Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan"

Transkript

1 Dags att fylla digitaliseringen med innehåll En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan 1

2 Skolan måste digitaliseras Ingen har kunnat undgå att skolan har problem. Ingen har kunnat missa att den svenska skolan halkar efter internationellt. Den senaste PISAmätningen var en plågsam påminnelse om att vi inte längre har världens bästa skola. Trots världsledande resurser ligger vi vad gäller kunskapsresultat i den undre halvan av OECD-listan och trenden är fortsatt negativ. Hur vi ska komma tillrätta med skolans stora problem fortsätter att vara en central politisk fråga. Vi inom Svenska Läromedel, som står bakom kampanjen Mer Tid för Lärande, tycker att det inger förhoppningar att de som har det yttersta ansvaret inser allvaret i utmaningarna. Till alla som under de närmaste åren kommer att arbeta med att utveckla och genomföra skolpolitiken vill vi bidra med en insikt: vi tror att det viktigaste är att ge lärarna tid att vara lärare, att spendera tid i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen för att det saknas bra läromedel. Vi har i tidigare rapporter lyft fram denna skolans bortglömda fråga. När kostnaden för skolan ökat med 60 procent de senaste 20 åren har investeringarna i läromedel minskat. 2

3 Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller vid sin dator för att söka efter gratis material. Vi tror också att det skulle säkerställa en mer likvärdig skola. Olika åtgärder behöver vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. Dit hör att digitalisera skolan, en process som pågår för fullt i hela landet. Men när skolan får ny digital teknik behövs digitala läromedel. Det har hittills nästan helt försummats, vilket riskerar att leda till att hela digitaliseringen blir ett tomt slag i luften. Det är det vi vill lyfta fram i denna rapport. Det är 30 år sedan Tim Berners Lee kom till forskningsinstitutet CERN för att arbeta på det som skulle bli World Wide Web. Tio år senare hade internet redan etablerats som ett viktigt verktyg inom forskning och universitet och hade precis börjat kommersialiseras med företag som Netscape och Amazon.com. Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle. Vi använder datorer, läsplattor och smarta mobiler så gott som dagligen. Vi shoppar på nätet, betalar räkningar över mobilen och läser böcker och tidningar på en läsplatta. Sverige är ett av världens mest IT-mogna länder. World Economic Forum raknar Sverige som ett av världens mest uppkopplade länder. Med företag som Spotify och Klarna och med forskning på våra högskolor leder vi utvecklingen internationellt. Men det finns ett område som släpar efter: skolan. Som ni kommer att kunna se i denna rapport ligger den svenska skolan efter internationellt när det gäller att använda digitaliseringen i undervisningen. År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem med läromedel. Vi inom branschorganisationen Svenska Läromedel har startat kampanjen Mer Tid för Lärande eftersom vi bekymras över utvecklingen i skolan och att lärarna har allt för lite tid att ägna åt mötet med sina elever. Vi tror att digitalisering är en åtgärd som kan ge lärare mer tid att möta sina elever och därmed bidra till bättre resultat. Men digitaliseringen måste fyllas med digitala läromedel som öppnar nya möjligheter för lärare och elever. Erfarenheterna från Danmark, som investerar upp emot en miljard danska kronor på att digitalisera skolan, visar att det fungerar i praktiken (se vidare sidorna 6-7). Vi vet från andra områden att teknikutveckling tar längre tid än entusiasterna tror, men när den väl tar fart kan det gå fort. Så var det med persondatorn. När den kom såg experterna framför sig att vi skulle använda den för att spela spel och lagra matrecept. Nu finns den överallt. Vi trodde att internet och bredband till slut skulle finnas i nästan varje hem. Nu finns internet i en smart mobil i varje ficka. När nu skolan digitaliseras är det en utveckling som, rätt utnyttjad, kan ge lärare och elever nya förutsättningar och förbättra skolan. Det sker redan i andra länder runt om i världen. Om vi vill dra nytta av fördelarna måste också vi sätta igång. Mot den bakgrunden lägger vi nu fram ett förslag på en liknande satsning i Sverige. Vi föreslår att staten och kommunerna tillsammans satsar miljoner kronor de kommande fyra åren för att fylla digitaliseringen med innehåll. 3

4 En helt ny värld öppnas för eleverna Elever lever i dag i en digital värld. Nästan alla elever använder på sin fritid smarta mobiler, plattor och datorer för att kommunicera, kolla Facebook eller se på film och lyssna till musik. Sannolikheten att deras favoritmusik finns på ett kassettband i en Sony Walkman eller på en bunt LP-skivor är inte så stor. Men det märks ännu inte i skolans undervisning eftersom digitala läromedel saknas. De tryckta läromedlen är dessutom ofta föråldrade eller består av stenciler. År 2012 investerade kommunerna i snitt 1770 kronor per åttondeklassare på att köpa in datorer, läsplattor och annan hårdvara men bara 27 kronor på att fylla dem med innehåll. För varje hundralapp som man köper datorer köper man alltså läromedel för en krona och femtio öre. Att Sverige ligger efter internationellt framgår också av Digitaliseringskommissionens andra delbetänkande En digital agenda i människans tjänst (SOU 2014:13). Utredningen slår fast att ambitionen för skolan är att lärare och elever ska ha tillgång till moderna verktyg, och att en viktig del för att nå den ambitionen är tillgång till IT. Sverige ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång till teknik, men hamnar efter i användningen av den inom skola och 4

