Dags att fylla digitaliseringen med innehåll. En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan

Transkript

1 Dags att fylla digitaliseringen med innehåll En miljardsatsning som snabbt kan lyfta skolan 1

2 Skolan måste digitaliseras Ingen har kunnat undgå att skolan har problem. Ingen har kunnat missa att den svenska skolan halkar efter internationellt. Den senaste PISAmätningen var en plågsam påminnelse om att vi inte längre har världens bästa skola. Trots världsledande resurser ligger vi vad gäller kunskapsresultat i den undre halvan av OECD-listan och trenden är fortsatt negativ. Hur vi ska komma tillrätta med skolans stora problem fortsätter att vara en central politisk fråga. Vi inom Svenska Läromedel, som står bakom kampanjen Mer Tid för Lärande, tycker att det inger förhoppningar att de som har det yttersta ansvaret inser allvaret i utmaningarna. Till alla som under de närmaste åren kommer att arbeta med att utveckla och genomföra skolpolitiken vill vi bidra med en insikt: vi tror att det viktigaste är att ge lärarna tid att vara lärare, att spendera tid i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen för att det saknas bra läromedel. Vi har i tidigare rapporter lyft fram denna skolans bortglömda fråga. När kostnaden för skolan ökat med 60 procent de senaste 20 åren har investeringarna i läromedel minskat. 2

3 Vi tror att en satsning på läromedel har potential att ge lärarna mer tid att vara i klassrummen i stället för vid kopieringsmaskinen eller vid sin dator för att söka efter gratis material. Vi tror också att det skulle säkerställa en mer likvärdig skola. Olika åtgärder behöver vidtas för att förbättra kunskapsresultaten. Dit hör att digitalisera skolan, en process som pågår för fullt i hela landet. Men när skolan får ny digital teknik behövs digitala läromedel. Det har hittills nästan helt försummats, vilket riskerar att leda till att hela digitaliseringen blir ett tomt slag i luften. Det är det vi vill lyfta fram i denna rapport. Det är 30 år sedan Tim Berners Lee kom till forskningsinstitutet CERN för att arbeta på det som skulle bli World Wide Web. Tio år senare hade internet redan etablerats som ett viktigt verktyg inom forskning och universitet och hade precis börjat kommersialiseras med företag som Netscape och Amazon.com. Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle. Vi använder datorer, läsplattor och smarta mobiler så gott som dagligen. Vi shoppar på nätet, betalar räkningar över mobilen och läser böcker och tidningar på en läsplatta. Sverige är ett av världens mest IT-mogna länder. World Economic Forum raknar Sverige som ett av världens mest uppkopplade länder. Med företag som Spotify och Klarna och med forskning på våra högskolor leder vi utvecklingen internationellt. Men det finns ett område som släpar efter: skolan. Som ni kommer att kunna se i denna rapport ligger den svenska skolan efter internationellt när det gäller att använda digitaliseringen i undervisningen. År 2012 satsade landets kommuner i snitt 1770 kronor på att köpa in datorer till åttondeklassarna men futtiga 27 kronor på att fylla dem med läromedel. Vi inom branschorganisationen Svenska Läromedel har startat kampanjen Mer Tid för Lärande eftersom vi bekymras över utvecklingen i skolan och att lärarna har allt för lite tid att ägna åt mötet med sina elever. Vi tror att digitalisering är en åtgärd som kan ge lärare mer tid att möta sina elever och därmed bidra till bättre resultat. Men digitaliseringen måste fyllas med digitala läromedel som öppnar nya möjligheter för lärare och elever. Erfarenheterna från Danmark, som investerar upp emot en miljard danska kronor på att digitalisera skolan, visar att det fungerar i praktiken (se vidare sidorna 6-7). Vi vet från andra områden att teknikutveckling tar längre tid än entusiasterna tror, men när den väl tar fart kan det gå fort. Så var det med persondatorn. När den kom såg experterna framför sig att vi skulle använda den för att spela spel och lagra matrecept. Nu finns den överallt. Vi trodde att internet och bredband till slut skulle finnas i nästan varje hem. Nu finns internet i en smart mobil i varje ficka. När nu skolan digitaliseras är det en utveckling som, rätt utnyttjad, kan ge lärare och elever nya förutsättningar och förbättra skolan. Det sker redan i andra länder runt om i världen. Om vi vill dra nytta av fördelarna måste också vi sätta igång. Mot den bakgrunden lägger vi nu fram ett förslag på en liknande satsning i Sverige. Vi föreslår att staten och kommunerna tillsammans satsar miljoner kronor de kommande fyra åren för att fylla digitaliseringen med innehåll. 3

