HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET. På väg mot hållbara transporter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET. På väg mot hållbara transporter"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Februari 2008 På väg mot hållbara transporter Etanol i Fokus Hållbara etanolsystem! Här och nu, globalt och för framtiden. Sid 8-9 Nya möjligheter för Sverige som miljö- och industrination. Sid MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI VÅREN 2008 Har du svårt att navigera i miljöbilsdebatten, vill du kolla bilmodeller, nyheter, tankställen eller göra kalkyler? Allt om miljöbilar hittar du på Drivs av Miljöbilar i Stockholm, Miljöfordon i Göteborg och Gatukontoret i Malmö

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Inledning Vi kan om vi vill! Företrädarna för status quo försökte på medeltiden försvara den gamla världsbilden mot naturvetenskapens logik och oundvikliga genombrott. Idag tvingar energi- och klimatfrågan transportsektorn till en snabb och global omställning bort från oljan och in i nya strukturer. Vi måste därför omvärdera vår totala konsumtion av transporter, utveckla betydligt energieffektivare fordon, samt skapa storskalig övergång till förnybara drivmedel, som till exempel etanol. Liksom elektricitet är etanol en energibärare som kan tillverkas och nyttjas mer eller mindre bra. Att med svepande påståenden tycka om etanol är lika felaktigt som att angripa dagens och framtida sol- och vindbaserad el med data från kolkraftverk. På sikt kan förhoppningsvis nya revolutionerande förnybara drivmedel utvecklas men i dag är etanol det överlägset största och snabbast växande biodrivmedlet i världen. Dessutom erbjuder etanol långsiktigt hållbara och storskaliga volymökningar som dessutom stimulerar utvecklingen av andra hållbara drivmedel. Dagens etanol Den etanol, som vi i Sverige nyttjar för E85 och bussar, kommer i huvudsak från brasilianska sockerrör. När bensin ersätts med sockerrörsetanol reduceras de fossila koldioxidutsläppen med över 80 procent. I de tropiska länderna skulle det kunna produceras betydligt mycket större volymer etanol för export och lokalt skulle detta bidra till mycket positiv utveckling samtidigt som det eliminerar det egna beroendet av olja. Det förutsätter naturligtvis att odling och produktion utvecklas på bästa möjliga vis i ett hållbarhetsperspektiv - vilket kan och bör göras. Här finns fantastiska möjligheter för Afrika, men de behöver hjälp att komma igång och göra det på rätt sätt! Nästa generation etanol En intensiv industriell utveckling pågår världen över för att utveckla cellulosaetanol. Här är Sverige i absolut världsklass. Framgångarna vid forskningsanläggningen i Örnsköldsvik har tagit oss till ett läge där vi är redo att projektera en utvecklingsanläggning som är 40 gånger större än dagens pilotanläggning. Integrering med produktion av el, pellets och värme kan ge energiutbyten på över 75 procent. Det är inte antingen förnybara drivmedel eller hybrider eller små fordon eller EcoDriving. Det är hela systemet, kombinationen, som måste utvecklas! Även här är Sverige i absolut världsklass. Vi har en fordonsindustri som intagit en ledande ställning i teknik- och marknadsutveckling av etanolfordon samtidigt som vi har en tradition och stor kunskap i komplexa systemomställningar. Vi har redan 1100 tankställen för E85, och 25 procent av nybilsköpen under januari var etanolbilar. Unikt i världen! En nationell strategi Vi, Sverige, borde nyttja vårt ledarskap i miljö- och klimatarbetet för att även fånga de industriella potentialerna på en snabbt växande marknad. Annars är risken uppenbar att vi, precis som med vindkraften och solceller, tappar de bästa spelarna - läs forskare, patent, entreprenörer, initiativ, företag och framtida jobb - till utlandet. En aktiv industripolitik, inkluderande en stark hemmamarknad, är därför helt avgörande för om vi som industrination ska behålla vår ledande ställning och omvandla den till ett nytt industriellt utvecklingsområde. En ny industri med fokus på avancerad teknik- och tjänsteexport som, i likhet med fordon, medicin och telekom, bidrar till den framtida svenska välfärden. Per Carstedt ordförande BioAlcohol Fuel Foundation, BAFF. Föredöme i världen Sverige kan både fungera som ett föredöme för övriga världen i processen bort från oljan med exempelvis 30 procent biodrivmedel till 2020 och dessutom fånga de industriella möjligheterna i denna gigantiska omställningsprocess! Men det avgörs av om vi kan samla oss och exempelvis överföra 20 öre från den ökande bensin och dieselskatten till att finansiera en föredömlig omställning. Vi kan då snabba på utvecklingen av cellulosadrivmedelstekniken, forcera introduktionen av energieffektiva miljöfordon och stödja den gryende bioenergiutvecklingen i utvecklingsländerna. Få länder har möjlighet att påverka den globala utvecklingen mot hållbara transporter så mycket som Sverige, och få länder har så mycket att vinna! Per Carstedt, ordförande BioAlcohol Fuel Fondation, BAFF. FOTO: ANNIKA OLOFSSON, GRAFISK FORM Mediaplanet är världsledande inom produktion och finansiering av ämnesspecifik information genom tidningar och webb-tv För mer information, kontakta Rickard Wilton på Stockholm Oslo Köpenhamn Helsingfors London Zürich Madrid Amsterdam Berlin Milano Tallinn Dublin Bryssel New York Warszawa Malmö ETANOL I FOKUS - EN PRODUKT FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Peter Irinarchos, Mediaplanet, Produktionsansvarig: Anna von der Groeben, Mediaplanet Layout: Anna Staffansson, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: Bold/DNEX Tryckeriet AB, Akalla, V-TAb Aröd Ab, Gbg, MittMediaPrint, Ö-vik För information, kontakta: Annika Carstedt Parmlid, BioAlcohol Fuel Foundation eller Johan Widstrand, Mediaplanet, Foto framsidan: Håkan Nordström Distribueras med Dagens Industri Synpunkter på våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se Utsläppsrätt med miljöbilspremie :- Vi bygger bilar med känsla och nerv för dig som tycker att attityd och design också är viktigt. Nu finns SEAT MultiFuel för dig som vill kombinera en bra affär med att vara utsläppsrätt. SEAT ALTEA XL KOMBI 1,6 MultiFuel. Från :- eller 1.719:-/mån Tonade rutor, takreling i svart, insynsskydd bagageutrymme, luftkonditionering, radio/cd/mp3-spelare, fjärrstyrt centrallås, elspeglar, däcktryckssensor, elektriskt parkeringsläge för ytterspeglar, färddator, farthållare, dubbla strålkastare, 6 krockkuddar, ISOFIX-fästen, TCS antispinn och ESP antisladd. Some like it hot! s e a t. s e SEAT MultiFuel innebär att bilen kan köras på både bensin och E85 som är en blandning av 85% etanol och 15% bensin. Gäller lagerbilar. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. SEAT Prislån 36 mån 30% kontant, 47% restskuld, effektiv ränta 7,97%. Blandad körning bensin 7,8 l/100 km, CO 2 bensin 187 g/km. Miljöklass års nybilsgaranti, 3 års vagnskadegaranti, 3 års lackgaranti, 12 års rostskyddsgaranti samt SEAT Service Mobility. SEAT ingår i Volkswagen Group.

