Finala negerade partiklar i svenska distribution och etymologi

Transkript

1 Finala negerade partiklar i svenska distribution och etymologi Henrik Rosenkvist Svenska språkets historia 14 9/ Vasa 1

2 Disposition Inledning Vad är en final negerande partikel (FNP)? Var förekommer FNP? Etymologi några spekulationer Vad har FNP för pragmatisk funktion? Sammanfattning 2

3 Inledning Negationssyntax är ett populärt forskningsfält. The development of negation in the languages of Europe. Arts and Humanities Research Council award no. AR June 2006-June 2010 Haegeman 1995 Willis et al 2013 Breitbarth 2014 Men de skandinaviska språkens negationssyntax har inte utforskats på djupet (se dock Lindström 2005, 2006, 2007, 2009 etc.; Bockgård 2012; Østbø Munch 2013). 3

4 Vad är en final negerande partikel? ett oböjbart enstavigt ord som består av enkel vokal eller diftong: [i], [ɛ], [ai] ordet är obetonat ordet står finalt i satsen ordet föregås inte av någon paus ordet förekommer endast efter sats med negation (?) Exempel (Talko, EkenäsLK, yw01) men inte har han ju aldrig pratat finska med oss heller inte 4

5 Var förekommer finala negerande partiklar? Franck (1989) Munther 2007: Skirgård 2010: Hälsingland: e 5

6 Var förekommer finala negerande partiklar? (Källskog m.fl. 1993:97) Uppland: Gotland: e ai (Gotländsk ordbok, ej) 6

7 Var förekommer finala negerande partiklar? Lyssnarrespons efter efterlysning av e i Språket: Född i Hudiksvall för länge sedan har jag den lilla "slutnegationen" helt naturlig - men inte blir jag mallig för de-e. Hur det ska se ut i skrift vet inte jag-e, men det kanske finns nå'n lösning på de-å. I Sollefteå Ångermanland kan man säga: Du kan väl inte säga på de vise e. Du ska inte åka till hon'e. Exempel från: Uppland, Gästrikland, Ångermanland, Hälsingland och Härjedalen (Sveg). Utbredning: från Norrtälje i söder till Härnösand i norr, och in till Sveg. 7

8 Var förekommer finala negerande partiklar? Ivars 2010:269 södra Österbotten: i 8

9 Var förekommer finala negerande partiklar? (Leinonen 2015:123) Åboland: i/e 9

10 Var förekommer finala negerande partiklar? Ordbok över Finlands svenska folkmål Lappfjärd, Sideby: Brändö, Iniö, Houtskär, Korpo i e 10

11 Var förekommer finala negerande partiklar? TALKO "([((phon="i") & (word="inte" %c) & (start= stop"))])" söksträng: i, e, ä, ei, äi, ej 30 träffar på [i] Kumlinge (fyra träffar, en informant: ow01) Lappfjärd (tre träffar, en informant: om03) Malax (en träff, ym02 Sjundeå (en träff, ym03) Tenala (två träffar, en informant: yw02) Bromarv (en träff, ym01) Ekenäs (fem träffar: yw01 tre, ym02 två) Hangö (tre träffar: om02, ow03, yw01) Ingå (en träff, yw01) Karis (sju träffar, en informant: ow02) Kristinestad (tre träffar, en informant: yw05) 12 träffar på [e] Kumlinge (tre träffar, en informant: ow01) Brändö (nio träffar, två informanter: ow01, om01) 11

12 Var förekommer finala negerande partiklar? Talko: "([((phon="i") & (word="inte" %c) & (start="stop"))]) " södra Österbotten: i Kumlinge västra Nyland: i 12

13 Var förekommer finala negerande partiklar? Talko: "([((phon="e") & (word="inte" %c) & (start="stop"))]) " Kumlinge och Brändö Leinonen (e-post april 2016): I Åboland är det mycket vanligt att negationen dubbleras i satsslut. Det finns stor variation i fråga om vilken form av negationen det är man upprepar, men ibland också den reducerade formen e som du är ute efter. 13

14 Var förekommer finala negerande partiklar? Sundberg 1993:189ff: transkriptioner från Brändö (ett eller två exempel): ingga på vå:råna e, He ä jussåm sla:je vi:dluftåt te jö:r stakk, så ajlle ingga ä go tell e. [e = det?] 1989 (flera exempel): ja va ingga mä: hå:n gånggen ja, he va: föru:t e. Nä:ij, ingga tå: e. Nä:, ingga såm ja: kåmbär ihå:g e. 14