5 undervisning. Danmark och Norge återfinns också i toppen avseende tekniktillgång men rankas högre än Sverige avseende användning av tekniken, skriver man bland annat i betänkandet. Med digitala läromedel skapas nya möjligheter för lärare och elever. Tänk att du alltid kan nå läromedlen från vilken dator eller surfplatta som helst. Aldrig mera böcker som ligger kvar i skolan eller hemma. Du kan göra anteckningar när du läser på datorn hemma och titta på dem när du öppnar boken på en läsplatta i skolan. Läraren kan enkelt göra anteckningar och kommentarer som delas med en hel klass. Ibland väljer läraren att ge samma anteckningar till alla elever. Men tekniken gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Läraren kan skicka med personligt anpassade kommentarer till varje elev, för att stötta med vad just hon eller han behöver hjälp med. Lärare kan också komplettera digitala läromedel med andra lärresurser, länkar till internet, övningar och lärarens egna stenciler. Det ger läraren och eleven möjlighet att fördjupa studierna med till exempel en länk till en aktuell tidningsartikel eller en film på Youtube. Läromedelsförlagen kan också hålla digtala läromedel löpande aktuella. En digital samhällskunskapsbok kan med ett klick ge svaret på vem som vann riksdagsvalet i Sverige eller presidentvalet i USA för en vecka sedan. När Nobelpriset i fysik delas ut finns informationen om vinnaren där omedelbart. Till skillnad från den tryckta boken är det digitala läromedlet inte bara text och bild, utan också film, animeringar och ljud. Avsnittet i samhällskunskapsboken om medborgarrättsrörelsen i USA kan illustreras med ett klipp av Martin Luther Kings berömda tal. Det är inte längre ett projekt att släpa in en TV till klassrummet för att visa rörlig bild. Övningsuppgifterna är interaktiva. Eleven ser direkt om han eller hon gör rätt, och på datorn kan eleven steg för steg få vägledning på ett pedagogiskt sätt som är helt omöjligt i en statisk bok. Ibland hör vi argumentet att den svenska skolan inte är redo för en digitalisering. Det finns en missuppfattning att det ännu inte finns bra digitala läromedel i alla ämnen och för alla åldrar. Det är fel. Det finns i dag en omfattande utgivning av digitala läromedel som följer läroplanen. Det finns också farhågor om att skolorna inte är redo och att lärarna saknar kompetens att ta steget mot en digitaliserad undervisning. Men som vi kommer att visa på de följande sidorna kan detta hanteras med enkla medel. Vi vet av tidigare studier att investeringar i både tryckta och digitala läromedel halkat efter i skolan. Det har lett till att lärarna tvingas ägna mer och mer tid vid kopieringsmaskinerna för att tillverka sina egna läromedel, i stället för att vara i klassrummen med eleverna. Det har också hotat likvärdigheten i skolan, eftersom vilket läromedel en enskild elev får är avhängigt av om han eller hon har turen att ha en lärare som har kunnandet och inte minst den tid som krävs att kompensera för bristen på professionellt framtagna läromedel. På de följande sidorna kommer vi att berätta om några föregångare när det gäller att digitalisera skolan. Myter Myt Fakta Myt De svenska lärarna har inte den kompetens som krävs för att börja använda digitala läromedel. Fakta & fakta Det finns inga bra digitala läromedel. Det finns i dag en omfattade utgivning av digitala läromedel i alla ämnen och för alla årskurser från svenska förlag. Sanningen är att kompetensen varierar stort mellan olika skolor och mellan enskilda lärare. Erfarenhet från Danmark visar att det kan hanteras med rätt utbildningsinsatser. 5