3 Bioenergi eller ej? Foto: Bioenergiportalen Oavsett vad man tycker, så behövs kunskap Det finns många viktiga frågor som inte har några enkla svar. Inte minst när det gäller våra levande naturresurser våra djur, vår skog, våra landskap och vår mark. Är det bioenergin som är lösningen för framtidens bränslebehov? Finns det bra och dålig bioenergi? Hur går det med den biologiska mångfalden? Hur påverkas ekonomin, miljön och klimatet? Hur mycket koldioxid binder de olika grödorna? Och hur löser vi frågorna kring hanteringen av biomassa från skog och åker? Vad ska vi använda det vi odlar till mat eller soppa? Det finns bara ett sätt att veta En del frågor handlar om mänsklighetens överlevnad på sikt. Andra är politiskt brännbara för dagen. Oavsett vad det gäller och vad man tycker, så måste man ha ett bra underlag för att kunna hävda sin ståndpunkt. Man måste ha kunskap för att fatta rätt beslut. Därför måste det finnas någon som utvecklar kunskapen om hur vi bäst använder våra biologiska naturresurser. Någon som har ansvaret att ta reda på fakta och som forskar, utbildar och informerar om möjligheter och risker. SLU är universitetet som tillför sådan kunskap till Sverige och världen. Välkommen in på och läs mer. SLU står för Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitekt, ekonom, jägmästare, veterinär och agronom är exempel på utbildningar vid SLU. Här finns forskning inom bioenergi, livsmedel, miljö, landskap, jordbruk, trädgård, vattenbruk, skog, djur, bioteknik etc. SLU finns i hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Uppsala och Umeå.

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Utmaningen Vi måste ersätta oljan Peak Oil är ett återkommande begrepp i energidebatten. Peak Oil uppnås när oljeproduktionen minskar fast efterfrågan ökar. Professor Kjell Aleklett på Ångströmslaboratoriet i Uppsala forskar i globala energisystem: - Det är en forskning om vilka resurser i form av olja, naturgas och kol som finns på vår jord, och hur den globala energiförsörjningen och framtida klimat påverkas. TEXT: LASSE LAGERHOLM Energi ger tillväxt - Studier visar att inget land får tillväxt utan energi. När Kinas tillväxt ökat med 10 procent har deras oljekonsumtion ökat 10 procent. Att Sveriges välfärd ökade mellan 1945 och 1970 berodde på en enorm ökning av oljeimport från arabländerna. - Jämför med länderna söder om Sahara, de fattigaste i världen. Under 25 år har deras tillväxt varit noll. De har inte haft råd att öka oljekonsumtionen. Världen har de tre senaste åren konsumerat ungefär 30 miljarder fat olja per år och hittat mindre än 10 miljarder per år. Runt 1960 var siffrorna omvända! Visserligen hittas ny olja då och då och något fåtal länder har oljefält som börjar utvinnas nu. Det största fyndet på senare år är gjort i Kazakstan, 10 miljarder fat. Det räcker till 4 månaders världskonsumtion! Vi behöver något nytt. Nya energislag Bedömningen är att vi närmar oss en topproduktion av olja. Senare års ökade efterfrågan står Kina och Indien för. Men det har inte medfört någon ökad oljeproduktion, bara ett ökat pris. OPEC vill inte eller kan inte producera mer. Övriga oljeproducerande länder kör i princip för fullt. Västländerna har de här åren kompenserat sig med etanol, med en förbrukning på 1 miljon fat om dagen. I närtid kan etanol inte ersätta oljan. Men det kan inget energislag göra. - Etanoldebatten har blivit snedvriden genom okunskap. Proble- " Vi behöver något nytt i stället för olja. matiken bör ses i vidare perspektiv. Jag blir frustrerad när jag hör Vi kan inte satsa på etanol, för den kan inte ersätta oljan. Men den kan ersätta mycket. Etanolen är ett av flera alternativ. Låt oss se mångfald i stället för enfald. Sockerrör - ett rejält energiöverskott - Energimässigt är det ingen större vinst att framställa etanol från spannmål som vete och majs. Sockerrör däremot ger en bättre energibalans och fossil energi växlas upp till förnybart med en faktor 6! Kan dessutom cellulosan i växten utnyttjas ökar nettoeffekten rejält. Brasilien är världens ledande etanolproducent. I mer än 30 år har man utvecklat etanol som drivmedel. Kritiker påstår att regnskog förstörs och andra odlingar trängs ut av sockerrören. - Det är osant, regnskogsmark är helt fel miljö för sockerrör. Däremot kan palmolja odlas på regnskogsmark, som i Malaysia, men det har inget med etanol att göra. - I media påstås att odling av grödor för etanol ger högre matpriser. Det må så vara, men man kan också se det från andra sidan. Jag, liksom företrädare för FN, tror att fattiga bönder som odlar grödor får bättre förutsättningar att försörja sig, säger Kjell Aleklett. FOTO: LASSE LAGERHOLM Professor Kjell Aleklett liknar en oljekälla vid oasis fylld med vatten: oljan finns vanligen i porösa bergarter. Etanol för tillväxt i fattiga länder Beräkningar visar att länderna söder om Sahara måste öka sin oljekonsumtion med 300 procent för att överhuvudtaget ha en framtid. Utan energi, inga andra resurser. Naturligtvis är livsmedelsodling viktigt. Men utan tillväxt blir det ingen mat. - För dem är bästa sättet att börja producera etanol som komplement till olja. Det är självklart att Sverige ska delta i uppbyggnaden av Afrikas energiförsörjning. Inledningsvis kan det till viss del göras som biståndsprojekt, en hjälp till självhjälp. Vi har kunskapen, och kan hjälpa till att bygga upp en lokal kompetens. Etanol från cellulosa kan bli avgörande för Afrikas framtid. Man bör vara stolt över sin etanolbil - Debatten om biobränslen är snedvriden. Den påverkas av okunskap och myter, menar Mikael Karlsson på Svenska Naturskyddsföreningen. - Det finns inga hållbara stöd för vulgärargument och påståenden om att etanolen idag stjäl bröd från u-länderna. TEXT: LASSE LAGERHOLM Svenska Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson menar att debatten om etanol som drivmedel är föremål för felaktiga påståenden. " Det ger bra klimateffekt att öka produktionen av biobränslen och ersätta bensin och diesel. Fattiga bönder kan få det bättre Visst finns begränsningar för hur mycket grödorna för etanolframställning kan öka, de ska räcka till så mycket annat också. Men idag finns ingen konkurrenssituation mellan mat- och bränsleproduktion från grödor. Den ökning av spannmålspriser, som i media skylls på etanolen, beror mest på just att grödor används i ökande omfattning som foder för köttproduktion och på dåliga skördar i flera länder. - Vi ska inte glömma att fattiga bönder som producerar grödor kan få en förbättrad situation om priserna stiger. Också arbetsförhållandena har granskats och där finns en hel del att göra. - Men kom ihåg: Vad är alternativet, hur är det för fattiga oljearbetare i Nigeria? Hur hanteras olja i förhållande till ursprungsbefolkningarna? När man kritiserar biobränsleproduktionen bör man inse vad alternativet är! Certifiering för bättre villkor Vad blir resultatet om den potentielle etanolbilköparen får fel bild av biobränsle på grund av falsk och felaktig kritik? Vilken bil köps då? Risken är stor att det blir en fossilbränslebil. Man ska vara stolt över att köra en etanolbil! - Vi kan ställa krav på en utvärdering av etanolproduktionen, att den gör klimatnytta och är socialt förbättrande, en lagstiftning eller certifiering helt enkelt. Där kan ingå förbättrad arbetsmiljö och arbetsrätt för dem som arbetar med biobränslegrödor. Det ger bra klimateffekt att öka produktionen av biobränslen och ersätta de fossila. - Med teknikutveckling kan det bli möjligt att effektivt förgasa skogsbiomassa och få andra generationen biobränsle. I dag tas ut ungefär 100TWh från skogs- och biomassa. Siffran kan kanske fördubblas. Men då måste askan föras tillbaka till sitt ursprung i gödningssyfte. Det är också nödvändigt att upprätthålla en kvävebalans i skogsmarken och att starkt förbättra hänsynen till biologisk mångfald i allt skogsbrukande. Mer effektiva biobränslen De största transportsystemen drivs med bensin eller diesel. Där, och i all biobränsleanvändning, borde tekniken utnyttjas till minskad bränsleförbrukning i stället för ökad motoreffekt. Vi vet idag inte vad eller vilka drivmedel som fungerar om 20 år. Det vi vet är att vi måste bli mer effektiva. Kanske ska vi satsa på flera alternativ. - Låt många blommor blomma. Kommande generationer biobränsle blir förmodligen mer effektiva. Biobränslen är en schysst del som minskar klimatbelastningen.

