Innehåll. Foto: Per Wiklund. Samt: Fredric Berggren, Robert Edlund, Dick Gillberg, Stefan Karlberg, Jorma Valkonen

Transkript

1 1

2 2

3 Innehåll Förord 4 Verksamhetens mål 5 Så var styrelsens år 9 Kansliet och personal 10 Innebandyn i siffror 14 Svensk Innebandys Utvecklingsmodell 16 Verkligheten: Solfjäderstaden 18 Förändringar i tävlingsstrukturen 22 Så utvecklades innebandyn 23 Forskning viktigt för utvecklingen 24 Förenings- och licensutveckling 25 Svenska Superligan 26 SM-finalen i Malmö Arena 30 Svenska mästare 32 Årets spelare 36 Nu införs elitlicens 38 Så var tävlingssäsongen 39 IT och administration 41 Reportage: Häng med på guldresan 43 Landslagsverksamheten 47 Marknad och information 52 Media 54 VM i Göteborg 56 Årsredovisning 58 Revisionsberättelse 63 Foto: Per Wiklund Samt: Fredric Berggren, Robert Edlund, Dick Gillberg, Stefan Karlberg, Jorma Valkonen 3

4 FÖRORD Utveckling är framtiden Just nu handlar mycket inom innebandyn om utveckling. Såväl när det gäller hur vi utvecklar individerna som spelar och tränar som när vi pratar om hela organisationen Svensk Innebandy. Mycket kring det som händer i Svensk Innebandy just nu, och i synnerhet under detta verksamhetsår, har att göra med implementeringen av vår utvecklingsmodell. Med den vill vi sätta individen i centrum, vi vill uppmana och få till livslångt idrottande och vi vill stoppa tidig selektering. Vi är medvetna om att SIU, som den kallas, slår hål på gamla valda sanningar och det är långt ifrån problemfritt. Men vi är fullständigt övertygade om att det är rätt väg att gå. Signalerna vi får från de ledare som under två år gått de nya utbildningarna ger oss den bilden. Även det intresse som andra idrotter visar för SIU tyder på det. En konsekvens av utvecklingsmodellen är att vi behöver förändra flera andra saker inom innebandyn. Till exempel vår tävlingsstruktur där styrelsen i år beslutat att avskaffa åldersklassen 13 år i Newbody Cup och att gå ner från två distriktslags-sm till ett. Det här är något som både applåderats och irriterat vår rörelse men beslutet ligger helt i linje med det vi vill uppnå med SIU. Det är viktigt att komma ihåg att vi redan nu tittar på andra varianter av utveckling för våra spelare. 4 Alternativ där inte enbart ett fåtal barnoch ungdomar får chansen till utveckling. Vi vill nå många, många fler. Vi kan konstatera att vi fortfarande har en lång väg att vandra men att vi samtidigt, på vissa håll, ser exempel på föreningar och lag som kan skönja framgång i hur de använder sig av SIU. Ett reportage om en sådan förening kan du läsa om i den här verksamhetsberättelsen. Säsongen 2013/14 har varit intensiv, eller hur? Vi har fortsatt att arbeta vidare för att distrikt, föreningar och individer ska samarbeta under parollen Svensk Innebandy - Tillsammans och med begreppet Folksporten som en viktig del i detta. Bland annat anordnade vi under året en personalkonferens där samtliga distrikts kanslipersonal bjöds in. Vi har tittat på hur distrikten kan effektivisera, förbättra och ha utbyte av varandra för att vi ska kunna utvecklas som organisation och därmed som idrott i stort. Under det gångna verksamhetsåret har innebandyn synts mer i TV än tidigare. Hela 51 matcher har sänts av TV4-gruppen och det tillsammans med att klubbarna sänder sina matcher via SSL Play har gjort att vi fått fler inslag på bästa sändningstid i riks-tv. Vi har fortsatt att leverera och ge media service och det ger effekt. På tal om service så är det fortsatt viktigt för oss överlag. Vi har haft ett andra år med kundtjänst och att döma av tillropen runt om i landet gillar man det. Vi vill att människor lätt ska komma i kontakt med oss och snabbt få svar. Det känns som att vi är på god väg mot det, mycket tack vare just kundtjänst. Sportsligt blev verksamhetsåret en framgång på många sätt. U19- landslaget på damsidan tog guld i Polen och damlandslaget tog magnifika fjärde raka VM-titeln när man i december satte Finland på plats i finalen i Ostrava. Vi är väldigt stolta över våra landslag och vi vill fortsätta att utveckla den verksamheten och ta guld. Kommande verksamhetsår blir extremt spännande med VM i Göteborg 5 till 14 december Tack för ett lyckat verksamhetsår vi ser redan fram emot nästa! TOMAS ENGHOLM Ordförande Svensk Innebandy GÖRAN HARNESK Generalsekreterare Svensk Innebandy

5 SVENSK INNEBANDYS VISION Åtta fokusområden 2013/14 Verksamhetsmålen Det här var Svensk Innebandys fokus under den gångna säsongen. Svensk Innebandy är inne i sin mest expansiva fas på många år. Rejäla förändringsprocesser har påbörjats inom många områden. Detta för att verksamheten ska ta ytterligare steg i utvecklingen såväl nationellt som internationellt. År 2009 fattade förbundsmötet beslut om en verksamhetsinriktning som byggde på en vision om ett önskat framtida läge för Svensk Innebandy som skulle sträcka sig över Då utvecklingen har gått framåt snabbare än vad någon kunnat förvänta sig har innehållet i inriktningen implementerats i de nya verksamhetsplaner som beslutats av förbundsmötet 2012 och som föreslogs förbundsmötet Därmed ges bättre verktyg att förverkliga intentionerna som togs fram Svensk Innebandys styrelse: Verksamhetsplanen för 2013/14 togs fram för att tydliggöra ambitionerna med den fortsatta utvecklingen av Svensk Innebandy. Nedan följer åtta fokusområden som identifierats som särskilt viktiga att arbeta med: 1. MÅLUPPFYLLELSE Nå uppsatta VP-mål 2. STYRDOKUMENT Förtydliga innebandyns regelverk 3. VARUMÄRKET INNEBANDY Fortsätta att skapa ett större marknadsvärde för innebandyn 4. INTERNATIONELLT Tydliggöra Svensk Innebandy internationellt 5. ELIT Skapa förbättrade förutsättningar för både elit- och landslag 6. SVENSK INNEBANDYS UTVECKLINGSMODELL Säkerställa implementeringen av Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) i hela landet 7. SAMVERKAN Stärka samverkan med olika aktörer 8. LIKABEHANDLING Innebandyn är till för alla, alltid. Därför ska vi stärka likabehandlingsarbetet Tomas Engholm Martin Wolmhed Ordförande Vice ordförande Krister Azelius Ledamot Jan Lundin Ledamot Mikaela Mikaelsson Ledamot Anna Nirvin Ledamot Maria Åhgren Ledamot Kim Fors Adjungerad SEI Arbetsutskott Tomas Engholm, ordförande Martin Wolmhed, ledamot Maria Åhgren, ledamot Göran Harnesk, generalsekreterare Valberedningen Stephen Selindh, sammankallande Britt-Louise Ericsson, ledamot Niclas Westén, ledamot Håkan Silvén, ledamot Roy Silverby, ledamot Revisionsfirma Öhrlings Pricewaterhouse Coopers Övrigt Tomas Eriksson, hedersordförande (1999-) Lars Granqvist, hedersledamot (2001-) 5

