekom i fornsvenska. Exemplet från Pentateukparafrasen kan vara ett misstag. 15

16 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Men NH finns i älvdalska och i sydösterbottniska, nyländska och estlandssvenska älvdalska: Ig ar it si tt inggan. (Garbacz 2010:86) Tjyöpum int ingger so kringgt. (Levander 1909:111) Eð ir dǫ wel it að ingg, eð-dar. (Åkerberg 2012:327) 16

17 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Exempel på NH. nyländska (Lundström 1939:154f). Dom a it alder vari i stonn ti dra iett. Ja ä int rädd för ingan. sydösterbottniska (Ivars 2010:250f). Du va it aldri he i? It ha dåm ju aldri ut tåmde förr i. Han fick int ändo inga straff. 17

18 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Exempel på NH. estlandssvenska (Lagman 1990) Nö fick itt inga menski ga häim itt. (Rågö) Änt kund han tåva inga oxar [...] (Nuckö) E Kälet [...] fickst änt ferekoma inga larm. (Ormsö) Äte hav vi engan kro pa Run, å äte hav vi engt kino. (Runö) 18

19 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Distributionen av NH i svenska språkvarieteter. 19

20 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? NH i de fyra varieteterna uppvisar också syntaktiska likheter. Negationen måste stå före det andra negerade ledet (korpusmaterial, enkätstudier). OK inte > ingen, inget, aldrig etc. * ingen, inget, aldrig etc. > inte NH tycks inte finnas i fornsvenska NH är inte en arkaism. NH har en osammanhängande distribution NH är inte en novation (?) Alltså är NH ett fall av språkkontakt (?) 20

21 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Ytterligare argument mot arkaism-hypotesen: NH är ovanligt i fornnordiska (se Eyþorssón 2002, van Gelderen 2008, Anderwald 2005:131ff, Kusmenko 2011:66ff, Brandtler & Håkansson 2014) I engelska dialekter är NH vanligare i de dialekter som inte har haft kontakt med nordiskt språk (Anderwald 2005) NH i fornnordiska tycks vara typologiskt annorlunda: Víga-Glums saga: Eg vark at þar og vák at þar og rauðk at þar odd og egg. (Alving (1945:151), Ohlmarks (1964:223) och Jóhannesson et al (2014:394) översätter till svenska.) 21

22 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Ytterligare argument mot novations-hypotesen: minst två separata novationer måste antas spridning från älvdalska till östsvenska eller vice versa är ytterst osannolikt. om det finns särskilda språkdrag som gynnar uppkomsten av NH så vet vi inte vilka det är hypotesen är svår att undersöka, eftersom vi har så få historiska texter från älvdalska etc. (tidigast från 1622, avhandling från 1733). 22

23 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Möjliga argument för kontakt-hypotesen: de fyra varieteterna har alla talats i områden där det funnits/finns finsk-ugriska språk: älvdalska sydsamiska sydösterbottniska/nyländska finska estlandssvenska estniska finlandssvenska och estlandssvenska har påverkats av finska/ estniska på andra sätt. det fanns (renskötande) skogssamer i Dalarna fram till 1800-talets början (Svanberg 1981, Skielta 2012). 23

24 Ett oklart fall: novation eller språkkontakt? Exempel på strukturer som möjligen kan ha lett till utveckling av NH: In leat (goassige) duođas jurddaš-an dan. (nordsamiska; tack till Marit Julien) NEG.1SG vara alls verkligen tänka-ptc det.acc Jag har aldrig egentligen tänkt på det Ta ei taha (mitte) midagi. (estniska; tack till Eva-Liina Asu-Garcia) han/hon inte vill inte något Han/hon vill inte något. Optionella förstärkningsord som goassige och mitte kan möjligen ha uppfattats som negerade led (av älvdalingar och estlandssvenskar). 24

25 Alltså: novation eller språkkontakt? Eller arkaism trots allt? Syntaktiska språkdrag (som NH) har inte stått i fokus inom den traditionella dialektologin men sådana drag kan ändå ge språkhistoriska ledtrådar. Just när det gäller NH kan man argumentera för alla tre hypoteserna. Bristen på historiska texter gör att frågan förmodligen inte kan besvaras slutgiltigt. 25

26 Exkurs: västgermanska NH fanns i alla västgermanska fornspråk: fornengelska, fornhögtyska, fornlågtyska etc. Språkdraget tycks ha försvunnit då de respektive språken standardiserades (se Hoeksema 1997, Langer 2001, Anderwald 2005, Trudgill 2009, Breitbarth 2013 etc.). För västgermanska är forskningsfrågan: varför försvann NH? För svenska varieteter är frågan däremot: hur gick det till när NH uppstod? 26

27 Exkurs: västgermanska varietet standardspråk varietet standardspråk fornspråk - fornspråk NH är en västgermansk arkaism men någon typ av svensk novation. 27

28 Tack för mig (utförlig referenslista kan erhållas vid begäran) 28