Etanol i Fokus. Hållbara etanolsystem! Här och nu, globalt och för framtiden. Sid 6-7. På väg mot hållbara transporter

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Mars 2008 På väg mot hållbara transporter Etanol i Fokus Nya möjligheter för Sverige som miljö- och industrination. Sid 8-9 Hållbara etanolsystem! Här och nu, globalt och för framtiden. Sid 6-7 DISTRIBUERAS MED DAGENS NYHETER VÅREN 2008 Besök nordens största hemsida om biodrivmedel!

2 2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Inledning Vi kan om vi vill! Företrädarna för status quo försökte på medeltiden försvara den gamla världsbilden mot naturvetenskapens logik och oundvikliga genombrott. Idag tvingar energi- och klimatfrågan transportsektorn till en snabb och global omställning bort från oljan och in i nya strukturer. Vi måste därför omvärdera vår totala konsumtion av transporter, utveckla betydligt energieffektivare fordon, samt skapa storskalig övergång till förnybara drivmedel, som till exempel etanol. Liksom elektricitet är etanol en energibärare som kan tillverkas och nyttjas mer eller mindre bra. Att med svepande påståenden tycka om etanol är lika felaktigt som att angripa dagens och framtida sol- och vindbaserad el med data från kolkraftverk. På sikt kan förhoppningsvis nya revolutionerande förnybara drivmedel utvecklas men i dag är etanol det överlägset största och snabbast växande biodrivmedlet i världen. Dessutom erbjuder etanol långsiktigt hållbara och storskaliga volymökningar som dessutom stimulerar utvecklingen av andra hållbara drivmedel. Dagens etanol Den etanol, som vi i Sverige nyttjar för E85 och bussar, kommer i huvudsak från brasilianska sockerrör. När bensin ersätts med sockerrörsetanol reduceras de fossila koldioxidutsläppen med över 80 procent. I de tropiska länderna skulle det kunna produceras betydligt mycket större volymer etanol för export och lokalt skulle detta bidra till mycket positiv utveckling samtidigt som det eliminerar det egna beroendet av olja. Det förutsätter naturligtvis att odling och produktion utvecklas på bästa möjliga vis i ett hållbarhetsperspektiv - vilket kan och bör göras. Här finns fantastiska möjligheter för Afrika, men de behöver hjälp att komma igång och göra det på rätt sätt! Nästa generation etanol En intensiv industriell utveckling pågår världen över för att utveckla cellulosaetanol. Här är Sverige i absolut världsklass. Framgångarna vid forskningsanläggningen i Örnsköldsvik har tagit oss till ett läge där vi är redo att projektera en utvecklingsanläggning som är 40 gånger större än dagens pilotanläggning. Integrering med produktion av el, pellets och värme kan ge energiutbyten på över 75 procent. Det är inte antingen förnybara drivmedel eller hybrider eller små fordon eller EcoDriving. Det är hela systemet, kombinationen, som måste utvecklas! Även här är Sverige i absolut världsklass. Vi har en fordonsindustri som intagit en ledande ställning i teknikoch marknadsutveckling av etanolfordon samtidigt som vi har en tradition och stor kunskap i komplexa systemomställningar. Vi har redan 1100 tankställen för E85, och 25 procent av nybilsköpen under januari var etanolbilar. Unikt i världen! En nationell strategi Vi, Sverige, borde nyttja vårt ledarskap i miljö- och klimatarbetet för att även fånga de industriella potentialerna på en snabbt växande marknad. Annars är risken uppenbar att vi, precis som med vindkraften och solceller, tappar de bästa spelarna - läs forskare, patent, entreprenörer, initiativ, företag och framtida jobb - till utlandet. En aktiv industripolitik, inkluderande en stark hemmamarknad, är därför helt avgörande för om vi som industrination ska behålla vår ledande ställning och omvandla den till ett nytt industriellt utvecklingsområde. En ny industri med fokus på avancerad teknik- och tjänsteexport som, i likhet med fordon, medicin och telekom, bidrar till den framtida svenska välfärden. Per Carstedt ordförande BioAlcohol Fuel Foundation, BAFF. Föredöme i världen Sverige kan både fungera som ett föredöme för övriga världen i processen bort från oljan med exempelvis 30 procent biodrivmedel till 2020 och dessutom fånga de industriella möjligheterna i denna gigantiska omställningsprocess! Men det avgörs av om vi kan samla oss och exempelvis överföra 20 öre från den ökande bensin och dieselskatten till att finansiera en föredömlig omställning. Vi kan då snabba på utvecklingen av cellulosadrivmedelstekniken, forcera introduktionen av energieffektiva miljöfordon och stödja den gryende bioenergiutvecklingen i utvecklingsländerna. Få länder har möjlighet att påverka den globala utvecklingen mot hållbara transporter så mycket som Sverige, och få länder har så mycket att vinna! Per Carstedt, ordförande BioAlcohol Fuel Fondation, BAFF. FOTO: ANNIKA OLOFSSON, GRAFISK FORM Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö Hong kong Genève ETANOL I FOKUS - EN ANNONSBILAGA FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION, BAFF Layout: Anna Staffansson, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Stockholm. Bold, Borås tidnings tryckeri AB, Borås. Dailyprint i Umeå AB. För information, kontakta: Annika Carstedt Parmlid, BioAlcohol Fuel Foundation Foto framsidan: Håkan Nordström Distribueras med Dagens Nyheter Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se Stiftelsen BioAlcohol Fuel Foundation (BAFF) grundades 1983 som en intresseorganisation med syftet att utveckla teknik för produktion och användning av biobränslen som ett alternativ till fossila drivmedel. Idag arbetar stiftelsen i Sverige och internationellt med att påskynda systemomställningen mot hållbarar transporter. Dagligen uppdaterade nyheter, rapporter, debattinlägg och information om etanol finner du på BAFFs hemsida

3 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Utmaningen Vi måste ersätta oljan Peak Oil är ett återkommande begrepp i energidebatten. Peak Oil uppnås när oljeproduktionen minskar fast efterfrågan ökar. Professor Kjell Aleklett på Ångströmslaboratoriet i Uppsala forskar i globala energisystem: - Det är en forskning om vilka resurser i form av olja, naturgas och kol som finns på vår jord, och hur den globala energiförsörjningen och framtida klimat påverkas. TEXT: LASSE LAGERHOLM Energi ger tillväxt - Studier visar att inget land får tillväxt utan energi. När Kinas tillväxt ökat med 10 procent har deras oljekonsumtion ökat 10 procent. Att Sveriges välfärd ökade mellan 1945 och 1970 berodde på en enorm ökning av oljeimport från arabländerna. - Jämför med länderna söder om Sahara, de fattigaste i världen. Under 25 år har deras tillväxt varit noll. De har inte haft råd att öka oljekonsumtionen. Världen har de tre senaste åren konsumerat ungefär 30 miljarder fat olja per år och hittat mindre än 10 miljarder per år. Runt 1960 var siffrorna omvända! Visserligen hittas ny olja då och då och något fåtal länder har oljefält som börjar utvinnas nu. Det största fyndet på senare år är gjort i Kazakstan, 10 miljarder fat. Det räcker till 4 månaders världskonsumtion! Vi behöver något nytt. Nya energislag Bedömningen är att vi närmar oss en topproduktion av olja. Senare års ökade efterfrågan står Kina och Indien för. Men det har inte medfört någon ökad oljeproduktion, bara ett ökat pris. OPEC vill inte eller kan inte producera mer. Övriga oljeproducerande länder kör i princip för fullt. Västländerna har de här åren kompenserat sig med etanol, med en förbrukning på 1 miljon fat om dagen. I närtid kan etanol inte ersätta oljan. Men det kan inget energislag göra. " Vi behöver något nytt i stället för olja. - Etanoldebatten har blivit snedvriden genom okunskap. Problematiken bör ses i vidare perspektiv. Jag blir frustrerad när jag hör Vi kan inte satsa på etanol, för den kan inte ersätta oljan. Men den kan ersätta mycket. Etanolen är ett av flera alternativ. Låt oss se mångfald i stället för enfald. Sockerrör - ett rejält energiöverskott - Energimässigt är det ingen större vinst att framställa etanol från spannmål som vete och majs. Sockerrör däremot ger en bättre energibalans och fossil energi växlas upp till förnybart med en faktor 6! Kan dessutom cellulosan i växten utnyttjas ökar nettoeffekten rejält. Brasilien är världens ledande etanolproducent. I mer än 30 år har man utvecklat etanol som drivmedel. Kritiker påstår att regnskog förstörs och andra odlingar trängs ut av sockerrören. - Det är osant, regnskogsmark är helt fel miljö för sockerrör. Däremot kan palmolja odlas på regnskogsmark, som i Malaysia, men det har inget med etanol att göra. - I media påstås att odling av grödor för etanol ger högre matpriser. Det må så vara, men man kan också se det från andra sidan. Jag, liksom FOTO: LASSE LAGERHOLM Professor Kjell Aleklett liknar en oljekälla vid oasis fylld med vatten: oljan finns vanligen i porösa bergarter. företrädare för FN, tror att fattiga bönder som odlar grödor får bättre förutsättningar att försörja sig, säger Kjell Aleklett. Etanol för tillväxt i fattiga länder Beräkningar visar att länderna söder om Sahara måste öka sin oljekonsumtion med 300 procent för att överhuvudtaget ha en framtid. Utan energi, inga andra resurser. Naturligtvis är livsmedelsodling viktigt. Men utan tillväxt blir det ingen mat. - För dem är bästa sättet att börja producera etanol som komplement till olja. Det är självklart att Sverige ska delta i uppbyggnaden av Afrikas energiförsörjning. Inledningsvis kan det till viss del göras som biståndsprojekt, en hjälp till självhjälp. Vi har kunskapen, och kan hjälpa till att bygga upp en lokal kompetens. Etanol från cellulosa kan bli avgörande för Afrikas framtid. Man bör vara stolt över sin etanolbil - Debatten om biobränslen är snedvriden. Den påverkas av okunskap och myter, menar Mikael Karlsson på Svenska Naturskyddsföreningen. - Det finns inga hållbara stöd för vulgärargument och påståenden om att etanolen idag stjäl bröd från u-länderna. TEXT: LASSE LAGERHOLM Svenska Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson menar att debatten om etanol som drivmedel är föremål för felaktiga påståenden. " Det ger bra klimateffekt att öka produktionen av biobränslen och ersätta bensin och diesel. Fattiga bönder kan få det bättre Visst finns begränsningar för hur mycket grödorna för etanolframställning kan öka, de ska räcka till så mycket annat också. Men idag finns ingen konkurrenssituation mellan mat- och bränsleproduktion från grödor. Den ökning av spannmålspriser, som i media skylls på etanolen, beror mest på just att grödor används i ökande omfattning som foder för köttproduktion och på dåliga skördar i flera länder. - Vi ska inte glömma att fattiga bönder som producerar grödor kan få en förbättrad situation om priserna stiger. Också arbetsförhållandena har granskats och där finns en hel del att göra. - Men kom ihåg: Vad är alternativet, hur är det för fattiga oljearbetare i Nigeria? Hur hanteras olja i förhållande till ursprungsbefolkningarna? När man kritiserar biobränsleproduktionen bör man inse vad alternativet är! Certifiering för bättre villkor Vad blir resultatet om den potentielle etanolbilköparen får fel bild av biobränsle på grund av falsk och felaktig kritik? Vilken bil köps då? Risken är stor att det blir en fossilbränslebil. Man ska vara stolt över att köra en etanolbil! - Vi kan ställa krav på en utvärdering av etanolproduktionen, att den gör klimatnytta och är socialt förbättrande, en lagstiftning eller certifiering helt enkelt. Där kan ingå förbättrad arbetsmiljö och arbetsrätt för dem som arbetar med biobränslegrödor. Det ger bra klimateffekt att öka produktionen av biobränslen och ersätta de fossila. - Med teknikutveckling kan det bli möjligt att effektivt förgasa skogsbiomassa och få andra generationen biobränsle. I dag tas ut ungefär 100TWh från skogs- och biomassa. Siffran kan kanske fördubblas. Men då måste askan föras tillbaka till sitt ursprung i gödningssyfte. Det är också nödvändigt att upprätthålla en kvävebalans i skogsmarken och att starkt förbättra hänsynen till biologisk mångfald i allt skogsbrukande. Mer effektiva biobränslen De största transportsystemen drivs med bensin eller diesel. Där, och i all biobränsleanvändning, borde tekniken utnyttjas till minskad bränsleförbrukning i stället för ökad motoreffekt. Vi vet idag inte vad eller vilka drivmedel som fungerar om 20 år. Det vi vet är att vi måste bli mer effektiva. Kanske ska vi satsa på flera alternativ. - Låt många blommor blomma. Kommande generationer biobränsle blir förmodligen mer effektiva. Biobränslen är en schysst del som minskar klimatbelastningen.

