Dialektutjämning i Västsverige
|
|
|
- Rolf Peter Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dialektutjämning i Västsverige Margareta Svahn och Jenny Nilsson Institutet för språk och folkminnen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) Göteborg 2014
2 Innehåll Förord 13 1 Dialektutjämning i Västsverige Syfte, frågeställningar och avgränsningar Undersökningsområde, utgångspunkter och disposition 17 2 Forskningsbakgrund, metod och material Klassisk dialektologi och sociolingvistik Förhållandet dialekt-standard Dialektförändring Utjämning Regionalisering Dialektkontakt Förändring i verklig tid och skenbar tid Olika frågor, olika material, olika metoder Undersökningsorter Informanter och inspelningar Urval för att beskriva och analysera dialektförändring Urval för att beskriva och analysera dagens dialektsituation Den språkliga analysen Excerpering Redovisning 49 3 Västergötland - traditionella dialektvarianter i variation och förändring Varianter som endast finns i arkivinspelningar wetemjöl, kwälla och tjwongen Pluralböjda verb Stark verbböjning i preteritum SKöet'skjutit'- [sk] jak, mäk och säk hu'hon' gära 'göra' 60
3 3.2 Varianter som finns i arkivinspelningar och hos dagens informanter Kongruensböjt en och ingen /'ni' g mellan vokaler Vokalforlängning Bindevokal Kort u framför gg, ng, nk - [u] Assimilation dvde' Varianter som finns i arkivinspelningar, hos dagens informanter och dagens ungdomar rj>[ss] Kongruensböjt adjektiv Femininkongruensböjt possessivpronomen änna Uttryck av typen den hära, den dära tnö'mycket' ho 'hon' en 'man' Traditionell substantivböjning Kort rundat u - [u] å-haltigt kort a framför vissa konsonantförbindelser Kort / >eoch kortjy>ö - [e] och [oe] Bakre r-[r] rd> tjockt /- (j] sa och sulle Marbodiftonger Vokalförkortning framför konsonantkluster Korto>é-[oe] sl>schl-\$i\ Tjockt /- [[] Boråsdiftongering Initialt bakre {/'-ljud-[x] Partikeln la Västgöta-j, västgöta-w, västgöta-/ Långt slutet ä och långt slutet ö framför r [e:] och [0:] Utjämningsprocesser Reducerat antal böjningsformer och pronomenvarianter 95
4 3.4.2 Samma individ, olika tidpunkter respektive olika samtalskontexter S-kurva 99 4 Västergötland - traditionella dialektvarianter hos dagens unga informanter Traditionella varianter Ovanliga varianter Traditionell substantivböjning Traditionella pronomen Kort y > ö och kort i > e - [ce] och [e] Initialt bakre r [r] Vanliga varianter sa och sulle Vokalförkortning framför konsonantkluster Kort0>é-[ce] Marbodiftong Boråsdiftongering sl>schl-\ \] Tjockt/-[[] Initialt bakre sj - [x] la Västgöta-j, västgöta-«och västgöta Långt slutet ä och långt slutet ö framför r- [e:] och [0:] Kontinuitet och förändring Några traditionella varianter i relation till studieort, kön och val av studieprogram - gruppgenomsnitt Ovanliga varianter Ovanliga varianter på de olika studieorterna Ovanliga varianter och kön Ovanliga drag och studieprogram Korto>å Kort o > å på de olika studieorterna Kort o > å och kön Kort o > ö och studieprogram Tjockt/ Tjockt/på de olika studieorterna Tjockt/och kön Tjockt / och studieprogram 115
![1.2 Vanliga varianter 106 4.1.2.1 sa och sulle 107 4.1.2.2 Vokalförkortning framför konsonantkluster 107 4.1.2.3 Kort0>é-[ce] 107 4.1.2.4 Marbodiftong 107 4.1.2.5 Boråsdiftongering 108 4.1.2.6 sl>schl-\ \] 108 4.](/docs-images/50/18553716/images/page_4.jpg "1.2.7 Tjockt/-[[] 108 4.1.2.8 Initialt bakre sj - [x] 108 4.1.2.9 la 109 4.1.2.10 Västgöta-j, västgöta-«och västgöta- 109 4.1.2.11 Långt slutet ä och långt slutet ö framför r- [e:] och [0:] 109 4.1.3 Kontinuitet och förändring 110 4.")