4 En helt ny värld öppnas för eleverna Elever lever i dag i en digital värld. Nästan alla elever använder på sin fritid smarta mobiler, plattor och datorer för att kommunicera, kolla Facebook eller se på film och lyssna till musik. Sannolikheten att deras favoritmusik finns på ett kassettband i en Sony Walkman eller på en bunt LP-skivor är inte så stor. Men det märks ännu inte i skolans undervisning eftersom digitala läromedel saknas. De tryckta läromedlen är dessutom ofta föråldrade eller består av stenciler. År 2012 investerade kommunerna i snitt 1770 kronor per åttondeklassare på att köpa in datorer, läsplattor och annan hårdvara men bara 27 kronor på att fylla dem med innehåll. För varje hundralapp som man köper datorer köper man alltså läromedel för en krona och femtio öre. Att Sverige ligger efter internationellt framgår också av Digitaliseringskommissionens andra delbetänkande En digital agenda i människans tjänst (SOU 2014:13). Utredningen slår fast att ambitionen för skolan är att lärare och elever ska ha tillgång till moderna verktyg, och att en viktig del för att nå den ambitionen är tillgång till IT. Sverige ligger i toppen av de europeiska länderna när det gäller tillgång till teknik, men hamnar efter i användningen av den inom skola och 4

5 undervisning. Danmark och Norge återfinns också i toppen avseende tekniktillgång men rankas högre än Sverige avseende användning av tekniken, skriver man bland annat i betänkandet. Med digitala läromedel skapas nya möjligheter för lärare och elever. Tänk att du alltid kan nå läromedlen från vilken dator eller surfplatta som helst. Aldrig mera böcker som ligger kvar i skolan eller hemma. Du kan göra anteckningar när du läser på datorn hemma och titta på dem när du öppnar boken på en läsplatta i skolan. Läraren kan enkelt göra anteckningar och kommentarer som delas med en hel klass. Ibland väljer läraren att ge samma anteckningar till alla elever. Men tekniken gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Läraren kan skicka med personligt anpassade kommentarer till varje elev, för att stötta med vad just hon eller han behöver hjälp med. Lärare kan också komplettera digitala läromedel med andra lärresurser, länkar till internet, övningar och lärarens egna stenciler. Det ger läraren och eleven möjlighet att fördjupa studierna med till exempel en länk till en aktuell tidningsartikel eller en film på Youtube. Läromedelsförlagen kan också hålla digtala läromedel löpande aktuella. En digital samhällskunskapsbok kan med ett klick ge svaret på vem som vann riksdagsvalet i Sverige eller presidentvalet i USA för en vecka sedan. När Nobelpriset i fysik delas ut finns informationen om vinnaren där omedelbart. Till skillnad från den tryckta boken är det digitala läromedlet inte bara text och bild, utan också film, animeringar och ljud. Avsnittet i samhällskunskapsboken om medborgarrättsrörelsen i USA kan illustreras med ett klipp av Martin Luther Kings berömda tal. Det är inte längre ett projekt att släpa in en TV till klassrummet för att visa rörlig bild. Övningsuppgifterna är interaktiva. Eleven ser direkt om han eller hon gör rätt, och på datorn kan eleven steg för steg få vägledning på ett pedagogiskt sätt som är helt omöjligt i en statisk bok. Ibland hör vi argumentet att den svenska skolan inte är redo för en digitalisering. Det finns en missuppfattning att det ännu inte finns bra digitala läromedel i alla ämnen och för alla åldrar. Det är fel. Det finns i dag en omfattande utgivning av digitala läromedel som följer läroplanen. Det finns också farhågor om att skolorna inte är redo och att lärarna saknar kompetens att ta steget mot en digitaliserad undervisning. Men som vi kommer att visa på de följande sidorna kan detta hanteras med enkla medel. Vi vet av tidigare studier att investeringar i både tryckta och digitala läromedel halkat efter i skolan. Det har lett till att lärarna tvingas ägna mer och mer tid vid kopieringsmaskinerna för att tillverka sina egna läromedel, i stället för att vara i klassrummen med eleverna. Det har också hotat likvärdigheten i skolan, eftersom vilket läromedel en enskild elev får är avhängigt av om han eller hon har turen att ha en lärare som har kunnandet och inte minst den tid som krävs att kompensera för bristen på professionellt framtagna läromedel. På de följande sidorna kommer vi att berätta om några föregångare när det gäller att digitalisera skolan. Myter Myt Fakta Myt De svenska lärarna har inte den kompetens som krävs för att börja använda digitala läromedel. Fakta & fakta Det finns inga bra digitala läromedel. Det finns i dag en omfattade utgivning av digitala läromedel i alla ämnen och för alla årskurser från svenska förlag. Sanningen är att kompetensen varierar stort mellan olika skolor och mellan enskilda lärare. Erfarenhet från Danmark visar att det kan hanteras med rätt utbildningsinsatser. 5