6 VARUMÄRKET INNEBANDY Folksporten Folksporten är ett begrepp som vuxit fram för hur Svensk Innebandy vill bli uppfattade av omvärlden. Nämligen att innebandy är idrotten för alla alltid! Innebandy bedrivs av allt fler utövare på alla nivåer i samhället. Det är en sport för alla och det ska vara enkelt att vara med. Barn, ungdomar och motionärer ska kunna finna samma glädje i sporten som de som utövar den i seriespel och på elitnivå. Målet är att begreppet folksport ska kommuniceras i nya och bredare forum. Ett arbete som under 2013/14 påbörjats men där vi inte sett några direkta effekter än. På sikt ska det förhoppningsvis ge ett större marknadsvärde för nya intressenter. Folksporten ska nämligen vara tydligt i de nya samarbeten som Svensk Innebandy går in i. Ett annat arbete som gjorts för att leva upp till begreppet folksporten är att Svensk Innebandy sett över sina avtal gällande försäkringar så att dessa också ska involvera motionärer. Tillsammans För att utveckla innebandyn krävs att innebandyfamiljen samlas och att alla arbetar gemensamt med: Svensk Innebandy Tillsammans. Ett arbete som kommit igång ordentligt under 2013/14. Svensk Innebandys organisation består av Svenska Innebandyförbundet, dess distrikt, alla föreningar samt Svensk Elitinnebandy (SEI) som är elitföreningarnas sammanslutning. Till detta kommer också motionsverksamheten som idag finns utanför Svensk Innebandys regi. Under 2013/14 har Svensk Innebandy samlats tillsammans och över gränserna i mycket större utsträckning än tidigare: Det har arrangerats personalkonferens över tre dagar med såväl förbundskansliet och distriktskanslierna samlade. Styrelsen har bjudit in till möte med distriktens- och elitklubbarnas ordförande. Vision 2020 har fortsatt med en ny arbetsgrupp (som utsetts av distrikten) med en ny inriktning. En ungdomspanel har formats och träffats i samband med SM-finalen i Malmö. Löpande diskussioner och träffar med SSL-representanter och domarkåren. 6

7 7

8 8

9 ORGANISATION Så här var styrelsens säsong På sitt upptaktsmöte i augusti beslutade förbundsstyrelsen (FS) om de ramar som skulle gälla för arbetet utifrån den av förbundsmötet beslutade verksamhetsplanen. Förbundsstyrelsen har 2013/14 genomfört sju sammanträden, av dessa har två varit via telefon. Många diskussioner och beslut som tagits har fattats utifrån tidigare års beslut kring Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) och Svensk Innebandys framtida utveckling. Till de ordinarie sammanträdena har valberedningen inbjudits. Styrelsens arbete har fortsatt att utvecklats, och fokus har lagts på strategiska frågor, budget och verksamhetsplan samt arbetet med att följa upp densamma. Förutom uppföljning av det pågående förändringsarbetet har också flera konsekvensbeslut tagits. Detta har inneburit en välkommen dialog med föreningar och distrikt kring frågor som berört seriestruktur för damer SSL/division 1, distriktslags-sm, Newbody Cup samt synen på fördelning av medel från Idrottslyftet. För första gången har distrikts- och föreningsordföranden för våra SSLföreningar haft en konferens med mycket positiva resultat. Även en träff med representanter för SSL- och division 1-föreningarna på damsidan har genomförts i syfte att diskutera serieutvecklingen. FS har en ambition om att så långt det går ge föreningar och distrikt möjlighet att göra sina röster hörda i de beslut som tas. Naturligtvis så ligger det i styrelsens mandat att fatta beslut mellan förbundsmötena. Men det har inte hindrat att aktuella frågeställningar lyfts för att skapa ett än starkare Svensk Innebandy. Det har redan tidigare beslutats om att ta ett större ansvar för den internationella utvecklingen inte minst har detta kunnat ses i det förberedande arbete som har pågått inför VM som går av stapeln i Göteborg i december. Det finns idag också flera svenska representanter på internationella förtroendeposter. Särskilda sammankomster för Svensk Innebandys styrelse under säsongen 2013/14: Förbundsmötet Förbundsmötet hölls den 16 juni 2013 i Solna. Tomas Engholm valdes till förbundets ordförande på två år. Jan Lundin och Krister Azelius valdes till ledamöter. Mötet leddes av Per Darnell, ledamot i Svenska Fotbollförbundets styrelse. Ordförande- och elitkonferens Konferensen hölls den 1 till 2 februari Det var första gången som distriktens- och elitföreningarnas ordföranden hade en gemensam konferens. Konferensen hade en dag med gemensamt program och en dag med delat program. Utvärderingen av de här dagarna visar tydligt att deltagarna uppskattade möjligheten att få träffa varandra och utbyta erfarenheter samt att hitta nya samarbeten. 9

10 ORGANISATION Nu firar kundtjänst två år Budskapet om kundtjänsts ansvar och roll har gått ut brett i innebandysverige och deras kunskap har under sitt andra levnadsår blivit allt mer efterfrågat. Efter att ha varit i drift två hela säsonger så visar responsen att kundtjänst verkligen fyller sin funktion i verksamheten. Fler och fler upptäcker möjligheten att på ett snabbt och enkelt sätt komma i kontakt med Svensk Innebandy på telefon eller via mail. Kundtjänst har under säsongen funnits tillgängliga från klockan 8 på morgonen till 18 på eftermiddagen, varje vardag. Det är bara i ytterst sällsynta fall som inte svar kan levereras inom 24 timmar, oftast har alla frågeställningar fått svar inom 12 timmar. Roligast är nog den respons vi får från folk som är nöjda över att det alltid finns någon som kan besvara deras frågor. Vi har dagligen kontakt med många människor och det känns kul att kunna 10 hjälpa dem att lösa problem, säger Johanna Collin, som tillsammans med Anders Mörk och Göran Berg arbetar i kundtjänst. Kundtjänst har under säsongen tagit över delar av administrationen av Idrottslyftet och kommer i framtiden att ansvara för supporten av Svensk Innebandys nya administrationssystem IBIS. Frågorna vi fått har handlat om precis allt. Men flest gäller nog övergångar och då allt från Hur gör man? till När är jag spelklar?, säger Anders Mörk och fortsätter: Det svåraste för oss är att få en hög nöjd kund-kvot eftersom vi i vissa frågor har bestämmelser att följa vilket inte alltid rimmar med det kunden vill ha. FAKTA SIBF:s kundtjänst består av: Anders Mörk Göran Berg Johanna Collin övergångar gjordes under 2013/ samtal togs i genomsnitt emot per månad av kundtjänst under 2013/14