5

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Debatt Etanol är en energibärare precis som el Precis som el kan etanol produceras på en mängd olika sätt. Alla vet att el från vattenkraft och vindkraft är bra och att el från kolkraft är dåligt ur miljösynpunkt. På samma sätt som man skiljer på bra och dålig el måste man skilja på bra och dålig etanol. Den etanol som säljs som E85 i Sverige är ur miljösynpunkt mycket bra etanol. De största volymerna kommer från brasilianskt sockerrör som kraftfullt reducerar de fossila koldioxidutsläppen. Nästa gång du hör någon uttala sig kritiskt om etanol, fråga vilken slags etanol de syftar på. Vi ska väl inte stoppa utbyggnaden av vindkraften bara för att elen från kol är farlig för klimatet? Katastrofala översvämningar, allt svårare stormar och orkaner, långvarig torka, hundratals miljoner flyktingar och en världsekonomisk kollaps jämförbar med de två världskrigen och depressionen på 1930-talet. En närmast apokalyptisk framtidsvision målades upp i den rapport The economics of Climate Change - som den brittiske ekonomen Nicholas Stern presenterade i slutet av Rapporten var beställd av den brittiska regeringen och slog ned som något av en bomb. Många klimatforskare hade visserligen varnat för samma sak under åratal, skriver Anders Wijkman medlem av EUparlamentet, vice ordförande i Tällberg Foundation och ledamot av Klimatberedningen. Miljöministern: Förtalskampanj mot etanol Miljöminister Andreas Carlgren är irriterad över förtalskampanjen mot etanol som drivmedel. Han menar att de ifrågasättanden av förnybara bränslen som sprids, i t ex Aftonbladet, med påståenden att etanol dödar fattiga barn är myter och förtal. - Det är inte etanol som driver upp matpriserna, framhöll han i ett tal FOTO: PAWEL FLATO En bilist som väljer en miljöbil skall aldrig behöva tvivla på sin miljöinsats, säger miljöministern Andreas Carlgren. häromdagen. Det är nya matvanor i bl a Kina och torka under de senaste åren samt ökade oljepriser som spelat roll. Miljöministern sade vidare att han inte visste vem som sprider rapporterna med falska påståenden. - Men vi vet att det gagnar oljeindustrin mer än de fattiga barnen, konstaterade Carlgren. Svensk etanol är bra för klimatet. En bilist som väljer en miljöbil skall aldrig behöva tvivla på sin miljöinsats. En som talar ännu mer klartext i ämnet är GM-koncernens vice vd Bob Lutz. Vid en journalistträff den 26 november i fjol sa han att en stor del av det negativa vi kan läsa om etanol och E85-bränslet kommer från det amerikanska petroleuminstitutet. De satsar, enligt Lutz, över 2 miljarder kronor årligen i en global antietanolkampanj. Anders Wijkman efterlyser ett helhetsgrepp på klimatsituationen. Nu är det bråttom! Skillnaden nu var att varningarna kom från en väl etablerad ekonom. Budskapet fick med ens relevans bland grupper som länge bagatelliserat frågan. Stern satte kronor och ören på ett problem som dessförinnan mest beskrivits i naturvetenskapliga termer. Bara några månader efter Stern kom nya rapporter från FN:s klimatpanel. Budskapet var detsamma. Klimatproblemet är långt allvarligare än vi tidigare trott. Världen har max tio år på sig att radikalt lägga om kurs. Atmosfärens innehåll av växthusgaser måste stabiliseras, helst minska. En aspekt på klimatförändringen är särskilt viktig att lyfta fram: Klimatsystemet är komplicerat. Tröskeleffekter eller tipping points förekommer. Plötsliga kast och förändringar kan inträffa - som att stora mängder metan läcker ut från den töande tundran i Sibirien, att Amazonas regnskogar torkar ut eller att delar av glaciärerna i Antarktis spricker upp och glider ut i havet. Sådana händelser skulle drastiskt förändra förutsättningarna för liv på jorden. Klimatfrågan har äntligen hamnat mitt i debattens centrum. Samtidigt är det viktigt att inse att klimatförändringen inträffar samtidigt som krisen för många av världens ekosystem blir allt djupare. Olika forskarrapporter varnar för att 2/3 av världens viktigaste ekosystem från färskvattenresurser till tropiska skogar, våtmarker och marina resurser - är överutnyttjade. Klimaförändringen accentuerar problemen. Åtgärderna för att minska klimatpåverkan måste därför ske utifrån ett helhetsperspektiv, där målet är att minska människans samlade påverkan på biosfären. Det internationella samarbetet på klimatområdet har pågått i snart tjugo år. Ändå ökar utsläppen idag snabbare än någonsin, både i de flesta industriländer och i de snabbt växande utvecklingsländerna. Utsläppen för EU totalt har visserligen minskat några procent. Men det beror främst på insatser av engångskaraktär som att Storbritannien ersatt kol med gas i elproduktionen samt att många ineffektiva produktionsanläggningar i Östeuropa stängdes ned på 1990-talet. I utvecklingsländerna dominerar åtgärder mot fattigdomen den politiska agendan. Den stora utmaningen är att se till så att dessa länder inte upprepar de misstag som industriländerna gjort, framför allt inte låser fast sig i en ekonomi dominerad " Satsningar på rätt sätt i Afrika kan ge stora fördelar både i klimatarbetet och ansträngningarna att minska fattigdomen. Vad väntar vi på? av fossila bränslen. Länder som Kina och Indien gör redan insatser för att dämpa utsläppen, men långt ifrån vad situationen kräver. Sett från Sveriges perspektiv är insatser för att minska klimatpåverkan på hemmaplan i Sverige nog så viktiga. Men om vi inte samtidigt ger starkt stöd till utsläppsminskningar på andra sidan jordklotet kommer våra egna ansträngningar att vara förgäves. Transportområdet är särskilt viktigt Utsläppen ökar snabbt och alternativen till oljan är få. Biodrivmedel är en viktig del av lösningen. Men givetvis måste produktionen omgärdas av villkor som gör att de bränslen som produceras verkligen minskar utsläppen av CO2 samt att regnskogar inte skövlas. USA:s satsning Vi måste ta ett helhetsgrepp på problemen: - Se över ekonomins regelverk så att kvalitet i tillväxten premieras. Vi måste sluta inbilla oss att välfärden ökar bara därför att BNP, dvs konsumtionen, ökar. - Lägg fast tuffa mål för utsläppen: 40 % till 2020 och nära noll till Snabba åtgärder inom alla samhällets områden. Det gäller inte bara att jaga utsläpp utan lika mycket att titta på hur vi använder energin. Boendet är t.ex. en av de största användarna av kolkraft globalt. Samtidigt finns idag teknik som möjliggör noll-energihus, eller till och med netto-energihus. - Flerdubbla anslagen till energiforskning, med särskilt stöd till solkraftverk i världens öknar, vågkraft, vindkraft till havs samt andra generationens biodrivmedel. - Stöd tekniksprång i u-länderna. - Minska skövlingen av regnskogarna genom att kompensera skogsägarna ekonomiskt när de skyddar skogen. på etanol från majs till exempel är en högst tveksam affär. Samtidigt vet vi att en produktion av biobränslen i tropikerna har stora fördelar. Det har Brasilien visat. Satsningar på rätt sätt i Afrika kan ge stora fördelar både i klimatarbetet och i ansträngningarna att minska fattigdomen. Vad väntar vi på? Anders Wijkman