6 Danmark visar vägen mot en digital skola I Danmarks drivs sedan år 2012 ett ambitiöst projekt för att digitalisera grundskolan. Sammanlagt satsar kommunerna och staten upp emot 2 miljarder danska kronor på att ge skoleleverna moderna digitala läromedel och redan nu kan man se att satsningen har gett resultat. Liksom den svenska, hör den danska skolan till de dyraste i världen. Den danska skolan ligger emellertid i den senaste PISA-mätningen på eller över genomsnittet. Men man tycker ändå inte att det är tillräckligt utan satsar nu på att landet åter ska bli ledande. Förhoppningen är att satsningen på digitala läromedel ska hjälpa vår grundskola att ta tillbaka en position i PISA-toppen, säger Ebbe Dam Nielsen, ordförande för den danska förläggarföreningens läromedelssektion. Satsningen inleddes när den danska staten och motsvarigheten till SKL, Kommunernas Landsförening, kom överens om att satsa upp emot en miljard danska kronor (motsvarande ungefär 1,25 miljarder svenska kronor) på att köpa in digitala läromedel till de danska skolorna. Upplägget var att staten sköt till en halv miljard mot att kommunerna satsade lika mycket. Även om deltagandet var frivilligt så var det aldrig tal om att någon eller några enskilda kommuner skulle ställa sig utanför. I och med att det fanns ett avtal mellan staten och Landsföreningen blev det som om varje kommun stod bakom det, berättar Ebbe Dam Nielsen. De första undersökningar som gjorts av digitaliseringen visar att satsningen har gett önskat resultat. Managementkonsultföretagen BCG och Rambøll fick i uppdrag av det danska utbildningsdepartementet att utvärdera effekterna av digitaliseringen. Studien visar att digitala lärarresurser kan hjälpa till att frigöra tid, särskilt när det kommer till förberedelser, men också i utbildningen (att man kan åstadkomma mer på samma tid) och utvärderingen (t.ex. feedback till eleven), skriver man bland annat i rapporten. För den digitala undervisningen upplevde lärarna ett frigörande av cirka sex procent av lärarnas totala arbetstid, exklusive semester och helgdagar. Detta är en bruttoeffekt av ett användande av digitala läromedel. Det är visserligen ingen komplett vetenskaplig studie av elevernas resultat, utan bygger på intervjuer med lärare. Men den visar tydligt på att digitaliseringen har haft positiva effekter, säger Ebbe Dam Nielsen. Vid sidan av den miljard danska kronor som avsatts för inköp av själva läromedlen har de danska kommunerna förbundit sig att satsa ytterligare upp till en miljard kronor på en digital infrastruktur, med bland annat inköp av datorer, surfplattor och trådlösa nätverk. Före 2012 var det en mycket stor skillnad mellan enskilda kommuner, där 6

