Årlig rapport - Likabehandlingsarbetet

Transkript

1 Årlig rapport - Likabehandlingsarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen Dorry Nordström April 2011

2 (6) Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND REDOVISNING Skolinspektionsärenden Moderator Förebyggande arbete Information Nätverk Förskola och grundskola Föreläsning med Lisbeth Pipping UTVECKLINGSOMRÅDEN/FÖRBÄTTRINGAR BILAGA...5

3 (6) SAMMANFATTNING Det finns brister i enheternas likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling. I flertalet av de åtgärdsprogram som bifogas ärenden till Skolinspektionen finns det stora brister, vilket för övrigt också gäller de åtgärdsprogram som följer med ansökan för barn/elever i behov av särskilt stöd. Anmälningarna till Skolinspektionen visar att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller personalens förhållningssätt och bemötande kopplat till ledarskapet. Detta gäller personal såväl som chefer. Den politiska ledningen har slagit fast att arbetet med att motverka kränkande behandling ska vara en prioriterad uppgift i skolan. Likaså måste ledningen för enheterna lägga högsta prioritet på detta arbete för att kunna nå nolltolerans. Det gäller även att samordna befintliga resurser. Det behöver finnas tydliga riktlinjer och kända rutiner mellan huvudman/skola/socialtjänst och polis. 1. BAKGRUND Staten ställer allt högre krav på nolltolerans vad gäller kränkningar, samtidigt som medvetenheten och uppmärksamheten bland föräldrar och elever vad gäller till exempel mobbing ökar. Inom kommunen har det också länge funnits en strävan att skapa trygghet och arbetsro för barn och elever. Genom att inrätta en funktion som barn- och elevkonsulent har kommunen ytterligare tagit ett steg i preventionsarbetet för att förhindra diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Barn- och elevkonsulenten är en intern myndighets- och stödfunktion inom barn- och ungdomsförvaltningen. De flesta av lagrummen som är tillämpliga innebär skyldigheter på många olika nivåer i verksamheten, fr. a för enhetschefer inom förskola och skola. Barn- och elevkonsulenten har en roll i att stödja de verksamhetsansvariga i arbetet, och att följa upp arbetets kvalitet för förvaltningen som helhet. Barn- och elevkonsulentens del i det totala kvalitetsarbetet är att fånga frågor kring fr. a likabehandling på individnivå som annars lätt skulle kunna förbli oupptäckta, och som på systemnivå är svåra att fånga på något annat sätt. På systemnivå innebär funktionen ett stöd till verksamheterna med att ha korrekt och uppdaterad information om lagar och andra anvisningar som rör likabehandling, kränkningar och särbehandling och ett stöd i processerna kring individärenden i sådana frågor. Barn- och elevkonsulenten ska också hålla i svar till myndigheter i elevärenden och ska efter lämplig tid följa upp de individärenden som varit aktuella för hantering på myndighetsnivå Barn- och elevkonsulentens roll beskrivs som helhet i ett separat dokument, som bl. a mandatet och gränsdragningen mot chefsansvaret hos förskolechef/rektor för likabehandlingsfrågor. Se bilaga.