5 4.2.4 Långt slutet ö framför r Långt slutet ö framför r på de olika studieorterna Långt slutet ö framför r och kön Långt slutet ö framför r och studieprogram Sammanfattande diskussion Inter- och intraindividuell variation i bruket av traditionella dialektvarianter Dialekt-och standardvarianter Ovanliga och vanliga dialektvarianter Dialekt-och standardvarianter på de olika studieorterna Dialekt- och standardvarianter och kön Sammanfattande diskussion Västergötland - nya varianter hos dagens unga informanter Nya varianter Långt öppet ä och ö [ae:] och [ce:] Frikativt långt i ochj/- [i:] och [y:] /-haltigt kort ö - [e] Frikativt r- [3] ej> frikativt ij - [i:j] Varifrån kommer de nya varianterna? Interindividuell variation i bruket av nya varianter Nya varianter i relation till bruket av traditionellt västgötska varianter Nya varianter på de olika studieorterna Nya varianter och kön Sammanfattande diskussion Västergötland - ungdomars bruk av traditionella och nya varianter i relation till utomspråkliga faktorer Socioekonomisk tillhörighet Traditionella varianter Nya varianter Bostadsortens storlek Traditionella varianter Nya varianter Flyttbenägenhet Traditionella varianter Nya varianter 153
6 6.4 Några individers språkliga repertoar i relation till utomspråkliga faktorer Åsa och Marie Pernilla och Paula Isabelle Samuel och Anders Fredrik och Christoffer Sammanfattande diskussion Bohuslän - dagens dialektsituation Traditionella dialektvarianter Traditionella bohuslänska varianter Uddevalla - ungdomar Skärhamn - ungdomar Stenungsund Stenungsund Stenungsund - ungdomar Traditionella bohuslänska varianter gemensamma med västgötska Uddevalla - ungdomar Skärhamn - ungdomar Stenungsund Stenungsund Stenungsund - ungdomar Traditionella bohuslänska varianter gemensamma med västgötska och göteborgska Uddevalla - ungdomar Skärhamn - ungdomar Stenungsund -55+och Stenungsund - ungdomar Sammanfattande diskussion Nya varianter Nya standardvarianter och urbana varianter Uddevalla - ungdomar Skärhamn - ungdomar Stenungsund Stenungsund - ungdomar Göteborgska varianter Skärhamn - ungdomar Stenungsund
7 Stenungsund Stenungsund - ungdomar Sammanfattande diskussion Stenungsundsgöteborgska och kombilekt Kontinuitet och förändring i västsvenska dialekter Vilka traditionella dialektdrag har försvunnit och hur ser den tidiga utjämningsprocessen ut? Vilka traditionella dialektdrag lever kvar? Vilka nya drag har tillkommit? Ar det samma process överallt? Konvergens och divergens Kombilekt Förändring i västsvenska dialekter i relation till utomspråkliga variabler som demografi och infrastruktur Intraindividuell variation mellan olika samtalssituationer Material och analys Samuel i Kinna Jessika i Skara Ellen i Uddevalla Inga-Lill i Skärhamn Lars-Erik i Skara Sammanfattande diskussion Intraindividuell variation inom ett och samma samtal Kort introduktion till samtalsanalys och transkription Lexikala förklaringar Intervjuarens närvaro Dialektstiliseringar Språklig anpassning vid återanvändning Språklig anpassning av dialektvarianten bakre r Återanvändning av partikeln la Sammanfattande diskussion Den västsvenska dialektsituationen på 2000-talet Dialektbegreppet Utomspråkliga variabler och interindividuell variation Intraindividuell variation Ackommodation med föreställningen om en varietet
8 11.5 Dagens västsvenska språksituation är heterogen och dynamisk Sammanfattning 265 Summary 273 Litteratur- och källförteckning 281 Bilaga - några vokalljud 291 Västgöta-z' 292 Vastgöta-j 293 Öppet långt ö 297 Öppet långt ä 297 Göteborgskt o'-ljud 297 Långt göteborgskt u 298 ^-haltigt långt a
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn
Vad händer med de svenska dialekterna? 19/4 2013 Margareta Svahn Vad är dialekt? varietet som skiljer sig från standardspråket varietet som talas inom ett geografiskt avgränsat område varietet som skiljer
Västgötskan från 1950-tal till idag. Skaradjäknarnas förening 25/ Margareta Svahn