6 Danmark visar vägen mot en digital skola I Danmarks drivs sedan år 2012 ett ambitiöst projekt för att digitalisera grundskolan. Sammanlagt satsar kommunerna och staten upp emot 2 miljarder danska kronor på att ge skoleleverna moderna digitala läromedel och redan nu kan man se att satsningen har gett resultat. Liksom den svenska, hör den danska skolan till de dyraste i världen. Den danska skolan ligger emellertid i den senaste PISA-mätningen på eller över genomsnittet. Men man tycker ändå inte att det är tillräckligt utan satsar nu på att landet åter ska bli ledande. Förhoppningen är att satsningen på digitala läromedel ska hjälpa vår grundskola att ta tillbaka en position i PISA-toppen, säger Ebbe Dam Nielsen, ordförande för den danska förläggarföreningens läromedelssektion. Satsningen inleddes när den danska staten och motsvarigheten till SKL, Kommunernas Landsförening, kom överens om att satsa upp emot en miljard danska kronor (motsvarande ungefär 1,25 miljarder svenska kronor) på att köpa in digitala läromedel till de danska skolorna. Upplägget var att staten sköt till en halv miljard mot att kommunerna satsade lika mycket. Även om deltagandet var frivilligt så var det aldrig tal om att någon eller några enskilda kommuner skulle ställa sig utanför. I och med att det fanns ett avtal mellan staten och Landsföreningen blev det som om varje kommun stod bakom det, berättar Ebbe Dam Nielsen. De första undersökningar som gjorts av digitaliseringen visar att satsningen har gett önskat resultat. Managementkonsultföretagen BCG och Rambøll fick i uppdrag av det danska utbildningsdepartementet att utvärdera effekterna av digitaliseringen. Studien visar att digitala lärarresurser kan hjälpa till att frigöra tid, särskilt när det kommer till förberedelser, men också i utbildningen (att man kan åstadkomma mer på samma tid) och utvärderingen (t.ex. feedback till eleven), skriver man bland annat i rapporten. För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid, exklusive semester och helgdagar. Detta är en bruttoeffekt av ett användande av digitala läromedel. Det är visserligen ingen komplett vetenskaplig studie av elevernas resultat, utan bygger på intervjuer med lärare. Men den visar tydligt på att digitaliseringen har haft positiva effekter, säger Ebbe Dam Nielsen. Vid sidan av den miljard danska kronor som avsatts för inköp av själva läromedlen har de danska kommunerna förbundit sig att satsa ytterligare upp till en miljard kronor på en digital infrastruktur, med bland annat inköp av datorer, surfplattor och trådlösa nätverk. Före 2012 var det en mycket stor skillnad mellan enskilda kommuner, där 6

7 vissa kommit mycket långt i att förse varje skolelev med en egen dator medan andra inte ens hade tillgång till wifi i klassrummen. Nu i efterhand menar Ebbe Dam Nielsen att satsningen på infrastruktur borde ha kommit innan man började köpa in läromedel. Nu sjösattes de parallellt med resultat att många skolor stod utan datorer att använda de nya läromedlen med. Detta är också den kanske viktigaste anledningen till att de avsatta pengarna inte hade förbrukats inom det ursprungliga projektet på fyra år. Egentligen skulle satsningen ha avslutats under 2015 men kommer nu att förlängas till och med år En annan utmaning har varit att lärarna kommit väldigt olika långt när det gäller kunnande kring digitala läromedel. I vissa skolor har lärarna varit redo att börja arbeta med de nya digitala läromedlen, medan andra varit mer avvaktande. Ebbe Dam Nielsen understryker vikten av utbildning och i många fall har förlagen tagit aktiv del i det arbetet. Vi har varit runt i landet och visat upp vad digitala läromedel är och gett lärarna chansen att testa gratis under en period. I de fall där vi sett att en skola eller en kommun inte använt de läromedel man köpt in har vi tagit kontakt med dem och frågat varför och även erbjudit utbildning så att de ska komma igång, berättar han. En oväntad komplikation var att inköpsprocessen för digitala läromedel ibland blev helt annorlunda än den som skolorna var vana vid. När lärarna haft ansvaret för att köpa in vanliga läromedel var det ofta kommunernas inköpare som tagit ansvar för att köpa in de digitala, med effekten att lärarna ibland kände sig vare sig intresserade eller delaktiga. De undrade varför ska jag använda läromedel som jag inte varit med om att köpa in? Lärdomen är att det är viktigt att hela tiden ha med lärarna i processen, säger Ebbe Dam Nielsen. I dag står tryckta läromedel fortfarande för cirka 75 procent av alla läromedel som köps in i den danska skolan. Målet är att fördelningen mellan tryckt och digitalt ska vara 50/50 när satsningen avslutas år Därefter är förhoppningen att digitala läromedel ska vara en naturlig del av skolan, att det inte behövs några särskilda stödpengar. Jag ser den här satsningen som en kickstart av digitaliseringen, för att få lärare och elever att börja arbeta med digitala läromedel. Jag tror att om vi inte gjort detta hade skolan inte börjat digitaliseras, säger Ebbe Dam Nielsen och tillägger: Tidigare fanns det ingen marknad för digitala läromedel. Det såldes bara för några få miljoner kronor per år. Därför fanns också en rädsla från förlagen att ta fram läromedel eftersom man inte visste om de skulle gå att sälja. Nu är situationen helt annorlunda med en god efterfrågan och en god tillgång till bra digitala läromedel. 7

