Sammanställning externremiss

Transkript

1 1(8) Dokumenttyp Handläggare Monica Casemyr Anna Bruzæus Informations- säkerhetsklass Sammanställning externremiss I december 2009 skickades Trafikplan 2020 ut på remiss till ett flertal aktörer i regionen. När remisstiden gick ut den 15 februari hade remissen också besvarats av de flesta. Dessutom hade tre spontana svar inkommit. Nedan sammanfattas inkomna synpunkter per aktör tillsammans med SLs svar. Vägverket Trafikplanen fyller en tidigare lucka i sammanställt planeringsunderlag för kollektivtrafiksystemet på medellång sikt i länet. Helhetsbilden för infartsparkeringar måste angripas utifrån ett kundperspektiv. Önskvärt med en analys av behovet utifrån såväl kundperspektiv som lokaliseringsfaktorer. SLs svar: SL arbetar utifrån framtagna riktlinjer för SL:s infartsparkeringar, RIPARK-06. Kundperspektivet är det primära för lokaliseringen och utformningen av infartsparkeringar. Det sker en intensiv planering för nya handelsområden och annan verksamhet som kommer att behöva försörjas med kollektivtrafik. Det är av stor vikt att planeringen för framtidens kollektivtrafik redan i tidiga skeden fångar upp dessa nya behov som kan innebära krav på kollektivtrafikens framtida nät och trafikering. SLs svar: Nya handelsområden som identifierats i samband med framtagandet av RUFS 2010 finns med i den markanvändning som trafikplanen baseras på. SLs förhoppning är att kommunerna planerar nya handelsområden med dagligvaruhandel i kollektivtrafiknära lägen. Vägverket vill lyfta frågan om parallella system i stråk som idag enbart försörjs av ett kollektivtrafikslag. Parallella system möjliggör förbindelser i flera relationer, tex busstrafik kan tillgodose resbehov mellan andra målpunkter än vad spårtrafiken kan. SLs svar: Intressant principfråga som kan utvecklas vidare. Kommer dock inte att behandlas i planen. Postadress Leveransadress Telefon vx E-post Bankgiro AB Storstockholms Lokaltrafik Lindhagensgatan registrator@sl.se Stockholm Godsmottagningen Fax Internet Plusgiro Besöksadress Stockholm sl.se Lindhagensgatan 100 Org.nr Thorildsplan/Stadshagen

2 2(8) Vägverket efterfrågar en utvecklad lista över både de vägobjekt som förutsatts i scenarierna och de vägobjekt som listas bland åtgärder på sträckor där framkomligheten behöver ses över. Förtydliganden om hur vägobjekten och framkomlighetsåtgärder förhåller sig till nulägeskartor samt pågående planering är också önskvärda. Vägverket ställer sig frågande till varför det är samma åtgärdslista som återkommer under alla tre scenarier avseende sträckor där framkomligheten behöver ses över, trots att spåravlastande busstrafik inte förekommer i Scenario Hög. Det framgår inte tydligt vad åtgärderna grundas på och varför det är samma lista i alla scenarier. SLs svar: Åtgärderna gäller i första hand stomlinjerna för busstrafiken. Dessa linjer är i huvudsak inte spåravlastande och påverkas därför inte i så hög grad av spårtrafikens utveckling, vilket gör att åtgärderna blir samma i scenarierna. I kartbilderna för samtliga tre scenarier har en ny stombusslinje mellan Sollentuna och Täby C markerats. I text nämns även ökade bussförbindelser mellan bla Vallentuna och Kista. Text och karta behöver stämmas av. SLs svar: På kartbilderna redovisas enbart stombusslinjer. Detta kommer att förtydligas i texten. Vägverket ser ett behov av en långsiktig strategi och utredning av effekter av busskörfält. SLs svar: SL tar gärna fram en långsiktig strategi för kollektivkörfält tillsammans med Trafikverket Vägverket efterfrågar en tydlig redovisning på karta av nuläge och år 2020 av busskörfält och motorvägshållplatser samt missing links. Dessutom är en redovisning av effekter av prioriterade stråk önskvärd. SLs svar: SL instämmer i att behovet finns och arbetar gärna vidare på detta tillsammans med Trafikverket. Vägverket välkomnar även studier av BRT-lösningar i länet. SLs svar: Det pågår en studie av en BRT-linje som binder ihop Ost- och Nordostsektorn genom Stockholm city och Solna. Trafikverket deltar i studien. Banverket Angeläget dokument som behöver utvecklas och aktualiseras framöver. Planen innebär väsentliga finansiella åtaganden utöver den statliga finansieringen. Banverket anser att konsekvenserna av olika finansieringslösningar bör analyseras och att genomförandeplanen bör åtföljas av ett finansiellt inriktningsbeslut.