Västgötskan från 1950-tal till idag Skaradjäknarnas förening 25/5 2018 Margareta Svahn Född i Vara 1957 Student i Skara 1977 Ämneslärare i Umeå 1983 Fil. dr i Umeå 1991 Arkivchef i Göteborg 2001 Forskningschef
Dialektutjämning i Västsverige
Dialektutjämning i Västsverige Dialektutjämning i Västsverige Margareta Svahn och Jenny Nilsson Institutet för språk och folkminnen Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) Göteborg
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland
Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland Språkbedömning: Äldre dialekt. Talare: Förre hemmansägaren Albert Andersson, född 1864 i Önnersta. Speltid: Drygt 60 minuter. Inspelningsdatum:
Ungdomars dialekt i Mora
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Emil Paulsrud emil.paulsrud@gmail.com Svenska språket/nordiska språk C, VT2012 C-uppsats Ungdomars dialekt i Mora Dialektutjämning och regionalisering
SÄRTRYCK UR. Ord och gärning. Festskrift till Anki Mattisson. 31 augusti Svenska Akademien Distr. eddy.se ab
SÄRTRYCK UR Ord och gärning Festskrift till Anki Mattisson 31 augusti 2015 Svenska Akademien Distr. eddy.se ab Västgötska Märtas varietet 1961, 1980 och 2006. Individuell dialektförändring under ett halvt
Kungsörstorp 14 april 2015. Eva Sundgren 17:15 17:30 Några glimtar från några olika undersökningar
Kungsörstorp 14 april 2015 Eva Sundgren 17:15 17:30 Några glimtar från några olika undersökningar Diskursmarkörer över tid Individuell variation och förändring OFTI 30, Stockholm 20 21 september 2012 Publicerad
Hur låter ungdomar i Uppland?
UPPSALA UNIVERSITET Självständigt arbete Institutionen för nordiska språk Svenska 4 Ht 2015 Herman Torstenson herman.torstenson.3825@student.uu.se Hur låter ungdomar i Uppland? En undersökning av vokalvarianter
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil. Ellen Breitholtz 2008-08-27
Språklig variation: Dialekt, sociolekt, sexolekt, kronolekt, register och stil Ellen Breitholtz 2008-08-27 Fyra delar av vår identitet Ursprung - dialekt Klass - sociolekt Kön - sexolekt Ålder - kronolekt
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra
Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 796 Studier i nordisk filologi 86
Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 796 Studier i nordisk filologi 86 Studier i nordisk filologi utgivna genom Camilla Wide Åttiosjätte bandet Therese Leinonen TALET LEVER! Fyra
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6
LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 SVENSKA Ämne: Svenska åk 4-6 Innehåll Centralt innehåll i ämnet svenska SV 2011 enligt läroplan... 2 Förtydligande av centralt innehåll
US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp
Betygskriterier US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp Fastställda av institutionsstyrelsen 2015-11-04. Gäller fr.o.m. vt 2016. Delkurs 2: Sociolingvistik, språkhistoria och
ENGELSKA ÅR 7-9, RISBROSKOLAN I FAGERSTA 2004-06-10
Delmål år 7 Delmålen för år 7 består i att eleven skall vid avlyssning kunna uppfatta huvudinnehållet i tydligt talad engelska, deltaga i muntliga parövningar, kunna muntligt berätta och beskriva något
Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18
Innehållsförteckning till Svenska Online Adress: www.sweol.se Uppdaterat 2011 01 18 ABC kapitel 1, Alfabetisering 1 Skriv bokstaven a/a Se och lyssna Mus 2 Skriv bokstaven b/b Se och lyssna Mus 3 Skriv
Sociala innovationer och socialt entreprenörskap. Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser
Sociala innovationer och socialt entreprenörskap Omvärldsförändringar Projekt Mittuniversitetet Hur ser vi på området? Specifika faktorer Slutsatser Några förändrade perspektiv påverkar inriktningen på
Hyssnamålet. GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. - En undersökning av hur mycket dialekt man bär med sig genom livet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Hyssnamålet - En undersökning av hur mycket dialekt man bär med sig genom livet Anna Andersson Specialarbete, 15 hp LSV410 VT 2013 Handledare: Jenny
Vi söker Din berättelse!