7 vissa kommit mycket långt i att förse varje skolelev med en egen dator medan andra inte ens hade tillgång till wifi i klassrummen. Nu i efterhand menar Ebbe Dam Nielsen att satsningen på infrastruktur borde ha kommit innan man började köpa in läromedel. Nu sjösattes de parallellt med resultat att många skolor stod utan datorer att använda de nya läromedlen med. Detta är också den kanske viktigaste anledningen till att de avsatta pengarna inte hade förbrukats inom det ursprungliga projektet på fyra år. Egentligen skulle satsningen ha avslutats under 2015 men kommer nu att förlängas till och med år En annan utmaning har varit att lärarna kommit väldigt olika långt när det gäller kunnande kring digitala läromedel. I vissa skolor har lärarna varit redo att börja arbeta med de nya digitala läromedlen, medan andra varit mer avvaktande. Ebbe Dam Nielsen understryker vikten av utbildning och i många fall har förlagen tagit aktiv del i det arbetet. Vi har varit runt i landet och visat upp vad digitala läromedel är och gett lärarna chansen att testa gratis under en period. I de fall där vi sett att en skola eller en kommun inte använt de läromedel man köpt in har vi tagit kontakt med dem och frågat varför och även erbjudit utbildning så att de ska komma igång, berättar han. En oväntad komplikation var att inköpsprocessen för digitala läromedel ibland blev helt annorlunda än den som skolorna var vana vid. När lärarna haft ansvaret för att köpa in vanliga läromedel var det ofta kommunernas inköpare som tagit ansvar för att köpa in de digitala, med effekten att lärarna ibland kände sig vare sig intresserade eller delaktiga. De undrade varför ska jag använda läromedel som jag inte varit med om att köpa in? Lärdomen är att det är viktigt att hela tiden ha med lärarna i processen, säger Ebbe Dam Nielsen. I dag står tryckta läromedel fortfarande för cirka 75 procent av alla läromedel som köps in i den danska skolan. Målet är att fördelningen mellan tryckt och digitalt ska vara 50/50 när satsningen avslutas år Därefter är förhoppningen att digitala läromedel ska vara en naturlig del av skolan, att det inte behövs några särskilda stödpengar. Jag ser den här satsningen som en kickstart av digitaliseringen, för att få lärare och elever att börja arbeta med digitala läromedel. Jag tror att om vi inte gjort detta hade skolan inte börjat digitaliseras, säger Ebbe Dam Nielsen och tillägger: Tidigare fanns det ingen marknad för digitala läromedel. Det såldes bara för några få miljoner kronor per år. Därför fanns också en rädsla från förlagen att ta fram läromedel eftersom man inte visste om de skulle gå att sälja. Nu är situationen helt annorlunda med en god efterfrågan och en god tillgång till bra digitala läromedel. 7

8 Nöjda lärare och mer engagerade elever Men det finns skolor runt om i landet som gått före och använder digitala läromedel. Det visar sig ha goda effekter för både lärare och elever. Tina Robbstål är lärare på Fridaskolan i Mölnlycke. På skolan går 500 elever i årskurs 0-9. Tina ingår i ett arbetslag och undervisar 72 elever i årskurs 7 i biologi och kemi. Alla elever har en egen bärbar dator. Tina använder ett digitalt läromedel i varje ämne. I flera andra ämnen på skolan används också digitala läromedel. Med digitala läromedel kan jag ge flipped classroom-läxor så att eleverna i förväg får läsa på hemma. De som vill kan få texten uppläst eller läsa den med större typsnitt. Det fungerar jättebra. I biologi och kemi använder Tina inget tryckt material. Hon tycker att det är fantastiskt skönt att slippa alla papper och ha allt samlat. På Fridaskolan finns en lärplattform och i den kan Tina ta emot inlämningar, ge läxor och lägga länkar till filmer som kan komplettera läromedlen. Till de digitala läromedlen finns också digitala lärarhandledningar. För Tina fungerar de främst som inspiration. I lärarhandledningarna finns bedömningsmatriser och det är väldigt viktigt att det finns. Majoriteten av eleverna tycker enligt Tina också att det är skönt att ha allt samlat i datorn och slippa bära på böcker. Några tycker att det är jobbigt att läsa på skärm och till dem har Tina tryckta läromedel som lånexemplar. Undervisningen har blivit mer effektiv för både mig och mina elever. Egentligen har den inte ändrats i grunden och det är inte konstigt eftersom det är jag som lärare som är viktigast. Läromedel är verktyg som underlättar och ger struktur. Tina skulle gärna se att läromedlen utvecklades med färdiga, digitala prov. Conny Olofsman är lärare på fordons- och transportprogrammet på Kattegattsgymnasiet i Halmstad. För att ge eleverna helhet i studierna vill skolan att programämnena ska märkas i alla ämnen, även svenska, historia och matematik. Men viktigast för eleverna är programämnena. I fordonskurserna, som handlar bl.a. om motor, växellåda och broms, använder Conny Olofsman ett digitalt läromedel som består av en kunskapsdel, en frågebank och en lärarhandledning. Kunskapsdelen utökas med nya delar i årskurs 2 och 3. Läromedlet har mycket bilder och illustrationer och man kan få texten uppläst. Det gör det lättare att få med alla elever i undervisningen. - Eleverna trivs med det digitala läromedlet. Jag kombinerar det förstås med muntliga genomgångar och teori. 8