4 4 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Debatt Etanol är en energibärare precis som el Precis som el kan etanol produceras på en mängd olika sätt. Alla vet att el från vattenkraft och vindkraft är bra och att el från kolkraft är dåligt ur miljösynpunkt. På samma sätt som man skiljer på bra och dålig el måste man skilja på bra och dålig etanol. Den etanol som säljs som E85 i Sverige är ur miljösynpunkt mycket bra etanol. De största volymerna kommer från brasilianskt sockerrör som kraftfullt reducerar de fossila koldioxidutsläppen. Nästa gång du hör någon uttala sig kritiskt om etanol, fråga vilken slags etanol de syftar på. Vi ska väl inte stoppa utbyggnaden av vindkraften bara för att elen från kol är farlig för klimatet? Katastrofala översvämningar, allt svårare stormar och orkaner, långvarig torka, hundratals miljoner flyktingar och en världsekonomisk kollaps jämförbar med de två världskrigen och depressionen på talet. En närmast apokalyptisk framtidsvision målades upp i den rapport The economics of Climate Change - som den brittiske ekonomen Nicholas Stern presenterade i slutet av Rapporten var beställd av den brittiska regeringen och slog ned som något av en bomb. Många klimatforskare hade visserligen varnat för samma sak under åratal, skriver Anders Wijkman medlem av EU- parlamentet, vice ordförande i Tällberg Foundation och ledamot av Klimatberedningen. Miljöministern: Förtalskampanj mot etanol Miljöminister Andreas Carlgren är irriterad över förtalskampanjen mot etanol som drivmedel. Han menar att de ifrågasättanden av förnybara bränslen som sprids, i t ex Aftonbladet, med påståenden att etanol dödar fattiga barn är myter och förtal. - Det är inte etanol som driver upp matpriserna, framhöll han i ett tal FOTO: PAWEL FLATO En bilist som väljer en miljöbil skall aldrig behöva tvivla på sin miljöinsats, säger miljöministern Andreas Carlgren. härom veckan. Det är nya matvanor i bl a Kina och torka under de senaste åren samt ökade oljepriser som spelat roll. Miljöministern sade vidare att han inte visste vem som sprider rapporterna med falska påståenden. - Men vi vet att det gagnar oljeindustrin mer än de fattiga barnen, konstaterade Carlgren. Svensk etanol är bra för klimatet. En bilist som väljer en miljöbil skall aldrig behöva tvivla på sin miljöinsats. En som talar ännu mer klartext i ämnet är GM-koncernens vice vd Bob Lutz. Vid en journalistträff den 26 november i fjol sa han att en stor del av det negativa vi kan läsa om etanol och E85-bränslet kommer från det amerikanska petroleuminstitutet. De satsar, enligt Lutz, över 2 miljarder kronor årligen i en global antietanolkampanj. Anders Wijkman efterlyser ett helhetsgrepp på klimatsituationen. Nu är det bråttom! Skillnaden nu var att varningarna kom från en väl etablerad ekonom. Budskapet fick med ens relevans bland grupper som länge bagatelliserat frågan. Stern satte kronor och ören på ett problem som dessförinnan mest beskrivits i naturvetenskapliga termer. Bara några månader efter Stern kom nya rapporter från FN:s klimatpanel. Budskapet var detsamma. Klimatproblemet är långt allvarligare än vi tidigare trott. Världen har max tio år på sig att radikalt lägga om kurs. Atmosfärens innehåll av växthusgaser måste stabiliseras, helst minska. En aspekt på klimatförändringen är särskilt viktig att lyfta fram: Klimatsystemet är komplicerat. Tröskeleffekter eller tipping points förekommer. Plötsliga kast och förändringar kan inträffa - som att stora mängder metan läcker ut från den töande tundran i Sibirien, att Amazonas regnskogar torkar ut eller att delar av glaciärerna i Antarktis spricker upp och glider ut i havet. Sådana händelser skulle drastiskt förändra förutsättningarna för liv på jorden. Klimatfrågan har äntligen hamnat mitt i debattens centrum. Samtidigt är det viktigt att inse att klimatförändringen inträffar samtidigt som krisen för många av världens ekosystem blir allt djupare. Olika forskarrapporter varnar för att 2/3 av världens viktigaste ekosystem från färskvattenresurser till tropiska skogar, våtmarker och marina resurser - är överutnyttjade. Klimaförändringen accentuerar problemen. Åtgärderna för att minska klimatpåverkan måste därför ske utifrån ett helhetsperspektiv, där målet är att minska människans samlade påverkan på biosfären. Det internationella samarbetet på klimatområdet har pågått i snart tjugo år. Ändå ökar utsläppen idag snabbare än någonsin, både i de flesta industriländer och i de snabbt växande utvecklingsländerna. Utsläppen för EU totalt har visserligen minskat några procent. Men det beror främst på insatser av engångskaraktär som att Storbritannien ersatt kol med gas i elproduktionen samt att många ineffektiva produktionsanläggningar i Östeuropa stängdes ned på 1990-talet. I utvecklingsländerna dominerar åtgärder mot fattigdomen den politiska agendan. Den stora utmaningen är att se till så att dessa länder inte upprepar de misstag som industriländerna gjort, " Satsningar på rätt sätt i Afrika kan ge stora fördelar både i klimatarbetet och ansträngningarna att minska fattigdomen. Vad väntar vi på? framför allt inte låser fast sig i en ekonomi dominerad av fossila bränslen. Länder som Kina och Indien gör redan insatser för att dämpa utsläppen, men långt ifrån vad situationen kräver. Sett från Sveriges perspektiv är insatser för att minska klimatpåverkan på hemmaplan i Sverige nog så viktiga. Men om vi inte samtidigt ger starkt stöd till utsläppsminskningar på andra sidan jordklotet kommer våra egna ansträngningar att vara förgäves. Vi måste ta ett helhetsgrepp på problemen: - Se över ekonomins regelverk så att kvalitet i tillväxten premieras. Vi måste sluta inbilla oss att välfärden ökar bara därför att BNP, dvs konsumtionen, ökar. - Lägg fast tuffa mål för utsläppen: 40 % till 2020 och nära noll till Snabba åtgärder inom alla samhällets områden. Det gäller inte bara att jaga utsläpp utan lika mycket att titta på hur vi använder energin. Boendet är t.ex. en av de största användarna av kolkraft globalt. Samtidigt finns idag teknik som möjliggör noll-energihus, eller till och med netto-energihus. - Flerdubbla anslagen till energiforskning, med särskilt stöd till solkraftverk i världens öknar, vågkraft, vindkraft till havs samt andra generationens biodrivmedel. - Stöd tekniksprång i u-länderna. - Minska skövlingen av regnskogarna genom att kompensera skogsägarna ekonomiskt när de skyddar skogen. Transportområdet är särskilt viktigt Utsläppen ökar snabbt och alternativen till oljan är få. Biodrivmedel är en viktig del av lösningen. Men givetvis måste produktionen omgärdas av villkor som gör att de bränslen som produceras verkligen minskar utsläppen av CO2 samt att regnskogar inte skövlas. USA:s satsning på etanol från majs till exempel är en högst tveksam affär. Samtidigt vet vi att en produktion av biobränslen i tropikerna har stora fördelar. Det har Brasilien visat. Satsningar på rätt sätt i Afrika kan ge stora fördelar både i klimatarbetet och i ansträngningarna att minska fattigdomen. Vad väntar vi på? Anders Wijkman