8 Nöjda lärare och mer engagerade elever Men det finns skolor runt om i landet som gått före och använder digitala läromedel. Det visar sig ha goda effekter för både lärare och elever. Tina Robbstål är lärare på Fridaskolan i Mölnlycke. På skolan går 500 elever i årskurs 0-9. Tina ingår i ett arbetslag och undervisar 72 elever i årskurs 7 i biologi och kemi. Alla elever har en egen bärbar dator. Tina använder ett digitalt läromedel i varje ämne. I flera andra ämnen på skolan används också digitala läromedel. Med digitala läromedel kan jag ge flipped classroom-läxor så att eleverna i förväg får läsa på hemma. De som vill kan få texten uppläst eller läsa den med större typsnitt. Det fungerar jättebra. I biologi och kemi använder Tina inget tryckt material. Hon tycker att det är fantastiskt skönt att slippa alla papper och ha allt samlat. På Fridaskolan finns en lärplattform och i den kan Tina ta emot inlämningar, ge läxor och lägga länkar till filmer som kan komplettera läromedlen. Till de digitala läromedlen finns också digitala lärarhandledningar. För Tina fungerar de främst som inspiration. I lärarhandledningarna finns bedömningsmatriser och det är väldigt viktigt att det finns. Majoriteten av eleverna tycker enligt Tina också att det är skönt att ha allt samlat i datorn och slippa bära på böcker. Några tycker att det är jobbigt att läsa på skärm och till dem har Tina tryckta läromedel som lånexemplar. Undervisningen har blivit mer effektiv för både mig och mina elever. Egentligen har den inte ändrats i grunden och det är inte konstigt eftersom det är jag som lärare som är viktigast. Läromedel är verktyg som underlättar och ger struktur. Tina skulle gärna se att läromedlen utvecklades med färdiga, digitala prov. Conny Olofsman är lärare på fordons- och transportprogrammet på Kattegattsgymnasiet i Halmstad. För att ge eleverna helhet i studierna vill skolan att programämnena ska märkas i alla ämnen, även svenska, historia och matematik. Men viktigast för eleverna är programämnena. I fordonskurserna, som handlar bl.a. om motor, växellåda och broms, använder Conny Olofsman ett digitalt läromedel som består av en kunskapsdel, en frågebank och en lärarhandledning. Kunskapsdelen utökas med nya delar i årskurs 2 och 3. Läromedlet har mycket bilder och illustrationer och man kan få texten uppläst. Det gör det lättare att få med alla elever i undervisningen. - Eleverna trivs med det digitala läromedlet. Jag kombinerar det förstås med muntliga genomgångar och teori. 8

9 Att läromedlet finns on-line gör att elever kan göra uppgifter även när de är på praktik. Enligt Conny Olofsman är det en omställningsprocess för lärare att gå över till digitala läromedel och det är viktigt att få stöd. Allt måste också fungera innan man låter eleverna börja använda dem. Läromedlet spar tid för mig och jag kan också få överblick över alla elevers arbetsgång. Om jag lagt ut en läxa med uppgifter från frågebanken, kan jag se om en elev haft svårigheter. Jag gör ofta egna prov och eget material när det behövs. Annika Styf är gymnasielärare och undervisar i religion och psykologi på Hedbergska skolan i Sundsvall. Hon vill i sin undervisning utgå från elevernas frågeställningar och delar ofta upp klasserna i mindre grupper för att det ska bli en bra dialog. Sundsvalls kommun har länge arbetat medvetet med it i skolan och var den första kommunen som införde Skolfederation. Skolfederation förenklar genom att eleverna med en enda inloggning i skolans system kan gå direkt in i alla lärresurer. Annika använder digitala läromedel i båda sina ämnen. De har samma innehåll som motsvarande tryckta läroböcker men dessutom extra funktioner såsom att kunna göra egna anteckningar. Annika tycker att är roligt att se när elever återupptäckter det pedagogiska värdet av att göra anteckningar i den egna boken, någonting elever inte fått göra på många år. Jag kan också från min dator i elevernas böcker lägga in anteckningar med förklaringar och uppgifter. Annika ger ibland eleverna prov på vilka de fritt får använda alla resurser på internet och även skriva svaren på dokument i datorn. Då får eleverna träna på att använda riktiga källor och kritiskt tänkande. Eleverna är positiva till digitala läromedel och tycker att det är praktiskt att alltid ha böckerna med sig. Men Annika skulle gärna se att de innehöll mer bild och film. Tidigare kunde hon själv hitta bra resurser på nätet. Men nu har utbudet blivit helt oöverskådligt. Det skulle ge en enorm tidsvinst om förlagen kunde ha förslag på länkar till det som är bäst. 9