9 Att läromedlet finns on-line gör att elever kan göra uppgifter även när de är på praktik. Enligt Conny Olofsman är det en omställningsprocess för lärare att gå över till digitala läromedel och det är viktigt att få stöd. Allt måste också fungera innan man låter eleverna börja använda dem. Läromedlet spar tid för mig och jag kan också få överblick över alla elevers arbetsgång. Om jag lagt ut en läxa med uppgifter från frågebanken, kan jag se om en elev haft svårigheter. Jag gör ofta egna prov och eget material när det behövs. Annika Styf är gymnasielärare och undervisar i religion och psykologi på Hedbergska skolan i Sundsvall. Hon vill i sin undervisning utgå från elevernas frågeställningar och delar ofta upp klasserna i mindre grupper för att det ska bli en bra dialog. Sundsvalls kommun har länge arbetat medvetet med it i skolan och var den första kommunen som införde Skolfederation. Skolfederation förenklar genom att eleverna med en enda inloggning i skolans system kan gå direkt in i alla lärresurer. Annika använder digitala läromedel i båda sina ämnen. De har samma innehåll som motsvarande tryckta läroböcker men dessutom extra funktioner såsom att kunna göra egna anteckningar. Annika tycker att är roligt att se när elever återupptäckter det pedagogiska värdet av att göra anteckningar i den egna boken, någonting elever inte fått göra på många år. Jag kan också från min dator i elevernas böcker lägga in anteckningar med förklaringar och uppgifter. Annika ger ibland eleverna prov på vilka de fritt får använda alla resurser på internet och även skriva svaren på dokument i datorn. Då får eleverna träna på att använda riktiga källor och kritiskt tänkande. Eleverna är positiva till digitala läromedel och tycker att det är praktiskt att alltid ha böckerna med sig. Men Annika skulle gärna se att de innehöll mer bild och film. Tidigare kunde hon själv hitta bra resurser på nätet. Men nu har utbudet blivit helt oöverskådligt. Det skulle ge en enorm tidsvinst om förlagen kunde ha förslag på länkar till det som är bäst. 9

10 Vad säger forskningen? Forskningen hittills om digitala läromedel visar att elevernas motivation ökar och det förbättrar förstås förutsättningarna att nå högre kunskapsresultat. Flera studier har gjorts som visar att datorer och läsplattor i undervisningen ökar elevers motivation och engagemang. De visar emellertid också att det inte finns något direkt positivt samband mellan ökad användning av it och högre kunskap i den form som kan mätas med prov. Det finns ändå studier som pekar på förbättrade resultat i matematik och språk. Den finns också studier som visar att datorerna i svenska skolor inte används särskilt mycket integrerat i undervisningen. I vart fall är det avgörande inte tekniken i sig utan hur den används. Lärarens roll och ledarskap är central. Dessutom måste användningen av teknik anpassas till uppgiften och ämnet. Det kan påpekas att det dröjde många år innan de stora investeringar näringslivet gjorde i it ledde till ökad produktivitet. Det skedde först när arbetsformerna ändrats. Resultatet av en så stor och sammanhållen satsning som man har gjort i vårt grannland Danmark är förstås särskilt intressant. Den utvärdering som det danska utbildningsdepartementet har låtit managementkonsultföretagen BCG och Rambøll göra visar att från juni 2012 till augusti 2014 mer än tredubblades antalet digitala läromedel på marknaden som uppfyller statens kvalitetskrav. 10