5 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS 5 Hållbar etanol Etanolen kan lyfta utvecklingsländerna FOTO: DENNIS BLOMBERG Det är kanske på sin plats att faktiskt konstatera ett enkelt faktum. Vi som har etanolbil bidrar till att utsläppen av koldioxid minskar. Tyvärr har man den senaste tiden lätt kunna få intrycket av det motsatta. Den etanol jag häller i tanken på min bil kommer inte från majs eller vete. Den mesta etanolen kommer istället från Brasilien och är dokumenterat den mest miljöeffektiva. Men det räcker inte. Vi behöver få en miljö- och rättvisemärkning av etanolen och andra drivmedel. Jag tror att detta är nyckeln till att etanolen även i framtiden ska kunna vara en väg ut ur oljeberoendet. En märkning skulle ge etanolen konkurrensfördelar gentemot de fossila bränslena. Miljömässigt kan bensin och diesel aldrig mäta sig med etanol. Utsläppen av skadliga partiklar och koldioxid ökar. Oljans facit vad gäller mänskliga rättigheter imponerar inte heller något vidare. Oljeutvinningen har inte sällen en intim koppling med diktaturer, inbördeskrig och korruption. I Burma göds juntans förtryck av olja och gasinkomster. I Nigeria bryter oljebolagen löpande mot de mänskliga rättigheterna. Det enda som sipprar ned till lokalbefolkningen är olja i dricksvattnet. Etanolen kan också ge en konkurrensfördel till de utvecklingsländer som nu planerar att utveckla sitt jordbruk. Genom att satsa på energieffektiv etanolframställning som helst också odlas i ekologiska jordbruk kan dessa länder på allvar ta upp konkurrensen med den smutsiga oljan. Ekologisk produktion av sockerrör i Brasilien har faktiskt visat sig ge uppemot 10 procent högre skördar, för att inte tala om vilken skillnad det är när det gäller biologisk mångfald och bekämpningsmedelsfri arbetsmiljö. En märkning skulle också innebära ett uppsving för den inhemskt producerade etanolen från cellulosa i Sverige. En satsning på andra generationens biodrivmedel kan också innebära att vi få fler arbetstillfällen och exportintäkter runt om i landet. Det finns inte en enskild teknik eller bränsle som kan ersätta oljan i dagens transportsystem, till det behöver vi många olika lösningar. Biogasen har en stor potential och behöver byggas ut. Vi kan också satsa mer på elbilar, förgasning av svartlut för att inte tala om smarta lösningar i framtiden som vi nu inte ens känner till. Plug-inhybrider som klarar resor på ca 4 mil kan ersätta andra bränslen på kortare sträckor, tror vi blir kommersiellt gångbara inom 5-10 år. Jag är övertygad om att etanol även i framtiden kommer att stå för en viss del av Sveriges bränslemix. Självklart måste vi också resa på smartare sätt än att jämt och ständigt ta bilen. Jag vill kunna veta att det jag häller i tanken är schysst framställt. Alla vinner på att den etanol vi köper bidrar till att minska klimatutsläppen och att öka välfärden för människor som framställer den. Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet Vi behöver få en miljö- och rättvisemärkning av etanolen och andra drivmedel säger Maria Wetterstrand. Certifiering ger goda produkter I debatten om biodrivmedel finns önskemål om att certifiera etanol. Det talas om bra respektive dålig etanol där bra skulle kunna leda till en certifierad vara. Självklart är att etanolen ska hålla en hög kvalitet och vara miljömässigt hållbar, men det är mer en fråga om teknik. Det engelska ordet i sammanhanget, Good, säger mer om vad man menar, god etanol. Mjuka värden som demokratifrågor, sociala, ekonomiska, politiska faktorer etc inbegrips liksom hur allt samverkar. TEXT: LASSE LAGERHOLM FOTO: Lennart Johansson/ Stockholms stad Dr Jeremy Woods vid Imperial College i London är en världsauktoritet på certifieringsprocesser för biodrivmedel. Det är viktigt att certifieringsprocessen kommer igång, så att vi snabbt kan ersätta oljan med hållbar bioetanol, säger Dr Woods. Certifiering - en delikat process Dr Jeremy Woods vid The Centre for Environmental Policy, Imperial College i London är specilaiserad på den här typen av problematik. Ofta baserar och väljer människor sin uppfattning om vad som är bra eller dåligt på någon enstaka egenskap, som att etanol är bättre än fossila bränslen när det gäller växthusgaser, berättar Dr Woods. Det kan också vara en faktor som bättre ekonomi eller lägre partikelutsläpp från biodiesel än från fossil diesel. Uppfattningen beror helt på individen och de enskilda förutsättningarna. På vår institution försöker vi utveckla ett ramverk för att positionera ett biodrivmedels olika prestanda i förhållande till en rad väl avvägda principer, kriterier och indikatorer som täcker ett drivmedels hela livscykel och som även inkluderar leveranser och användning. Vi tittar på miljökonsekvenser, ekonomi, sociala aspekter, ja allt som på ett eller annat sätt finns med i bilden. I det avseendet är hela kedjan för ett biodrivmedel ofta inte likt något annat, även om det i slutänden resulterar i samma typ av drivmedel. Omständigheter som var, när och hur grödorna är producerade, förädlade, transporterade och använda liksom volymer, om det finns någon tidsbestämd inverkan och samband, allt behöver vara känt innan ett biodrivmedel kan karaktäriseras som bra eller dåligt. Först då finns förutsättningarna att det blir rätt från början. När alla bitar fallit på plats kan en certifieringsprocess av exempelvis etanol ta sin början. Det är i princip en form av kvalitetssäkring i alla led. Förutom en hög teknisk kvalitet, ekologisk och miljömässig hållbarhet innebär det garantier beträffande arbetsförhållanden, arbetsrätt, att inte barn utnyttjas i arbetet, löner och mycket annat. Det är ingen obetydlig uppgift att ta sig an en certifiering, men väsentliga framsteg har gjorts. Västländerna har den investeringspotential, kunskap och de engagerade konsumenter som kan göra den skillnad det innebär med en certifiering. Vi ska säkerställa en utveckling som uppmuntrar bra produktion och bestraffar dålig. Uppmuntra till nya innovationer Också nya innovativa lösningar, särskilt med förbättrade energiprestanda och mindre växthusgaspåverkan ska uppmuntras. Det måste inte innebära att man är teknologiskt normativ. Det görs bättre genom att förse industrin med långsiktiga förutsättningar om hur kontroll ska göras och belöna goda exempel. Särskilt angeläget är det att följa de utvecklingsländer i tropikerna som har stora arealer tillgänglig mark med tillgång till vatten och där stor del av befolkningen saknar jobb och möjligheter till dräglig försörjning. Här är möjligheterna och förväntningarna stora, men också utmaningarna. Hur dessa länder ska få tillgång till investeringsmedel och samtidigt garantera att en skälig del av det värde som genereras av biobränsleproduktionen bevaras lokalt, det är kritiskt för denna diskussion. Först när allt sådant är klargjort kan konsumenten långsiktigt lita på att den etanol eller det biodrivmedel han eller hon tankar är bra. Men det är viktigt att certifieringsprocessen kommer igång, så att vi snabbt kan ersätta oljan med exempelvis hållbar bioetanol.

6 6 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Hållbar etanol från Afrika Etanolproduktion är en fantastisk möjlighet för Afrikas bönder En uppbyggnad av hållbar storskalig produktion av etanol har inletts i Tanzania och Moçambique. Den första fabriken beräknas tas i bruk 2011 och kan följas av många nya projekt de närmaste 30 åren. Detta är närmast en revolution som bidrar till att stärka några av världens svagaste ekonomier. Samtidigt visar det vägen för övriga Afrika, minskar de fossila CO2-utsläppen globalt samt ökar energisäkerheten för alla inblandade. TEXT: OLA JOHANSSON Moçambique och Tanzania har en gemensam yta som är nästan fyra gånger större än Sverige. Idag är länderna helt beroende av importerade petroleumprodukter. FOTO: LENA OSCARSSON Biståndsorganisationen Kooperation utan gränser vill se en fortsatt satsning på biobränsle i afrikanska länder för att minska deras fattigdom, oljeberoende och svält. Ökad efterfrågan på biomassa för bioenergi gynnar deras ekonomiska utveckling och kan ge högre priser på jordbruksprodukter vilket gynnar Afrikas fattiga bönder, säger Camilla Lundberg Ney som presentar rapporten Med utveckling i tanken. Eftersom 75 procent av världens fattiga bor på landsbygden bidrar utvecklingen av jordbruket till ökade möjligheter för världens fattiga att få högre inkomster och livsbetingelser. Camilla Lundberg Ney, kommunikatör på biståndsorganisationen Kooperation utan gränser. - Afrikas befolkning måste få del av vinster, forskning och teknikutveckling som blir följden av bioenergiutvecklingen. Men, odlingar måste naturligtvis vara ekologiska och ske på hållbart sätt och arbetsförhållandena måste vara rimliga. Hur det blir bestäms huvudsakligen av regeringar, bränslebolag och konsumenter i vår rika del av världen. Vi borde därför aktivt bidra med vår kunskap och närvaro samt bli bättre på att ställa krav på de bränslen vi köper - oavsett om de är fossila eller förnybara, fortsätter Camilla Lundberg Ney. Bioenergi revolution i Afrika! I Afrika har utvecklingen av bioenergisektorn just börjat. SEKAB driver med en egen organisation på plats planering och projektering för produktion av etanol i Tanzania och Moçambique. Afrika har med sitt tropiska klimat och sina outnyttjade arealer med bra vattentillgång mycket goda naturliga förutsättningar för odling av biomassa för elektricitet och biodrivmedel. Från ensidigt oljeberoende till stor energiexport - Vi räknar med att om 20 år kunna bidra till att dessa två länder blir oberoende av olja, kraftfullt ökar sin elproduktion och samtidigt exporterar flera miljarder liter etanol från de planerade fabrikerna, säger Per Carstedt, koncernchef i SEKAB. Export i en magnitud, som skulle räcka för att ersätta all bensin och diesel för biltrafiken i Sverige och Norge förutsatt att vi samtidigt har ställt om fordonen till plug-in-hybrid-teknik. Satsningarna öppnar för en kraftfull och långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i de berörda länderna och stora delar av övriga Afrika. I Tanzania/Moçambique siktar SEKAB på att stödja och leda de nationella satsningarna på biodrivmedel genom att påbörja en långsiktig utveckling av över hektar för bioenergiproduktion. Enligt en färsk beräkning från FN:s Food and Agriculture Organization (FAO) finns det 44 miljoner hektar odlingsbar mark i Tanzania. Som jämförelse kan nämnas att Sverige utvecklat sin välfärd genom att bruka över 20 miljoner hektar för industriellt skogsbruk! Olika partnerskap med nationella och internationella aktörer har bildats och fler är under utveckling. Odlingen av sockerrör i Tanzania har inletts i samarbete med teknisk expertis och partners från bl a Brasilien, Mauritius och Sydafrika. Samtidigt pågår projektering för en första produktionsanläggning. Ingen konkurrens med mat Moçambique och Tanzania har en gemensam yta som är nästan fyra gånger större än Sveriges. Idag är länderna helt beroende av importerade petroleumprodukter, vilket tar nästan hundra procent av exportintäkterna. Sockerrör och durra är de enklaste och mest kostnadseffektiva råvarorna för etanolproduktion. Med dagens oljepriser kan en framtida etanolindustri i Afrika kostnadsmässigt mycket väl konkurrera med bensin och diesel. - Det finns outnyttjade arealer på många miljoner hektar tillgängliga både i Tanzania och i Moçambique, som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion eller hotar den biologiska mångfalden, säger Anders Bergfors, chef för SEKAB:s verksamhet i Östafrika. Förutsättningarna beträffande klimat, mark och vatten liknar de i Brasilien - idag världens ledande producent av hållbar etanol. - Dessa länder kan både eliminera sitt oljeberoende samtidigt som de utvecklas till stora exportörer av förnybara drivmedel. Vår avsikt är att utveckla projekt som kan fungera som föredömen på flera plan för hela Afrika. Aid to trade - Sverige har en ny politik för global uthållig och rättvis utveckling, som bl a innebär att myndigheter, institutioner, organisationer och företag gemensamt skall engagera sig, säger Torvald Åkesson, till i höstas ambassadör i Tanzania och nu ambassadör i grannlandet Moçambique. Eftersom båda länderna tillhör de största mottagarna av svenskt bistånd, är det självklart att vi gemensamt och effektivt skall bidra till hållbar utveckling just här. Regeringen i Tanzania har med aktivt stöd av SIDA och Energimyndigheten skapat ett särskilt organ National Biofuels Task Force (NBTF) som hanterar alla frågor och beslut kring en biodrivmedelsindustri i vardande. En nationell strategi med tydliga regelverk håller på att utvecklas för att säkra en hållbar utveckling av den snabbt växande industrisektorn. Påverkar all utveckling - Att få tillgång till moderna former av bioenergi är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom i dessa länder, säger Torvald Åkesson. Detta påverkar i sin tur all utveckling social, ekonomisk och miljömässig. Världen slåss idag om Afrikas jordbrukspotential det är inte fråga om denna utveckling kommer utan hur den ska genomföras. Det är därför viktigt att Sverige finns med och företräder en socialt och ekologiskt uthållig utveckling. Länderna behöver via handel tillgång till våra marknader, initialt stöd med teknik och kapital för industriell utveckling samt resurser som riktas mot t ex infrastruktur, utbildning och hälsa. Bioenergiutvecklingen kan kraftfullt bidra till att ekonomiskt stödja all denna utveckling till långsiktigt hållbara strukturer, säger Torvald Åkesson. Långsiktigt hållbart - Vi använder den bästa svenska och internationella expertisen för att utvecklingen skall ske på ett långsiktigt hållbart sätt, framhåller Anders Bergfors. När bl.a. den svenska spetstekniken i produktion av cellulosaetanol, som utvecklas i pilotanläggningen vid SEKAB i Örnsköldsvik, når kommersiell nivå är det också meningen att den skall kopplas till verksamheten i Tanzania och Moçambique för att utvinna cellulosan ur restprodukterna från sockerrör (bagass). Den nya tekniken kan öka etanolproduktionen från sockerrör med 50 procent per hektar. - Svensk teknikutveckling kommer i praktiken att bidra till att dagens arealer i framtiden kan generera betydligt större mängder etanol och andra produkter, säger Anders Bergfors. Totalt handlar det om att stödja nationella utvecklingsprogram i Tanzania och Moçambique med kunskap och industriella satsningar över en längre tid kombinerat med att vi nyttjar våra ambitioner att minska oljeanvändningen i Norden. Satsningarna innebär förutom bättre energi och klimatlösningar även förbättrade levnadsvillkor och nya jobb för väldigt många. Samtidigt får samhället tillgång till energi för annan småskalig industriell utveckling, matlagning, kyloch fryskapacitet och belysning. Förhoppningarna och förväntningarna är mycket stora!