10 Vad säger forskningen? Forskningen hittills om digitala läromedel visar att elevernas motivation ökar och det förbättrar förstås förutsättningarna att nå högre kunskapsresultat. Flera studier har gjorts som visar att datorer och läsplattor i undervisningen ökar elevers motivation och engagemang. De visar emellertid också att det inte finns något direkt positivt samband mellan ökad användning av it och högre kunskap i den form som kan mätas med prov. Det finns ändå studier som pekar på förbättrade resultat i matematik och språk. Den finns också studier som visar att datorerna i svenska skolor inte används särskilt mycket integrerat i undervisningen. I vart fall är det avgörande inte tekniken i sig utan hur den används. Lärarens roll och ledarskap är central. Dessutom måste användningen av teknik anpassas till uppgiften och ämnet. Det kan påpekas att det dröjde många år innan de stora investeringar näringslivet gjorde i it ledde till ökad produktivitet. Det skedde först när arbetsformerna ändrats. Resultatet av en så stor och sammanhållen satsning som man har gjort i vårt grannland Danmark är förstås särskilt intressant. Den utvärdering som det danska utbildningsdepartementet har låtit managementkonsultföretagen BCG och Rambøll göra visar att från juni 2012 till augusti 2014 mer än tredubblades antalet digitala läromedel på marknaden som uppfyller statens kvalitetskrav. 10

11 Skolfederation förenklar Staffan Hagnell, ansvarig för Skolfederation på Stiftelsen för internetinfrastruktur.se, menar att digitala läromedel bör bli en viktig del i den svenska skolan. Sverige har kommit väldigt långt i internetanvändande och de flesta unga är vana med datorer och smarta mobiler. Det gör att vi har mycket goda förutsättningar att digitalisera skolan. Förutom våra nordiska grannländer är det dessutom få länder som har kommit speciellt långt när det gäller att digitalisera undervisningen. Men skolan ligger efter resten av samhället. Det visar också flera undersökningar..se har i uppdrag är att utveckla internet och vi såg att vi kunde göra det genom att se till att lärare och elever enkelt kunde använda digitala on-line-tjänster i undervisningen, d.v.s. digitala läromedel. Därför startade vi Skolfederation. Med Skolfederation behöver man bara logga in i sin dator en gång. Sedan kommer man åt alla läromedel och andra tjänster. Skolfederations knyter samman skolhuvudmän och tjänsteleverantörer i en gemensam nationell lösning för inloggning. Användarna förblir anonyma mot tjänsterna, vilket är bra om exempelvis data sparas till nästa gång en elev ska använda ett läromedel. Staffan Hagnell Ansvarig för Skolfederation på.se Hittills har vi sett att elever känner igen sig i digitala läromedel eftersom de är vana vid datorer och det skapar motivation. Lärarna märker också att elevernas kommunikativa förmåga utvecklas. När digitaliseringen finns överallt annars i samhället ska den förstås också användas i skolan. En stor utmaning är att det finns så varierande kunskap om hur man ska förhålla sig till digitala läromedel. Det varierar stort mellan olika kommuner och till och med mellan enskilda skolor hur redo man är för det nya arbetssättet. Så här långt är det bara i några piloter i enstaka skolor där man använder digitala läromedel i större skala. Ett problem är att infrastrukturen, även om det finns många datorer, på många skolor inte fungerar. Det krävs både datorer, nätverk och ordentlig bredbandsuppkoppling. Dessutom måste blivande lärare få en god utbildning både om it och digitala läromedel i sin utbildning. Det är nu 40 huvudmän, kommuner och friskoleföretag, som är med i Skolfederation. Om det var fler skulle förstås digitaliseringen ta fart snabbare. Jag skulle därför gärna se att staten gav kommunerna en strategi för att komma igång ordentligt. Om alla kommuner och friskolor hade Skolfederation skulle lärare och elever verkligen kunna använda digitala lärresurser. Då skulle även den svenska skolan kunna dra fördel av vi faktiskt ligger långt framme med it. 11