7 Varje dag transporteras tusentals ton varor. Miljontals människor tar bussen. Scania arbetar ständigt med att minska fordonens miljöpåverkan och att förbättra produkter och tjänster. Idag kan alla våra motorer köras på förnybara biodrivmedel och snart kommer hybridbussar som går på etanol. Vi väntar inte. Tekniken finns och vi arbetar med ständiga förbättringar.

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Hållbar etanol här och nu Certifiering ger goda produkter I debatten om biodrivmedel finns önskemål om att certifiera etanol. Det talas om bra respektive dålig etanol där bra skulle kunna leda till en certifierad vara. Självklart är att etanolen ska hålla en hög kvalitet och vara miljömässigt hållbar, men det är mer en fråga om teknik. Det engelska ordet i sammanhanget, Good, säger mer om vad man menar, god etanol. Mjuka värden som demokratifrågor, sociala, ekonomiska, politiska faktorer etc inbegrips liksom hur allt samverkar. TEXT: LASSE LAGERHOLM FOTO: Lennart Johansson/ Stockholms stad Dr Jeremy Woods vid Imperial College i London är en världsauktoritet på certifieringsprocesser för biodrivmedel. Det är viktigt att certifieringsprocessen kommer igång, så att vi snabbt kan ersätta oljan med hållbar bioetanol, säger Dr Woods. Certifiering - en delikat process Dr Jeremy Woods vid The Centre for Environmental Policy, Imperial College i London är specilaiserad på den här typen av problematik. Ofta baserar och väljer människor sin uppfattning om vad som är bra eller dåligt på någon enstaka egenskap, som att etanol är bättre än fossila bränslen när det gäller växthusgaser, berättar Dr Woods. Det kan också vara en faktor som bättre ekonomi eller lägre partikelutsläpp från biodiesel än från fossil diesel. Uppfattningen beror helt på individen och de enskilda förutsättningarna. På vår institution försöker vi utveckla ett ramverk för att positionera ett biodrivmedels olika prestanda i förhållande till en rad väl avvägda principer, kriterier och indikatorer som täcker ett drivmedels hela livscykel och som även inkluderar leveranser och användning. Vi tittar på miljökonsekvenser, ekonomi, sociala aspekter, ja allt som på ett eller annat sätt finns med i bilden. I det avseendet är hela kedjan för ett biodrivmedel ofta inte likt något annat, även om det i slutänden resulterar i samma typ av drivmedel. Omständigheter som var, när och hur grödorna är producerade, förädlade, transporterade och använda liksom volymer, om det finns någon tidsbestämd inverkan och samband, allt behöver vara känt innan ett biodrivmedel kan karaktäriseras som bra eller dåligt. Först då finns förutsättningarna att det blir rätt från början. När alla bitar fallit på plats kan en certifieringsprocess av exempelvis etanol ta sin början. Det är i princip en form av kvalitetssäkring i alla led. Förutom en hög teknisk kvalitet, ekologisk och miljömässig hållbarhet innebär det garantier beträffande arbetsförhållanden, arbetsrätt, att inte barn utnyttjas i arbetet, löner och mycket annat. Det är ingen obetydlig uppgift att ta sig an en certifiering, men väsentliga framsteg har gjorts. Västländerna har den investeringspotential, kunskap och de engagerade konsumenter som kan göra den skillnad det innebär med en certifiering. Vi ska säkerställa en utveckling som uppmuntrar bra produktion och bestraffar dålig. Uppmuntra till nya innovationer Också nya innovativa lösningar, särskilt med förbättrade energiprestanda och mindre växthusgaspåverkan ska uppmuntras. Det måste inte innebära att man är teknologiskt normativ. Det görs bättre genom att förse industrin med långsiktiga förutsättningar om hur kontroll ska göras och belöna goda exempel. Särskilt angeläget är det att följa de utvecklingsländer i tropikerna som har stora arealer tillgänglig mark med tillgång till vatten och där stor del av befolkningen saknar jobb och möjligheter till dräglig försörjning. Här är möjligheterna och förväntningarna stora, men också utmaningarna. Hur dessa länder ska få tillgång till investeringsmedel och samtidigt garantera att en skälig del av det värde som genereras av biobränsleproduktionen bevaras lokalt, det är kritiskt för denna diskussion. Först när allt sådant är klargjort kan konsumenten långsiktigt lita på att den etanol eller det biodrivmedel han eller hon tankar är bra. Men det är viktigt att certifieringsprocessen kommer igång, så att vi snabbt kan ersätta oljan med exempelvis hållbar bioetanol. EHRENSTRÅHLE BBDO Den jordiska drivkraften Platsen: Norrköping. Här fi nns företaget Lantmännen Agroetanol. I en avancerad process omvandlas spannmål till etanol för motorbränsle. Ur varje kilo vete utvinns 0,4 liter etanol. Företaget planerar just nu för ytterligare en fabrik med tredubblad kapacitet. Det behövs. Idag kör svenska bilar med en inblandning av 5% etanol i bensinen. Om ett par år kommer nivån att ha ökat till 10%. Utomlands har man kommit ännu längre. USA producerar stora mängder etanol ur majs. I Brasilien innehåller bilbränsle redan nu 20% etanol. Den tillverkas av sockerrör. Etanolproduktion är än så länge en jungfrulig verksamhet i Sverige. Men Alfa Laval har lång internationell erfarenhet inom området. Även för andra generationens etanoltillverkning från skogsprodukter ligger vi långt framme. Vi har en unik kompetens som kommer våra kunder till godo. Våra värmeväxlare och dekantrar är nyckelkomponenter i produktionskedjan. Vill du veta mer om Alfa Laval? Kontakta Thomas Svensson, tel , thomas.svensson@alfalaval.com