11 ORGANISATION Förbundskansliets alla ansikten Efter det att Svensk Innebandy genomförde en organisationsförändring på kansliet säsongen 2012/13 har fokus lagts på att tydliggöra och stärka det mandat och uppdrag som ligger på förbundskansliet. Totalt finns 26 tillsvidareanställda och två visstidsanställda spridda i Solna, Umeå, Göteborg, Jönköping, Nyköping och Motala. Svensk Innebandy köper tjänster av Västerbottens IBF, Umeå Universitet och Smålands IBF. Av den budgeterade omsättningen för 2013/14 utgjorde personalkostnader cirka 24 procent, samma siffror som 2012/13. Detta har hänt 2013/14: Ledningsgruppen har fokuserat på att skapa större förutsättningar för en bred dialog och lyhördhet. Tjänsten som ekonom har delvis omvandlats till att även ansvara för HRfrågor. En handlingsplan har tagits fram med målet att funktionen ska vara helt klar under nästkommande år. Arbetet med arrangemang har utvecklats så att det numera finns ett medvetet och konsekvent upphandlingsförfarande. En ny säljorganisation har skapats som arbetar för ökad finansiering. Samarbetet med Svensk Elitinnebandy (SEI) utvecklas. Nu finns en ansvarsfördelning mellan styrelsen, SEI och kansliet. Göran Harnesk Generalsekreterare (ledningsgruppen) Christer Johansson Administrativ chef (ledningsgruppen) Magnus Fantenberg Controller (ledningsgruppen) Åsa Wigforss Ekonomi/Personal Katrin Bellander Resebokare Tomas Eriksson Internationellt arbete Magnus Nilsson Projektledare int. evenemang Erik Nilsson Arrangemang/Tävling Tobias Linderoth Projektledare SM/ VM (fr.o.m ) Josephine Cederholm Produktionsassistent Sebastian Nurmi Presschef Daniel Karlsson Informatör David Andersson Säljare Michael Leimer Tävlingskonsulent Johan Olsson Domar- och Tävlingskonsulent Daniel Holm Tävlingskonsulent (slutade ) Patrik Eklund Västerbottens IBF Tävlingssamordning Jonas Ahlehjelm Västerbottens IBF Tävlingssamordning Linda Noppa Förbundsjurist (föräldraledig fr ) Emil Persson Landslags- och utvecklingschef Anders Jonsson Utvecklingskonsulent Joakim Lindström Utvecklingskonsulent Malika Laarif Utvecklingskonsulent Jennifer Mayer Utvecklingskonsulent (vikariat fr ) Joakim Bååth Utvecklingskonsulent Jan Lindberg Landslagskonsulent Sara Berglind Utvecklingskonsulent (tjänstledig fr ) Taru Tervo Umeå Universitet, IKC Thomas KH Andersson Jonas Olsson Smålands IBF Systemutvecklare Projektledning IDA/IBIS Anders Mörk Kundtjänst Göran Berg Kundtjänst Johanna Collin Kundtjänst Linda Emterby IDA-support (föräldraledig t.o.m ) Övriga noteringar förbundskansliet: Linnea Tydén Busck, projektsamordnare arrangemang ( ) 11

12 ORGANISATION Till vår vän och kollega Klas Den här texten är tillägnad vår informatör och vän Klas Pettersson ( ) som efter en tids sjukdom lämnade oss under säsongen. Klas föddes på Uppsala BB den 17 oktober 1972 och blev tidigt sportintresserad överlag. Innebandyintresset var riktigt genuint. Som 14-åring var han med och startade såväl Knivsta IBK som Upplands Innebandyförbund. Klas hade sportjournalistambitioner och valde därför samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet. Efter halva utbildningen blev han dock rejält skoltrött och allt fler åtaganden inom Upplands IBF gjorde att hans rum hemma mer och mer förvandlades till ett kontor. Någonstans kände jag redan här att jag skulle komma att jobba med innebandy administrativt, har Klas själv skrivit på sin blogg. Som 19-åring kom han till Svenska Innebandyförbundet för första gången. Där fick han främst hantera nya föreningsansökningar. Efter några månader lockades han tillbaka till rötterna och blev kanslichef på Upplands IBF. År 2001 kom Klas åter till Svenska Innebandyförbundet. Den här gången som informatör. Han tyckte det saknades material om innebandy och har sedan dess gjort ett enormt jobb med att samla på sig både det ena och andra. Framförallt statistik. Ett exempel på detta är sammanställningen av alla lag och spelare som spelat i högsta serien. Deras matcher och poäng säsong för säsong. Av statistiken byggde Klas nyheter och historier. Han älskade detaljerna och kom ofta ihåg saker samt händelser som ingen annan. Dessutom hade han alla rekord väl bevarade i en egen databas. De alldeles särskilda händelserna fick honom extra peppad. När Dalens nummer 3 Ulf Brännström kvitterade till 3 3 efter 3.33 av den tredje perioden var jag smått exalterad, och som speaker ledde till ett skönt samarbete med publiken, har han själv berättat i en intervju i Storvretas matchprogram. Klas tog inte alltid stor plats. När han gjorde det var det ofta med sin underfundiga humor. Som de 66 underbara bildgåtor han så sent som hösten 2012 knåpade ihop där en tavla på flaket av en leksakslastbil skulle få betraktaren att förstå att han just illustrerat sportgrenen konståkning. Både verbalt och i text var Klas bra på att snabbt hugga på små detaljer som hade förankring i verkligheten. Han hade otroligt roligt åt ord och texter. Det var dråpligheter som syftningsfel, översättningsmissar, lustiga skyltar eller bisarra friidrottsnamn som han ofta delgav sin omgivning. Den Klas vi minns var en varm och glad kille som arbetade stenhårt och målmedvetet på ett otroligt professionellt sätt. Ett exempel på sin förmåga att finna sig i alla situationer är den gång när hela arbetsgänget skulle ut och äta. Klas råkade bli inlåst på kontoret och det hade precis larmats på när en av kollegornas telefon ringde. Jag är kvar här inne. Och jag sitter alldeles stilla, sa han på sitt plikttrogna sätt. Med åren blev han också en saklig och mycket uppskattad speaker i Fyrishov. Först i B-hallen för Ekeby samt Uppsala City och sedan var han, bakom mikrofonen, med på hela resan när Storvreta gick från SSL-nykomling till svenska mästare. Även om Klas hjärta hade rum för lag som IFK Göteborg, Färjestad och Luton dunkade det extra för Storvreta. Klas hade också förmågan att uppskatta en bra idrottsprestation även om det drabbade hans lag. Det var ju synd att han skulle göra sitt livs snyggaste mål just mot IFK Göteborg, kunde han säga med ett snett leende på typiskt Klas-vis. Givetvis spelade Klas innebandy själv men höjde aldrig den karriären till skyarna, snarare tvärtom. Han såg sig själv som en medioker forward vars största merit som innebandyspelare var att han spelat i samma lag som blivande världsmästaren Mikael Holmer. Ljudet av sitt eget skott var, enligt Klas, inte schwoosch utan snarare klick. När kanslipersonalen spelade innebandy ihop fick han tidigt namnet Skuggan Pettersson. Om det var för att han hade Skuggan Nilssons genialiska passningsrepertoar eller inte låter vi vara osagt. Men en närkamp nere i källaren minns vi särskilt då en kollega åkte på en armbåge av Klas och fick ett blåöga. Klas hävdade, med glimten i ögat, att kollegan försökt bita honom i armbågen. Han fick istället för att spela med de bästa, bevaka de bästa. Totalt såg Klas 165 svenska A- och U19-landskamper live. Väldigt många men samtidigt alldeles för få. För evigt saknad. KLAS PETTERSSONS MINNESFOND En av Klas många kompetenser var hans stora intresse för statistik inom vår idrott. Något Svensk Innebandy har haft och kommer att ha stor nytta av länge. För att hylla Klas och för att minnas honom och hans gärning har Svensk Innebandys styrelse beslutat att avsätta 100 kronor per poäng som poängligavinnarna i SSL gjort under säsongen till det konto som öppnats till Klas barn. Patrik Malmström 70 poäng (50+20) och Anna Wijks 86 poäng (38+48) innebär kronor till Klas Petterssons minnesfond. En ceremoni ägde rum i samband med SM-finalen. 12