12 Tre steg för att digitalisera skolan En miljard som kan förändra allt Fakta/Vårt förslag 1 En satsning på minst Mkr kronor under fyra år på att fylla digitaliseringen med innehåll. Staten står för 500 Mkr och kommunerna för lika mycket. 2 Statligt, digitalt kompetenslyft för lärare och skolchefer. 3 Digitala läromedel förutsätter datorer, läsplattor och nätverk. Det bör vara en central del i den digitala strategin för skolan hur man ska säkra att alla elever går i skolor med en väl utbyggd infrastruktur. Vi har i denna rapport visat att digitala läromedel är ett självklart inslag i den moderna skolan. Men år 2014 ligger Sverige fortfarande långt efter internationellt. Länder som Danmark och Sydkorea har alla kommit längre än Sverige när det gäller att ge eleverna moderna digitala läromedel. Dessa länder har också det gemensamt att de rankas högre i PISA-mätningen än Sverige. Vi anser att det är dags att adressera den här frågan nu. Vi tror inte att situationen kan lösas enbart av kommunerna. I så fall kommer vi att få se några kommuner med ambitiösa satsningar medan eleverna i andra delar av landet fortsätter att halka efter. Vi behöver någon form av samordning. Därför föreslår vi en flerårig digitalisering av den svenska skolan enligt dansk modell. Vi vill se ett samarbete mellan kommuner och staten där man tillsammans ser till att fylla digitaliseringen med innehåll. Modellen innebär att staten satsar 500 miljoner kronor under fyra år medan kommunerna går in med lika mycket för att köpa in moderna digitala läromedel. Redan genom att satsa lika mycket pengar som Danmark gjort skulle vi få ett rejält lyft. För landets åttondeklassare skulle det betyda att skolorna kan öka investeringen från 27 till drygt 300 kronor per elev och år. Det är en tiodubbling, låt vara från en nästan löjligt låg nivå. Vi vet från den svenska skolan att många kommuner kommit mycket långt i att bygga ut en infrastruktur. I vissa skolor har alla elever en egen dator eller läsplatta (det som kallas 1:1), medan andra skolor nästan helt saknar datorer och nätverk. Därför anser vi att en väl utbyggd digital infrastruktur måste vara en central del i den digitala strategin för skolan. Men vi tror inte att enbart pengar kommer att lösa den här frågan. Digitalisering kräver också kunskap. Här har staten och Skolverket ett ansvar att se till att alla lärare och skolchefer i landet har de kunskaper som behövs för att verkligen dra nytta av digitaliseringen. Därför föreslår vi ett program under tre år med ett digitalt kunskapslyft för det svenska skolväsendet. Vi vill också se ett ökat fokus på digital kompetens i lärarutbildningarna. Vi tror inte på tvång. Det ska vara frivilligt för kommunerna att delta i programmet. Tvång brukar vara ett effektivt sätt att ta död på entusiasmen för en satsning. Även för kommunerna rör det sig om en liten satsning jämfört med den totala kostnaden för skolan. När politiker, lärare och skolchefer ser resultatet i andra kommuner är vi helt övertygade om att ingen kommer att vilja stå utanför. Digitaliseringen är ett viktigt steg mot att ta oss tillbaka mot världens bästa skola. 12

13 Vi måste ta tillvara digitaliseringens positiva kraft och ge alla elever de bästa förutsättningarna för sitt lärande. /Åsa Steholt Vernerson Åsa Steholt Vernerson Kampanjen Mer tid för lärande Två saker har blivit uppenbart för oss när vi arbetat med denna rapport om digitaliseringen av den svenska skolan. Det första är att digitaliseringen är en enorm kraft, den andra att det här inte händer av sig själv. Vi kan se från goda exempel både i vårt grannland Danmark och i olika svenska skolor och kommuner som varit föregångare, att digitaliseringen haft stora positiva effekter. Lärarna får inte bara mer tid att vara med sina elever tack vare att de har tillgång till bra läromedel, de kan också på ett helt nytt sätt anpassa undervisningen efter varje elevs individuella behov. Vi har också sett att flera saker måste falla på plats innan den här utvecklingen verkligen tar fart och skolan tar steget in i det 21:a århundrandet. Lärare måste få tillgång till läroplansanpassade, digitala läromedel. En undersökning av Lärarnas Riksförbund i höstas visade att endast 28 procent av lärarna har tillgång till digitala läromedel med tillräcklig eller mycket hög kvalitet, trots att sådana finns för alla ämnen och för alla årskurser. Vi måste också överkomma praktiska hinder, som att långt ifrån alla elever har datorer och/eller surfplattor och att långt ifrån alla skolor har hunnit bygga ut trådlösa nätverk och annan infrastruktur. De måste fungera direkt på varje lektion. Alla skolans huvudmän borde också ansluta sig till Skolfederation. Det är hög tid att även i Sverige göra en satsning. Det är därför vi i den här rapporten föreslår en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur. Vi är övertygande om att digitaliseringen har förutsättningar att bli en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta en topposition i PISA-mätningarna och som vi visat i denna rapport kan det göras med förhållandevis begränsade satsningar. Vi har inte råd att vänta länge och att slösa bort en stor möjlighet. 13

14 Sagt om digitala läromedel Vari ligger vinsten med att skicka trettio tonåringar ut i cyberrymden för att ta reda på något som en lärare, med eller utan stöd av lärobok, under ordnade former kan redogöra för omedelbart? /Lokalpolitiker i kommun i södra Sverige Kunskapernas kvalitet och djup kan försämras vid 1-1 om pedagogiken i övrigt blir oförändrad. /Fil. Dr Håkan Fleischer Tillgången till teknik i klassrummet är god men lärarnas kunskaper att använda den bristfällig. Därför blir teknik liggande och samlar damm. Den första frågan måste vara vad lärarna behöver för att bedriva utbildningen. /Elina Helmer på Dell Sverige, i Computer Sweden