7 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS 7 Hållbar etanol här och nu Det pågår ett spel i världen, kanske en maktkamp om olika energislag. Vi står mellan fossilbränslenas växthusgashöjande effekter och biobränslenas möjligheter att reducera de fossila CO2-utsläppen. I media avspeglas detta genom negativa påhopp på särskilt etanol. TEXT: LASSE LAGERHOLM Vår etanol ger kraftigt reducerade CO2-utsläpp jämfört med att köra bilar på bensin, minst 80% reduktion, säger Marcos Jank ordförande för Brasilianska UNICA. Då fler och fler producenter väljer att gå från manuell till mekanisk skörd på sockerrörsfälten i Brasilien kommer arbetsvillkoren förbättras och lönerna höjas samtidigt som antalet arbetstillfällen minskar. 80 procent lägre CO2-utsläpp Brasilien är världens största producent av hållbar etanol. Produktionen av etanol i Brasilien är det bästa exemplet i världen på hållbara biodrivmedel. Etanol från våra sockerrör är överlägsen all etanol från andra grödor, anser Marcos Jank, vd för UNICA, branschorganisation för sockerörsodlarna i södra Brasilien. Mer än 30 års framställning av etanol har givit stor erfarenhet. Brasiliansk sockerrörsodling ger idag liter etanol per ha. Majs ger mycket mindre än hälften och vete ytterligare hälften. Kostnadsbilden har minskat 70 procent på trettio år genom teknikutveckling! Brasiliansk etanol är nu långt före andra typer av etanolframställning. Vi har hög produktivitet, är kostnadseffektiva och har mycket goda energibalanser. Vår etanol ger kraftigt reducerade fossila CO2-utsläpp jämfört med att köra bilar på bensin, hela 80 procent eller mer. Överskott på elenergi Produktionen kommer att effektiviseras ännu mer. Hittills har bara en tredjedel av växten, sockret, använts. Resterande delar är bland annat cellulosan i bagasse, det som blir över efter etanolprocessen, och stammen. En del av bagassen används idag för elproduktion på etanolfabrikerna. Det gör samtliga cirka 350 etanolfabriker i Brasilien helt självförsörjande av el. Snart börjar man använda högtrycks ångturbiner och får ett överskott av el som kan säljas vidare i det brasilianska elnätet. Med de nya turbinerna beräknar vi att producera 15 procent av Brasiliens elbehov år Intressant är att merparten odlingar finns i de mest befolkade delarna av Brasilien. Inga långa ledningar behöver byggas för vattenkraft från till exempel Amazonas. Skördesäsongen under den torra årstiden sammanfaller med när vattenreservoarerna är som lägst och bio-elen behövs som bäst. Det här är genomförbart för andra länder som odlar sockerrör och drabbas av elbrist dagligen. De har ofta en stor oljeräkning som kan minskas med hjälp av biobränsle. Utbildningsprogram Mycket av den kritik som riktats mot etanolframställningen har gällt arbetsförhållandena. I dag bränns det mesta av sockerrörens stam vid skörden för att strået har vassa kanter som arbetarna lätt kan skära sig på. Så har gjorts i århundraden och är reglerat i kollektiva avtal mellan arbetare och arbetsgivare. Nu blåser förändringens vindar. Arbetsmiljön förbättras snabbt. Redan skördas 40 procent på mekaniserad väg för att år 2014 i Sao Paolo-området vara helt mekaniserad fanns skördearbetare. Med den nya skördetekniken kommer till nya jobb att skapas. Det innebär färre arbetstillfällen, men mer avancerade, högre betalda och med bättre arbetsmiljö. Industrin, fackföreningar, utbildningsinstitut och olika myndigheter samarbetar i ett utbildningsprogram för dem som blir arbetslösa så att de kan slussas ut i näringslivet till andra jobb. Arbetarna inom sockerörsindustrin tjänar ungefär dubbelt så mycket som genomsnittsarbetaren i Brasilien. Fortfarande finns en hel del att göra, särskilt socialt. Cirka 2 procent av Brasiliens odlingsbara yta används för sockerrör, lika fördelat mellan socker och etanol. Planerna är en fördubbling av arealen till år 2020, upp till 14 miljoner ha. Brasilien är stort, 8,6 miljoner km² (860 miljoner ha), nästan 20 ggr Sveriges yta. Ett antal studier visar att upp till ytterligare 100 miljoner ha av idag icke odlad mark kan tas i anspråk för odling av olika grödor utan risk för känsliga områden som Amazonas. För övrigt kan inte sockerrör odlas i regnskogsområden, där råder helt fel klimat och väderförhållanden för sockerrör. Samarbete med Sverige Sverige är vårt största exportland. Vårt samarbete med BAFF, BioAlcohol Fuel Foundation, i Sverige är långsiktigt och under kontinuerlig utveckling. Vi tittar tillsammans på en framtida certifiering av etanolen, som garanterar att etanolen är framställd med social och miljömässig hållbarhet. En permanent dialog kring gemensamma strategier är nödvändig, för att befästa standarder och hållbarhet kring alla delar så Ekologiskt och socialt hållbar etanol att inte olika handelshinder uppkommer. Vi hoppas att biodrivmedel kommer att bli en naturlig del i världshandeln utan handelsoch tullhinder, med samma villkor som för oljan, som handlas fritt. Om vi menar allvar med att minska den globala uppvärmningen borde det vara tvärtom. Om i-länderna kunde förstå detta och börja uppmuntra utvecklingsländerna att producera ekologiskt hållbar och miljövänlig etanol skulle det bli ett viktigt bidrag till ekonomisk och hållbar utveckling där den behövs som bäst.

8 8 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Nästa generation hållbar etanol Det är helt klart, världen satsar på etanol. Teknik för andra generationens etanol är om 5-8 år redo för produktion av stora volymer. Det handlar om drivmedel från cellulosa, dvs huvudkomponenten i cellväggarna hos alla växter. Cellulosa finns i stort överflöd men har hittills varit svår att storskaligt omvandla till drivmedel på ett ekonomiskt sätt. TEXT: OLA JOHANSSON Från pilot till industrialisering " Ör n s k ö l d s v i k - Umeå-Skellefteå-regionen är v ä r l d s l e d a n d e inom den industriella utvecklingen av nästa generations processteknik för omvandling av cellulosa till etanol. Den pilotanläggning, som invigdes 2004 i Örnsköldsvik och som i huvudsak finansierats av Energimyndigheten och drivs av SE- KAB i nära samverkan med ett flertal svenska universitet och forskningsinstitut, har genererat värdefulla erfarenheter och kunskap som krävs för att nu gå vidare med uppskalning och industrialisering av tekniken. Piloten finns i anslutning till SEKAB:s fabrik i Örnsköldsvik och körs kontinuerligt, dygnet runt, med skiftgående personal. Kapaciteten motsvarar liter etanol per dygn. För att tillverka denna mängd behövs ca två ton torr träflis eller annan lignocellulosaråvara. Detta är ett steg i en långsiktig industriell satsning på cellulosabaserad etanol och internationell utveckling av produktionsanläggningar, säger Sune Wännström, forskningschef vid SEKAB. Världsunik pilot - Pilotanläggningen är en världsunik satsning, som gett svensk forskning och svensk industri ett försprång på området, säger Sune Wännström, forskningschef vid SEKAB. Teknik, som utvecklas i laboratorieskala, testas och verifieras i pilotanläggningen. Här utvecklas och utvärderas olika processlösningar inför fortsatt uppskalning. Tekniken i pilotanläggningen går ut på att hydrolysera (försockra) cellulosa och hemicellulosa varefter sockret jäses till etanol och destilleras. Vid svagsyrehydrolys används svavelsyra eller svaveldioxid som katalysator vid temperaturer kring 200 grader. Vid enzymatisk hydrolys behandlas materialet först med en svagsyra varefter enzymer hydrolyserar resterande cellulosa. Robust och effektiv teknik Uppskalningsfaktorn mellan pilot- och fullskaleproduktion är gånger. Den stora utmaningen för storskalig produktion ligger i att utveckla robust och produktionseffektiv teknik, dvs en process som går att köra dygnet runt året om med hög effektivitet. En absolut förutsättning för att både nå hög verkningsgrad genom ett effektivt råvarutnyttjande och bra totalekonomi är att etanolproduktionen integreras med t ex kraftvärmeproduktion eller annan processindustri. Det svenska etanolforskningsprogrammet präglas därför också mycket av systemtänkande med stark inriktning mot integrering av etanolproduktion med kompletterande verksamhet och vidareförädling av processens alla delströmmar. - I Sverige har vi en unik kompetens när det gäller etanol från skogsråvara både inom forskning och genom piloten, säger Guido Zacchi, professor i kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola. I USA satsas det nu stora pengar på utveckling av cellulosaetanol. Vi har minst samma kompetens och definitivt ett försprång, som vi kan behålla och industrialisera om staten och EU aktiverar sig och stödjer utvecklingen på liknande sätt som den amerikanska regeringen gör. Bänkskala i Lund I Sverige pågår idag aktiviteter med inriktning mot etanolområdet vid landets alla tekniska universitet. I Lund har en omfattande forskning på etanol från cellulosa bedrivits sedan tidigt 1980-tal. Den processutvecklingsanläggning (PDU) som finns vid LTH erbjuder unika möjligheter att testa olika koncept och komponenter i bänkskala t ex olika råvaror eller nya jäststammar - och att optimera processbetingelserna inför fortsatt utvärdering i kontinuerlig pilotskala. Anläggningen i Lund är en ovärderlig länk mellan kunskapsuppbyggande forskning via pilotanläggningen och kommande demoanläggningar. Enzymer i större skala - Utvecklingsarbetet både i vår FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM Det är framförallt kunnskap som produceras vid etanol piloten, säger Sune Wännström forskningschef vid SEKAB.