3 3(8) SLs svar: SL håller nu på att arbeta fram en genomförande strategi som beräknas bli klar mot slutet av Brist i planen att inte inledningsvis lägga fast det erbjudande om kvalitet och servicenivå som kollektivtrafiken ska erbjuda medborgare och resenärer. SLs svar: Analyserna i planen utgår från standarderna i RIPLAN (Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län). Trängselmåtten är en servicenivå som behandlas i planen. Banverket saknar i planen en analys av (spår)systemets robusthet vid störningar eller återställningsförmåga. SLs svar: Viktig och intressant fråga, men som inte ryms i planen utan är en fråga för det fortsatta arbetet. Det är intressant att utreda om BRT kan utvecklas till ett attraktivt komplement i någon del av regionen. SLs svar: Se svaret på Vägverkets punkt ovan. Citybanan bedöms hålla tidplanen. Det krävs dock sannolikt att fyrspår byggs på hela sträckan Kalhäll Tomteboda för att det ska vara möjligt med 10minuterstrafik i pendeltågssystemet. När i tiden utbyggnaden till fyra spår på sträckan Barkarby Tomteboda kommer att ske är i dagsläget osäkert. SLs svar: SL tolkar Banverket som att det finns en möjlighet att Citybanan kan trafikeras med 24 tåg i timmen. SL har antagit detta i scenariot baserat på Stockholmsöverenskommelsen. I scenario Hög har Nynäsbanan byggts ut till dubbelspår på hela sträckan Tungelsta Nynäshamn. Banverket ser idag inget behov av dubbelspår på hela sträckan. SLs svar: Trafikeringen av Nynäsbanan utgår från att dubbelspår har byggts ut först från Västerhaninge till Tungelsta och därefter till Hemfosa, men inte längre än så. Regionplanekontoret Ambitiös och genomarbetad konsekvensbeskrivning för kollektivtrafikens utveckling enligt Stockholmsöverenskommelsen. Trafikplanen bör kompletteras med en miljöstrategi och en miljöbedömning av de tre scenarierna. SLs svar: Planen bygger på RUFS 2010, Nationell plan och Länsplan. För dessa har det genomförts miljöbedömningar. Bil- och kollektivtrafiken är kommunicerande kärl, därför bör både nuläge och 2020 kompletteras med en beskrivning av den totala resefterfrågan.

4 4(8) Önskvärt med en beskrivning av utvecklingen för andra faktorer som påverkar resandet med SL. Planen beskriver utbudet. SLs svar: Åtgärdas i planen Planen bör kompletteras med en beskrivning av konsekvenserna för kollektivtrafiken av regionens utsläppsmål. SLs svar: Detta är en fråga som kommer att behandlas i det fortsatta strategiska arbetet. Nämnden saknar en genomgång av områden eller resrelationer där den största potentialen för ökade kollektivtrafikandelar finns. SLs svar: Detta är en viktig utgångspunkt som kommer att ligga till grund för det fortsatta strategiska arbetet. Saknar omnämnande av de regionala stadskärnorna i planen. Analys bör göras på vilket sätt kollektivtrafikförsörjningen av de utpekade regionala stadskärnorna kan förbättras. SLs svar: Samtliga regionala stadskärnor är redan idag väl belägna vid pendeltåg, Roslagsbanan respektive tunnelbanans Röda linje. Dessa tågsystem får alla stora förbättringar fram till 2020, vilket innebär stora förbättringar av kärnornas kollektivtrafikförsörjning. Kontrollera uppgifterna om nya bostäder i Barkarbystaden. För att få ett mer effektivt sätt att minska klimatpåverkan och öka framkomligheten i trafiken är det viktigt med mer kunskap om olika styrmedels effekter. Mer kunskap om detta behövs också när det gäller kombinationen av olika styrmedel och priset på kollektivtrafikresor. SLs svar: Detta behandlas inom handlingsprogrammet för effektiv trafik som är en del av EU-projektet SATSA. KSL Bra initiativ med planeringsinstrument för trafikeringsutvecklingen på medellång sikt. Märkligt att kommunerna inte bjudits in till att få ta del av föreslagen och direkt ge sina synpunkter. SLs svar: Trafikplan 2020 är en konsekvensbeskrivning av RUFS 2010 och Stockholmsöverenskommelsen. I arbetet med RUFS 2010 har samtliga kommuner i länet som önskat medverkat. Av den anledningen gjordes bedömningen av planen i detta skede enbart skickades på remiss till KSL. Komplettera planen med en genomförandestrategi. SLs svar: SL håller nu på att arbeta fram en genomförande strategi som beräknas bli klar mot slutet av 2010.