4 (6) 2. REDOVISNING 2.1. Skolinspektionsärenden Barn- och elevkonsulent funktionen har nu funnits i cirka ett år och en struktur har tagits sin början. En koncentration har under året legat på besvarandet av de skolinspektionsärenden som inkommit under året. Skolinspektionen har konstaterat att antalet anmälda missförhållanden under 2010 fördubblades jämfört med året innan. Var tredje anmälan handlade om att man ansåg att skolan inte hade gett eleven tillräckligt stöd och var en av de anmälningsgrunder som ökat mest. Den vanligaste kategorin var att anmälaren ansåg att skolan inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder i samband med att ett eller flera barn blivit kränkta. Hälften av ärendena gällde kränkande behandling, som nästan fördubblades jämfört med Staten ställer allt högre krav på nolltolerans vad gäller till kränkningar, samtidigt som medvetenheten och uppmärksamheten bland föräldrar och elever vad gäller till exempel mobbing ökar. Barn- och elevombudet, BEO, tror att ökningen handlar om en större medvetenhet hos elever och föräldrar om rätten att kräva en trygg skolmiljö. Även möjligheten att göra anmälningar på Internet har lett till att fler anmäler. I Järfälla kommun har antalet anmälningar ökat under 2010 och ligger nu på samma nivå som riket i övrigt. Anmälningsgrunderna gäller främst bristande stöd och kränkande behandling. Flest anmälningar riktas mot 6-9-skolorna, men ett par anmälningar som inkommit 2011 gäller förskolor. I dagsläget har barn- och ungdomsförvaltningen 12 ärenden som Skolinspektionen ännu inte har fattat beslut om. På tre av dessa finns skadeståndkrav, där vi i samråd med kommunjuristen har bestridit BEO s krav. Skolinspektionen har i något ärende givit kommunen i uppdrag att vidare utreda ärenden som inte bedömts som kränkande eller diskriminerande. Några ärenden har inte lett till någon åtgärd men i de flesta fall har kritik riktats mot kommunen som därefter ombeds återkomma med redovisningar av vad som åtgärdats. Flertalet ärenden är inkomna under 2010 men det finns några öppna ärenden från 2008/2009. På grund av Skolinspektionens långa handläggningstider innebär det att berörd elev ibland hunnit gå ut grundskolan innan beslut har fattats. Resultatet av kritiken har blivit att de anmälda enheterna har genomfört förbättringar vad gäller åtgärdsprogram, rutiner för dokumentation och i något fall en omorganisation av likabehandlingsarbetet i sin helhet Moderator I ett fall har barn- och elevkonsulenten agerat moderator mellan en chef och en förälder. Chefen ansåg sig behöva stöd för att hitta nya vägar för att kunna kommunicera med föräldern. Båda parter har numera en konstruktiv relation som är fokuserad på barnet.

5 (6) 2.3. Förebyggande arbete Likabehandlingsarbetet har lyfts fram i dialogen med förskolorna och skolorna under förvaltningens enhetskonsultationer. Då har enheternas arbete kring likabehandling och värdegrund diskuterats, samt lagens krav om en aktuell likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Efter dessa besök är det de enskilda förskolorna som har varit mest aktiva i kontakten med att boka möte med barn- och elevkonsulenten för stöd och råd. Endast någon enstaka skola har hört av sig Information Samtliga enheter hålls med regelbundenhet informerade om lagar och förordningar samt aktuell litteratur och forskning via förvaltningens månadsbrev under rubriken Barn- och elevkonsulenten informerar Nätverk Barn- och elevkonsulenten har tillsammans med representanter för Södertälje kommun, Lidingö stad och Västerås kommun bildat ett nätverk som har för avsikt att träffas ett par tillfällen per termin för erfarenhetsutbyte Förskola och grundskola Eftersom frågor kring likabehandling/kränkningar alltmer har krävt uppmärksamhet och hantering av juridisk karaktär har barn- och ungdomsdirektören tagit initiativ till en gemensam diskussion med Förskola och grundskolas driftsledning, programchefer och barn- och elevkonsulenten kring hur vi ska gå vidare med frågorna och den långsiktiga utvecklingen. Några punkter att ta ställning till är hur kommunikationsvägarna ska se ut mellan Förskola och grundskola och kansliet, hanteringen av enskilda och systematiska kvalitetsbrister, kopplingen av frågor kring likabehandling/kränkningar till kvalitetssystematik/kvalitetsredovisningar. Det finns flera möjliga och användbara sätt att organisera arbetet det viktiga är att det finns en gemensamt överkommen och väl känd tydlighet i rutinerna. Ur samhällsuppdragets synvinkel ska likabehandlingsfrågorna vara en lika tydlig kvalitetsaspekt som t ex studieresultat Föreläsning med Lisbeth Pipping Barn- och ungdomsförvaltningens kansli inbjuder samtliga chefer inom förskola/skola samt kanslipersonal o politiker den 18 maj 2011 till föreläsningen Jag mobbar inte med Lisbeth Pipping som utifrån egna erfarenheter pratar om likabehandling och kränkningar. Lisbeth Pipping fick Allmänna Barnhusets Stora Pris 2009 och arbetar med Skolinspektionen och BEO kring föreläsningar i ämnet. 3. UTVECKLINGSOMRÅDEN/FÖRBÄTTRINGAR Det finns brister i enheternas likabehandlingsplaner/planer mot kränkande behandling. Lagen föreskriver att varje verksamhet inom enheten ska ha en aktuell kartläggning. Trots att riktlinjer och redskap numera finns att tillgå saknas i många fall planer som omfattar detta. Likaså gäller barns och elevers medverkan i arbetet. Eftersom det