11 Skolfederation förenklar Staffan Hagnell, ansvarig för Skolfederation på Stiftelsen för internetinfrastruktur.se, menar att digitala läromedel bör bli en viktig del i den svenska skolan. Sverige har kommit väldigt långt i internetanvändande och de flesta unga är vana med datorer och smarta mobiler. Det gör att vi har mycket goda förutsättningar att digitalisera skolan. Förutom våra nordiska grannländer är det dessutom få länder som har kommit speciellt långt när det gäller att digitalisera undervisningen. Men skolan ligger efter resten av samhället. Det visar också flera undersökningar..se har i uppdrag är att utveckla internet och vi såg att vi kunde göra det genom att se till att lärare och elever enkelt kunde använda digitala on-line-tjänster i undervisningen, d.v.s. digitala läromedel. Därför startade vi Skolfederation. Med Skolfederation behöver man bara logga in i sin dator en gång. Sedan kommer man åt alla läromedel och andra tjänster. Skolfederations knyter samman skolhuvudmän och tjänsteleverantörer i en gemensam nationell lösning för inloggning. Användarna förblir anonyma mot tjänsterna, vilket är bra om exempelvis data sparas till nästa gång en elev ska använda ett läromedel. Staffan Hagnell Ansvarig för Skolfederation på.se Hittills har vi sett att elever känner igen sig i digitala läromedel eftersom de är vana vid datorer och det skapar motivation. Lärarna märker också att elevernas kommunikativa förmåga utvecklas. När digitaliseringen finns överallt annars i samhället ska den förstås också användas i skolan. En stor utmaning är att det finns så varierande kunskap om hur man ska förhålla sig till digitala läromedel. Det varierar stort mellan olika kommuner och till och med mellan enskilda skolor hur redo man är för det nya arbetssättet. Så här långt är det bara i några piloter i enstaka skolor där man använder digitala läromedel i större skala. Ett problem är att infrastrukturen, även om det finns många datorer, på många skolor inte fungerar. Det krävs både datorer, nätverk och ordentlig bredbandsuppkoppling. Dessutom måste blivande lärare få en god utbildning både om it och digitala läromedel i sin utbildning. Det är nu 40 huvudmän, kommuner och friskoleföretag, som är med i Skolfederation. Om det var fler skulle förstås digitaliseringen ta fart snabbare. Jag skulle därför gärna se att staten gav kommunerna en strategi för att komma igång ordentligt. Om alla kommuner och friskolor hade Skolfederation skulle lärare och elever verkligen kunna använda digitala lärresurser. Då skulle även den svenska skolan kunna dra fördel av vi faktiskt ligger långt framme med it. 11

12 Tre steg för att digitalisera skolan En miljard som kan förändra allt Fakta/Vårt förslag 1 En satsning på minst Mkr kronor under fyra år på att fylla digitaliseringen med innehåll. Staten står för 500 Mkr och kommunerna för lika mycket. 2 Statligt, digitalt kompetenslyft för lärare och skolchefer. 3 Digitala läromedel förutsätter datorer, läsplattor och nätverk. Det bör vara en central del i den digitala strategin för skolan hur man ska säkra att alla elever går i skolor med en väl utbyggd infrastruktur. Vi har i denna rapport visat att digitala läromedel är ett självklart inslag i den moderna skolan. Men år 2014 ligger Sverige fortfarande långt efter internationellt. Länder som Danmark och Sydkorea har alla kommit längre än Sverige när det gäller att ge eleverna moderna digitala läromedel. Dessa länder har också det gemensamt att de rankas högre i PISA-mätningen än Sverige. Vi anser att det är dags att adressera den här frågan nu. Vi tror inte att situationen kan lösas enbart av kommunerna. I så fall kommer vi att få se några kommuner med ambitiösa satsningar medan eleverna i andra delar av landet fortsätter att halka efter. Vi behöver någon form av samordning. Därför föreslår vi en flerårig digitalisering av den svenska skolan enligt dansk modell. Vi vill se ett samarbete mellan kommuner och staten där man tillsammans ser till att fylla digitaliseringen med innehåll. Modellen innebär att staten satsar 500 miljoner kronor under fyra år medan kommunerna går in med lika mycket för att köpa in moderna digitala läromedel. Redan genom att satsa lika mycket pengar som Danmark gjort skulle vi få ett rejält lyft. För landets åttondeklassare skulle det betyda att skolorna kan öka investeringen från 27 till drygt 300 kronor per elev och år. Det är en tiodubbling, låt vara från en nästan löjligt låg nivå. Vi vet från den svenska skolan att många kommuner kommit mycket långt i att bygga ut en infrastruktur. I vissa skolor har alla elever en egen dator eller läsplatta (det som kallas 1:1), medan andra skolor nästan helt saknar datorer och nätverk. Därför anser vi att en väl utbyggd digital infrastruktur måste vara en central del i den digitala strategin för skolan. Men vi tror inte att enbart pengar kommer att lösa den här frågan. Digitalisering kräver också kunskap. Här har staten och Skolverket ett ansvar att se till att alla lärare och skolchefer i landet har de kunskaper som behövs för att verkligen dra nytta av digitaliseringen. Därför föreslår vi ett program under tre år med ett digitalt kunskapslyft för det svenska skolväsendet. Vi vill också se ett ökat fokus på digital kompetens i lärarutbildningarna. Vi tror inte på tvång. Det ska vara frivilligt för kommunerna att delta i programmet. Tvång brukar vara ett effektivt sätt att ta död på entusiasmen för en satsning. Även för kommunerna rör det sig om en liten satsning jämfört med den totala kostnaden för skolan. När politiker, lärare och skolchefer ser resultatet i andra kommuner är vi helt övertygade om att ingen kommer att vilja stå utanför. Digitaliseringen är ett viktigt steg mot att ta oss tillbaka mot världens bästa skola. 12