Vardagsliv under andra världskriget Vi söker Din berättelse! Vardagsliv under andra världskriget Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG) söker Din berättelse om det dagliga livet under
De e gotländske de ska va!
UPPSALA UNIVERSITET MASTERUPPSATS Institutionen för nordiska språk Masterprogrammet i svenska, Ht 2009 Vt 2010 Lovisa Öhlund S:t Persgatan 45B 753 29 Uppsala lovisaohlund@hotmail.com De e gotländske de
Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?
Kungl. Tekniska Högskolan NADA Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli? ht:02 Kurs: Språkteknologi Kurskod: 2D1418 Författare: Sanna Huhta e-post:
Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 7 Ärentunaskolan
På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 7. I årskurs 7 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska
Berättande fortbildning och inspiration för dig som arbetar med barn och ungdom
för dig som arbetar med barn och ungdom går av stapeln den 19 25 april i Berättarnas stad Skellefteå. I år är fokus bland annat satt på ungas berättande, även med ett mångkulturellt perspektiv. I skolan
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner
Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård
Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel
Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om
Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig.
Mål med Mango Språk Få ett utökat ordförråd och därmed förbättrad läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. Kunna förstå och använda uttryck såsom idiom, ordpar och ordspråk. Behärska olika strategier
Från drasut till brakknut
Meddelanden från Sällskapet för svensk dialektologi 1 Från drasut till brakknut Studier tillägnade GERD EKLUND på 65-årsdagen den 23 oktober 2007 Uppsala 2007 210 Margareta Svahn Götamåls-r på 2000-talet.
Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.
BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen
RAPPORT: TJÄNSTEMÄN I PRIVAT SEKTOR OM TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN
RAPPORT: TJÄNSTEMÄN I PRIVAT SEKTOR OM TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN Kund: Unionen Kontakt: Daniel Gullstrand Datum: 20 maj, 2011 Novus: Jenny Franzén, Tel: +46 739 40 39 14, jenny.franzén@novusgroup.se
Du ska även kunna förklara och själv använda följande begrepp: dialekt, skorrande, mål, påverkat, påminner, betona, centrum, obegriplig
Du e la go, keeeka rekor och tösera på brua. Lär dig mer om svenska dialekter! När vi arbetat klart med området ska du känna till: Varför dialekter finns. Några varianter av regionala skillnader i talad
Förslag till riktlinjer för översättning och transkription av det spontana materialet i den publika databasen. Översättning
Förslag till riktlinjer för översättning och transkription av det spontana materialet i den publika databasen Målet med översättningarna är i första hand att göra alla dialekter begripliga för den oinvigde
Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till
Situationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
Svenska 8B v.11-13. Syfte:
Svenska 8B v.11-13 Syfte: att formulera sig och kommunicera i tal och skrift att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften att anpassa språket efter olika syften, mottagare och
Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn
Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn I SveDiaSyn finns det två tillvägagångssätt då inspelningar ska överföras till skriftspråk: transkription och direktglossning. En transkription
Ung och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Sjukfallskartläggning
December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola
EN MATRESA JORDEN RUNT
Ämne: Svenska, Hem- och konsumentkunskap, Modersmål, Engelska, Geografi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om mat från olika platser i världen. GENOMFÖRANDE Eleverna
Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09
1 Repetitorium i svensk språkhistoria. JPS Ht 09 Klassisk periodindelning 1) Urnordiska från ca 200 e. Kr 2) Fornsvenska från ca 800 till 1526 3) Nysvenska från 1526 till idag Grunderna för denna indelning
Förskolor och skolor i Järfälla
2013 ! I, *, I,,, w w, www/,?, w I,,, W * 016 I,,, www/ I 016 5 6, 7 8 9 10 Ö 11 611 11 11 11 11 11 13, 1426 /1415 1618 2023 / 2426, 27 016, 0 5, W,, 3 5 1 15 525 Ö Ö I 6 16 15 525 I 21,,,,, I 3 4, 5 6
Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016 v.14-23 Dåtid, Nutid, Framtid Pt1 Du ska få arbeta med språkhistoria.