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS 9 Hållbar etanol här och nu Det pågår ett spel i världen, kanske en maktkamp om olika energislag. Vi står mellan fossilbränslenas växthusgashöjande effekter och biobränslenas möjligheter att reducera de fossila CO2-utsläppen. I media avspeglas detta genom negativa påhopp på särskilt etanol. TEXT: LASSE LAGERHOLM Vår etanol ger kraftigt reducerade CO2-utsläpp jämfört med att köra bilar på bensin, minst 80% reduktion, säger Marcos Jank ordförande för Brasilianska UNICA. Då fler och fler producenter väljer att gå från manuell till mekanisk skörd på sockerrörsfälten i Brasilien kommer arbetsvillkoren förbättras och lönerna höjas samtidigt som antalet arbetstillfällen minskar. 80 procent lägre CO2-utsläpp Brasilien är världens största producent av hållbar etanol. Produktionen av etanol i Brasilien är det bästa exemplet i världen på hållbara biodrivmedel. Etanol från våra sockerrör är överlägsen all etanol från andra grödor, anser Marcos Jank, vd för UNICA, branschorganisation för sockerörsodlarna i södra Brasilien. Mer än 30 års framställning av etanol har givit stor erfarenhet. Brasiliansk sockerrörsodling ger idag liter etanol per ha. Majs ger mycket mindre än hälften och vete ytterligare hälften. Kostnadsbilden har minskat 70 procent på trettio år genom teknikutveckling! Brasiliansk etanol är nu långt före andra typer av etanolframställning. Vi har hög produktivitet, är kostnadseffektiva och har mycket goda energibalanser. Vår etanol ger kraftigt reducerade fossila CO2-utsläpp jämfört med att köra bilar på bensin, hela 80 procent eller mer. Överskott på elenergi Produktionen kommer att effektiviseras ännu mer. Hittills har bara en tredjedel av växten, sockret, använts. Resterande delar är bland annat cellulosan i bagasse, det som blir över efter etanolprocessen, och stammen. En del av bagassen används idag för elproduktion på etanolfabrikerna. Det gör samtliga cirka 350 etanolfabriker i Brasilien helt självförsörjande av el. Snart börjar man använda högtrycks ångturbiner och får ett överskott av el som kan säljas vidare i det brasilianska elnätet. Med de nya turbinerna beräknar vi att producera 15 procent av Brasiliens elbehov år Intressant är att merparten odlingar finns i de mest befolkade delarna av Brasilien. Inga långa ledningar behöver byggas för vattenkraft från till exempel Amazonas. Skördesäsongen under den torra årstiden sammanfaller med när vattenreservoarerna är som lägst och bio-elen behövs som bäst. Det här är genomförbart för andra länder som odlar sockerrör och drabbas av elbrist dagligen. De har ofta en stor oljeräkning som kan minskas med hjälp av biobränsle. Utbildningsprogram Mycket av den kritik som riktats mot etanolframställningen har gällt arbetsförhållandena. I dag bränns det mesta av sockerrörens stam vid skörden för att strået har vassa kanter som arbetarna lätt kan skära sig på. Så har gjorts i århundraden och är reglerat i kollektiva avtal mellan arbetare och arbetsgivare. Nu blåser förändringens vindar. Arbetsmiljön förbättras snabbt. Redan skördas 40 procent på mekaniserad väg för att år 2014 i Sao Paoloområdet vara helt mekaniserad fanns skördearbetare. Med den nya skördetekniken kommer till nya jobb att skapas. Det innebär färre arbetstillfällen, men mer avancerade, högre betalda och med bättre arbetsmiljö. Industrin, fackföreningar, utbildningsinstitut och olika myndigheter samarbetar i ett utbildningsprogram för dem som blir arbetslösa så att de kan slussas ut i näringslivet till andra jobb. Arbetarna inom sockerörsindustrin tjänar ungefär dubbelt så mycket som genomsnittsarbetaren i Brasilien. Fortfarande finns en hel del att göra, särskilt socialt. Cirka 2 procent av Brasiliens odlingsbara yta används för sockerrör, lika fördelat mellan socker och etanol. Planerna är en fördubbling av arealen till år 2020, upp till 14 miljoner ha. Brasilien är stort, 8,6 miljoner km² (860 miljoner ha), nästan 20 ggr Sveriges yta. Ett antal studier visar att upp till ytterligare 100 miljoner ha av idag icke odlad mark kan tas i anspråk för odling av olika grödor utan risk för känsliga områden som Amazonas. För övrigt kan inte sockerrör odlas i regnskogsområden, där råder helt fel klimat och väderförhållanden för sockerrör. Samarbete med Sverige Sverige är vårt största exportland. Vårt samarbete med BAFF, BioAlcohol Fuel Foundation, i Sverige är långsiktigt och under kontinuerlig utveckling. Vi tittar tillsammans på en framtida certifiering av etanolen, som garanterar att etanolen är framställd med social och miljömässig hållbarhet. En permanent dialog kring gemensamma strategier är nödvändig, för att befästa standarder och hållbarhet kring alla delar så att Ekologiskt och socialt hållbar etanol inte olika handelshinder uppkommer. Vi hoppas att biodrivmedel kommer att bli en naturlig del i världshandeln utan handels- och tullhinder, med samma villkor som för oljan, som handlas fritt. Om vi menar allvar med att minska den globala uppvärmningen borde det vara tvärtom. Om i-länderna kunde förstå detta och börja uppmuntra utvecklingsländerna att producera ekologiskt hållbar och miljövänlig etanol skulle det bli ett viktigt bidrag till ekonomisk och hållbar utveckling där den behövs som bäst.