5 5(8) Beskriv det totala resandet både i nuläget och år Inför scenariot extra-hög för att ytterligare tydliggöra vad det kan innebära i utbyggnad för att klara eventuella framtida än högre ställda klimatmål. SLs svar: SL kommer under året att fortsätta det strategiska arbetet. Där kommer dessa frågor att behandlas. Anmärkningsvärt att de regionala stadskärnorna inte omnämns i planen. SLs svar: Samtliga regionala stadskärnor är redan idag väl belägna vid pendeltåg, Roslagsbanan respektive tunnelbanans Röda linje. Dessa tågsystem får alla stora förbättringar fram till 2020, vilket innebär stora förbättringar av kärnornas kollektivtrafikförsörjning. Den snabba förväntade befolkningsutvecklingen i länet innebär att såväl tvärspårbanor som tunnelbanan bör beaktas i den framtida strategiska planeringen. Detta bör tydligare lyftas fram och ligga som en bas i planen. SLs svar: Planen är i huvudsak en konsekvensbeskrivning av RUFS 2010 och Stockholmsöverenskommelsen samt politiska direktiv. Belys utvecklingsbehoven i de city-nära områdena tydligare (främst Solna- Sundbyberg-Nacka-Söderförort-Västerförort). Saknar resonemang om var fokus på kapacitetsförstärkning ska ske. Planen bör kompletteras med en genomgång av områden eller resrelationer där den största potentialen för ökade kollektivtrafikandelar finns. SLs svar: Detta är en viktig utgångspunkt som kommer att ligga till grund för det fortsatta strategiska arbetet. Komplettera planen med en beskrivning av konsekvenserna för kollektivtrafiken av regionens utsläppsmål. SLs svar: Detta är en fråga som kommer att behandlas i det fortsatta strategiska arbetet. Planen beskriver behov av markanspråk för depåer, bussantal etc men tar inte upp olika typer av energibärare och vilka konsekvenser de kan medföra. En analys av vad olika val kan innebära detta vore önskvärt. SLs svar: SL instämmer i detta, men det ryms inte i planen utan är en fråga för det fortsatta arbetet. Trafiksäkerhetsaspekter behöver tas med i planen. En diskussion och analys av eventuella effekter och nödvändiga åtgärder bör finnas med i planen. SLs svar: Det är en viktig genomförandefråga som inte behandlas i RUFS Borde därför behandlas i kommande regionplan eftersom det finns principiella aspekter i valet mellan spårväg kontra annan trafik.

6 6(8) Planen bör integrera Mobility Management -åtgärder. SLs svar: Frågan behandlas i SATSA-projektet om handlingsprogram för effektiv trafik. MÄLAB Komplettera scenarierna med beskrivningar av den länsöverskridande regionaltågstrafiken. Nulägesbeskrivningen bör innehålla beskrivning av befintliga regionaltågslinjer och de bytespunkter som idag finns mellan regionaltåg och SLs trafik; Bålsta, Sundbyberg, Märsta, Arlanda C, Stockholm C, Flemingsberg, Södertälje Syd och Nykvarn. SLs svar: Frågan behandlas i det fortsatta arbetet samt inom FramKo (Den framtida regionala kollektivtrafiken i Mälardalen. Pilotprojektet vars syfte är att framförallt tågtrafiken i regionen i högre grad ska bidra till en förbättrad integration både mellan länen och regionalt/storregionalt. I FramKo deltar Mälardalsrådet, regionförbunden/regionplane- och trafikkontoret samt trafikhuvudmännen i Mälardalen.) Scenarierna bör indikera hur SL och Stockholms län vill att regionaltågsoch eventuellt regionalpendeltrafik bör utformas, med beskrivning av möjliga linjedragningar och eventuellt nya regionaltågsstationer. En beskrivning bör också göras av rollfördelningen i samverkan mellan regionaltåg/regionalpendelåg respektive övrig SL-trafik främst rollfördelningen gentemot pendeltågstrafiken. SLs svar: Detta är en fråga för det fortsatta arbetet. Berörs även i SATSAprojektet om trafiken mellan Stockholm-Arlanda-Uppsala. Stockholms handelskammare Saknar ett framtidsperspektiv i planen. SLs svar: Planen är i huvudsak en konsekvensbeskrivning av RUFS 2010, Stockholmsöverenskommelsen och politiska direktiv. Handelskammaren förordar tunnelbana framför spårväg till Karolinska och Norra station. SLs svar: Både tunnelbana och spårväg är fortfarande två tänkbara trafiklösningar för Karolinska och Norra station, vilka studeras för ett antal olika varianter. Slutgiltigt beslut har ännu inte fattats. Nödvändigt att bygga ut tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka Forum. SLs svar: Ostsektorns framtida kollektivtrafik är föremål för fortsatta studier. Alternativa lösningar för Tvärbana Ost studeras. Enligt nuvarande förslag förlängs Tvärbanan med ny spårväg från Sickla Udde till Slussen och vid Lugnet länkas den samman med Saltsjöbanan som moderniseras och konverteras till tvärbanestandard.