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk
LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter
Läsa. Betyg E Betyg C Betyg A
Läsa med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera
SVENSKA 3.17 SVENSKA
ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och
Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 1 väntar barn, (sida 5, rad 8), är gravid bultar, (sida 6, rad 5), slår hårt för säkerhetsskull, (sida 6, rad 13), för att vara säker maten
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012
Planering i SV och SVA klass 5 Gul läsåret 2011/2012 Övergripande i svenska och svenska som andraspråk i åk 5 lärare Kenny Nilsson Under läsåret i åk 5 arbetar eleverna med olika arbetssätt för att nå
Svenska som andraspråk
Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,
Tema NW Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker
Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema NW Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker Ett rött hjärta betyder kärlek. En streckgubbe med kjol på en dörr betyder toa för tjejer. Grön gubbe vi övergångsställe
Sifos Telefonbuss 2005
Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- ------- -------
Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur 2006. Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning
Bilaga : Arbete med schema för bokstäver Bokstäverna Våra bokstäver skrivs samtliga med ett antal geometriska former som sedan kombineras på olika sätt för att bilda de 9 unika bokstäverna i vårt alfabet.
Dialektal variation och förändring i Mora Individuell variation som grund för språklig förändring
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Emil Paulsrud Magisteruppsats Masterprogrammet i svenska Dialektal variation och förändring i Mora Individuell variation som grund för språklig förändring
svenska som andraspsråk
Svenska som andraspråk Kurskod: SGRSVA7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet svenska handlar om hur svenska språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas.
yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk
yarndesign@mail.com Ulrika Pileborg, Visby Ni hittar mig på facebook-sidan Stickåvirk Tre olika varianter av virkade torgvantar i tvinnat ullgarn. Tjocka, varma och mjuka. Garn: Viking of Norway, Naturgarn
Ämnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Å R S R E D O V I S N I N G
Å R S R E D O V I S N I N G för Narkolepsiföreningen Sverige NFS Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning
Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar
Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Utveckling och orsaker Ulrik Lidwall Sid 1 Januari 2016 Sjukfrånvaro i psykiska sjukdomar Några vanliga missuppfattningar Psykisk sjukdom är mer accepterat idag Psykisk
2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I
2.1.5 KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION I SVENSKA KOMMUNER JESSIKA WIDE BETYDELSEN AV KVINNORS POLITISKA REPRESENTATION Politikers olika sociala tillhörighet leder ofta till olika erfarenheter och därmed
Hallå där Malin Odenstedt Lindhe, projektledare!
Hallå där Malin Odenstedt Lindhe, projektledare! Bir det någon station i Mölndal? Det kan vi inte svara på ännu Det ingår i lokaliseringsutredningen att ta fram olika alternativ för järnvägens sträckning
Mookåpan S K A P A R H E M T R E V N A D I D I T T K Ö K M O O K Å P A N P A S S A R P E R F E K T I A L L A K Ö K S M I L J Ö E R
Mookåpan S K A P A R H E M T R E V N A D I D I T T K Ö K M O O K Å P A N P A S S A R P E R F E K T I A L L A K Ö K S M I L J Ö E R Äntligen finns det en enkel lösning för dig som vill ha en spiskåpa i
Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Strängnäs
Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet
Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar. Anna Raninen, informationschef
Vem kan man lita på? - resultat från telefonintervjuer med 1000 tonåringar Anna Raninen, informationschef Om undersökningen Novus Opinion genomförde i maj 2012 på uppdrag av CAN en telefonundersökning
Sifos Telefonbuss 2005
Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- ------- -------
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter. Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet
Bebyggelsestruktur, resande och energi för persontransporter Bengt Holmberg Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Bakgrund Detta projekt har föregåtts av en litteraturgenomgång som bildat utgångspunkt
tentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion
Maria Norberg - Josephine Willing
Maria Norberg - Josephine Willing 2 0 0 9 Rekord som inspirerar! Har du elever som vill lära sig svenskt teckenspråk? Då kanske detta material passar dig! Vår ambition är att ge fler elever möjlighet att
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA
PEDAGOGISK PLANERING SVENSKA Syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Sifos Telefonbuss 2003
Sid 1 Förvärvsarbetande, 18 eller äldre Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------ -------------- ------------------------------ ------------------------------ ------------------------------ Man Kvinna
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen
UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D
UTGRÄVNING 1 Öst Syd Vä s t B U N K E F L O S T R A N D Nord Morgonen var kylig. Det var första dagen på den nya utgrävningen. Ett arbetslag med arkeologer höll på att ta fram alla redskap. Utgrävningen
Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum
Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har
K U N G S Ö R S S K I N F O B L A D N R 3 2 0 1 2
N U M M E R 3 2 0 1 2 K U N G S Ö R S S K 2012-09- 27 K O M M A N D E A K T I V I T E T E R 7 / 1 0 S I S T A T R Ä N I N G E N I L O C K M O R A 1 3 / 1 0 T R Ä N I N G I N O R B E R G ( L Ö R D A G )
Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte
Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling
Kampen om Måltiden - En introduktion
Kampen om Måltiden - En introduktion 1 Alla måltider är tillsammans värda ca 300 miljarder SEK Offentlig sektor livsmedelskonsumtion Livsmedelsköp i butik (inkl. övriga säljkanaler) 300 000 000 000 kronor
Samverkande Expertnät
1 Samverkande Expertnät 2 3 1 2 3 Parallella nätverk Sammanvägning av svaren Två olika fördelar Utjämna egenheter hos nätverken Låt nätverken specialisera sig Egenskaper hos ett enkelt nätverk Överträning
För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver.