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Hållbar etanol från Afrika Etanolproduktion är en fantastisk möjlighet för Afrikas bönder En uppbyggnad av hållbar storskalig produktion av etanol har inletts i Tanzania och Moçambique. Den första fabriken beräknas tas i bruk 2011 och kan följas av många nya projekt de närmaste 30 åren. Detta är närmast en revolution som bidrar till att stärka några av världens svagaste ekonomier. Samtidigt visar det vägen för övriga Afrika, minskar de fossila CO2-utsläppen globalt samt ökar energisäkerheten för alla inblandade. TEXT: OLA JOHANSSON Moçambique och Tanzania har en gemensam yta som är nästan fyra gånger större än Sverige. Idag är länderna helt beroende av importerade petroleumprodukter. FOTO: LENA OSCARSSON Biståndsorganisationen Kooperation utan gränser vill se en fortsatt satsning på biobränsle i afrikanska länder för att minska deras fattigdom, oljeberoende och svält. Ökad efterfrågan på biomassa för bioenergi gynnar deras ekonomiska utveckling och kan ge högre priser på jordbruksprodukter vilket gynnar Afrikas fattiga bönder, säger Camilla Lundberg Ney som presentar rapporten Med utveckling i tanken. Eftersom 75% av världens fattiga bor på landsbygden bidrar utvecklingen av jordbruket till ökade möjligheter för världens fattiga att få högre inkomster och livsbetingelser. Camilla Lundberg Ney, kommunikatör på biståndsorganisationen Kooperation utan gränser. - Afrikas befolkning måste få del av vinster, forskning och teknikutveckling som blir följden av bioenergiutvecklingen. Men, odlingar måste naturligtvis vara ekologiska och ske på hållbart sätt och arbetsförhållandena måste vara rimliga. Hur det blir bestäms huvudsakligen av regeringar, bränslebolag och konsumenter i vår rika del av världen. Vi borde därför aktivt bidra med vår kunskap och närvaro samt bli bättre på att ställa krav på de bränslen vi köper - oavsett om de är fossila eller förnybara, fortsätter Camilla Lundberg Ney. Bioenergi revolution i Afrika! I Afrika har utvecklingen av bioenergisektorn just börjat. SEKAB driver med en egen organisation på plats planering och projektering för produktion av etanol i Tanzania och Moçambique. Afrika har med sitt tropiska klimat och sina outnyttjade arealer med bra vattentillgång mycket goda naturliga förutsättningar för odling av biomassa för elektricitet och biodrivmedel. Från ensidigt oljeberoende till stor energiexport - Vi räknar med att om 20 år kunna bidra till att dessa två länder blir oberoende av olja, kraftfullt ökar sin elproduktion och samtidigt exporterar flera miljarder liter etanol från de planerade fabrikerna, säger Per Carstedt, koncernchef i SE- KAB. Export i en magnitud, som skulle räcka för att ersätta all bensin och diesel för biltrafiken i Sverige och Norge förutsatt att vi samtidigt har ställt om fordonen till plug-inhybrid-teknik. Satsningarna öppnar för en kraftfull och långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling i de berörda länderna och stora delar av övriga Afrika. I Tanzania/Moçambique siktar SEKAB på att stödja och leda de nationella satsningarna på biodrivmedel genom att påbörja en långsiktig utveckling av över hektar för bioenergiproduktion. Enligt en färsk beräkning från FN:s Food and Agriculture Organization (FAO) finns det 44 miljoner hektar odlingsbar mark i Tanzania. Som jämförelse kan nämnas att Sverige utvecklat sin välfärd genom att bruka över 20 miljoner hektar för industriellt skogsbruk! Olika partnerskap med nationella och internationella aktörer har bildats och fler är under utveckling. Odlingen av sockerrör i Tanzania har inletts i samarbete med teknisk expertis och partners från bl a Brasilien, Mauritius och Sydafrika. Samtidigt pågår projektering för en första produktionsanläggning. Ingen konkurrens med mat Moçambique och Tanzania har en gemensam yta som är nästan fyra gånger större än Sveriges. Idag är länderna helt beroende av importerade petroleumprodukter, vilket tar nästan hundra procent av exportintäkterna. Sockerrör och durra är de enklaste och mest kostnadseffektiva råvarorna för etanolproduktion. Med dagens oljepriser kan en framtida etanolindustri i Afrika kostnadsmässigt mycket väl konkurrera med bensin och diesel. - Det finns outnyttjade arealer på många miljoner hektar tillgängliga både i Tanzania och i Moçambique, som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion eller hotar den biologiska mångfalden, säger Anders Bergfors, chef för SEKAB:s verksamhet i Östafrika. Förutsättningarna beträffande klimat, mark och vatten liknar de i Brasilien - idag världens ledande producent av hållbar etanol. - Dessa länder kan både eliminera sitt oljeberoende samtidigt som de utvecklas till stora exportörer av förnybara drivmedel. Vår avsikt är att utveckla projekt som kan fungera som föredömen på flera plan för hela Afrika. Aid to trade - Sverige har en ny politik för global uthållig och rättvis utveckling, som bl a innebär att myndigheter, institutioner, organisationer och företag gemensamt skall engagera sig, säger Torvald Åkesson, till i höstas ambassadör i Tanzania och nu ambassadör i grannlandet Moçambique. Eftersom båda länderna tillhör de största mottagarna av svenskt bistånd, är det självklart att vi gemensamt och effektivt skall bidra till hållbar utveckling just här. Regeringen i Tanzania har med aktivt stöd av SIDA och Energimyndigheten skapat ett särskilt organ National Biofuels Task Force (NBTF) som hanterar alla frågor och beslut kring en biodrivmedelsindustri i vardande. En nationell strategi med tydliga regelverk håller på att utvecklas för att säkra en hållbar utveckling av den snabbt växande industrisektorn. Påverkar all utveckling - Att få tillgång till moderna former av bioenergi är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom i dessa länder, säger Torvald Åkesson. Detta påverkar i sin tur all utveckling social, ekonomisk och miljömässig. Världen slåss idag om Afrikas jordbrukspotential det är inte fråga om denna utveckling kommer utan hur den ska genomföras. Det är därför viktigt att Sverige finns med och företräder en socialt och ekologiskt uthållig utveckling. Länderna behöver via handel tillgång till våra marknader, initialt stöd med teknik och kapital för industriell utveckling samt resurser som riktas mot t ex infrastruktur, utbildning och hälsa. Bioenergiutvecklingen kan kraftfullt bidra till att ekonomiskt stödja all denna utveckling till långsiktigt hållbara strukturer, säger Torvald Åkesson. Långsiktigt hållbart - Vi använder den bästa svenska och internationella expertisen för att utvecklingen skall ske på ett långsiktigt hållbart sätt, framhåller Anders Bergfors. När bl.a. den svenska spetstekniken i produktion av cellulosaetanol, som utvecklas i pilotanläggningen vid SEKAB i Örnsköldsvik, når kommersiell nivå är det också meningen att den skall kopplas till verksamheten i Tanzania och Moçambique för att utvinna cellulosan ur restprodukterna från sockerrör (bagass). Den nya tekniken kan öka etanolproduktionen från sockerrör med 50 procent per hektar. - Svensk teknikutveckling kommer i praktiken att bidra till att dagens arealer i framtiden kan generera betydligt större mängder etanol och andra produkter, säger Anders Bergfors. Totalt handlar det om att stödja nationella utvecklingsprogram i Tanzania och Moçambique med kunskap och industriella satsningar över en längre tid kombinerat med att vi nyttjar våra ambitioner att minska oljeanvändningen i Norden. Satsningarna innebär förutom bättre energi och klimatlösningar även förbättrade levnadsvillkor och nya jobb för väldigt många. Samtidigt får samhället tillgång till energi för annan småskalig industriell utveckling, matlagning, kyl- och fryskapacitet och belysning. Förhoppningarna och förväntningarna är mycket stora!