13 Vi måste ta tillvara digitaliseringens positiva kraft och ge alla elever de bästa förutsättningarna för sitt lärande. /Åsa Steholt Vernerson Åsa Steholt Vernerson Kampanjen Mer tid för lärande Två saker har blivit uppenbart för oss när vi arbetat med denna rapport om digitaliseringen av den svenska skolan. Det första är att digitaliseringen är en enorm kraft, den andra att det här inte händer av sig själv. Vi kan se från goda exempel både i vårt grannland Danmark och i olika svenska skolor och kommuner som varit föregångare, att digitaliseringen haft stora positiva effekter. Lärarna får inte bara mer tid att vara med sina elever tack vare att de har tillgång till bra läromedel, de kan också på ett helt nytt sätt anpassa undervisningen efter varje elevs individuella behov. Vi har också sett att flera saker måste falla på plats innan den här utvecklingen verkligen tar fart och skolan tar steget in i det 21:a århundrandet. Lärare måste få tillgång till läroplansanpassade, digitala läromedel. En undersökning av Lärarnas Riksförbund i höstas visade att endast 28 procent av lärarna har tillgång till digitala läromedel med tillräcklig eller mycket hög kvalitet, trots att sådana finns för alla ämnen och för alla årskurser. Vi måste också överkomma praktiska hinder, som att långt ifrån alla elever har datorer och/eller surfplattor och att långt ifrån alla skolor har hunnit bygga ut trådlösa nätverk och annan infrastruktur. De måste fungera direkt på varje lektion. Alla skolans huvudmän borde också ansluta sig till Skolfederation. Det är hög tid att även i Sverige göra en satsning. Det är därför vi i den här rapporten föreslår en helhetssatsning med digitalt innehåll, kompetensutveckling och infrastruktur. Vi är övertygande om att digitaliseringen har förutsättningar att bli en av de viktigaste komponenterna när den svenska skolan ska återta en topposition i PISA-mätningarna och som vi visat i denna rapport kan det göras med förhållandevis begränsade satsningar. Vi har inte råd att vänta länge och att slösa bort en stor möjlighet. 13

14 Sagt om digitala läromedel Vari ligger vinsten med att skicka trettio tonåringar ut i cyberrymden för att ta reda på något som en lärare, med eller utan stöd av lärobok, under ordnade former kan redogöra för omedelbart? /Lokalpolitiker i kommun i södra Sverige Kunskapernas kvalitet och djup kan försämras vid 1-1 om pedagogiken i övrigt blir oförändrad. /Fil. Dr Håkan Fleischer Tillgången till teknik i klassrummet är god men lärarnas kunskaper att använda den bristfällig. Därför blir teknik liggande och samlar damm. Den första frågan måste vara vad lärarna behöver för att bedriva utbildningen. /Elina Helmer på Dell Sverige, i Computer Sweden

15 Jag skulle önska att fler lärare fick ta del av digitaliseringen. Många efterfrågar möjligheten att lära sig det från grunden. Många klarar det själva men alltför många har vittnat om att de inte har den tiden. /Läraren Helena Kvarnsell Det digitala kommer att ändra skolan och utbildningen i grunden. /Framtidsforskaren Thomas Fürth i Almedalen 2014 Kompetensutvecklingen har i för stor utsträckning varit beroende av eldsjälar. Jag ser ett behov att ett lärarlyft 3.0 som enbart inriktar sig på den digitala kompetensen. /Camilla Waltersson Grönvall i Almedalen

16 Kontakta oss Rickard Vinde VD Svenska Läromedel E-post Mobil Åsa Steholt Vernerson Ordförande Svenska Läromedel och talesperson för Mer tid för lärande E-post Mobil