15 FNP ungefärlig geografisk utbredning Östersjön/Bottenviken tycks vara ett spridningsområde. Men det är inte säkert att Stockholm är ursprunget (se Ivars 2015). östra Mellansverige södra Österbotten Åboland Notera att FNP inte förekommer i östra Nyland eller i estlandssvenska. Åland (östra?) västra Nyland Gotland 15

16 Etymologi några spekulationer Två hypoteser: 1. ej > e, i, ai (arkivet i Uppsala, Gotländsk ordbok etc.) 2. inte > int, itt > i, e (Ordbok över Finlands svenska folkmål) SAOB: I början av 1500-talet uppträdde i sv. (liksom i övriga nord. spr.; se BRØNDUM-NIELSEN Sproglig forfatterbestemmelse 138 f.) en tendens att utbyta ej, som i fsv. tid varit den övervägande brukade negationen, mot ICKE. L. ANDREÆ o. normalspråket i NT 1526 ha kvar ej nästan bl. i förb. ej heller o. eller ej. O. PETRI, som i början av sitt skriftställarskap använde ej, övergiver omkring 1526 detta ord för ICKE. (se också Brandtler & Håkansson 2014) 16

17 Etymologi några spekulationer grov skiss av utvecklingen: fornsvenskt ej > äldre nysvenskt icke > yngre nysvenskt inte alltså: om ej > e, i, så har utvecklingen förmodligen skett före yngre nysvensk tid. om inte > e, i, så har utvecklingen förmodligen skett under yngre nysvensk tid eller senare. Dialekterna kan också ha bevarat äldre negationer eller utvecklat nya. 17

18 Etymologi några spekulationer Hypotes 1: Negationen ej ersätts av icke/inte som standardnegation, men överlever som dubblerande final negation, fonetiskt reducerad till [i], [ɛ], [ai]. tänkbar utveckling: Jag har ej sett den ej > Jag har icke sett den e(j) > Jag har inte sett den e. Exaptation? Ett språkdrag som är i färd med att förlora sin ursprungliga funktion kan tilldelas nya funktioner av nya talargenerationer (Lass 1990). ex: pluralböjning av verb > stilmarkör (Nu komma tomten) 18

19 Etymologi några spekulationer Argument mot hypotes 2 (inte > e): FNP förekommer i dialekter där andra negationer än inte har använts som standardnegation (östra Åland, Åboland: ingga; Gotland ai). FNP förekommer där ett dubblerande inte är ogrammatiskt: efter aldrig. i negerade frågor: Kan inte vi stönne på dig heller då e? (Munther 2007:appendix 1), Men ä-nte enklare mä gila stråmming e? (Skirgård 2010:35) det förefaller mer sannolikt med en spridning inom det relevanta området under medeltiden än under 1700-talet. den fonetiska variationen ([i], [ɛ], [ai]) är svårare att förklara om man antar att utgångspunkten är inte. 19

20 Vilken pragmatisk funktion har FNP? SAG om final negationssdubblering i svenska (Boken var inte så bra, inte): Negerande adverbial i deklarativ huvudsats [sic] fundament eller mittfält kan dubbleras med inte som finalt annex, särskilt när det första negerande adverbialet ensamt är fundament ( 71). Båda de negerande adverbialen är obetonade. Med dubbleringen anger talaren bland annat att han betraktar satsens beskrivning som självklar (se vidare Annex 11). SAG 4:182 om e i hälsingemål (Boken var inte så bra e): Funktionsmässigt innehar partikeln en signalfunktion då den uttrycker att propositionen i satsen inte är något att ifrågasätta eller diskutera, eftersom detta är en odiskutabel sanning för talaren själv, oavsett om logiska eller fysiska exempel skulle kunna motbevisa denna sanning. Munther 2007:25 20

21 Vilken pragmatisk funktion har FNP? Något som talar emot den antagna pragmatiska funktionen är frekvensen. Skirgård 2010:34 Det är orimligt att anta att mer än hälften av alla negerade satser är pragmatiskt markerade som ovedersägliga i hälsingemål. 21

22 Sammanfattning 1. Det finns (eller har funnits) FNP i ett sammanhängande område runt Östersjön/Bottenviken. 2. FNP har förmodligen utvecklats från inte eller ej. 3. FNP tycks vara negativa polaritetselement de förekommer bara i negerade satser. 4. Distributionen av FNP stämmer inte helt med distributionen av finalt dubblerande inte. 5. Den pragmatiska funktionen är inte helt klar. 22

23 Tack för mig (referenser fås vid begäran) 23

24 Ordbok över Finlands svenska folkmål: inte 24