Nämnarens kryptoskola 8. Sifferkrypto lärarsida För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver. Siffror från 0 till 5 ovanför och 5 till 9 till vänster om rektangeln anger
Språkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
2012-11-27. Forskningsstrategi. för Institutet för språk och folkminnen
2012-11-27 Forskningsstrategi för Innehåll 1. Forskningsstrategins syfte och giltighetstid... 3 2. Utgångspunkter och övergripande mål... 3 3. Forskningens inriktning... 4 4. Etik... 6 5. Forskningens
Barn- och ungdomshabilitering. Svenska
Barn- och ungdomshabilitering Svenska MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet
Samtalsgrammatik på dialekt?
Samtalsgrammatik på dialekt? Jan Lindström 1. Inledning Den ontogenetiskt primära uttrycksformen av språk är det talade språket, och den naturliga inramningen för tal utgörs av samtal som förs i interaktion
Karriär i handeln. 16 november 2011 Lotta Lundin
Karriär i handeln 16 november 2011 Lotta Lundin Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel skapar bättre förutsättningar för handelns små och stora
Yttrande över motionen Mobil Ungdomsmottagning
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Martin Ward Folkhälsocentrum +46155245494 2015-10-01 LS-LED14-618-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott
Studieplan Ju förr desto bättre. CBM Centrum för biologisk mångfald
Studieplan Ju förr desto bättre CBM Centrum för biologisk mångfald Studieplanen till Ju förr desto bättre är framtagen av Centrum för biologisk mångfald i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och
Granskning av bisysslor. 25 september 2013
Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,
Att ange källor i ett skolarbete
Att ange källor i ett skolarbete Varför ange källor? Den som läser din text lättare ska få ta del av uppsatsen samt lära sig något från den. Det ska vara tydligt vad som är dina egna tankar och åsikter
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Vad händer med R i Jönköping?
MITTUNIVERSITETET Avdelningen för humaniora Svenska språket GR (C) VT 2017 Beatrice Pärlbåge Liljengren Vad händer med R i Jönköping? En studie om tendenser i användningen av götamålsskorrning och bortfall
Dialektuppsats: en metoddiskussion. Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien
Dialektuppsats: en metoddiskussion Arabiska dialekter Persiska dialekter Turkiska dialekter Dialekter i Indien Varför finns dialekter? Dialekter uppkommer därför att levande språk förändras över tiden
LL-bokcirklar för vuxna invandrare i Strängnäs kommun 2010-2013. www.strangnas.se
kommun 2010-2013 Bakgrund Medborgarförslag om Språkcafé 2007 Språkcafe i kulturhuset Multeum varje vecka sedan 2008 i samarbete med Medborgarskolan Hur gå vidare med språkcaféerna? Ansökan till Statens
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser
Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad. Mars 2012 Frågor om situationen: Hur upplever du brukarens fysiska hälsa? Hur
MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6)
MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor,
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Verksamhetsberättelse för Saco-S-föreningen vid Institutet för språk och folkminnen 10 september 2014 8 september 2015
Verksamhetsberättelse för Saco-S-föreningen vid Institutet för språk och folkminnen 10 september 2014 8 september 2015 Styrelsens sammansättning Tommy Lyxell, ordförande (Språkrådet) Annika Karlholm, vice