7 7(8) Spårväg City finns inte med i Stockholmsöverenskommelsen, vilket gör det förvånande att SL ändå planerar för den. SLs svar: Spårvägen är ett politiskt direktiv som kommit efter överenskommelsen från Stor brist att SL inte redovisar några kostnader för det intrång i gatuutrymmet som såväl spårvägar som utökad busstrafik orsakar. Inte heller redovisas driftskostnader på lång sikt, där buss och spårvagn är betydligt dyrare i drift än tunnelbanan och pendeltåg. SLs svar: Den framtida totala driftskostnaden redovisas i planen. En viktig åtgärd för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft och marknadsandel är att ge den prioritet i gatan på biltrafikens bekostnad. Minskad upplevd restid räcker inte för att i någon större utsträckning locka över bilister till kollektivtrafiken. Det är den verkliga restiden som måste räknas. SLs svar: Enligt vedertagen kunskap är det den upplevda restiden som är avgörande för färdmedelsvalet. Sigtuna kommun I remissen pekas på ett kraftigt tillskott av arbetsplatser i Sigtuna/Arlandaområdet. Detta ställer krav på en förbättrad kollektivtrafik i Arlandas närområde. SLs svar: SL arbetar för närvarande med utveckling av kollektivtrafiken kring Arlanda. Bland de bytespunkter som är i stort behov av förbättringsåtgärder utpekas Märsta. För Märsta bytespunkt finns ett i samråd mellan Banverket, Sigtuna kommun, SL och SJ gemensamt framtaget förslag till åtgärdsprogram som snarast skulle behöva genomföras. SLs svar: Lösningen saknar fortfarande finansiering. Stockholms stad Det är positivt att planen tar avstamp i och beaktar de vägledande dokumenten som regionen tagit fram. De strategiska ämnen som diskuteras och de analyser som genomförts förtjänar en bred spridning i regionen och det är märkligt att planen bara remitterats ett fåtal aktörer. Staden är en stor väghållare och står för medfinansiering i projekten. Staden efterlyser därför fortsättningsvis ett tidigt samarbete med SL i liknande stora strategiska frågor. SLs svar: SL instämmer i att ett nära samarbete med länets kommuner är viktigt vid planeringen av framtida kollektivtrafik. Att Trafikplan 2020 inte skickades på remiss till kommunerna beror på att den är en konsekvensbeskrivning av RUFS 2010 och Stockholmsöverenskommelsen. I arbetet med RUFS 2010 har samtliga

8 8(8) kommuner i länet som önskat medverkat. Av den anledningen gjordes bedömningen av planen i detta skede enbart skickades på remiss till KSL. Den förväntade snabba befolkningsutvecklingen i länet innebär såväl att tvärspårväg som tunnelbanan bör beaktas i den framtida strategiska planeringen och det är därför av största vikt att scenario Högs betydelse för regionens utveckling och tillväxt belyses bättre i planen. SLs svar: Planen innebär att kollektivtrafikens framtida kapacitet säkras under gällande förutsättningar. Planen bör kompletteras med långsiktiga planer för hur busstrafiken i framtiden skulle kunna ersättas av spårtrafik så att sådana möjligheter inte byggs bort i gaturummet. SLs svar: SL instämmer att kollektivtrafikens framkomlighet är av största vikt. Frågan ryms inte inom Trafikplan 2020, men väl inom arbetet med en stom- och spårvägsstrategi för Stockholms centrala delar och Stockholms stads Trafikplan. De analyser som görs i planen är väl genomförda och en intressant utveckling skulle vara en liknande beskrivning av konsekvenserna i hela trafiksystemet (ej enbart för kollektivtrafiken), som följd av att Stockholmsförhandlingen inte genomförs i sin helhet. Stort problem att SLs marknadsandel inte ökar trots alla satsningar i Trafikplan Att enbart bygga ut kollektivtrafiken enligt de förslag som ges i planen är inte tillräckligt för att nå miljö- och klimatmålen och tillgodose behovet av resor fram till 2020, visar mångårig erfarenhet. Andra åtgärder som begränsar biltrafiken och ändrar människors resvanor måste sannolikt utnyttjas. SLs svar: SL instämmer i detta och kommer att arbeta vidare med frågan i det fortsatta strategiska arbetet. Viktigt att komma ihåg är att det krävs samverkan mellan länets olika aktörer för att uppnå en ökad kollektivtrafikandel. Här spelar kommunerna en viktig roll genom att prioritera kollektivtrafiken framför bilen bland annat när det gäller framkomligheten.