15 Jag skulle önska att fler lärare fick ta del av digitaliseringen. Många efterfrågar möjligheten att lära sig det från grunden. Många klarar det själva men alltför många har vittnat om att de inte har den tiden. /Läraren Helena Kvarnsell Det digitala kommer att ändra skolan och utbildningen i grunden. /Framtidsforskaren Thomas Fürth i Almedalen 2014 Kompetensutvecklingen har i för stor utsträckning varit beroende av eldsjälar. Jag ser ett behov att ett lärarlyft 3.0 som enbart inriktar sig på den digitala kompetensen. /Camilla Waltersson Grönvall i Almedalen

16 Kontakta oss Rickard Vinde VD Svenska Läromedel E-post Mobil Åsa Steholt Vernerson Ordförande Svenska Läromedel och talesperson för Mer tid för lärande E-post Mobil

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP YTTRANDE 2014-10-07 Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Näringsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Läromedlen på Stockholms skolor

Läromedlen på Stockholms skolor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-07-21 Handläggare Ann-Katrin Averstedt Telefon: 08-508 33 629 Till Utbildningsnämnden 2014-08-21 Läromedlen på Stockholms

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren SID 1 (7) Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren 2016-2018 Innehåll Vision... 2 Solna stads vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens vision... 2 Barn och utbildningsförvaltningens

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM

SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM SKOLAN I SVERIGE DIGITALISERAS! INFORMATION OM AUGUSTI 2013 DIGITAL LEARNING ERBJUDER EN KOMPLETT HELHETSLÖSNING KALLAD 360 PRINCIPEN! VI BASERAR VÅRT MATERIAL PÅ NÅGOT SOM VI KALLAR 360-PRINCIPEN SOM

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Storvretaskolans IT-plan 2013/14 s IT-plan 2013/14 I det moderna samhället blir informationsteknik och datorer allt vanligare. Vi vill skapa förutsättningar för våra elever att lyckas i dagens samhälle och använder oss därför av IT i

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige

Distansundervisning. Anna Anu Viik. tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Distansundervisning Anna Anu Viik tel +46(0)-737-00 35 33 anuviik@hotmail.com Twitter: @hueligen Facebook: Modersmål Sverige Utmaningar! Grupperna är ofta heterogena! Modersmål är inte ett schemalagt

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Fjärr- och distansundervisning nuläge och framtidsspaning

Fjärr- och distansundervisning nuläge och framtidsspaning Fjärr- och distansundervisning nuläge och framtidsspaning Kommer att belysa Förutsättningar Möjligheter Behov Framtiden Vilka behov har skolhuvudmännen? Öka tillgången till leg. och behöriga lärare Erbjuda

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9

GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 GRUNDSKOLA FÖR ÅRSKURS 4 9 Fokus på kunskap och förmågor Världen är i ständig förändring. Teknikutvecklingen, klimatutmaningen och globaliseringen påverkar vår vardag och förändringstakten ser inte ut

Läs mer

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009

Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-26 Mer kunskap bygger Sverige starkt Svensk utbildning ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11 En elev en dator, Botkyrka kommun sept. 2013. Elevenkäten besvaras senast 11 Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och hjälper oss att förbättra och utveckla

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9 Sammanfattning Rapport 2011:7 Engelska i grundskolans årskurser 6-9 1 Sammanfattning Att förstå och göra sig förstådd på engelska är en nödvändighet i det allt mer globala samhället. Glädjande är att svenska

Läs mer

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling Södertäljes Skolportal En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling En dag med Skolportalen Lärarblogg Dagens första lektion med 8A. Vi går tillsammans igenom planeringen

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan. Dir. 2015:36. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Översyn av de nationella proven för grundoch gymnasieskolan Dir. 2015:36 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de

Läs mer

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 as er ns La n re vå Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 15 20 Edimia Education AB 2014 Om Edimia Teamet bakom läromedlet har många års erfarenhet av läromedelsproduktion. Ett team med stor passion och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på www.vittra.se Med vänlig hälsning Carina Leffler, rektor FÖRUTSÄTTNINGAR Vittra på Adolfsberg är en förskola

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan IKT-handlingsplan för Vallhovskolan Inledning HT-13 gick Vallhovskolan in i kommunens 1-1 satsning och våra elever från åk.1 fick en egen dator. Satsningen på 1-1 är en del av kommunens strategi för ökad

Läs mer

Dags att ta Sverige tillbaka till PISA-toppen

Dags att ta Sverige tillbaka till PISA-toppen Dags att ta Sverige tillbaka till PISA-toppen 1 Inledning Den svenska skolan är i kris. Det blev uppenbart när OECD i december presenterade resultatet från 2012 års PISA-mätning. Inget annat land har backat