6 (6) är ett lagkrav behöver vi besluta hur vi ska gå tillväga vid bedömningen av planerna. Ett formellt tillsynsförfarande kan vara aktuellt, som ett stöd för enheterna i att vara säkra på att de planer man har stämmer med kraven, och som en säkerhet för både uppdragsgivaren och enskilda barn/elever/föräldrar. Vid tillsynsbesöken bedöms i dagsläget de enskilda förskolornas likabehandlingsplaner utifrån om de finns eller inte. Innehållet diskuteras med de enheter som tar kontakt med barn- och elevkonsulenten. Vi behöver överväga om vi ska ta fram bedömningskriterier/rutiner för både de enskilda och kommunala verksamheterna för att säkra att alla planer uppfyller lagens krav. I flertalet av de åtgärdsprogram som bifogas ärenden till Skolinspektionen finns det stora brister, vilket för övrigt också gäller de åtgärdsprogram som följer med ansökan för barn/elever i behov av särskilt stöd. En undersökning som gjorts av Skolverket visar att trots åtgärdsprogrammens skiftande karaktär är de betydelsefulla verktyg i det pedagogiska arbetet om de behovsanpassas. Åtgärdsprogram och även beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram kommer att kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Anmälningarna till Skolinspektionen visar att det finns ett utvecklingsbehov när det gäller personalens förhållningssätt och bemötande kopplat till ledarskapet. Detta gäller personal såväl som chefer. Huvudmannen har därför ansvar att visa att värdegrundsarbetet är ett prioriterat område. Kränkningar på Internet är ett växande problem och det behövs en strategi för hur detta ska hantera på enheterna. Det finns goda exempel från andra kommuner på hur barn och ungdomar ska kunna stöttas, som kan omsättas i kommunens verksamheter. Information har skickats till samtliga enheter via månadsbrevet. Inom förvaltningen finns en särskild funktion som arbetar direkt med frågor som härrör från Barnkonventionen. Det finns uppenbara beröringspunkter mellan konventionens innehåll, och arbetet för likabehandling/mot kränkningar. Funktionerna kompletterar varandra. Den politiska ledningen har slagit fast att arbetet med att motverka kränkande behandling ska vara en prioriterad uppgift i skolan. Likaså måste ledningen för enheterna lägga högsta prioritet på detta arbete för att kunna nå nolltolerans. Även om enheterna inte blundar för kränkande behandling och mobbning behövs ett gemensamt krafttag från alla berörda. Det gäller även att samordna befintliga resurser. Det behöver finnas tydliga riktlinjer och kända rutiner mellan huvudman/skola/socialtjänst och polis. Hearing /erfarenhetsutbyte kan vara en början så att alla drar åt samma håll och så att inte var och en sitter och försöker uppfinna hjulet igen. 4. BILAGA Barn- och elevkonsulent, arbetsbeskrivning, 27 januari 2010