13 ORGANISATION Innebandyns personalkonferens I november 2013 samlades Svensk Innebandys personal i samband med Euro Floorball Tour i Göteborg. Totalt var över 100 närvarande i Svensk Innebandys tjänst. I stort sett all personal från kansliet var på plats och från landets olika distrikt kom 73 anställda. Temat för konferensen var Svensk Innebandy - Tillsammans där deltagarna fick diskutera och lämna inspel till det fortsatta arbetet. ibis var en stor punkt på agendan där deltagarna under flera gedigna pass fick titta på alla delar i det nya administrationsverktyget. Deltagarna fick också lyssna till presentationer om SM-finalerna och den stundande VM-turneringen i Göteborg I den efterföljande utvärderingen konstaterades att det var en lyckad konferens. Ett ordentligt grepp på arrangemang Svensk Innebandys arrangemang ska verka till att sportens underhållningsvärde ökar och bidra till organisationens ekonomiska utveckling. Sedan våren 2012 finns inom Svensk Innebandy en arrangemangsenhet som samordnar dessa frågor. Enheten är lokaliserad i Göteborg, och arbetar bland annat med paketering av arrangemangen mot destinationer i syfte att utse lokala arrangörer, aktiveringar av partners inför och under arrangemangen, utveckling av TV- och webb-tv-sändningar från arrangemangen, samt projektledning av dessa. 13

14 181 14:50 Klockslaget den 6 oktober 2013 då Rönnby blev Champions Cup-mästare. Finalen mot SB-Pro slutade 4-3 Antalet ledare som gått Svensk Innebandys Utvecklingsmodells ledarutbildningar Antalet raka segrar som det svenska herrlandslaget radade upp innan Tjeckien bröt sviten 25 april Herrlandslagets placering i kampen om Jerringpriset tittare som såg en glimt av VM på SVT och TV4 i december

15 Emelie Lindströms otroliga landslagsrekord när det gäller poäng. Totalt har Djurgårdsforwarden gjort 91 mål och 90 assist på 81 matcher 5Antal år som skånska Höllviken behövde på sig att avancera från division 3 till Svenska Superligan biljetter på fem dagar facit när VMbiljetterna till Göteborg började säljas Åskådare som mest såg SM-finalen i Malmö Arena 12 april Kundtjänst firade ett år 3 september licensierade innebandyspelare i Sverige 15

16 UTVECKLING Målet är livslångt idrottande Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) är en förändring av hur tränings- och tävlingsverksamhet bedrivs. Implementeringen i distrikten har nu pågått två säsonger och cirka ledare har gått någon av utbildningarna på grön-, blå- och röd nivå. Idrottsrörelsen i Sverige har under lång tid haft problem med tidig selektering och att barn och ungdomar slutar med idrott i unga år. Träningen är för ensidig och specialisering sker för tidigt. Vi lever idag i en idrottskultur där det finns alldeles för många valda sanningar som saknar substans. Till exempel det ständiga fokus på resultat och talangidentifiering i unga år, fastän vi vet att det inte går att förutse vem som blir duktig inom en idrott förrän individen är närmare 20 år gammal. För att bryta den rådande kulturen behöver vi utveckla nya strukturer som främjar andra värderingar och mål. Det är syftet med vår nya utvecklingsmodell. Huvudmålsättningen med SIU är att så många som möjligt ska spela innebandy och idrotta hela livet. En bra utbildningsverksamhet i hela 16 landet är avgörande för att vi ska lyckas, säger Emil Persson som är Utvecklingschef för Svensk Innebandy. Implementeringen av SIU är en process som ständigt kommer att pågå. Vi har på olika sätt och i olika forum haft dialoger och diskussioner både internt och externt gällande innehållet i modellen. Internt i form av kanslipersonal både på det centrala kansliet och på distriktsnivå och externt i form av andra idrottsförbund som har visat intresse för vårt arbete. Vi har också försökt att förmedla vårt budskap via media på olika sätt, fortsätter Emil Persson. Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) har fått stort genomslag inte bara i vår egen idrott utan även långt utanför. I syfte att sprida SIU har Svensk Innebandy deltagit på en mängd mötesplatser såsom nätverksträffar via Riksidrottsförbundet, träff med verksamhetsledare för alla SISU-distrikt och forum för idrottsledare via Stockholms Idrottsförbund. Andra idrotter håller med och är intresserade av vad vår modell är och står för. Det mest konkreta samarbetet under året har varit med gymnastikförbundet i deras arbete med den Svenska Gymnastikmodellen, säger utvecklingschef Emil Persson. Utbildningarna för barn- och ungdomsledare har fortsatt i samma omfattning som föregående säsong. Under året har det tagits fram en ny tränarutbildning för junior- och seniorledare som ersätter den tidigare Blockstegen. Utbildningen är anpassad utifrån den nivå som tränaren befinner sig på, vilket innebär brun, svart eller guld. Utbildningen på brun nivå är anpassad till den största delen av Svensk