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Statens skolverk 106 20 Stockholm

Statens skolverk 106 20 Stockholm Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Skolans bortglömda fråga

Skolans bortglömda fråga Skolans bortglömda fråga 1 Goda Exempel om lärande Kvaliteten i skolan och frågan om vi gör rätt prioriteringar jagar ständigt politiker och beslutsfattare. En ofta bortglömd lösning är läromedel. Läromedlen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Textkompetenser, Genre och Literacitet

Textkompetenser, Genre och Literacitet Textkompetenser, Genre och Literacitet Interaktiva tavlor och IT i Svenska utvecklingsarbete i Uddevalla NORDIC SMART SCHOOL PROJECT SYLVANA SOFKOVA HASHEMI, FIL. DR. Institutionen för Individ och samhälle

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners

10 tips. för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården. psykologpartners 10 tips för dig som skapar internetbaserade stödprogram för vården psykologpartners Att skapa internetbaserade stödprogram för vården kan vara en utmaning. Det som har levererats via papper eller i fysiska

Läs mer

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner utan internetuppkoppling, spelkonsoler och smart-tv.

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Vi vill veta vad du tycker om skolan Vi vill veta vad du tycker om skolan 1 Hjälp oss att läsa dina svar med vår maskin Dina svar kommer att läsas med hjälp av en maskin. För att det ska fungera ber vi dig att tänka på följande när du svarar:

Läs mer

eduroam, Skolfederation och kommunal WiFisamverkan

eduroam, Skolfederation och kommunal WiFisamverkan eduroam, Skolfederation och kommunal WiFisamverkan eduroam (education roaming) är ett samarbete för att studenter, forskare och personal världen över ska kunna samutnyttja varandras trådlösa Internet (WiFi).

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6

Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 Kommunstyrelsen 2015-06-30 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2014:494 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag - Ge ipads till elever i årskurs 6 Förslag

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17

NO 7 9. Ladda ner vårt förslag på planering! SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! NYHET! Utkommer HT17 NO 7 9 Ladda ner vårt förslag på planering! NYHET! Utkommer HT17 SVERIGES POPULÄRASTE NO-SERIE! Tre anledningar till att Spektrum är så populär Gör naturvetenskapen engagerande Gör kunskapsstoffet lätt

Läs mer

Program DIUs studieresa till Köpenhamn

Program DIUs studieresa till Köpenhamn Program DIUs studieresa till Köpenhamn Tisdag 20 onsdag 21 januari 2015 Programmet gäller med reservation för ändringar, 18 december 2014 1 Danska erfarenheter Program i Köpenhamn 20-21 januari 2015 Tisdag

Läs mer

En bättre lärarutbildning

En bättre lärarutbildning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3043 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En bättre lärarutbildning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Dialogmöte Skellefteå: 9 nov 2016 I kölvattnet av Nationella strategierna för skolväsendets digitalisering

Dialogmöte Skellefteå: 9 nov 2016 I kölvattnet av Nationella strategierna för skolväsendets digitalisering Dialogmöte Skellefteå: 9 nov 2016 I kölvattnet av Nationella strategierna för skolväsendets digitalisering Ett möte för rektorer, förskolechefer, it-pedagoger, förvaltningschefer, politiker - de som arbetar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier.

En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. En unik lärplattform utvecklad i Sverige för svenska skolor. Inspirerad av sociala medier. 08-51 90 90 00 www.vklass.com Inloggningar på kvällar och helger - bästa betyget vi kan få! Tänk dig en lärplattform

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter!

VT-16. Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! VT-16 Missa inte vårens nyheter eller gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-05-21 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-05-21 Inbjudan: Nyckelstrategier: Skapa aktiviteter som synliggör lärandet, Att ge feedback som utvecklar lärandet. Anders Ullberg visar oss IT-baserade pedagogiska

Läs mer

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping

Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar. ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Satsning på god ljudmiljö och olika lärstilar ett reportage från Tornhagsskolan i Linköping Tornhagsskolan satsar på god ljudmiljö och olika lärstilar Klassrum utrustade med ljudutjämningssystem, interaktiv

Läs mer

Slutrapport för Internetfonden

Slutrapport för Internetfonden Slutrapport för Internetfonden Webbprogrammering i matematik och fysikundervisning Mikael Tylmad mikael@roboro.se Fredrik Atmer fredrik.atmer@gmail.com Ella Kai-Larsen e@k-l.se 10 april 2014 http://www.profyma.se/

Läs mer

Tema: Underhållning Teknikspanarna

Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Teknikspanarna Tema: Underhållning Övergripande om temat Dagens tekniker har en lång och gedigen historia. Såväl kameran som datorn var i det närmaste underverk när de först såg dagens

Läs mer