11 Bränsledeklaration: 4,3-7,9 liter/100 km blandad körning. Miljöklass Koldioxidvärde: g/km. Vid bioetanoldrift (E85) ges möjlighet att reducera de fossila koldioxidutsläppen med upp till 75%. Bilarna i annonsen är extrautrustade. Pris från :-. * Netto förmånsvärdet är baserat på: 20% reducerat för miljöbil vid 55% marginalskatt. Du kan inte bygga ditt rykte på vad du ska göra. - Henry Ford Ett rykte kan aldrig bygga på framtiden. Ett gott rykte kräver vilja och hårt arbete. Därför är vi på Ford idag oerhört stolta och glada över att vår tidiga satsning på etanolbilar har blivit en sådan succé. Idag pratas det > Vertical use: mycket om att koldioxidutsläppen måste minska men få gör något. Debatten har varit igång i flera år och The logo has the same width as under tiden har vi utvecklat den ena etanolmotorn efter den andra. Idag reducerar våra Flexifuelmotorer the rating de fossila koldioxidutsläppen med upp till 75 %. Nu har våra kollegor också förstått, när de gör The logo sitt is första always placed above försök lanserar vi nu vår 4:e generation etanolmotorer. the rating(s) Distances between the different elements must be respected Nu lanserar vi ytterligare 5 modeller. Vårt breda miljöprogram blir bredare. I april lanserar vi Mondeo, S-MAX och Galaxy - Flexifuel! Vi har därmed Sveriges bredaste miljöbilsprogram med 12 olika modeller. Nya FordMondeo 2.0 Flexifuel Förmånsvärde fr kr/mån* Examples for one, two or three ratings Nya FordMondeo 2.0 Flexifuel kombi Nya FordMondeo 5-dörrar 2.0 Flexifuel Nya FordMondeo 4-dörrar 2.0 Flexifuel FordS-MAX 7-sitsig 2.0 Flexifuel FordGalaxy 7-sitsig 2.0 Flexifuel Nya FordFocus 1.8 Flexifuel 5-dörrar Nya FordFocus 1.8 Flexifuel Kombi Nya FordFocus 1.6 TDCi 5-dörrar Nya FordFocus 1.6 TDCi Kombi Nya FordFocus 1.6 ECOnetic 5-dörrar Nya FordFocus 1.6 ECOnetic Kombi Nya FordC-MAX 1.8 Flexifuel Välkommen in och provkör Sveriges bredaste miljöbilsprogram Alla 12 modellerna är berättigade den statliga miljöbilspremien på kr

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS Nästa generation hållbar etanol Det är helt klart, världen satsar på etanol. Teknik för andra generationens etanol är om 5-8 år redo för produktion av stora volymer. Det handlar om drivmedel från cellulosa, dvs huvudkomponenten i cellväggarna hos alla växter. Cellulosa finns i stort överflöd men har hittills varit svår att storskaligt omvandla till drivmedel på ett ekonomiskt sätt. TEXT: OLA JOHANSSON Från pilot till industrialisering Örnsköldsvik-Umeå- Skellefteå-regionen är världsledande inom den industriella utvecklingen av nästa generations processteknik för omvandling av cellulosa till etanol. Den pilotanläggning, som invigdes 2004 i Örnsköldsvik och som i huvudsak finansierats av Energimyndigheten och drivs av SEKAB i nära samverkan med ett flertal svenska universitet och forskningsinstitut, har genererat värdefulla erfarenheter och kunskap som krävs för att nu gå vidare med uppskalning och industrialisering av tekniken. Piloten finns i anslutning till SEKAB:s fabrik i Örnsköldsvik och körs kontinuerligt, dygnet runt, med skiftgående personal. Kapaciteten motsvarar liter etanol per dygn. För att tillverka denna mängd behövs ca två ton torr träflis eller annan lignocellulosaråvara. Världsunik pilot - Pilotanläggningen är en världsunik satsning, som gett svensk forskning och svensk industri ett försprång på området, säger Sune Wännström, forskningschef vid SEKAB. Teknik, som utvecklas i laboratorieskala, testas och verifieras i pilotanläggningen. Här utvecklas och utvärderas olika processlösningar inför fortsatt uppskalning. Tekniken i pilotanläggningen går ut på att hydrolysera (försockra) cellulosa och hemicellulosa varefter sockret jäses till etanol och destilleras. Vid svagsyrehydrolys används svavelsyra eller svaveldioxid som katalysator vid temperaturer kring 200 grader. Vid enzymatisk hydrolys behandlas materialet först med en svagsyra varefter enzymer hydrolyserar resterande cellulosa. Robust och effektiv teknik Uppskalningsfaktorn mellan pilot- och fullskaleproduktion är gånger. Den stora utmaningen för storskalig produktion ligger i att utveckla robust och produktionseffektiv teknik, dvs en Maria Edlund arbetar som utvecklingsingenjör vid SEKAB i Örnsköldsvik. I Etanolpiloten produceras kunskap om tillverkning av andra generationens etanol från cellulosa. process som går att köra dygnet runt året om med hög effektivitet. En absolut förutsättning för att både nå hög verkningsgrad genom ett effektivt råvarutnyttjande och bra totalekonomi är att etanolproduktionen integreras med t ex kraftvärmeproduktion eller annan processindustri. Det svenska etanolforskningsprogrammet präglas därför också mycket av systemtänkande med stark inriktning mot integrering av etanolproduktion med kompletterande verksamhet och vidareförädling av processens alla delströmmar. - I Sverige har vi en unik kompetens när det gäller etanol från skogsråvara både inom forskning och genom piloten, säger Guido Zacchi, professor i kemiteknik vid Lunds Tekniska Högskola. I USA satsas det nu stora pengar på utveckling av cellulosaetanol. Vi har minst samma kompetens och definitivt ett försprång, som vi kan behålla och industrialisera om staten och EU aktiverar sig och stödjer utvecklingen på liknande sätt som den amerikanska regeringen gör. Bänkskala i Lund I Sverige pågår idag aktiviteter Nu lanserar vi en ny svensk etanolbox Välkommen in! Passar i stort sett alla moderna bensinbilar. Lanseras i hela Europa i Mars. I Sverige hittar man E85FFV på I det här huset på Innovatum Teknikpark i Trollhättan storsatsas det just nu på ett Energi- och Miljötekniskt Centrum. Här möts innovatörer, forskare, företagare och studenter i nyskapande projekt - inte minst för utveckling av affärskoncept kopplade till alternativa bränslen. Vi erbjuder metoder för samverkan och förenar kompetens och resurser med en rejäl portion passion! Välkommen in med dina idéer, börja på