17 UTVECKLING Innebandy, nämligen breddidrotten. Den är för ledare som har spelare som gillar att spela innebandy men som kanske för stunden inte har suget efter att bli bäst. Brun utbildning fokuserar på hur du får dessa spelare att fortsätta och kanske ändå utveckla dem vidare. MÅLEN MED SIU Innehållet i föreningsutvecklingsutbildningen har vidareutvecklats med tydligare fokus på motiverande ledarskap och att behålla ledare i föreningen. Nytt är också samarbetet med forskare vid Umeå Universitet och Innebandyns kompetenscentrum där en forskargrupp kommer att följa de föreningar som genomför föreningsutvecklingsutbildningen det kommande året. Utbildningen av ledare har påbörjats på ett mycket positivt sätt och en implementering av SIU ut i alla led fortsätter. Tävlingsmodellerna ska anpassas så de överensstämmer med SIU:s andemening, det går att läsa mer om det på sida 22. En del av distrikten, till exempel Göteborg, har följt i Västerbottens fotspår och testat nya tävlingsstrukturer detta med mestadels positiva tongångar som följd. SIU kommer att implementeras vidare så att alla delar i modellen genomsyrar samtliga delar av Svensk innebandy. Mål 1: Livslångt idrottande Vi vill få spelarna att hålla på så länge som möjligt genom att Utveckla dem individuellt och uppmuntra dem att hålla på med flera idrotter och allsidig aktivitet Mål 2: Individuell utveckling Individen i centrum genom att SIU baseras på fysisk, kognitiv och emotionell mognad hos barn och ungdomar Träningen för barn & ungdomar ska vara anpassad för dem, inte en kopia av vuxnas träningar Tävlingen ska fylla syfte och utveckla spelaren. Mål 3: Innebandyn till för alla Alla som vill ska få vara med och utöva idrott och innebandy genom att Selektering ska inte vara något som ett förbund, en förening eller en tränare ska göra - det är ett aktivt val av den enskilde idrottaren. Mål 4: Glädje och gemenskap Idrott och innebandy bygger på glädje och gemenskap genom att Idrottandet ska ge en trygg social miljö och spelaren får vara delaktig. Mål 5: Barnens rättigheter All barn- och ungdomsverksamhet inom idrotten i Sverige ska bedrivas i enlighet med FN:s barnkonvention, det följer SIU genom att Det som är bäst för individen ska komma i första hand. Alla har samma rättigheter och lika värde. 17

18 UTVECKLING Verkligheten: Solfjäderstaden Motala Sporthall byggdes på 60-talet och är måhända inte den fräschaste. Men det som händer innanför dörrarna känns modernt. Det är här Solfjäderstaden håller till. En förening med 680 aktiva spelare som arbetar hårt med föreningsutveckling och som dessutom försöker anamma Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU). Just den här måndagkvällen i april har Solfjäderstadens flickor-07:or en av veckans två träningar. Ledarna är på plats tidigare för att prata ihop sig, förbereda sarg och bygga hinderbana. Vi pratar mycket med varandra om hur vi vill att träningen ska se ut. Innan säsong gör vi en kalender över året och målar upp hur varje träning ska se ut. Vi har även en planering över vilka vi ska uppmuntra extra mycket under vilken träning och vem som ska göra vad. Allt för att vi ska vara förberedda när vi kliver in i träningshallen, berättar en av lagets fem ledare, Dennis Lundqvist medan han rullar in sargvagnen i hallen, och fortsätter: För oss är det viktigt att se alla våra 18 spelare. Jag har en lapp här på vilka tjejer ska jag titta extra på vecka 40 till exempel. De blir jag lite extra ansvarig för och ska ägna uppmärksamhet. Det handlar om att jag kanske säger: Gud vad kul att du är här eller vilka fina skor du har. När tjejerna, alla klädda i Solfjäderstadens röda t-shirt och svarta shorts, droppar in en efter en gör de det försiktigt men förväntansfullt. Ledare och spelare samlas i en ring på mittplanen. Tjejerna lyssnar tålmodigt och vill de något räcker de upp handen. På en av våra träningar gjorde vi upp kompisregler tillsammans. De fick skriva ner hur man är en bra kompis mot varandra i laget: Att när någon pratar så lyssnar man. Man räcker upp handen om man har något att säga. Här är resultatet, säger Dennis och tar upp mobilen och visar en bild på ett stort papper där tjejerna skrivit flera olika saker som att: Inte knufas. Det första vi tänker på är att träningen ska vara rolig. Det andra är att vi ska trivas tillsammans. Och de två sakerna hänger ju ihop. Första träningen tog vi ledare bilder på alla spelare och så satte vi oss och lärde alla namn på kvällen. Så att vi visste vad alla hette till nästa träning och kunde säga: Hej Elicia och bra jobbat Alva! Barnen trivs. De lyssnar på oss och känner sig trygga. Det satt fyra tjejer i knäet på mig redan under andra träningen.

19 UTVECKLING Träningen inleds med flera olika lekar. Musiken dånar ut ur högtalarna. Ett glatt sorl stegrar. Skratten tar över lokalen. Första året, när de var fem år, var leken det allra viktigaste. Leken är fortfarande viktig för oss men man ska inte glömma att många av tjejerna kommer hit för att spela innebandy också. Tanken är att stegra innebandyspelandet ju äldre de blir. Vissa innebandymoment gäller att få in på ett lekfullt sätt för leken måste vara det centrala i början, säger Dennis. De här 07:orna är första årskullen i Solfjäderstaden som kör efter SIU-modellen men föreningsutveckling har man gjort länge. År 2002 bestämde en ny ordförande sig för att Solfjäderstaden skulle gå från att vara en förening på fickan till en förening med organisation och struktur där inget glömdes bort. Fyra år senare hade man tack vare det ökat antal spelare med 100 procent. Då fick man andra problem: Hur skulle allt tas om hand? Det ordnades genom fler roller, ledarträffar och funktionärer. Det i sin tur fick effekten att Solfjäderstaden låg på ett stadigt antal spelare. År 2009 började klubben diskutera kvalitén på träning och funktionärsträffar infördes. Två år senare tog man till sig och fokuserade på SIU med mer spelarutveckling i fokus. Skriv inte att vi är Sveriges främsta förening för det tror jag inte vi är. Det finns många föreningar som är bra på specifika saker. Men jag skulle vilja säga att vi är bra på väldigt många områden på helheten har vi kommit långt. Det handlar om tålamod. I en förening går det inte snabbt utan det är en process, det är väldigt viktigt att förstå det, säger Jocke Bååth som arbetar som utvecklare för Solfjäderstaden. Lite av det som beskrivs i SIU har vi hållit på med i sju år. Vi har haft ledarträffar en gång i månaden där vi diskuterat och utbytt tankar och idéer. Men SIU har gett oss en extra skjuts. Vi har fått ett konkret verktyg om det som vi pratat om i så många år, säger Dennis som förutom att han är ledare för 07:orna även är klubbens ordförande. Lagorganisationen är till exempel något vi tjötat om från början. De lag och föreningar som fungerar och där ungarna tycker det är roligt det är där föräldragruppen fungerar. Kravet från föreningen är att man inte startar ett lag med under fem personer i lagorganisationen. Och minst två tränare ska vara på banan från början, helst tre. Själva är vi fem och så har vi ytterligare tio i lagorganisationen. De har skrivit upp sig på att vara alltifrån den som har ansvar för hemsidan till att ha hand om sociala aktiviteter. Med fem ledare tränare har 07:ornas ledare skaffat sig marginal att de inte alltid behöver vara på plats allihop alltid. Vi är minst tre på varje träning, då hinner vi se och uppmärksamma alla. Men det är också fyra andra föräldrar som varit ombytta på träningar. Det är skönt att veta att det finns de som ställer upp och att det fungerar även om någon av oss får förhinder. 07-gruppen trivs tillsammans och de lär sig idrotta. De får springa, hoppa och skutta. Under de två säsonger de tränat har de kört fotboll, spelat basket och haft en friidrottsträning som leddes av tränare från den lokala friidrottsklubben. 19

20 UTVECKLING Det är jättebra att de tränar olika idrotter för det stimulerar olika muskelgrupper. Ganska många av de här tjejerna har börjat spela fotboll i samma lag också det är bara bra. När det är dags för klubba/boll ska spelarna dribbla runt utan att krocka eller tappa kontroll över bollen. Vi bryter också av för att de ska testa readyposition, eller redo som vi brukar säga för de ska ju vara redo. Som jag tolkat SIU så ska man utmana varje individ på rätt nivå. Vissa vet knappt hur man håller i klubban medan andra är långt fram när det gäller redoposition. I den här övningen går Dennis fram till de som kommit långt och petar på dem och ser att de står stabilt. Han ställer kanske en fråga hur många fingrar han håller upp för att de ska kunna lyfta blicken men ändå ha kontroll på bollen. Så pratar vi mer och mer, säger en av 07:ornas ledare Daniel Alfheim som är idrottslärare till yrke. I pauserna mellan övningarna dricker tjejerna vatten, grimaserar, hoppar på ett ben och busar med ledarna. När 20 det är dags för nya övningar måste en tjej kissa. Och när en av ledarna följer henne till toaletten ansluter ytterligare en handfull. Vi tränar alltid i stationer för då hinner vi se många tjejer och de får göra övningen många gånger. Vi vill inte ha väntan. Inga köer. De enda köerna vi har är till toaletten, säger Dennis och pekar glatt på gänget som nu tar sig till omklädningsrummet. Ledarna har förberett en grovmotorisk hinderbana där tjejerna tränar allting: Snabba fötter, klättrande, balans och hopp. Det är dags för den nu, som en av tre stationer. På mittplan är det spel med små målburar med fokus på två saker: att passa bollen och att ha fart på fötterna. Tredje stationen är ett kampmoment där tjejerna ska kampas om bollen. Under den här timmen de tränar vill vi att de ska ha mycket bollkontakt så de kan träna sig till att bli en bättre innebandyspelare. Dels tycker de att det är roligare om de får vara delaktiga. I stora grupper är det några som inte får röra bollen. Då kan man inte utvecklas och då tycker man inte det är roligt. Under passet kör tjejerna en viss typ löpträning. De ska ha kontroll på sin kropp, ledarna hejar på: Runda konan och så full fart tillbaka full fart tjejer, jättebra! Berömmet slutar med en high five. Det är mycket high five. Det är medvetet. Vi gör alltid high five med våra tjejer när vi springer på dem. Oavsett om det är i omklädningsrummet, i skolan eller på stan. De ska lära känna varandra och visa uppskattning. Träningen avslutas, som alltid, med fruktstund på tjockmattan. Här pratar ledarna med barnen om vad som varit roligast. Match, ropar någon. Hinderbanan, säger en annan. Ledarna skrattar. Barnen skrattar. Grunden är att vi vill få så många som möjligt att hålla på så länge som möjligt så bra som möjligt. Vi har lagt till så bra som möjligt för det tycker vi att man

21 UTVECKLING glömmer. Det finns ingen här som inte uppmärksammas, säger Dennis och fortsätter: SIU är viktig för att man, oavsett vilken bakgrund man har som ledare, ska kunna ge barnen samma utbildning och förutsättning. Som förening vill vi ge ledarna bra verktyg att jobba med det här. Det är många leenden på våra träningar. Bästa betyget vi ledare kan få är att vi har lika många som tränar i slutet av säsongen som i början och att de kommer tillbaka nästa träning. Hittills har det varit så. FAKTA Solfjäderstaden IBF/IBK Bildat: 1987 Antal spelare: 580 licensierade (480 barn, 100 seniorer, 100 som spelar kvartersinnebandy) Antal lag: 23 Antal hallar: 3 (Motala Sporthall, Mariebergsskolan, Charlottenborgsskolan) Anställda: Kanslist (50 %), utvecklare (20 %), kaféansvarig (100 %), föreningsjobbare (20 %) 21

22 UTVECKLING Som ett led av SIU förändras tävlingsstrukturen Nu tas ett helhetsgrepp för att Svensk Innebandys tävlingar ska stimulera så många spelare och lag som möjligt. Därför sker förändringar i Newbody Cup och distriktslags-sm. I andan av Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) har förbundsstyrelsen fattat flera beslut gällande tävlingarna på nationell nivå. Från och med 2015/16 spelas till exempel bara ett distriktslags- SM (SDF-SM) per säsong och det i åldern 16 år. Det är också bestämt att 13-årsklassen i Newbody Cup tas bort från och med 2014/15 medan 14- och 15-årsklassen finns kvar. Som ett komplement till tävlingarna ska det istället införas ett utvecklingsläger för att möta det behov som finns i innebandysverige. Det här är en nationell utvecklingssatsning som Svensk Innebandy aldrig varit i närheten av. Det handlar om spelarna som är 12 till 15 år och innefattar både tränings- och tävlingsmoment. Allt sker i syfte att fler ska ges möjlighet att utvecklas både som spelare och människor. Det är viktigt att det finns tävlingar för både de som har kommit längst i sin utveckling och för de som inte kommit lika långt, säger generalsekretaren för Svensk Innebandy Göran Harnesk. Förändringarna i korthet Newbody Cup Beslut har tagits att Svensk Innebandy inte ska bedriva nationella tävlingar för klubblag i början av röd nivå (12 till 13 år) och därför har förbunds styrelsen tagit ett följdbeslut att ta bort 13-årsklassen i Newbody Cup från och med 2014/15. Både 14- och 15-årsklassen blir kvar men ett 22 nytt upplägg ska tas fram och idag finns det olika alternativ som håller på att ses över. De kommande åren ska Svensk Innebandy även se över strukturen för tävlingar på bredd- och motionsnivå. Distriktslags-SM (SDF-SM) Säsongen 2014/15 flyttas SDF-SM 15 till 24 till 27 oktober medan SDF-SM för 17-åringar preliminärt spelas 2 till 5 januari. Turneringarna flyttas för att göra det bättre och lättare för såväl spelare som arrangör. Spelarna ska slippa tvingas välja vilka tävlingar de ska vara med i och det blir mindre frånvaro för dem från skolan då SDF-SM spelas i samband med lov. Från och med säsongen 2015/16 spelas SDF- SM endast för 16-åringar. Det är nämligen på svart nivå, (från och med 16 år) som SIUmodellen tillåter selektering och elitsatsning. Turneringen genomförs under jullovet i januari enligt det upplägg för årets SDF-SM 15 med A- och B-slutspel samt placeringsmatcher.

23 UTVECKLING Så utvecklades innebandyn 2013/14 Här är några av alla projekt och inriktningar som Svensk Innebandy arbetat med under säsongen. Tjejsatsning Ett forskningsprojekt i samarbete med Innebandys kompetenscentrum (IKC) har startat. Målsättningen är att Fler Flickor i Innebandyn ska ta reda på varför tjejer valt att sluta i tonåren och efter det hitta sätt att behålla tjejerna längre inom innebandyn samt locka nya målgrupper. Det har också genomförts uppföljning av projekt och föreningar som arbetat framgångsrikt med tjejer. Mångfald Som ett led i den uttalade målsättningen att få en större mångfald i föreningar, bland spelare, ledare och förtroendevalda har arbetet med etnisk mångfald fortsatt att prioriteras. Det innebär att en plan för integrationsarbetet har påbörjats. Idrottslyftet Fördelningen av Idrottslyftsmedel har skett utifrån prioriterade områden. Stort fokus har lagts på tränarutbildningar och föreningsutveckling, men det har även funnits möjligheter för föreningarna att söka Fria Projekt utifrån föreningarnas enskilda behov. Elitutveckling Under året har Svensk Innebandy besökt SSL-föreningar ur ett elitutvecklingsperspektiv. Målsättningen har varit att öka transparensen om arbetet inom området samt visa på projekt som kan stötta delar av arbetet kring en elitverksamhet. Men också för att lyssna in vilka förväntningar och önskemål SSL-klubbarna har på Svensk Innebandys utvecklingsarbete. VM-analys Under VM i Tjeckien genomförde Svensk Innebandy ett analysarbete kring VM:s åtta främsta nationer. Detta har gjorts tillsammans med ett antal elittränare sedan Arbetet är ett led i att vara världsledande i alla kategorier och har flera syften. Bland annat fungerar analysen som en omvärldsanalys till landslagsledningarna, utbildning för analysgruppens deltagare samt som utbildningsmaterial i tränarutbildningar. Riksinnebandygymnasium (RIG)/ Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) Utvecklingen av RIG- och NIU-verksamheten har fortlöpt. RIG-verksamheten har förstärkts genom ett nytt avtal med Umeå kommun. Fokus på NIU har under året främst handlat om certifieringen av ett minskat antal NIU-skolor inför hösten Från 38 godkända (varav 36 aktiva) NIU beslutade Svensk Innebandy att dra ner antalet elevplatser och NIU-skolor, främst som en följd av det minskade antalet licenser i nyckelåldrarna. Av 46 ansökande skolor har 30 skolor certifierats, det handlar om totalt 400 platser per år. NIU-verksamheten har utöver det fokuserat på att skapa större likhet mellan skolorna ifråga om användande av gemensamma regler och riktlinjer, samt inlett arbetet med kompetensutveckling av instruktörerna och modeller för kvalitetsarbete. Alla NIU-skolor 13/14: Norrbotten-Västerbotten Dragonskolan, Umeå Furuhedsskolan, Kalix Västernorrland-Jämtland/Härjedalen Sundsvalls gymnasium Örnsköldsviks gymnasium Hälsingland-Dalarna Lugnetgymnasiet, Falun S:t Mikaelsskolan, Mora Gästrikland-Västmanland-Uppland Sandvikens gymnasium Widénska gymnasiet, Västerås Celsiusskolan, Uppsala Västerås Idrottsgymnasium Stockholm-Gotland Solna gymnasium Midsommarkransens gymnasium Tumba gymnasium Fredrika Bremergymnasiet, Haninge Åva Gymnasium, Täby Richard Steffengymnasiet, Visby Örebro län-värmland Älvstrandens Bildningscentrum, Hagfors Virginska skolan, Örebro Fria Läroverken, Karlstad Östergötland-Södermanland Nyköpings gymnasium Fria Läroverken, Linköping Torekäll- och Täljegymnasierna, Södertälje Västergötland-Bohuslän/Dal-Gbg Sven Eriksongymnasiet, Borås Hulebäcksgymnasiet, Mölnlycke Vadsbogymnasiet, Mariestad Lerums gymnasium Katrinelunds- och Bernadotte Gy., Göteborg Småland-Blekinge Kungsmadsskolan, Växjö Sandagymnasiet, Huskvarna Nordenbergsskolan, Olofström Stagneliusskolan, Kalmar Halland-Skåne Aspero Idrottsgymnasium, Halmstad Landskrona-Kävlinge-Svalöv Gy. förb. Malmö Idrottsgymnasium Peder Skrivares Skola, Varberg Filbornaskolan, Helsingborg 23

24 UTVECKLING Forskning viktigt för utvecklingen Innebandyns kompetenscentrum (IKC) är placerat inom Idrottshögskolan vid Umeå Universitet och har varit i gång sedan hösten Syftet är att stärka och utveckla Svensk Innebandy genom idrottsforskning och målet är att bli ett nationellt kompetenscentrum för innebandyn. Forsknings- och utvecklingsverksamheten har bedrivits utifrån rapporten Forsknings- och utvecklingsstrategier för Svensk Innebandy som har utarbetats i samarbete med Svensk Innebandy och IKC. Sedan starten har vi utfört fyra forskningsprojekt i form av studentuppsatser inom områdena idrottsmedicin, idrottspsykologi, idrottspedagogik och kost. Vi har även utfört en utvärdering av innebandyns hallbyggnadsprojekt 40x20, detta med hjälp av en forskare från Pedagogiska institutioner vid Umeå Universitet, säger Taru Tervo som är forskningssamordnare på IKC. Under hösten 2013 och våren 2014 har det påbörjats sex nya forskningsprojekt inom olika ämnesområden. De två största forskningssatsningarna är en utvärdering av implementering av SIU-modellen och en registerstudie om uppkomsten av innebandyrelaterade skador. 24 Vi har även påbörjat en studie där vi försöker få kunskaper om hur idrottsföreningarna kan arbeta strategiskt och operativt för att kunna öka antalet innebandyspelande tjejer. Målet är att få dem att fortsätta spela i tonåren och sedan upp i vuxen ålder, fortsätter Taru Tervo. Tidningen Svensk Idrottsforskning hade innebandy som temanummer i december Den innehöll bland annat ett reportage om IKC samt fem forskningsrapporter som hade gjorts i samarbete med IKC. Man lyfte även fram SIU-modellen i tidningen i form av en artikel samt en intervju med Svensk Innebandy utvecklingschef Emil Persson. Under hösten skickades tre innebandyrelaterade forskningsansökningar in från Umeå Universitet till Centrum för Idrottsforsknings (CIF). Två av dessa forskningsprojekt beviljades CIF-medel: 1. Organisation av barn i lagidrott i spåren av den relativa ålderseffekten Detta i syfte att undersöka implementering av Svensk Innebandyns Utvecklingsmodell 2. Anterior Crusiate Ligament Injury of the Knee predisposition, treatment and improved evaluation Ett projekt där man ska undersöka orsaker, konsekvenser och behandlingsmetoder för korsbandsskador samt utvärdering av knäfunktion hos innebandyspelare. IKC och de aktuella forskningsprojekten presenterades på konferensen för distrikts- och elitklubbsordföranden som hölls i Stockholm i februari Styrgruppen för IKC, representanter från samarbetspartner, Umeå universitet, Umeå kommun och Svensk Innebandy, har träffats två gånger under året.

25 UTVECKLING Åttonde året i rad med föreningsutveckling utomlands Svensk Innebandy samlade under en vecka i maj totalt 38 föreningar med 159 föreningsrepresentanter från hela Sverige på Playitas, Fuerteventura. Målet? Att arbeta med föreningsutveckling för att Svensk Innebandy ska fortsätta vara världens bästa, på alla nivåer. Förenings-/ licensutveckling I april 2014 hade Svensk Innebandy 987 registrerade medlemsföreningar. Föregående verksamhetsår var antalet föreningar Den 30 april 2014 fanns det licensierade spelare (registrerade spelare i IDA). Förra årets siffra (30 april 2013) var Sveriges tio största klubbar: (antal licensierade spelare, mars 2014) 1. Täby Floorball Club Linköping IBK Ungdom Hässelby SK Innebandyklubb Nacka Wallenst. Innebandyklubb Floorball Club Helsingborg Idrottsklubben Zenith Floorballclub Engelholm FBC Lerum Sportlife Kungälvs Innebandyklubb Åkersberga Innebandyförening 624 Föreningsutvecklingsresan arrangerades för åttonde året i rad utomlands och är en utbildning som vänder sig i till styrelserepresentanter och organisationsledare. Föreningarna hade uppmuntrats att ta med minst en deltagare under 25, vilket medförde rekordmånga unga deltagare. Spridningen var 16 år till 70 år. Med på resan fanns också en representant från Svenska Golfförbundet och en från Svenska Handbollsförbundet i syfte att se och lära om Svensk Innebandys koncept kring föreningsutveckling. Under veckan arbetade man med att skapa lust och energi hos deltagarna för att fortsätta utveckla föreningen på alla nivåer. Det sker genom föreläsningar och praktiskt arbete om alltifrån drivkrafter till strategiarbete och organisationsfrågor, ledarskap och rekrytering. I år har nya inslag i utbildningen varit motivation, motiv och drivkrafter. Föreningarna ges därmed möjlighet att på ett strukturerat och inspirerande sätt påbörja processen som man efteråt måste involvera hela föreningen i. För att säkerställa att föreningsutveckling också ges faktisk effekt har Svensk Innebandy ett nära samarbete med forskare och universitet som mäter effekterna av projektet. Nära på 300 av våra 900 barn- och ungdomsföreningar har genom åren deltagit i utbildningen och Svensk Innebandy är ledande på att jobba på det här sättet med föreningsutveckling. Spännande är exempelvis de delar där föreningarna får möjlighet att försöka förstå individ- och miljöfaktorer som främjar eller hämmar olika typer av motivation, säger Göran Harnesk som är generalsekreterare för Svensk Innebandy. FÖRENINGS- OCH LICENSSTATISTIK Distrikt Licenser Föreningar Blekinge (1 274) 11 (12) Bohuslän-Dal (1 909) 16 (17) Dalarna (4 345) 38 (36) Gotland (1 172) 19 (19) Gästrikland (3 181) 22 (25) Göteborg (9 129) 59 (63) Halland (5 793) 31 (30) Hälsingland (1 330) 17 (17) Jämtland/Härjedalen 951 (1 038) 12 (15) Norrbotten (3 010) 33 (34) Skåne (10 452) 83 (95) Småland (12 169) 89 (90) Stockholm (18 916) 163 (164) Södermanland (4 515) 32 (33) Uppland (8 039) 66 (71) Värmland (5 875) 51 (55) Västerbotten (5 906) 63 (64) Västergötland (4 891) 51 (51) Västernorrland (3 558) 28 (29) Västmanland (4 158) 35 (36) Örebro Län (2 732) 32 (36) Östergötland (5 080) 36 (38) Totalt: ( ) 987 (1030) (Siffrorna är hämtade ur IDA 30 april Fjolårssiffran visas inom parentes.) 25

26 ARRANGEMANG SM-slutspelet damer: Kvartsfinaler KAIS Mora-Dalen 3-0 i matcher (9-0, 4-2, 4-3) Djurgården-Falun 3-0 i matcher (7-3, 7-4, 8-3) Endre-Rönnby 0-3 i matcher (4-5, 2-3, 4-5 SD) IKSU-Pixbo W. 0-3 i matcher (1-4, 5-6 ST, 5-6 SD) Semifinaler KAIS Mora-Rönnby 3-1 i matcher (4-1, 2-4, 10-5, 3-2 ST) Djurgården-Pixbo W. 3-0 i matcher (4-1, 8-7, 5-2) Final KAIS Mora-Djurgården 5-6 SD Division 1 Spelades i tre serier. Två platser lämnades tomma efter avhopp och därför genomförde 34 lag seriespelet. Nytt för i år var att de två bästa lagen i varje serie möttes i play off 1 för att nå play off 2 och avgörande SSL-kval. Totalt åkte sju lag ur division 1. Play off 1 IBF Dalen-Strömsbro 2-0 i matcher Telge-Hässelby 2-1 i matcher Malmö-Warberg 2-1 i matcher Play off 2 Telge-IBF Dalen 2-1 i matcher Jönköping-Malmö 2-0 i matcher Telge och Jönköping klara för Svenska Superligan 2014/15. 26