9 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS 9 Nästa generation hållbar etanol Maria Edlund arbetar som utvecklingsingenjör vid SEKAB i Örnsköldsvik. I Etanolpiloten produceras kunskap om tillverkning av andra generationens etanol från cellulosa. FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM Sverige har just nu ett försprång när det gäller etanol från skogsråvara, säger Guido Zacchi, professor i kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola. PDU och i pilotanläggningen i Örnsköldsvik ger återkopplingar till forskningsverksamheten i form av nya frågeställningar, som behöver besvaras genom grundläggande forskning, säger Guido Zacchi. Detta gör det nödvändigt att olika aktörer - från industri och universitet/forskningsinstitut samt från olika discipliner - aktivt samverkar. - Just nu jobbar vi tillsammans med piloten bl a i EU-projektet Nile med att bryta ner cellulosan med enzymer, säger Guido Zacchi. Piloten i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i sitt slag i världen där vi som forskare kan testa enzymer och nya mikroorganismer i större skala i längre perioder av kontinuerliga försök. Demonstrationsanläggning - Den kunskap som skapas i pilotanläggningen, är basen för att utveckla nästa steg, en Industriell Utvecklingsanläggning. Uppskalningen är ca 40 gånger, vilket motsvarar en årlig kapacitet på 6000 m 3 etanol. Det är ett mellansteg inför slutlig uppskalning av processtekniken till en integrerad fullskalig anläggning, säger Sune Wännström. Data från pilotanläggningen och den industriella utvecklingsanläggningen ska ge nödvändiga underlag för design av framtida etanolproduktionsanläggningar integrerade med t ex kraftvärmeverk, socker/stärkelsebaserade etanolanläggningar, skogsindustri eller kemisk industri. Kemiska produkter En utvecklad teknik för ekonomisk produktion av sockerlösningar - med hög sockerkoncentration och låg inhibitorhalt - från olika typer av biomassa öppnar möjligheten att producera en mängd kemiska produkter. Förutom etanol för drivmedelsändamål kan andra kemikalier syror, aldehyder, estrar och andra alkoholer - för användning som utgångsmaterial till finkemikalier, plaster, mm, produceras. Detta ger basen för en ny, grön, kemisk industri, som kompletterar dagens petroleumbaserade industri och efterhand kan ersätta denna, framhåller Sune Wännström. Bioraffinaderi Domsjö sulfitfabrik i Örnsköldsvik är tillsammans med de samlokaliserade kemiska fabrikerna för etanol, cellulosaderivat, etanolbaserade lösningsmedel, koldioxid, mm, redan idag ett av Europas ledande bioraffinaderier. Framtida bioraffinaderier använder också det fasta ligninet som ersättningsmaterial för produkter, som i dag har olja som råvara. Vid dessa bioraffinaderier produceras förutom etanol även el, gröna kemikalier, ligninpellets och fjärrvärme. Etanol för snabb omställning Förändringar av energisystem tar tid att genomföra och ingen enskild teknologi löser de framtida energiproblemen. Det handlar om en rad teknologier för förnybar energi kombinerat med energieffektivisering på alla fronter för att stegvis förändra våra energisystem och göra dem fossilfria och klimatmässigt hållbara. Etanol är både på kort och medellång sikt ett alternativ som snabbt och effektivt kan storskaligt bidra till omställningen. - Teknikutvecklingen i piloten och den planerade utvecklingsanläggning är början på en långsiktig industriell satsning på cellulosabaserad etanol, framhåller Sune Wännström. Målet är att utveckla en stark industriell struktur i samverkan med strategiska partners för att leverera kunskap och bygga produktionsanläggningar för en internationell marknad och olika typer av cellulosaråvara. Sverige har med sin tradition av cellulosabaserad processindustri och väl etablerade leverantörs- och konsultföretag, unika möjligheter att skapa en ledande position inom detta mycket stora tillväxtområde med en global marknad som formligen ropar efter cellulosaetanol.

10 10 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Biomassapotential Biodrivmedel kan gynna fattiga Bioenergins möjligheter och hot Ökad efterfrågan på biodrivmedel och ökade jordbrukspriser orsakade av den globala biodrivmedelsboomen kan definitivt gynna världens många fattiga människor som i huvudsak är beroende av jordbruk. Det är en av slutsatserna som World Watch Institute gör i sin 450 sidor tjocka bok Biofuels for Transport: Global Potential and Implications for Energy and Agriculture. En bra sammanfattning av nuvarande och framtida trender för biodrivmedel med en noggrann genomgång av vad som måste göras för att säkra branschens hållbarhet. Amory Lovins, ordförande och forskningschef vid Rocky Mountain Institute och vinnare av Volvo Environmental price Att titta in i framtiden ger inte alltid klara svar. Men det går relativt säkert att förutsäga, att om världen etablerar ambitiösa mål för att minska vår klimatpåverkan och förbättra vår energisäkerhet så växer efterfrågan på bioenergi kraftigt de närmaste decennierna. Våra möjligheter att möta en kraftigt växande bioenergiefterfrågan beror i hög grad på utvecklingen inom världens jord- och skogsbruk men också på hur vi äter i framtiden, säger Göran Berndes vid Chalmers. TEXT: MATTIAS SJÖSTRAND Göran Berndes, forskare vid avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers. foto: chalmers GM satsar stort på etanol Rick Wagoner, ordförande och koncernchef vid General Motors, investerar tungt i andra generationens etanolproduktion när man köper in sig i cellulosaetanolföretaget Coskata Labs. I sitt tal till bilvärlden vid bilsalongen i Detroit pratade han länge om etanolens möjligheter och myter. Wagoner prisar etanol som ett förnybart alternativ till dagens fossila drivmedel som både minskar beroendet av olja, den kan produceras lokalt runt hela världen och i och med andra generationens produktion från cellulosateknik kan erbjuda mycket stora och hållbara volymer som alternativ till oljan. - There is no question in my mind no question that making ethanol available to our customers is the right thing to do. From where we stand, it is absolutely the most effective and environmentally sound solution and one that can be acted on immediately, konstaterar Wagoner. Studier vid fysisk resursteori visar att det finns stora möjligheter att öka produktiviteten inom jordbrukets nuvarande markanvändning och också att öka effektiviteten i förädling och slutlig konsumtion. Detta skulle skapa utrymme för ökad bioenergiproduktion utan ytterligare markanspråk. Ännu större skulle potentialen bli om vi äter mer vegetabilier och mindre animalieprodukter. Och om vi ersätter nötkött med annat kött. Dominerande råvara Bioenergin skulle i framtiden kunna bidra med lika mycket eller mer än vad oljan gör idag, säger Göran Berndes, forskare vid avdelningen för fysisk resursteori vid Chalmers. Om detta är mycket eller litet beror förstås på hur mycket energi som används i framtiden. Är vi framgångsrika när det gäller energieffektivisering och andra medel för att tillgodose våra behov med lägre energiinsatser så kan bidraget bli betydande: biomassan skulle kunna bli en av de dominerande energiråvarorna. Det kan också bli så att bioenergin spelar en mer blygsam roll, om energianvändningen växer kraftigt och samtidigt produktiviteten växer långsammare än efterfrågan inom jord- och skogsbruket, säger Göran Berndes. Eller om utvecklingen leder till att andra energialternativ blir mer attraktiva. Central del Oavsett hur det ser ut år in i framtiden så finns bioenergin tillgänglig idag och är en relativt billig energikälla jämfört med andra klimatvänliga alternativ. I många delar av världen pekas också bioenergin ut som en central del i klimatarbetet. Därför kan vi förvänta oss att efterfrågan på bioenergi växer kraftigt världen över, säger Göran Berndes. Avgörande för hur bioenergiexpansionen ser ut blir de sektorer vi prioriterar när det gäller användningen och i det fall vi prioriterar transportsektorn om och när andra generationens biodrivmedel blir kommersiellt tillgängliga, säger Göran Berndes. Dessa biodrivmedel kan produceras av lignocellulosa, alltså skogsråvara och jordbruksprodukter som halm eller energigrödor, t ex salix och eukalyptus. Idag tillverkas biodrivmedlen huvudsakligen av konventionella jordbruksgrödor som spannmål, raps, soja och sockerrör och endast någon procent av den globala åkermarken utnyttjas för detta ändamål. Sockerrör effektivt Etanol från sockerrör är ett arealeffektivt biodrivmedelsalternativ som ger stor klimatnytta. Övriga biodrivmedel som produceras idag presterar som regel inte lika bra och andra generationens biodrivmedel bedöms generellt bli betydligt bättre i dessa avseenden. Ett genombrott för andra generationens biodrivmedel skulle också innebära tillgång till en betydligt större resursbas. Många grödor som passar för produktion av andra generationens biodrivmedel är fleråriga och täcker jorden året runt, vilket ger skydd mot erosion. En växande efterfrågan på sådana grödor ger bonden en möjlighet att diversifiera sitt markbruk. Detta kan bidra till både ökande inkomster och en mer uthållig jordbruksproduktion. Integreras i jordbruket Produktionen av nya sorters energigrödor kan på olika sätt integreras i jordbrukslandskapet och ge många miljövinster, berättar Göran Berndes. I Sverige odlas t ex salix som vegetationsfilter för hantering av förbehandlat kommunalt avloppsvatten och av lakvatten från deponier. Vissa energigrödor kan odlas på wastelands och därmed göra det möjlighet att utnyttja - och på sikt förbättra - bördigheten hos den degraderade marken. Bioenergiplantager kan också etableras som så kallade ekologiska korridorer vilka förbinder skogar som fragmenterats när jordbruket brett ut sig. Både hot och möjligheter Å andra sidan kan en växande bioenergiefterfrågan också leda till ett ökat tryck på regnskog och andra naturekosystem - det finns både hot och möjligheter, säger Göran Berndes. I takt med att efterfrågan stiger och bioenergi blir mer lönsamt, värderar allt fler bönder utsikterna för både matoch bioenergiproduktion när de planerar sin verksamhet. Det innebär att höga energipriser driver upp matpriserna genom att markvärdet ökar. Det ger en möjlighet till högre inkomster för jordbrukare och ökad sysselsättning på landsbygden. Men också ökande påfrestningar för fattiga stadsbor och risk att bönder med svag ställning trängs undan när bioenergiproduktionen breder ut sig. Certifiering viktig För närvarande pågår många initiativ som syftar till att förhindra oönskade effekter av en expanderande bioenergiproduktion, t ex genom etablering av certifieringssystem. Vi bör också se möjligheterna och utveckla goda exempel för att leda utvecklingen i positiv riktning, betonar Göran Berndes.

11 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS 11 Krönika Det bästa får inte bli det godas värsta fiende. Det är väl värt att upprepa när vi nu försöker finna vägar bort från fossila bränslen. Inte så sällan sägs det i miljödebatten att om vi bara väntar lite till så kommer vi finna en ännu bättre energikälla, ett ännu bättre drivmedel. Helst ska en monumental internationell forskningsfond bildas där kloka män i vita rockar finner lösningen på våra problem, någon gång i framtiden, skriver Martin Ådahl på FORES, forum för reformer och entreprenörskap. Låt inte det bästa Martin Ådahl är chef för den gröna och liberala tankesmedjan FORES, Forum för Reformer och Entreprenörskap. bli det godas värsta fiende Så resoneras det exempelvis om etanolen. Äntligen har vi nu ett bränsle kommit som verkligen kan konkurrera med bensin. Etanol från Brasilien kostar idag bara ca tre kronor litern att producera. Skulle etanolen befrias från tullar och moms skulle den kosta fem kronor litern i pumpstationen. Få skulle då frivilligt tanka bensin. För första gången utmanas bensinens och dieselns monopol i pumpstationerna. Omedelbart formerar sig motståndet. Oljeproducenter är naturligtvis särintressen med muskler och vana att påverka debatten. Men de som varnar för etanol, vare sig de är motorskribenter, politiker eller naturvetare, tycks tro på sin sak när de uppmanar oss att istället vänta lite till, på elbilen, bränslecellsbilen, eller på något annat. Problemet är att det aldrig är så ny teknologi kommer fram. Vare sig det handlat om elektriciteten, ångmaskinen eller själva bensinmotorn så visar ekonomisk-historisk forskning att teknikskiften alltid inleds med att man prövar sig fram. Lösningar konkurrerar och kompletterar varandra. Ofta är det största hindret inte själva tekniken utan de etablerade distributionskanalerna. Till slut segrar det som är mest ekonomiskt, inte det som anses teoretiskt elegant. Det kallas marknadsekonomi. Det avgörande är inte statliga forskningsprojekt utan incitament. Om bensinen tvingas bära sin miljökostnad kommer etanol och/eller andra drivmedel konkurrera bort bensinen, tack vare tusentals smarta entreprenörers insatser. Att etanolen nu brutit bensinens sekellånga dominans i distributionen av drivmedel gör det därför sannolikt lättare för andra drivmedel att också nå pumpstationerna, inte svårare. Det betyder inte att alla alternativ till bensin är bra När etanolen ratas för något framtida bättre haglar dessutom anklagelser om allt från världssvält till regnskogsskövling. Skräckexemplet som lyfts fram är drivmedlet palmolja, som odlas där regnskog bränts ned. Men här gäller det att, med ett annat klassiskt uttryck, skilja på äpplen och päron, eller snarare på socker och majs. Det ineffektiva sättet att göra etanol är att som i USA göra det av majs och vete, med mycket fossila drivmedel och gödsel. Klimatvinsten är liten och det leder till högre matpriser. Den dyra etanolen från väst hade inte kommit på marknaden om det inte varit för subventioner och skyddstullar. Det konkurrenskraftiga och miljövänliga sättet att göra etanol är av sockerrör i tropikerna. Sockerrör är komprimerad solenergi, lätt att omvandla till drivmedel. Tvärtemot vad som ibland påstås kan sockerrör inte alls odlas på regnskogsmark, det är fel klimatzon. Men tropiketanol kan inte ensamt ersätta bensin, så mycket mark för sockerrör finns inte. Enligt Stern-rapporten, den hittills främsta internationella kalkylen på klimatfrågan, krävs många olika alternativ. Ett sådant kan vara etanol från cellulosa, från trä. " Det konkurrenskraftiga och miljövänliga sättet att göra etanol är av sockerrör i tropikerna. Sockerrör är komprimerad solernergi, lätt att omvandla till drivmedel. Precis som etanolen kan ge fattiga tropikländer en chans att bli oljeshejker så kan den bli ett alternativ till oljeexport för länder som har både olja och skog, som Ryssland och Kanada. Här spelar Sverige en central roll. Vi har råvara och ett historiskt kluster av tekniskt kunnande, inklusive de första provanläggningarna och det största etanoldistributionsnätet utanför Brasilien. Det land som tidigt sätter de långsiktiga incitamenten rätt tenderar att bli pilotland, och att vinna långsiktigt. Så var det när svenska staten tidigt öppnade för en civil mobiltelefonistandard. Idag är träetanol klart dyrare än tropiketanol, men kanske är cellulosaetanol nyckeln till att utnyttja allt från skogsavfall till kinesisk rishalm. Vem vet? Låt marknaden avgöra Bollen ligger nu hos finansminister Anders Borg och hans kollegor i EU. Genom att momsbefria förnyelsebara drivmedel (samtidigt som klimatutsläpp beskattas och jordbrukssubventioner bantas) kan finansministrarna skapa samma effektiva skattekilar för miljön, som Borg talat om för arbete. För övrigt har jag inte mottagit någon som helst ersättning för att skriva den här krönikan, och heller inte fått några direktiv för vad den skulle handla om. Jag skriver därför att jag anser att alla vägar att undvika en klimatkris måste prövas på marknaden. Martin Ådahl, FORES

12 12 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Cellulosaetanol Etanol från cellulosa - i Sverige och i världen I Sverige planerar vi nu för att bygga en Industriell Utvecklingsanläggning (IDU) där vi skalar upp tekniken gånger från Pilotanläggningen. Produktionen blir liter etanol per år och anläggningen kan stå klar i slutet av 2010, skriver Jan Lindstedt vd SEKAB Industrial Development. Efter IDU-anläggningen blir nästa steg att öka kapaciteten ytterligare gånger för att vara uppe i kommersiell storlek. Avsikten är att tekniken skall kunna säljas till kunder över olika delar av världen. Vi behöver några referensanläggningar i Sverige men den stora marknaden för tekniken och att bygga anläggningar ser vi utomlands där råvaran har ett betydligt lägre pris. Hur ser det då ut i omvärlden? Den amerikanska regeringen tog under 2007 fram ett kraftfullt stödpaket på motsvarande totalt ca 8 miljarder kronor i tre delar, sex små produktionsanläggningar, fyra utvecklingsanläggningar och tre forskningscentra. Sex av de amerikanska företag som nappade på produktionsanläggningar, valdes ut för en slutförhandling. Det handlar om 2,5 miljarder kronor i direkt stöd. Vidare ges lånegarantier staten garanterar 90 procent på mellan 250 miljoner och 1,3 miljarder kronor till respektive projekt. På motsvarande sätt väljs fyra projekt med mindre utvecklingsanläggningar och tre forskningscentra för råvara och processutveckling. Vi vet att samtliga processer har åtskilliga frågor att lösa innan framställningen kan anses kommersiell, men 8 miljarder snabbar definitivt på processen. Två företag, Abengoa och Verenium, uppför redan mindre anläggningar i pilotstorlek baserad på majsstjälkar respektive bagass. Abengoas anläggning togs i drift hösten 2007 och Vereniums anläggning planeras klar under Vi följer naturligtvis noggrant utvecklingen i USA och kan konstatera att deras planer i praktiken är ganska parallella med vad som sker i Sverige. Ingen aktör är färdig med tekniken och varje steg i utvecklingen har sina utmaningar. Men som Ny Teknik skrev den 20 september 2007: SEKAB:s teknik imponerar och företaget verkar bli ett av de första som kommersialiserar andra generationens etanol från cellulosa säger Harry Boyle, på det brittiska analysföretaget New Energy Finance. En fortsatt utveckling i Sverige och Europa måste få samma starka support från EUs ramprogram, staterna och näringslivet, om vi skall klara hela vägen fram till kommersiell verksamhet. Den Kanadensiska regeringen satsar även i ett paket ca 500 miljoner kronor på utvecklingen där Iogen har en anläggning i Ottawa för ca liter etanol per år baserad på enzymatisk hydrolys med vetehalm som råvara. Iogen deltar nu i en av de mindre produktionsanläggningarna som planeras i USA. Abengoa i Spanien, bygger nu en anläggning med en planerad årlig kapacitet på ca liter som skall vara färdig under Råvaran är även här halm från vete och korn. Anläggningen är en delsatsning i en stor spannmålsbaserad anläggning på liter etanol/år. Brasilien har fortfarande gott om land och eftersom det är billigare att göra etanol från sockerrör så har det inte funnits så starka drivkrafter ännu att gå vidare med cellulosatekniken. I Japan och Kina pågår en uppbyggnad av kompetens. Företag från USA uppger att man har och även skall bygga mindre utvecklingsanläggningar i de båda länderna. Danska företagen, DONG och Bio- Gasol har mindre pilotanläggningar för hydrolys av halm i Danmark. Båda går nu vidare och förprojekterar mindre anläggningar i storleken som den svenska IDU-anläggningen. Aktiviteterna ökat kraftigt i hela världen och vi måste kraftsamla om vi skall vara med i utvecklingen. EU- Kommissionen noterade i sitt förslag till direktiv i klimat och energi utveckling att det behövs ett rejält offentligt stöd och näringslivets engagemang om Europeiska cellulosabaserade biodrivmedel skall komma ut på marknaden. USA:s Ambassadör Michael Wood, som engagerat sig hårt för ett samarbete mellan USA och Sverige inom bioenergi, konstaterade i en intervju efter två besök med de främsta experter USA har på området, att SEKAB:s teknik är en av de mest intressanta jag sett, vilket borgar för att Sverige ligger bra till jämfört med USA. Vi är i ledning vad gäller kunskap och teknik inom detta område men tyvärr tappar vi nu mark mot omvärlden. Vi lider stort av att beslutsprocessen i det svenska offentliga systemet inte är i närheten av att vara lika tydlig som i USA, Tyskland och andra industriländer som bestämt sig för att försöka fånga de industriella möjligheter som uppenbarligen finns inom detta område. Jan Lindstedt FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM Jan Lidstedt är vd vid SEKAB Industrial Development som har till uppgift att skala upp cellulosaetanoltekniken som utvecklas vid Etanolpiloten i Örnsköldsvik. Fem korta till Jan Åström: VD i Munksjö AB, tidigare koncernchef i skogsbolaget SCA , ny i Sekab:s styrelse Kommentar till EU:s klimatdirektiv om transporter? Säkra och hållbara transportsystem är blodomloppet för samhället och industrin. Men det är svårt att ersätta oljan. Därför är det nödvändigt att med krafttag påskynda utvecklingen av fossilfria drivmedel. Etanolens potential? Etanolen svarar redan för 90 procent av biodrivmedlen i världen och har den största potentialen de närmaste åren. På kort sikt sockerrör, sedan cellulosateknik på flera råvaror. Går att producera världen över. Räcker råvaran till stora volymer? Det finns gigantiska potentialer globalt, som t ex sockerrör och durra i tropikerna redan idag. Vi får här hemma inte sikta bara på den råvara som redan är knapp och kanske dyrast för framställning av biodrivmedel den svenska skogen. Var finns de svenska möjligheterna? Inte som exportör av drivmedel! Men vi har ett genuint tekniskt kunnande i cellulosa- och processteknik kombinerat med hållbar utveckling. Varför har vi förresten ännu inte fått ihop vår nationella agenda? Alla tycks ju se problemet och våra speciellt goda förutsättningar. Vad kan du bidra med? Har stor respekt för kunnandet i Sverige och i Sekab. Stora likheter med skogsindustrin i bl a råvaruhantering, processer och logistik. Förhoppnigsvis kan jag dela med mig av mina erfarenheter i de industrialiseringssteg Sekab står inför.

13 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS 13 Energieffektiva fordon och etanol Med etanol bort från CO2 och oljeberoende TEXT: MATTIAS SJÖSTRAND Etanol är inte den enda lösningen, men att använda ett drivmedel baserat på biomassa istället för på olja är ett enkelt och billigt steg i riktningen bort från fossilt koldioxidutsläpp och oljeberoende, säger Jan-Åke Jonsson, VD i Saab Automobile AB. Vi, och förresten hela GM, ser flex-fuelbilar som en av de effektivaste vägarna för att på kort och medellång sikt minska de globala fossila koldioxidutsläppen från trafiken. Resan bort från oljeberoendet har bara börjat, säger chefen för Saab Automobile Jan-Åke Jonsson. Etanol, som är ett förnyelsebart bränsle, är idag ett storskaligt tillgängligt alternativ i Sverige för att minska utsläppen av växthusgaser från trafiken. Hela 80 procent av de under fjolåret sålda Saab-bilarna på hemmamarknaden var etanolmodeller. I januari var siffran 83 procent. För att utvecklingen skall fortsätta är det viktigt att konsumenterna, samhället och industrin drar åt samma håll och gör E85 mer lättillgängligt både i Europa och USA. I Frankrike och Tyskland har utvecklingen börjat. Schweiz, Irland och Norge rör på sig. Men de måste dra igång Sverige-modellen för utbyggnad av tankställen för att det skall bli en märkbar effekt. Nästa utvecklingssteg Saab BioPower är den flex-fuelbil, som sålts mest i både Sverige och Europa. Företaget har också visat upp nästa utvecklingssteg i form av konceptbilar Saab BioPower 100, som kan köras på ren etanol (E100). Även konceptet Saab BioPower Hybrid bygger på E100 som drivmedel. medan just presenterade Saab 9-4X har en motor optimerad för E85. Det är en palett med olika alternativ och vi tror att etanol har en given plats också i framtiden. Med kommande teknikförbättringar kan turboteknik, direktinsprutning och jämn förbränning ge en E100-motor en förbrukning som volymmässigt närmar sig den hos en bensinmotor och energimässigt är betydligt effektivare än dagens bensinmotorer. GM Corp " Resan bort från oljeberoendet har bara börjat, säger chefen för Saab Automobile Jan-Åke Jonsson. GM Corp Etanol är ett kraftfullt bränsle av hög kvalitet som också öppnar för spännande möjligheter när det gäller att lösa framtida krav. Det är inte bara i Sverige som Saab och GM-koncernen satsar på etanol. För att snabbt kommersialisera biodrivmedel i USA går nu GM in som ägare i ett amerikanskt företag som planerar produktion av etanol. Rätt strategi En tydlig bekräftelse på att den etanollinje Saab valde i början av 2000-talet var riktig och en betydande investering i vår framtid, säger Jan-Åke Jonsson skall hälften av GM:s årsproduktion vara E85-kapabel. Hela GM-koncernen nyttjar nu den etanolkunskap och teknik Saab har utvecklat i Sverige. Saab och GM satsar fortsättningsvis även på bränsleceller och andra oljebesparande teknologier men dessa når inte sådana volymer att de mätbart bidrar till minskad oljeförbrukning och sänkta koldioxidutsläpp förrän framåt Det finns inget som kommer i närheten av etanol, gärna i kombination med hybridteknik, när det på kort och medellång sikt gäller att snabbt och kostnadseffektivt minska koldioxidutsläpp och oljeberoende. Helt klart är att det för framtiden finns en enorm potential inom motorutvecklingen där vår 30-åriga erfarenhet av turboteknik kommer väl till pass, säger Jan-Åke Jonsson. Här finns sänkt förbrukning och lägre utsläpp att hämta. Viktigt i det här sammanhanget är också att den svenska satsningen på fordonsutveckling kan fortsätta med statlig medverkan.

14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Energieffektiva fordon och etanol Hur ser auto motor & sport (ams) på miljö och bilar? Alrik Söderlind: Vi som gillar bilar måste föregå kritikerna. Gör vi mer än som krävs, måste kritikerna först städa upp framför sin egen dörr. Tidningen klimatkompenserar allt testkörning, vi har tagit fram ett index som premierar snåla och skojiga bilar, och vi hårdbevakar miljöområdet. Framtiden blir spännande, men en massa skojiga och energieffektiva bilar. Med tillstånd från ams publicerar vi här tidningens ledare från den 31 januari UTDRAG UR AUTO MOTOR & SPORT 31 JAN 2008 L E D A R E N Fredrik Arp, vd Volvo personvagnar AB. Var tredje Volvo nu med etanol Volvo Personvagnar har ett av de bredaste utbuden av etanolbilar i Europa. Förväntningarna är stora på nya V70 flexifuel. I framtiden tror vi på en blandning av olika teknologier och drivmedel för att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser, säger Fredrik Arp, VD Volvo Personvagnar AB. TEXT: MATTIAS SJÖSTRAND Hittills i år är Volvo det största miljöbilsmärket i Sverige. Var tredje miljöbil är en Volvo och den trenden ser ut att fortsätta. Volvo V70 flexifuel är just nu den bäst säljande miljöbilen. En mycket viktig uppgift för Volvo Personvagnar är att reducera CO2-utsläppen från våra bilar samtidigt som vi möter kundernas önskemål om hög komfort och säkerhet. Som ett första steg satsar vi 10 miljarder under perioden Bränsleeffektivitet är i fokus oavsett om vi talar om diesel-, bensin- eller etanolbilar, säger Fredrik Arp. Bra alternativ Idag är etanol ett bra alternativ till diesel och bensin. Kundacceptansen är hög och bränslet finns tillgängligt i stora delar av landet. Bränslet minskar beroendet av fossila bränslen. Om produktionsprocessen tas med minskar koldioxidutsläppen med mellan procent jämfört med bensindrift. Hur mycket beror på vilken råvara etanolen är tillverkad av, tillverkningsprocessen och vilka blandningar som används på marknaden. För den etanol som vi har i svensk E85 ligger minskningen i det högre intervallet. För den fortsatta utvecklingen av etanol behövs energieffektivare processer i bränsleproduktionen, säger Fredrik Arp. Vi behöver fortsätta med statligt samfinansierad forskning både för fordon och bränslen. Därtill behövs på EU nivå ett gemensamt regelverk, som i kommande CO2-lagstiftning tar hänsyn till biobränslenas fördelar. EU vill också skapa internationellt accepterade hållbarhetskriterier för att sortera bort biobränslen med tveksamma miljöprestanda. Vi ser mycket positivt på detta arbete. Flera lösningar Det finns inte en enskild lösning för att tackla de komplexa klimatfrågorna i framtiden. Volvo Personvagnar arbetar med olika tekniska koncept och olika bränslen. Dieselbränslet kommer att få en allt större betydelse - även utanför Europa. Företaget visade också nyligen en plugin-hybrid som kan köras tio mil på ren elkraft och som är kombinerad med en etanol- eller dieselmotor för längre resor. Den typen av bil ger överlägsen CO2-prestanda jämfört med dagens hybridbilar. Volvo Personvagnar tror att inom fem-tio år kommer plug-in-hybrider att börja synas på våra vägar kanske i kombination med etanolmotorer. Etanol javisst! Att skrika högt klarar minsta barnunge. Att klaga och se nackdelar är världens enklaste syssla. Men att våga tänka förbi sina första tankar, öppna ögonen för vad man själv gör just nu och i stället se möjligheterna framöver tycks vara det svåraste. Etanoldebatten handlar bara om att klaga, se nackdelar och misstänkliggöra. Många verkar tro att den som skriker FY högst vinner och är riktigt macho vilka losers. Det finns en massa nackdelar, men också lösningar. Där bör fokus ligga. EU har ett förslag, som kan förändra mycket Mat. Helt plötsligt blommar omsorgen om världens svältande som aldrig förr. Rörande. Etanolen sägs stjäla de fattigas mat och höja matpriserna så att svälten ökar dramatiskt. Visst är höjda jordbrukspriser ett allvarligt problem. Men fattiga länder utan oljetillgångar kan aldrig få det bättre om de inte kan exportera något. Biodrivmedel det gröna guldet kan var deras chans. Den ökande köttkonsumtionen i exempelvis Indien och Kina är det som i verkligheten driver vetepriserna uppåt. Skövling. Den finns och måste bekämpas. Men i dagsläget står biobränsleproduktion för en bråkdel av all yta som går åt till exempelvis betesmarker. Energieffektivitet. Ingen kan få mig att tro på att Brasilien bedrivit Ebberöds bank i över 30 år. Men skippa tillverkning av fel råvaror. Arbetsförhållanden. Plötsligt månas det om den tredje världens arbetsförhållanden. Bra. Men vem manar till bojkott av olja som orsakar så mycket krig och elände? Soldater har inte bra arbetsförhållanden Vem klagar för övrigt på kaffeodlingar, vem synar oljeindustrins arbetsförhållanden, vem bojkottar mobiltelefoner på grund av att barnarbetare tvingas jobba i gruvor så att vi kan få batterier och så vidare. Det är upp till den rika världen att ställa krav och börja betala anständigt. Markbrist. Nej, det är fel. Jorden är enormt stor. Det är en bråkdel som är uppodlad. Titta bara på Ryssland. Lösningar. Den här punkten är väldigt få etanolbelackare intresserad av. Men EU har tagit fram ett förslag som går ut på att biobränslen som inte minskar koldioxidutsläppen kraftigt inte får räknas som förnyelsebar energi. År 2020 ska minst 10 procenet av alla EU-länders bränsle vara förnyelsebart. Och grödorna får inte slå ut den biologiska mångfalden. Blir kraven tillräckligt tuffa vete-etanol och palmoljediesel kommer inte godkännas så blir det en sanering. Jag håller för övrigt med de som kritiserar tillverkning av etanol från vete, majs och vin bojkotta den! I princip anser jag att vi ska invänta generation två av biobränslen, då vi kan använda blast/överblivna cellulosaprodukter för produktionen och låta mat vara mat. Sockerrörs-etanolen är däremot okej i dag, och blir mycket bättre med generation två och tre. Dagens etanolbilar är inte särskilt bränsleeffektiva, det är sant. Men tekniken finns där ute, det tar tid till produktion. Och syntetisk diesel, driver effektiva dieselmotorer. För övrigt tror jag inte att etanolen är världens energiräddare. Men en i mängden. Jag tror inte heller att den har spelat ut sin roll om tio år. Världen fylls ständigt på med bilar med förbränningsmotorer, som måste kunna tankas. Visst kommer oljan räcka länge än, men koldioxidkampen betyder att en miljard bilar snarast bör gå på förnyelsebara bränslen. Så till dig som spottar och fräser så snart etanol kommer upp till diskussion vill jag bara säga: har du ett bättre och mer realistiskt alternativ till världens bilar just nu? Vi måste ställa hårda krav, och vara beredda att betala. Det kallas moral. 3/2008 7

15 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS 15 Energieffektiva fordon och etanol Scania väntar inte på mirakel! Scania håller fast vid etablerad teknik för att övergången till alternativa drivmedel ska gå smidigt och vara kostnadseffektiv. Det innebär ren etanoldrift med fem procent tändförbättrare i en motor som arbetar enligt dieselprincipen. Med etanol i tunga fordon minskas utsläppen av fossila växthusgaser med upp till 90 procent jämfört med en konventionell motor som körs på diesel. TEXT: MATTIAS SJÖSTRAND - Koldioxidneutrala drivmedel som etanol har en avgörande roll i ansträngningarna att till 2020 minska utsläppen från våra dieselmotorer med 50 procent per tonkilometer, säger Leif Östling, VD och koncernchef i Scania. Våra etanolbussar är redan nu den bästa tillgängliga lösningen för att storskaligt minska koldioxidutsläppen i storstadstrafik. Vi kan utveckla motorer för i princip vilket drivmedel som helst. Men vi måste veta att drivmedlet finns tillgängligt, att satsningen bygger på stabilitet och långsiktighet. Politikerna måste visa riktningen och sätta ramarna. Staten har också en viktig uppgift när det gäller finansiering av forskning kring den andra generationens biodrivmedel, betonar Östling. Scania har sedan 1980-talet erfarenheter av etanolmotorer i drift. Den tredje generationen finns nu i bussar och testas i lastbilar hos företag i Sverige och Holland. Totalt har 600 etanolbussar levererats i Sverige och intresset är stort från många städer världen över, t ex Sao Paulo. Hög verkningsgrad Scania presenterade nyligen den tredje generationens etanolmotorer, som har lika hög verkningsgrad som en vanlig dieselmotor och redan idag uppfyller 2009 års europeiska utsläppskrav (Euro 5) och tilläggskravet EEV utan efterbehandling av avgaserna. Motorerna är även anpassade för lastbilar i distributionstrafik. - Intresset för förnybara drivmedel sprider sig snabbt över världen, framhåller Leif Östling. Ett skäl är det stigande oljepriset, vilket gör alternativen mer konkurrenskraftiga. Ett annat, och allt starkare, skäl till intresset för etanol och andra förnybara drivmedel är den växande oron för klimatet. Förnybara drivmedel reducerar kraftigt nettotillskott av koldioxid till atmosfären och minskar därför transporternas bidrag till klimatförändringen. Scanias nya etanolmotorer är lika energieffektiva med etanol som de allra bästa dieselmotorerna. Väntar inte på miraklen Etanol kan tillverkas av sockerrör och sockerbetor, liksom av säd och bioavfall. Tekniken utvecklas fortlöpande. Till de senaste rönen hör teknik för tillverkning av etanol från cellulosa i bioenergikombinat och användning av restprodukterna i fjärrvärme- eller elproduktionsanläggningar. - Vi sitter inte med armarna i kors och väntar på nya mirakeldrivmedel, framhåller Leif Östling. Nej, vi har redan 20 års erfarenhet av etanol, bl a i samarbete med Storstockholm Lokaltrafik (SL). Vi ser ingen anledning att vänta på andra nya drivmedel och tekniker som kanske kan bli gångbara om tio år. Scania ligger också långt framme FOTO: CARL-ERIK ANDERSSON när det gäller etanolhybridbussar för stadstrafik. Tolv vanliga etanolbussar utrustade med Scanias hybriddriftsystem sätts in i daglig trafik i Stockholm under 2008 och Etanol kostnadseffektiv - Det är viktigt att råvaran produceras på ett hållbart sätt, säger Leif Östling. Bäst idag är sockerrör från Brasilien och i framtiden tror vi på etanol från cellulosa. Etanol är det klart mest kostnadseffektiva förnybara alternativet på marknaden om man tar hänsyn till faktorer som tillgänglighet, infrastruktur och tillgången till beprövad teknik. Men vi är självklart öppna för andra alternativ om och när de blir kommersiellt tillgängliga. Alla dörrar öppna hos Volvo Volvo förknippas oftast med dimetyleter när det gäller biodrivmedel och Scania med etanol. Olika utvecklingsfilosofier? Nej, säger Leif Johansson koncernchef på Volvo. Vi har samma attityd till biobränslen och är inte negativa till etanol. TEXT: MATTIAS SJÖSTRAND Utan transporter stannar samhället. Men om utvecklingen fortsätter som hittills hamnar vi i en återvändsgränd. Jordens klimatsystem är i obalans och oljan både dyr och en minskande resurs. Att bidra till att vrida utvecklingen rätt är den kanske viktigaste framtidsfrågan inom fordonsindustrin. - Som en av världens största tillverkare av lastbilar, bussar och dieselmotorer är Volvokoncernen en del av klimatproblemet, säger Volvos koncernchef Leif Johansson. Miljöfrågorna är därför ett av våra mest prioriterade områden. Med våra resurser och vårt kunnande i ryggen både kan och vill vi vara en del av lösningen. Mer forskning och demo Leif Johansson är optimistisk om nya biodrivmedel. Men det krävs att regeringar och bränsletillverkare ser till att få fart på tillämpad forskning och satsar på fler demonstrationsanläggningar. Han betonar vikten av ökade statliga satsningar på forskningsprogram anpassade till fordonsindustrins behov och särskilda situation. Volvo är berett att gå in med minst lika mycket pengar som staten. En fortsättning på det pågående fordonsforskningsprogrammet som löper ut under 2008 är nödvändigt för att bidra till att på lång sikt trygga svensk industri och svenska jobb, och stärka Sveriges och svensk industris position inom områden där vi redan i dag är ledande, det gäller inte minst miljöområdet. - Vi efterlyser också ett ökat internationellt samarbete och en internationell harmonisering av " Volvokoncernen ser koldioxidneutrala transporter som mycket realistiska i framtiden. standarder för förnybara drivmedel, säger Leif Johansson. Hybrid och biodrivmedel Volvo har visat upp både en hybridmotor för lastbilar och bussar samt sju koldioxidneutrala lastbilar med Volvos 9-litersmotor. De kan var och en köras på ett visst drivmedel tillverkat av förnybara råvaror som vid förbränning i fordonet inte ger tillskott av koldioxid till kretsloppet och därmed inte påverkar klimatet. - Med de här fordonen visar vi att Volvo är redo, att vi har teknologin och resurserna för koldioxidneutrala transporter, säger Leif Johansson. Men vi klarar det inte ensamma. Vi behöver också en storskalig produktion av förnybara drivmedel. För detta krävs omfattande satsningar på forskning och utveckling men även klara och gemensamma riktlinjer från myndigheter i så många länder som möjligt. De som tänker investera i förnybara drivmedel behöver alltså inte oroa sig för att det inte finns fordon. Leif Johansson, koncernchef på Volvo. Koldioxidneutral framtid Volvokoncernen ser koldioxidneutrala transporter som mycket realistiska i framtiden. En orsak är att den andra generationens förnybara drivmedel kan ge stora volymer och också fler drivmedel att välja på. - Vår egen historia har lärt oss mycket, säger Leif Johansson. Det som vid en tidpunkt ansågs omöjligt visade sig bli möjligt att lösa bara några år senare. Detta gäller även inom viktiga områden som energieffektivitet och avgasrening. Jag är optimist och tror på en liknande utveckling inom koldioxidneutrala transporter.

16 frågor och svar om ETANOL Studier, artiklar och uttalanden i olika sammanhang med kritik mot biodrivmedel i stort och etanol i synnerhet blir allt vanligare i Sverige. Kritik och synpunkter är naturligtvis nödvändiga men tyvärr innehåller kritiken alltför ofta en blandning av felaktiga påståenden, föråldrade, vilseledande och falska data och överdrifter. H Ä R N Å G R A VA N L I G A P Å S T Å E N D E N O C H KO M M E N TA R E R: Högre bränsleförbrukning med etanol? Leder etanol till matbrist och hunger? Svält i modern tid beror inte på en global brist på livsmedel. Av jordens brukade åkerareal används cirka 0,5 procent till odling av grödor för framställning av bioetanol. Någon egentlig brist på jordbruksmark föreligger inte, eftersom avsevärda arealer ligger i träda. Det finns mat till alla. Men inte pengar jämnt fördelade så att alla kan köpa. Etanolens inverkan på matpriserna är mycket liten, möjligen undantaget majs i Nordamerika, där ingen svält råder. Höga matpriser beror väsentligen på ökad efterfrågan på kött i folkrika asiatiska länder som på sistone snabbt blivit rikare. Hänger Sverige med Vi har en relativt i utvecklingen? hög miljömedvetenhet i Sverige. Näst Brasilien och USA är vi världsledande när det gäller etanolbilar och distribution av E85. Saab, Scania och Volvo ligger i den industriella framkanten med sina satsningar på miljöfordon. Dessutom har Sverige en tätposition i utvecklingen av nästa generations biodrivmedel med cellulosa som råvara, en utveckling som bedrivs i en kontinuerlig pilotanläggning vid Sekab i Örnsköldsvik. Hybrider och bränsleceller är väl bättre? Bränsleceller och plugin-hybrider är exempel på teknik som gör fordonen mer energieffektiva när de blir mogna för bred kommersialisering om kanske år. Även dessa motorer behöver dock energi. Förnybar etanol kan enkelt ersätta fossil bensin eller diesel i hybriderna. Etanol är dessutom en ypperlig vätebärare för bränsleceller. Det är inte en fråga om antingen eller utan om både och... Koldioxidutsläpp från etanol jämfört med diesel och bensin? g CO 2 /100km Ford Focus 1,8 FFV Ford Focus ECOnetic diesel Ford Focus 1,6 bensin Well to wheel Volvo V70 FFV Volvo V70 DS, diesel Volvo V70 bensin Saab 9-3 BioPower För mer information surfa in på Skövlas regnskogen? Att regnskogen huggs ner beror på att träden har stora värden och att lokala bönder vill odla soja och andra grödor. Brasilien är ett mycket stort land sockerrörsodlingen sker flera hundra mil från regnskogen. Som jämförelse det går knappast att påstå att vi påverkar olivlundarna i Italien om vi fäller träd i norra Sverige. Kravspecifikationer, kriterier och regler för en certifiering av den brasilianska etanolproduktionen håller på att tas fram. Finns det både bra och dålig etanol? Saab 9-3 1,8i bensin Saab 9-3 1,9TTiD diesel Källa: Konsumentverket Etanol är ett utmärkt drivmedel mer miljövänligt än bensin och diesel. Hur miljövänligt beror självfallet på framställningen. Etanol från sockerrör och cellulosa är bättre än etanol framställd av majs och vete. Men etanol är precis som el en energibärare. El från vind- och vattenkraft är bra medan el från kolkraft är dålig ur miljösynpunkt. På samma sätt som vi skiljer på produktion av el från vind och från kol är det viktigt att skilja på bra och dålig etanol. Den E85 som säljs i Sverige är mycket bra - den kommer till största delen från brasilianska sockerrör. Produceras etanol under slavförhållanden? När vi tankar E85 i Sverige bidrar vi till en ökning av etanolproduktionen i Brasilien. Etanol ger försörjning till en miljon brasilianare och bidrar på ett positivt sätt till utvecklingen. Att lönerna är låga för Brasiliens lantarbetare är inte etanolens fel, tvärtom pressar ökande efterfrågan upp lönerna. Sockerrörsarbetarna är ofta bättre betalda än de som jobbar med kaffe, soja, bomull, etc. Mekaniseringsgraden ökar snabbt och ligger redan idag på 40 procent. Koldioxid är väl alltid koldioxid? När bensin eller diesel förbränns ökar halten koldioxid (CO 2 ) i atmosfären. Den CO 2 som släpps ut har legat orörd under markytan i miljarder år, dvs inte varit en del av kretsloppet på mycket länge. När den nu släpps ut leder det till en snabbt ökande halt av CO 2 i atmosfären, vilket i sin tur leder till klimatförändring. När förnybara drivmedel (t.ex. etanol) förbränns tillförs inte någon ny CO 2 till atmosfären. Den CO 2 som släpps ut har tagits upp av sockerrören innan de skördades, dvs den är en del i kretsloppet. Etanol har ett lägre energiinnehåll än bensin precis som bensin har ett lägre energiinnehåll är diesel. Det innebär att bilen vid körning på E85 har ca procent högre bränsleförbrukning än vid körning på bensin. Detta kompenseras av ett lägre pris på E85. Stora insatser görs för att minska skillnaden, t. ex. mindre etanolmotorer som ger samma effekt med lägre förbrukning. Scanias etanolmotorer har redan lika hög verkningsgrad som en vanlig dieselmotor. Behöver vi etanol? Ja, energi- och klimatfrågorna tvingar transportsektorn till en snabb och global omställning bort från oljan och in i nya strukturer. Nya, revolutionerande drivmedel kan förhoppningsvis på sikt utvecklas, men idag och minst 10 år framåt är etanol det överlägset största och snabbast växande drivmedlet. Går det åt mer energi i etanolproduktionen än man får ut? För 50 år sedan fanns det etanolproduktion i USA där kol användes som värmekälla med dåligt energiutbyte. Tyvärr refereras det fortfarande till detta när energieffektivitet och reduktion av fossil koldioxid beskrivs. Det är exempel på dålig etanol bra etanol kommer bl. a. från sockerrör eller cellulosa, som även ger förnybar el och värme baserad på biomassa. Storskalig svensk etanolproduktion från skogsråvara i bioenergikombinat beräknas ge en energieffektivitet på procent. Etanol från sockerrör produceras med bagass, biomassa som blir kvar när sockret pressats ut som källa för el och värmeproduktion i anläggningarna. Bagass finns i överskott och har idag ingen alternativ användning. Sockerrörsetanolen reducerar växthusgaserna med procent och etanol från cellulosa ger reduktioner på över 90 procent.