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN BAFF I SAMARBETE MED MEDIAPLANET ANNONS 13 Nästa generation hållbar etanol FOTO: HÅKAN NORDSTRÖM med inriktning mot etanolområdet vid landets alla tekniska universitet. I Lund har en omfattande forskning på etanol från cellulosa bedrivits sedan tidigt 1980-tal. Den processutvecklingsanläggning (PDU) som finns vid LTH erbjuder unika möjligheter att testa olika koncept och komponenter i bänkskala t ex olika råvaror eller nya jäststammar - och att optimera processbetingelserna inför fortsatt utvärdering i kontinuerlig pilotskala. Anläggningen i Lund är en ovärderlig länk mellan kunskapsuppbyggande forskning via pilotanläggningen och kommande demoanläggningar. Enzymer i större skala - Utvecklingsarbetet både i vår PDU och i pilotanläggningen i Örnsköldsvik ger återkopplingar till forskningsverksamheten i form av nya frågeställningar, som behöver besvaras genom grundläggande forskning, säger Guido Zacchi. Detta gör det nödvändigt att olika aktörer - från industri och universitet/forskningsinstitut samt från olika discipliner - aktivt samverkar. - Just nu jobbar vi tillsammans med piloten bl a i EU-projektet Nile med att bryta ner cellulosan med enzymer, säger Guido Zacchi. Piloten i Örnsköldsvik är en av få anläggningar i sitt slag i världen där vi som forskare kan testa enzymer och nya mikroorganismer i större skala i längre perioder av kontinuerliga försök. Demonstrationsanläggning - Den kunskap som skapas i pilotanläggningen, är basen för att utveckla nästa steg, en Industriell Utvecklingsanläggning. Uppskalningen är ca 40 gånger, vilket motsvarar en årlig kapacitet på 6000 m 3 etanol. Det är ett mellansteg inför slutlig uppskalning av processtekniken till en integrerad fullskalig anläggning, säger Sune Wännström. Data från pilotanläggningen och den industriella utvecklingsanläggningen ska ge nödvändiga underlag för design av framtida etanolproduktionsanläggningar integrerade med t ex kraftvärmeverk, socker/stärkelsebaserade etanolanläggningar, skogsindustri eller kemisk industri. Kemiska produkter En utvecklad teknik för ekonomisk produktion av sockerlösningar - med hög sockerkoncentration och låg inhibitorhalt - från olika typer av biomassa öppnar möjligheten att producera en mängd kemiska produkter. Förutom etanol för drivmedelsändamål kan andra kemikalier syror, aldehyder, estrar och andra alkoholer - för användning som utgångsmaterial till finkemikalier, plaster, mm, produceras. Detta ger basen för en ny, grön, kemisk industri, som kompletterar dagens petroleumbaserade industri och efterhand kan ersätta denna, framhåller Sune Wännström. " Detta är ett steg i en långsiktig industriell satsning på cellulosabaserad etanol och internationell utveckling av produktionsanläggningar, säger Sune Wännström, forskningschef vid SEKAB. Bioraffinaderi Domsjö sulfitfabrik i Örnsköldsvik är tillsammans med de samlokaliserade kemiska fabrikerna för etanol, cellulosaderivat, etanolbaserade lösningsmedel, koldioxid, mm, redan idag ett av Europas ledande bioraffinaderier. Framtida bioraffinaderier använder också det fasta ligninet som ersättningsmaterial för produkter, som i dag har olja som råvara. Vid dessa bioraffinaderier produceras förutom etanol även el, gröna kemikalier, ligninpellets och fjärrvärme. Etanol för snabb omställning Förändringar av energisystem tar tid att genomföra och ingen enskild teknologi löser de framtida energiproblemen. Det handlar om en rad teknologier för förnybar energi kombinerat med energieffektivisering på alla fronter för att stegvis förändra våra energisystem och göra dem fossilfria och klimatmässigt hållbara. Etanol är både på kort och medellång sikt ett alternativ som snabbt och effektivt kan storskaligt bidra till omställningen. - Teknikutvecklingen i piloten och den planerade utvecklingsanläggning är början på en långsiktig industriell satsning på cellulosabaserad etanol, framhåller Sune Wännström. Målet är att utveckla en stark industriell struktur i samverkan med strategiska partners för att leverera kunskap och bygga produktionsanläggningar för en internationell marknad och olika typer av cellulosaråvara. Sverige har med sin tradition av cellulosabaserad processindustri och väl etablerade leverantörs- och konsultföretag, unika möjligheter att skapa en ledande position inom detta mycket stora tillväxtområde med en global marknad som formligen ropar efter cellulosaetanol. Civilingenjör i energisystem 300 hp, Uppsala Utbildningen fokuserar på energisystem ur ett helhetsperspektiv. Den ger: en bred matematisk-naturvetenskaplig bas och kunskaper i såväl traditionella som nya energitekniker kunskap om energisystemens miljöpåverkan och deras ekonomiska och sociala sammanhang. Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfall. Vi utbildar för framtidens energisystem Programmet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och SLU.

Etanol i Fokus. Hållbara etanolsystem! Här och nu, globalt och för framtiden. Sid 6-7. På väg mot hållbara transporter

Etanol i Fokus. Hållbara etanolsystem! Här och nu, globalt och för framtiden. Sid 6-7. På väg mot hållbara transporter ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN BIOALCOHOL FUEL FOUNDATION ANNONS Mars 2008 På väg mot hållbara transporter Etanol i Fokus Nya möjligheter för Sverige som miljö- och industrination. Sid 8-9

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

biodrivmedel i energieffektiva fordon

biodrivmedel i energieffektiva fordon biodrivmedel i energieffektiva fordon och vägen till hållbara transporter Världen satsar stort vilken roll vill Sverige spela? I N B J U D A N WORKSHOP Måndag 18 juni kl 9.30-16.00 STOCKHOLM Södra Paviljongen,

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM INTRODUKTION SEKAB PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR AFFÄR OCH MILJÖ Kemiindustrin är beroende

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen

Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen Utveckling och industrialisering av teknik för cellulosaetanol. För Sverige och övriga världen Torbjörn van der Meulen SEKAB E-Technology 12:e mars 2008, Energitinget Utveckling B Utveckling 1. Utveckling

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB celluapp Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Myndigheternas syn på de nya bränslena

Myndigheternas syn på de nya bränslena Myndigheternas syn på de nya bränslena Nanna Wikholm Enheten för Energi och transporter Klimatavdelningen Naturvårdsverket En generell energieffektivisering bör stå i fokus för klimatarbetet. Det är både

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Öka andelen förnybar energi

Öka andelen förnybar energi RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN WASAS LÖFTE VÅRT VARUMÄRKE ÄR NU 100% KLIMATKOMPENSERAT 1 Vi vill sätta våra värderingar till handling och ta vårt ansvar för planeten. För Wasa ligger några saker varmt

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

Annika Balgård, annika.balgard@tem.lu.se 2007-10-25. Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren? 28 februari 2008 Annika Balgård Stiftelsen TEM vid Lunds Universitet annika.balgard@tem.lu.se Teknik Ekonomi Miljö Stiftelsen TEM vid

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier

Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Affärsmodeller för framtida bioekonomi, olika utvecklingsspår och strategier Per Arfvidsson, vice VD, Lantmännen KSLA, 12 oktober, 2016 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Utveckling och hållbarhet på Åland

Utveckling och hållbarhet på Åland Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017 1 VAD TROR DU KOMMER ENERGI FRÅN SKOGEN KUNNA UTGÖRA SÅ MYCKET SOM 30% AV LANDETS ENERGI-ANVÄNDNING REDAN 2025? Pinnarna i skogen är

Läs mer

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp

SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp 1 SLU Alnarp- Partnerskap Alnarp Omvärldsspaning 2020 Workshop Dokumentation 2010-04-19 Detta vill vi skapa idag 2 finna vägar få Partnerskap hitta kritisk massa för tillämpad forskning hur gå från forskning

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer