TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2000

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2000"

Transkript

1 RESULTATREDOVISNING INLEDNING VERKSAMHETSBESKRIVNING VERKSAMHETSINDELNING OCH ORGANISATION De operativa processerna Organisation Allmänt Processtyrning Personal Samarbete med näringslivet EFFEKTMÅLEN OCH TULLVERKETS BEDÖMNING AV UPPFYLLANDET Effektmål inom Skatteförvaltning och uppbörd Effektmål inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg Effektmål inom Näringsliv INTERNATIONELL VERKSAMHET Inledning Internationellt tullsamarbete inom brottsutredningar Utvidgningsprocessen Inför ordförandeskapet Utvecklingsarbete Övrigt VERKSAMHETSMÅL OCH ÅTERRAPPORTERING PRODUKTIVITETSUTVECKLING Volymförändringar Resursredovisning Arbetad tid Driftkostnader Produktivitets- och effektivitetsutveckling Effektiv handel Gränsskydd Sammanvägd Effektivitetsutveckling EFFEKTIV HANDEL Beskrivning Beskrivning av delprocesserna Beskrivning av stödprocesserna Service Vidtagna åtgärder Öppettider Ny teknik Etablerandet av nya flyg- och färjeförbindelser Förkortade handläggningstider Förenklad hantering i övrigt Tullverkets servicenivå Verksamhetsmål Information - rätt från början Elektronisk anslutning till Tulldatasystemet Varuundersökningar Uppbörd Debiterad uppbörd Influten uppbörd Rätt uppbörd Uppbörd av tullmedel Tullmedel inom systemet för gemenskapernas egna medel Genomsnittlig kredittid Omprövningar Kvalitet på handelsstatistiken Efterkontrollverksamheten Tullrevision Eftergranskning Metodutveckling Ekonomisk brottslighet Allmänt Samverkansprojekt...38 Sida 1(71)

2 Internationell samverkan i ekobrottsbekämpningen Redovisning av ekobrottsdata Övrig verksamhet inom Effektiv handel Internationellt arbete Övrigt Exportbidragskontroll Gränstullsamarbete Försäljning av vägavgiftsbevis Immateriella rättigheter Sjöfartsverket GRÄNSSKYDD Beskrivning Beskrivning av delprocesserna Förebyggande verksamhet Fysisk kontroll vid inre och yttre gräns Punktskattekontroll Beskrivning av stödprocesserna Underrättelse- och analys Brottsutredning Internationellt samarbete Beräkning av samhällsnyttovärde Förändringar under året Öresundsbron Arlanda Service Vidtagna åtgärder Ny teknik Etablering av nya flyg- och färjeförbindelser Tullverkets servicenivå, bemötande från tullverkets tjänstemän Verksamhetsmål och återrapportering Träffsäkerhet i urval av kontrollobjekt Vidareutveckling av underrättelse- och analysverksamheten Bekämpning av illegal införsel av narkotika Kontrollerade leveranser Bekämpning av illegal införsel av alkohol och tobak Åtgärder inom brottsutredningsprocessen Punktskattekontrollverksamheten Övrig verksamhet inom Gränsskydd Gränstullsamarbete Farligt gods Bevakningsuppgifter mm UTVECKLINGSARBETE Inledning Omvärldsbevakning Projektverksamhet Pågående utvecklingsprojekt Avslutade utvecklingsprojekt Projektdeltagare och ledare IT-upphandling ÖVRIG RAPPORTERING Beredskapsfrågor Uppdrag SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT INKOMSTTITLAR REDOVISNING MOT ANSLAG FINANSIERINGSANALYS Sida 2(71)

3 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER TILLÄGGSUPPLYSNINGAR NOTER UNDERSKRIFT Sida 3(71)

4 1 INLEDNING 1.1 Verksamhetsbeskrivning RESULTATREDOVISNING Tullverkets huvudsakliga uppgifter är dels att fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt samt andra skatter och avgifter som tas ut vid import och export av varor, dels att övervaka och kontrollera trafiken till och från landet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverket skall i sitt arbete verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom verket, samt tillhandahålla en så god service att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Tullverket har formulerat arbetets inriktning genom följande verksamhetsidé: Verksamhetsidé! Vi ska erbjuda smidiga tullrutiner inom regelverkets ram för utrikeshandeln, en enkel gränspassage för resande och ett effektivt gränsskydd.! Vi ska ständigt förbättra tullrutinerna för att nå största möjliga samhällsnytta och stärka svensk konkurrenskraft. I vårt arbete ska vi samverka med näringslivet och andra myndigheter. Inom Tullverket har vi också fastlagt en inriktning för utveckling och förbättring inom en rad områden. Denna konkretiseras i en vision om vilken roll Tullverket skall ha senast år Vision! Det svenska näringslivet uppfattar vår myndighet som den effektivaste tulladministrationen i Europa.! Vi samverkar med näringslivet och kvaliteten på mottagna deklarationer är så hög att 90 % inte kräver manuell hantering.! Vi har en ledande roll i gränsskyddet och samhällets kostnader för illegalt införd narkotika, alkohol och tobak har minskat med 25 %.! I det nationella och internationella samarbetet är vi kända för nytänkande, förenklingsarbete och arbetsmetodutveckling.! Vi arbetar på en bra arbetsplats med goda utvecklingsmöjligheter och känner stolthet över att genom vårt arbete skapa samhällsnytta. Tullverket bedriver verksamhet huvudsakligen finansierad med anslagsmedel. Tabell 1: Tullverkets intäkter (tkr) Anslagsmedel Avgifter, ersättningar mm Bidrag Summa Sida 4(71)

5 1.2 Verksamhetsindelning och organisation De operativa processerna Tullverkets operativa verksamhet är indelad i två huvudprocesser och två stödprocesser. Huvudprocesserna är Effektiv handel, som hanterar den legala kommersiella trafiken, och Gränsskydd, som har till uppgift att förhindra den illegala trafiken. Analys och Brottsutredning är stödprocesser till de båda huvudprocesserna. Som redovisas i regleringsbrevet till Tullverket motsvaras den nya huvudprocessen Effektiv handel av den gamla verksamhetsgrenen Uppbörd, och i huvudsak motsvaras den nya huvudprocessen Gränsskydd av den gamla verksamhetsgrenen In- och utförselrestriktioner. Båda processerna inkluderar det mål som avser service- och effektivitetsdimensionen i myndighetens verksamhet Organisation Allmänt Tullverkets nuvarande organisation och omvandling till en myndighet, genomfördes den 1 mars 1999 i syfte att stödja den processorienterade verksamhetsindelningen och att skapa gemensamma synsätt. Tullverkets organisation delas in i ett Huvudkontor med huvudsakligt syfte att övergripande leda verksamheten och sex tullregioner med huvudsakligt syfte att bedriva den operativa verksamheten. Såväl Huvudkontorets som regionernas organisation är baserad på processindelningen Processtyrning Under året har implementeringen av styrningen i processer fortsatt. Processägare för samtliga Tullverkets processer har utsetts. Ansvarsfördelningen mellan processägaren, processnätverken och processägargruppen har tydliggjorts i arbetsordningen. Verksamhetsplanerings- och budgetprocessen har utvecklats i samma syfte. Under hösten 2000 fastställdes för första gången budgetar för år 2001 för de fyra operativa processerna. (Effektiv handel, Gränsskydd, Analys och Brottsutredning). Inom processerna har arbetet i nätverken utvecklats ytterligare. Processägarna på huvudkontoret har regelbundna möten med de processansvariga i regionerna. Vid dessa möten diskuteras bl.a. frågor om policy, normgivning och praxis i processerna i syfte att åstadkomma enhetlighet över landet i tillämpning av regler och procedurer. Arbetet i processer följer nu den ordning som framgår av figur 1. Sida 5(71)

6 Utveckling -strategisk -ständig förbättring Rita processkarta Diskussion i Nätverk Ändringar i Processkarta Reviderad karta Direktiv Utförande Utvärdering Figur 1: Processägandet Personal Antalet anställda tulltjänstemän har under år 2000 förändrats från 2 559, fördelat på kvinnor och män, till 2 567, med fördelning kvinnor och män. Andelen kvinnor är således oförändrat 45%. Vid årets slut var antalet tjänstemän per region: Huvudkontoret 365 (196 K, 169 M), varav 95 på IT-avdelningen i Luleå (32 K, 63 M), Övre Norrlandsregionen 86 (15 K, 71 M), Nedre Norrlandsregionen 76 (22 K, 54 M), Mälardalsregionen 645 (326 K, 319 M), Östersjöregionen 186 (84 K, 102 M), Skåneregionen 587 (222 K, 365 M) och Västsvenska regionen 622 (308 K, 314 M). Under året har 159 tjänstemän anställts, varav 101 tullaspiranter, fördelat på 49 kvinnor och 52 män. Tullaspiranternas medelålder är 26 år och flertalet har rekryterats till Mälardalsregionen och Skåneregionen. Antalet avgångar uppgår till 175. Medelåldern för de tjänstemän som lämnat Tullverket för annan anställning - 47 st. - var 35 år. Antalet pensionsavgångar har varit 16, medan avgångar till följd av 1999 års omorganisation uppgår till 90 tjänstemän. Antalet anställda varierar kraftigt över året beroende på när avgångar respektive anställningar ligger. För redovisning av antalet arbetade timmar se avsnitt Personalomsättningen i procent ligger på 5,9. Medelåldern har till följd av nyrekryteringen sjunkit något - från 44,7 till 44,4 år. Mälardalsregionen har den lägsta medelåldern med 41,7 medan Övre Norrlandsregionens tjänstemän är äldst med en medelålder på 49, Samarbete med näringslivet. Samarbetet med näringslivet har utvecklats ytterligare under året. Näringslivsorganisationer och företag har deltagit i konkret utvecklingsarbete bl.a. inom ramen för projektet Servicetrappan (se närmare om Servicetrappan i avsnitt ). Tullverkets samrådsorgan (den s.k. Alfredgruppen) med deltagande från 11 näringslivsorganisationer, Kommerskollegium och Statens Jordbruksverk (SJV) har haft 4 möten under året. En principöverenskommelse har träffats i denna grupp om att ytterligare fördjupa samarbetet. Sida 6(71)

7 Alfred-gruppen ombildas till en renodlad policygrupp med generaltulldirektören som ordförande och en näringslivsrepresentant som vice ordförande. Samtidigt kommer ett nytt samarbetsorgan för löpande samråd i frågor om bl.a. regeltillämpning och praxis främst inom processen effektiv handel att inrättas. En diskussion om ökad medverkan från näringslivet i Tullverkets gränsskyddsarbete har inletts. Samarbetet med näringslivet kan illustreras på följande sätt: Alfredgruppen Ordförande Generaltulldirektören Kommerskollegium, Statens jordbruksverk Näringslivsorganisationer e-tull Taric on line Konsultationer Regeltillämpning Informations center Servicetrappan Konsultationer IT-utveckling Figur 2: Alfredgruppen På regional nivå finns väl etablerad samverkan mellan Tullverket och näringslivet, framförallt i de tre största regionerna. Samverkansmönstret ser olika ut beroende på trafikstruktur och det regionala/lokala näringslivets och intresseorganisationernas struktur. Sida 7(71)

8 1.3 Effektmålen och Tullverkets bedömning av uppfyllandet Effektmålen för Tullverket är fördelade på tre utgiftsområden; område 3 Skatteförvaltning och uppbörd, område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt område 24 Näringsliv Effektmål inom Skatteförvaltning och uppbörd Effektmål: Att inom ramen för gällande regelverk säkerställa avsedda skatte-, tull- och avgiftsintäkter. Tullverkets del därav: att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket har tre huvudmetoder för att fastställa rätt uppbörd, - förebyggande verksamhet (information, kvalitetssäkring o dyl.) - initialkontroll (kontroll vid klareringstillfället) - efterkontroll (tullrevision och eftergranskning). Utgångspunkten för verksamheten i huvudprocessen Effektiv handel, är att sträva mot rätt från början, d.v.s. att risken för fel förebyggs eller att fel upptäcks så tidigt som möjligt. Tullverkets strävan är att genom underrättelse- och analysarbete identifiera de största riskerna och utifrån dessa vidta åtgärder (förebyggande verksamhet, initial- eller efterkontroll) så att den sammantagna effekten blir rätt uppbörd. Det förebyggande arbetet bedrivs med inriktningen att via information, utbildningsinsatser och kvalitetssäkring av företagens tullrutiner medverka till att uppgifterna i avlämnade deklarationer blir rätt från början. Inte minst har det under året skett genom förbättring av publikationen Tullinformation samt utveckling av Tullverkets hemsida. I den initiala kontrollen är systemet med automatklarering av ärenden en avgörande faktor för effektivitet. Med utgångspunkt från riskanalyser och maskinella kontroller automatklarerades 63% av alla import- och exportärenden vid utgången av Syftet med automatklareringen är bl.a. att resurserna i större utsträckning än tidigare skall inriktas på förebyggande verksamhet och kontroll av ärenden där riskerna för fel bedöms vara högre än genomsnittet. En av förutsättningarna för att automatklareringsnivån skall kunna höjas är att det elektroniska uppgiftslämnandet till Tullverket ökar. Ett projekt har under året tagit fram ett antal förslag på hur detta skall kunna ske. Bl.a. arbetar Tullverket nu på att skapa en web-edi-lösning som skall göra det möjligt att lämna uppgifterna via Internet. En lösning som bedöms bli intressant framför allt för små och medelstora företag. Efterkontrollverksamheten har under året resulterat i debiteringar och återbetalningar som ger ett totalt netto till statskassan på ca 95 miljoner kronor. Kreditförlusterna för tulluppbörden under 2000 var lägre än föregående år och uppgick till 0,03%. Detta skall jämföras med 1999 och 1998 då mosvarande siffra var 0,07 %. Vidare har den uppnådda genomsnittliga kredittiden minskat i förhållande till föregående år med 0,2 dagar. Sida 8(71)

9 Sammantaget bedömer Tullverket att vad som ovan redovisats visar att uppfyllelsen av effektmålet är mycket tillfredsställande och att de insatser som planeras ytterligare kan förbättra säkerheten och effektiviteten i uppbörden Effektmål inom Hälsovård, sjukvård och social omsorg Effektmål: Att verka för ett narkotikafritt samhälle genom insatser för att minska tillgången och efterfrågan på narkotika. Tullverkets del därav: att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverkets gränsskyddsverksamhet är en viktig del i samhällets samlade resurser mot den gränsöverskridande grova brottsligheten. Högsta prioritet ges åt att bekämpa narkotikasmuggling. De kontrollmetoder som gränsskyddet använder för att avslöja narkotikasmuggling utvecklas ständigt, vilket idag är ett måste för att kunna avslöja nya smugglingsmetoder. Tillgången till bra tekniska hjälpmedel vid de kontroller som utförs är därför av stor vikt och Tullverket följer noga den tekniska utvecklingen på marknaden. Men inte bara teknik är viktig, även gränsskyddets narkotikahundar utgör en värdefull resurs och hundtjänsten har under det gångna året anpassats bl.a. till de nya förutsättningar som kom med öppnandet av Öresundsbron. Förutom förfinandet av själva kontrollmetoderna försöker gränsskyddet styra sin kontrollverksamhet, så att rätt objekt tas ut för kontroll. Det görs genom att dels kontinuerligt följa vad som sker i omvärlden för att därigenom bedöma var risken är som störst, i det omfattande trafikflödet, och dels genom att använda sig av en allt mer förbättrad underrättelsetjänst. En strävan är att alla framtida kontroller ska vara baserade på kunskap och riskvärdering. Därigenom ökar möjligheterna att koncentrera resurserna mot rätt objekt samtidigt som den legala trafiken och varuflödet slipper störande inslag i form av onödiga kontroller. Tabell 2: Samhällsekonomiska värdet av beslag, tkr Narkotika Alkohol/tobak Summa Under 2000 har antalet narkotikabeslag ökat med ca 300 st. Däremot är den beslagtagna mängden mindre, det samhällsekonomiska värdet av beslagtagen narkotika uppgår till ca 700 miljoner. Beslagen av sprit och tobak har dock ökat. Bedömningen är att Tullverket på ett betydande sätt bidragit till regeringens mål om ett narkotikafritt samhälle Effektmål inom Näringsliv Effektmål: Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Tullverkets verksamhetsidé och vision innebär en tydlig inriktning mot ökad service och rätt från början. Den förebyggande verksamheten har prioriterats. Fortlöpande identifieras operativa arbetsuppgifter som kan föras från central till regional nivå. För närvarande utreds på vilket sätt regionerna ska involveras i hanteringen av EDI-tillstånd Sida 9(71)

10 och utfärdandet av Bindande klassificeringsbesked (BKB) i syfte att föra verksamheten närmare företagen. Den kundundersökning som genomfördes under 1999 har under året legat till grund för bl.a. informationsinsatser som bedrivits gentemot företagen. I publikationen Tullinformation presenteras nyheter i lagstiftningen snabbt och på ett lättillgängligt språk. En omfattande kursverksamhet för företagen bedrivs i regionerna. I samverkan med företagen utformas också information och utbildningar efter det enskilda företagets behov. Tullverket har lagt ut EU:s tulltaxa, Taric på Internet. Företagen får därmed tillgång till en ständigt uppdaterad version med information om bl.a. varukoder, import- och exportbestämmelser och valutakurser. Tullverket ställer också (som första och hittills enda land) genom Taric fildistribution en dagligt uppdaterad ADB tulltaxa till näringslivets förfogande. Detta leder till besparingar för företagen genom att det tidigare varit både svårt och tidskrävande att ta reda på de gällande villkoren. På Tullverkets välbesökta hemsida är det Taric-informationen, publikationen Tullinformation och informationen om valutakurser som är mest eftersökt. För att minimera kostnaderna för såväl näringslivet som för Tullverket pågår ett systematiskt och långsiktigt arbete för att åstadkomma regelförändringar i tullprocedurerna både på nationell och internationell nivå. Arbetet bedrivs i stor utsträckning i samarbetet med näringslivet. Betydande insatser görs fortlöpande av de svenska delegaterna för att driva att de moderniseringsarbeten som pågår inom kommissionen av olika regelverk också skall resultera i kraftfulla förenklingar av bestämmelserna. Ett intensivt arbete har bl.a. pågått i Tullkodexkommitténs sektioner för tullförfaranden med ekonomisk verkan (aktiv och passiv förädling, bearbetning under tullkontroll, temporär import ) och tullager och frizoner för att harmonisera bestämmelserna i tillämpningskodex samt i viss utsträckning förenkla dem. Detta arbete har med varierad intensitet bedrivits under hela den tid Sverige varit medlem i gemenskapen. I december röstade medlemsstaterna enhälligt för kommissionens förslag till ändring av bestämmelserna vilka sannolikt kommer att träda i kraft den 1 juli Tullverket utvecklar ständigt nya arbetsmetoder för att bättre bidra till en effektivare utrikeshandel. I projektet Servicetrappan har en pilotfas inletts som innebär att ett kvalitetssäkringsarbete har inletts hos ett antal företag. Principen för Servicetrappan är att ju högre kvalitet en operatör har på sina tullrutiner desto fler möjligheter till förenklingar och ökad service kan Tullverket erbjuda. Servicetrappan innehåller fem steg där varje steg har två sidor. Den ena sidan beskriver företagets möjligheter till en förenklad tullhantering och den andra de förutsättningar som gäller för att få ta del av dessa förenklingar. Operatören graderas av Tullverket att tillhöra något av de fem trappstegen i Servicetrappan. Ett stort antal ytterligare projekt pågår i syfte att förbättra villkoren för företagen. Här kan bl.a. nämnas Småföretagarprojektet som arbetar med att skapa funktioner för att hjälpa småföretagen att förenkla sin tullhantering. Sida 10(71)

11 Mot denna bakgrund bedömer Tullverket att vi vidtagit åtgärder som har bidragit och kommer att bidra till ökad service och minskade kostnader både för företagen och för Tullverket. Sida 11(71)

12 1.4 Internationell verksamhet Inledning Tullverket är en av Sveriges mest internationella myndigheter med representation i 130 internationella grupper. Representationen sker i flera olika organ, främst inom EU och World Customs Organization (WCO), där tullfrågor som rör import, export, transitering och brottslighet behandlas. I avsnitt Effektiv handel och avsnitt Gränsskydd lämnas beskrivningar av det internationella arbetet inom dessa processer Internationellt tullsamarbete inom brottsutredningar Tullverket samarbetar internationellt med många länder både inom och utanför EU med stöd av dels internationella konventioner och dels med bilaterala avtal med många länder. Antalet internationella ärenden har under året uppgått till 245. Till övervägande del har det rört sig om förfrågningar från andra länder till Sverige om hjälp i utredningar. Länderna runt Östersjön svarar för en stor del av ärendena. En tendens är att andra länder oftast frågar om utredningshjälp, för att fastställa riktigheten i lämnade uppgifter i import- och exportdeklarationer, medan svensk tull främst efterfrågar utländsk hjälp i ärenden rörande fysisk smuggling Utvidgningsprocessen Tullverket stödjer utvidgningsprocessen inom EU. De största insatserna görs i Lettland, där ett bilateralt samarbetsavtal utgjort stommen i biståndsarbetet. Projektet finansieras av SIDA. I Lettland pågår också ett antal twinning-projekt med svenskt deltagande, bl.a. på PAA-nivå (Preaccession advisor). Aktiviteterna i Lettland förväntas bestå. Samarbetet med Ryssland drivs i flera fora. Bilateralt har en samverkansgrupp bildats mellan Tullverkets ledning och regionmyndigheten i S:t Petersburg. Den samverkansgruppen har bl.a. ansvar för det s.k. Grön korridor-projektet som nämns nedan under avsnitt Tullverket deltar aktivt i Barents-samarbetet, där en ökad service till näringslivet i Barentsområdet ges hög prioritet Inför ordförandeskapet År 2000 har inneburit långt gående förberedelser för det svenska ordförandeskapet under det första halvåret Tullverket biträder Finans-, Utrikes- och Justitiedepartementen i arbetet i de olika grupperna inom såväl I:a som III:e pelarna. Särskilda arbetsgrupper etablerades under år 2000 för att förbereda arbetet med ordförandeskapsfrågorna. En särskild ordförandesida på Internet, eller rättare sagt tre nya ordförandesidor på svenska, engelska och franska, har tagits fram för att lyfta upp det svenska ordförandeskapet. Sida 12(71)

13 1.4.5 Utvecklingsarbete Under 2000 har Tullverket arbetat intensivt på internationell nivå genom olika utvecklingsprojekt. Som exempel kan nämnas Grön Korridor med syfte att skapa förenklad gränspassage till Ryssland för kvalitetssäkrade operatörer på steg 5 i Servicetrappan. Vidare har ett benchmarkingprojekt genomförts med Nederländerna med syfte att skapa en internationell kvalitetssäkringsmodell samt att genom pilotdrift införa steg 5 i Servicetrappan för två internationella företag, en svensk och en holländsk operatör. Ett benchmarkingprojekt har också startats med den italienska tulladministrationen i syfte att jämföra bland annat metodik för kvalitetssäkring av operatörer. Båda dessa benchmarkingprojekt har bedrivits inom ramarna för Tull 2002-programmet inom vilket även ett stort antal tjänstemän deltagit i andra projektgrupper, seminarier samt utbytestjänstgöring Övrigt Kraven på att Tullverket skall åta sig internationella uppdrag ökar. De internationella samfunden efterfrågar tullkompetens i kris- och oroshärdar. Sedan flera år tillbaka har Tullverket ställt tjänstemän till FN:s och EU:s förfogande för fredsbevarande- och sanktionsövervakande insatser. Sida 13(71)

14 2 VERKSAMHETSMÅL OCH ÅTERRAPPORTERING 2.1 Produktivitetsutveckling Redovisningen av produktivitetsförändringarna inleds med en sammanfattning av volymoch resursförändringar Volymförändringar Inom huvudprocessen Effektiv handel har antalet deklarationer som klarerats ökat med 7 %. Tabell 3: Antal klarerade import, export- och transitdeklarationer Förenklad deklaration, import Normalförtullning, import Kompletterande deklaration, import Transitering, påbörjad Transitering, avslutad Exportdeklaration Summa Inom huvudprocessen Gränsskydd har den gränsöverskridande trafiken ökat med 2 %. Tabell 4: Gränsöverskridande trafik, antal enheter (tusental) Transportmedel vid inre gräns vid yttre gräns Resande vid inre gräns vid yttre gräns Summa Resursredovisning Arbetad tid Den totalt arbetade tiden har minskat med ca 2,5 %, från till timmar (nettotid). Jämfört med föregående år har en liten ökning skett inom huvudprocessen Gränsskydd, men liksom under föregående år har en något större andel av den nedlagda arbetstiden ägnats huvudprocessen Effektiv handel. Tabell 5: Arbetad tid fördelad på huvudprocesserna och övriga processer (tusental timmar) Effektiv handel Gränsskydd Övriga processer Summa Se ytterligare kommentarer i avsnitt Tilläggssupplysningar och noter : Verksamhetsindelning Sida 14(71)

15 Resurserna fördelas olika mellan huvudprocesserna vid de olika regionerna, vilket sammanhänger såväl med deras varierande förutsättningar avseende trafik-, gods- och resandeflöden som med skillnader i näringslivsstrukturen. I Övre Norrlandsregionen och Skåneregionen ligger tyngdpunkten på huvudprocessen Gränsskydd, medan i Mälardalsregionen och Västsvenska regionen leder koncentrationen av import- och exportföretag till att tyngdpunkten ligger på Effektiv handel. Jämfört med föregående år förekommer endast marginella skillnader vad gäller regionernas inbördes storlek. I Skåneregionen har Öresundsbron haft effekten att inriktningen mot Gränsskydd accentuerats något. Tabell 6: Arbetad tid per region; andel av total tid samt fördelning på huvudprocesserna. Föregående års siffror inom parantes. Effektiv handel Gränsskydd Andel av total Övre Norrlandsregionen, ÖN 43 % (42%) 57 % (58 %) 3,5 % (3,5%) Nedre Norrlandsregionen, NN 56 % (59%) 44 % (41 %) 3,4 % ( 3,4 %) Mälardalsregionen, MR 59 % (57%) 41 % (43 %) 23,9 % (23,9%) Östersjöregionen, ÖR 62 % (59%) 38 % (41 %) 8,0 % (8,2%) Skåneregionen, SR 34% (37%) 66 % (63 %) 22,8% (22,4%) Västsvenska regionen, VR 63 % (61 %) 37 % (39 %) 24,6 % (24,6%) Huvudkontoret 63 % (61%) 37 % (39%) 13,9 % (14,0%) Tullverket 54 % (54%) 46% (46%) 100 % (100 %) Driftkostnader Driftkostnaderna har ökat med ca 4 %. Kostnadernas fördelning på huvudprocesserna framgår av tabell 7. Jämfört med föregående år har en liten förskjutning skett mellan processerna så att Gränsskydd har ökat från 47,5 till 48,6 %. Tabell 7: Driftkostnadernas 2 fördelning per huvudprocess (tkr i löpande priser, inkl andel av övriga processer) Effektiv handel Gränsskydd Summa Driftkostnadernas fördelning per region framgår av tabell 8. Huvudkontorets andel av de totala kostnaderna är relativt stor i förhållande till antalet anställda, beroende på att flera verksgemensamma uppgifter med förhållandevis högre kostnad utförs där, t.ex. ITavdelningen. Jämfört med föregående år förekommer endast marginella skillnader vad gäller regionernas inbördes storlek. Öppnandet av Öresundsbron har haft effekten att Skåneregionens andel av de totala kostnaderna ökade med en procentenhet. 2 Se ytterligare kommentarer i avsnitt Tilläggssupplysningar och noter : Avstämning mot finansiell redovisning Sida 15(71)

16 Tabell 8: Driftkostnader per region; andel av total och fördelning på huvudprocesser. Föregående års uppgifter (avser mars - december) inom parentes. Effektiv handel Gränsskydd Andel av total kostnad Övre Norrlandsregionen, ÖN 39% (39%) 61 % (61 %) 3,3 % (3,3 %) Nedre Norrlandsregionen, NN 54 % (55%) 46 % (45%) 3,0 % (3,1 %) Mälardalsregionen, MR 60 % (62%) 40 % (38%) 19,1 % (19,4%) Östersjöregionen, ÖR 54 % (55%) 46 % (45%) 6,7 % (6,5%) Skåneregionen, SR 33 % (35%) 67 % (65%) 18,8 % (17,8%) Västsvenska regionen, VR 60 % (61%) 40 % (39%) 20,0 % (20,1 %) Huvudkontoret 53 % (52%) 47 % (48%) 29,1 % (29,8%) Tullverket 51 % (52%) 49 % (48 %) 100 % (100%) Sambandet mellan arbetad tid och driftkostnadernas fördelningen mellan huvudprocesserna leder till att timkostnaden för Effektiv handel blir ca 404 kr (1999: 393 kr) och för Gränsskydd ca 441 kr (1999: 424 kr). Skillnaden utgörs huvudsakligen av att Gränsskyddsverksamheten är förbunden med ca 50 % högre omkostnader (drivmedel, resor etc.) samt att lönekostnaderna är högre till följd av att olika tillägg är mer förekommande (obekvämtid, övertid etc.) Produktivitets- och effektivitetsutveckling Effektiv handel Fördelningen av resurser mellan regionerna är anpassade till arbetsvolymerna. Det är dock inte ändamålsenligt att eftersträva en absolut överensstämmelse mellan arbetsvolymer i form av t.ex. ärenden och resurser. På vissa platser måste tullnärvaro finnas för att hålla en rimlig service till näringslivet även om trafikunderlaget är litet. Exempel på detta är de tullstationer som finns längs finska och norska gränsen i de två nordliga regionerna. Likartade problem finns även i de färjelägen med enstaka ankomster som finns utanför regionhuvudorterna. I figur 3 åskådliggörs utfallet av arbetade timmar inom Effektiv handel och mängden ärenden per region. Av figuren framgår att i allt väsentligt finns en god överensstämmelse mellan tid och arbetsunderlag. Avvikelserna i Övre Norrland och Nedre Norrland förklaras av kravet på tullnärvaro på flera platser även om trafikvolymen är låg. Sida 16(71)

17 Tabell 9: Produktivitetstal för Effektiv handel Förändring 1999->2000 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ÖN NN MR ÖR SR VR Andel ärenden Andel tid Figur 3: Regionala andelar av ärenden respektive arbetad tid inom Effektiv handel Inom processen Effektiv handel styrs tillflödet av arbetsunderlag i stor utsträckning av utrikeshandelsföretagens agerande. Det yttre kravet på korta handläggningstider är högt samtidigt som rättsäkerhet och kvalitet måste upprätthållas. Även om all tid inom processen inte är direkt relaterad till klarering av import- och exportdokument så sammanhänger den resterande tiden indirekt med mängden ärenden och därför kan en total produktivitet beräknas för processen. Produktiviteten ökar alltjämt både mätt som antal klarerade ärenden per timme och per krona. Antalet ärenden fortsätter dock att öka år från år. Tullverket kan främst möta denna ökning genom att höja automatklareringsnivåerna samt en ökad satsning på "rätt från början" vilket i sin tur erfordrar omfattande utvecklings- och informationsinsatser. Antal ärenden % Arbetad tid, timmar % Arbetsproduktivitet, antal per timme 3,6 3,3 2,8 + 9 % Total kostnad, tkr % Kostnadsproduktivitet, antal per tkr 8,88 8,34 7, % I importflödet, som är det väsentligaste ur uppbördssynpunkt, rapporterades under året ca felaktigheter mot ca felaktigheter Antalet manuellt granskade ärenden var oförändrat 1,2 miljoner år Genomförda kvalitetsundersökningar i två regioner, utförda kontroller och korrigerade fel under aktuell period samt den långsiktiga trenden indikerar att kvaliteten har förbättrats Gränsskydd Fördelningen av resurser inom processen Gränsskydd kan inte helt relateras till det antal objekt som finns för kontroll; lastbilar, fartyg, resande etc. Här måste också vägas in den hotbild beträffande smuggling som finns. Den trafik som bedöms medföra störst hot är den som kommer till Sverige i mellan-, syd- och väst-sverige. Resursfördelning och tillgängliga objekt redovisas i figur 4. 3 Exklusive gränstullsamarbetet, dvs. ärenden som klarerats av norska tullen ingår ej. Arbetad tid för norska tullen ingår ej. Sida 17(71)

18 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ÖN NN MR ÖR SR VR Andel trafik Andel tid Figur 4: Regionala andelar av arbetad tid och objekt inom Gränsskydd Resursfördelningen i förhållande till andel objekt skiljer sig relativt kraftigt åt mellan regionerna. I Övre Norrland är det främst den mycket omfattande trafiken med relativt liten hotbild över gränsen till Finland som förklarar avvikelsen. Till viss del gäller samma förhållande i Västsvenska regionen vid gränsen mot Norge, som dock utgör gräns mot tredje land. Mätt på detta sätt, och med beaktande av de skilda förutsättningar som gäller inom regionerna, kan resursfördelningen betraktas som tillfredställande. Tullverket ser löpande över hur resurserna ska fördelas för att ge största möjliga nytta. Under året är det två händelser som påverkat resursfördelningen; nämligen Öresundsbron och utökning av antalet utrikesterminaler på Arlanda flygplats. Inom huvudprocessen Gränsskydd utgörs prestationerna av antalet fysiska kontroller som utförs (exkl. punktskattekontroller). Produktiviteten har, mätt på detta sätt, minskat. Förändringen beror på att antalet kontroller har minskat, vilket delvis beror på att en större andel av resursinsatserna har använts till utbildning. Tabell 10: Produktivitetstal för huvudprocessen Gränsskydd Förändring > 2000 Antal utförda kontroller % Arbetad tid, timmar % Arbetsproduktivitet, antal per timme 0,17 0,19 0,22-10 % Total kostnad (tkr) % Kostnad / st., kronor % Kostnadsproduktivitet, antal per tkr 0,39 0,45 0,58-13 % Att mäta produktivitet på detta sätt är enligt Tullverkets uppfattning missvisande och motverkar Tullverkets verksamhetsidé och vision. Tullverket anser att nuvarande produktivitetsmått för Gränsskydd bör ersättas med ett effektivitetsmått, se nedan avsnitt Arbetet inom processen Gränsskydd är huvudsakligen initiativstyrt. Det innebär att urval av objekt för kontroll sker med utgångspunkt från tillgänglig underrättelseinformation, eller vid direkt misstanke på plats samt tillgängliga personalresurser. Målsättningen för verksamheten är att i huvudsak använda resurserna mot objekt som kan förväntas ge 4 Antal kontroller exkluderar punktskattekontroller. Sida 18(71)

19 resultat i form av beslag samtidigt som kontrollerna även ska ha en preventiv effekt. Därigenom blir verksamheten mer kostnadseffektiv samtidigt som störningarna i trafikflödet kan minimeras. Under 2000 har antalet narkotikabeslag ökat från ca st. till ca st Sammanvägd En sammanvägd produktivitetsutveckling har beräknats genom att ge varje produktivitetsförändring en vikt motsvarande respektive huvudprocess andel av de totala kostnaderna. Av denna beräkning framgår att myndighetens totala kostnadsproduktivitet har förändrats negativt från föregående år. Vid bedömning av den totala produktiviteten måste dock hänsyn tas till att det är två olika verksamheter som läggs ihop vars helt skilda förutsättningar beskrivits ovan. Någon slutsats av det sammanvägda talet går därmed inte att dra. Tabell 11: Produktivitetsförändring, per huvudprocess och sammanvägd Effektiv handel + 6 % + 10 % + 3 % Gränsskydd - 13 % - 22 % - 20 % Sammanvägd - 3 % - 5 % - 5 % I stort ingår alla kostnader i beräkningarna av produktivitetsutvecklingen. I beräkningen av produktiviteten för Effektiv handel ingår dock endast 97 % av kostnaderna. Resterande kostnader avser handläggning av norska och finska tullens ärenden Effektivitetsutveckling Effektivitetsutvecklingen inom gränskontrollverksamheten går att mäta genom att jämföra det samhällsekonomiska värdet av beslagen med kostnaden för processen Gränsskydd. Det samhällsekonomiska värdet av årets beslag uppgår till ca 1 miljard kronor. I senare avsnitt redovisas fördelningen på olika typer av beslag. I tabellen nedan redovisas samhällsnyttan per region. Tabell 12: Samhällsekonomiskt värde av beslag 2000, per region Övre Norrland Nedre Norrland Mälardalen Östersjö Skåne Västsvenska Tullverket Samhällsnytta (tkr) Då kostnaden för huvudprocessen Gränsskydd uppgår till 575 miljoner kronor har Tullverket skapat samhällsekonomisk nytta som närapå uppgår till det dubbla. Det är dock en minskning jämfört med föregående år, vilket närmare analyseras i kommande avsnitt. Tabell 13: Effektivitetstal för Gränsskydd Kostnad för Gränsskydd, tkr Samhällsekonomiskt värde av beslag, tkr Effektivitetstal 1,8 2,9 1,8 Sida 19(71)

20 Det samhällsekonomiska värde av beslagen som redovisas ovan utgår från modellen som togs fram i utredningen En gräns en myndighet (SOU 1998:18). Jämfört med förgående år har den ekonomiska samhällsnyttan av gjorda beslag de facto minskat. Anledningen är tre mycket stora kokainbeslag som gjordes av tullen i Göteborg föregående år, med en sammanlagd vikt på mer än 400 kilo och till ett värde av ca 600 miljoner kronor. Den utredning som följde av dessa beslag har kommit fram till att kokainet sannolikt inte var avsett för den Skandinaviska marknaden, utan istället för det övriga Europa. Om dessa beslag rensas från 1999 års resultat blir effektivitetstalet även detta år 1,8. Sida 20(71)

21 2.2 Effektiv handel Beskrivning Huvudprocessen Effektiv handel hanterar den legala kommersiella godstrafiken. Syftet med processen är att genom kvalitetssäkring utveckla och vidmakthålla Tullverket som en effektiv länk i utrikeshandelskedjan och, inom regelverkens ramar, på ett så smidigt sätt som möjligt ta in uppbörd och underlag för handelsstatistiken. För Effektiv handel gäller liksom för Gränsskydd att medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att utsättas för illojal konkurrens. Processen består av tre övergripande arbetsflöden import, export, transit - och har sin början redan utanför Tullverket. Den startar redan med överväganden hos företaget att importera, exportera eller transitera varor och avslutas när Tullverket har levererat rätt uppbörd, avlämnat rätt statistikuppgifter till Statistiska Centralbyrån (SCB) eller när en transitering avslutats på korrekt sätt. I vissa speciella fall avslutas processen först då en brottsanmälan gjorts. Huvudprocessen Effektiv handel indelas i ett antal delprocesser; förebyggande verksamhet, initialkontroll, omprövning, uppbörd, efterkontroll och utbildning. Tabell 14: Arbetad tid per delprocess inom Effektiv handel, timmar 2000 % 1999 % Ledning, planering Förebyggande verksamhet Analys Initialkontroll Omprövning Uppbörd Efterkontroll Brottsutredning Utbildning Övrigt Totalt Effektiv handel Av tabellen framgår att delprocesserna ligger på ungefär samma nivå som 1999 med undantag av initialkontrollen. Minskningen här kan hänföras till att de ackumulerade effekterna av automatklareringen mera tydligt slår igenom. Samtidigt har genomförts en stor satsning på kompetensutveckling Beskrivning av delprocesserna Delprocessen Förebyggande verksamhet syftar till att med information, utbildning och kvalitetssäkring underlätta för företagen att med korrekta uppgifter i tid säkra kvaliteten i tullarbetet. Strävan är att balansera insatserna så att den sammantagna effekten blir rätt från början och rätt uppbörd. Delprocessen Initialkontroll omfattar alla de olika slag av kontroller som görs vid in- och utförsel av transportmedel och i samband med att varor anmäls till godkänd tullbehandling. Kontrollerna är både manuella och automatiska. De automatiska kontrollerna sker med hjälp av tulldatasystemet (TDS). Sida 21(71)

22 Delprocessen uppbörd har till uppgift att effektivt säkerställa att så stor del som möjligt av debiterad uppbörd blir betald. Kreditförlusterna ska begränsas till ett minimum och kredittiden ska hållas nere. Insatserna balanseras så att inte kostnaderna blir onödigt höga för företagen, t.ex. genom eftersträvan av så optimala avvägningar som möjligt vad gäller storleken på de säkerheter som krävs av företagen. Delprocessen Efterkontroll, som främst utförs genom granskning av import- och exportföretags rutiner, räkenskaper och varor, syftar till att säkerställa rätt uppbörd, förebygga och upptäcka ekonomisk brottslighet, rätta till systemfel samt förhindra att fel upprepas Beskrivning av stödprocesserna Analys- och brottsutredningsprocesserna utgör stödprocesser till de två huvudprocesserna. Processen Analys har som huvuduppgift att bearbeta och analysera informationsflöden i syfte att identifiera och värdera risker och hot för överträdelser av gällande bestämmelser. Identifierade risker och hot delges processerna Effektiv handel och Gränsskydd, så att dessa ges möjlighet att på effektivaste sätt kunna bemöta och förebygga eventuella hot. Processen Brottsutredning säkerställer rätt tillämpning av regelverken genom att producera ett underlag för beslut om eventuella sanktioner, straff och påföljder. Figur 5 illustrerar sambanden mellan de väsentligaste del- och stödprocesserna. TULLVERKET Förebyggande verksamhet Omprövning Kund Initialkontroll Uppbörd Staten Analys Efterkontroll Brottsutredning Allmän åklagare Figur Service Förbättringsförslag som tjänstemännen framför i det dagliga arbetet tas om hand inom regionen eller kanaliseras till centrala projekt. Flertalet av de projekt som pågår inom Tullverket kommer att medföra att tullhanteringen underlättas och förenklas för Sida 22(71)

23 företagen. Projektet Elektronisk förvaltning har i sin slutrapport gett en bild av hur Det virtuella tullkontoret kan se ut om några år innehållande information, verktyg m.m. och som kommer att ge företagen möjlighet att elektroniskt hantera merparten av sina ärenden gentemot Tullverket. Det pågående arbetet med Servicetrappan innebär att företagen stegvis kommer att kunna erhålla lättnader och förenklingar i proceduren i takt med ökad kvalitet på lämnade uppgifter. Småföretagarprojektet arbetar med att skapa funktioner för att hjälpa småföretagen att förenkla sin tullhantering, avancera i Servicetrappan samt för att ge råd och information på småföretagens villkor. Utöver seminarier vid "Tulldagar" har inom regionerna bedrivits såväl löpande utbildningar för företagen, bl.a. tulldeklarationskurser, som mer företagsanpassade kurser. Tullverket menar att detta är ett effektivt sätt att arbeta mot målet att lämnade uppgifter i tulldeklarationerna i större omfattning än idag ska vara rätt från början, så att resurser sparas både inom Tullverket och hos företagen. Utbildning av egen personal har skett via det interna utbildningssystemet samt regionalt anordnade kompetensdagar inom specifika sakområden. Generella informationssatsningar har gjorts liksom riktade informationsinsatser till företag och ombud. Inriktningen av informationen tenderar att bli allt mer styrd efter företagens behov - företagen kontaktar Tullverket och vill ha information/kurser. Inom upplysningstjänsten har det skett en förskjutning i förfrågningar från telefon till e-post, vilket skapat ett nytt sätt att kontakta tullen dygnet runt. Dessa frågor kommer framför allt från privatpersoner. Samtliga regioner har nu e-postadresser, vilka kan nås från Tullverkets hemsida. Inom processen har via nätverk utformats standardsvar på ofta förekommande e-postfrågor. Svaren finns på Tullverkets hemsida och tanken är att de frågande skall finna svaren direkt utan att behöva skicka över frågan till Tullverket. Standardsvaren är också en hjälp för tjänstemännen att kunna ge snabba och enhetliga svar på frågorna. Samarbete via de interna nätverken har stärkt möjligheterna att snabbt komma fram till lösningar i frågor som rör tullrutiner hos företag som agerar på flera orter i landet. Samtliga regioner bedriver kvalitets- och förbättringsarbete bl.a. som en följd av den under 1999 genomförda kundenkäten. De svenska delegaterna i EU:s kommittéer och arbetsgrupper driver kontinuerligt den svenska linjen att arbeta för förenklingar av EU:s regelverk. Arbetet drivs bl.a. i samråd med näringslivet. Den 1 januari 2001 trädde en ny svensk tullagstiftning i kraft i form av en moderniserad, mer EG-anpassad tullag (2000:1281), tullförordning (2000:1306) och Tullverkets tullordning (TFS 2000:20). Tullverket har intensivt följt arbetet i regeringskansliet och riksdagen med den nya tullagstiftningen, inte minst under år 2000, där verkets synpunkter också har tagits till vara. Utvecklingen av en ny tullordning har redovisats vid flera tillfällen för näringslivets organisationer bl.a. vid en temadag. De synpunkter och bidrag som kommit fram under arbetets gång har noggrant övervägts och tagits till vara. Sida 23(71)

24 Till följd av bestämmelserna i Rättsinformationsförordningen finns fr.o.m Tullverkets författningssamling (TFS) åtkomlig för näringslivet och allmänheten genom den gemensamma ingångssidan i Internet ( Lagrummet ) för Rättsinformationssystemet. Rättsinformationssystemet, vars utbyggnad pågår, kommer i framtiden att möjliggöra fritextsökningar och strukturerade sökningar i hela systemet samtidigt. För att minimera kostnaderna för såväl näringslivet som för Tullverket har ett systematiskt och långsiktigt arbete för att åstadkomma regelförändringar i tullprocedurerna pågått under 2000 både på nationell och internationell nivå. Detta arbetet har i ännu större utsträckning än tidigare bedrivits i samarbetet med näringslivet. Under 2000 har arbetet med förändringar av transiteringssystemet samt moderniseringsarbetet av tullkodex bestämmelser om de ekonomiska förfarandena avslutats Vidtagna åtgärder Öppettider För att tillhandahålla en god service till näringslivet och samhället har ansträngningar gjorts i regionerna att anpassa öppettider och bemanning till trafiken. Lokala lösningar har införts i några regioner för klarering av gods utom öppethållandetider Ny teknik Tullverket har lagt ut EU:s tulltaxa, Taric på Internet. Företagen får därmed tillgång till en ständigt uppdaterad version med information om bl.a. varukoder, import- och exportbestämmelser och valutakurser. Tullverket ställer också (som första och hittills enda land) genom Taric fildistribution en dagligt uppdaterad ADB tulltaxa till näringslivets förfogande. Detta leder till besparingar för företagen genom att det tidigare varit både svårt och tidskrävande att ta reda på de gällande villkoren. Ett ökat antal automatklarerade import- och exportdeklarationer har också bidragit till förenklad hantering för många företag Etablerandet av nya flyg- och färjeförbindelser En ny färjelinje har etablerats mellan Västervik och Ventspils i Lettland. Personal för klarering och kontroll av trafiken reser från Norrköping i anslutning till ankomster och avgångar Förkortade handläggningstider Arbete pågår inom processen Effektiv handel att kartlägga arbetsflödena och rita processkartor för samtliga ingående processer på en alltmer detaljerad nivå. Syftet är att identifiera störningar i flödena och lägga fast rutiner för en enhetlig tillämpning av regelverken och för att bl.a. åstadkomma kortare handläggningstider Förenklad hantering i övrigt Införandet av Servicetrappan har under året övergått i en införandefas under vilken kvalitetssäkringsarbetet har inletts med tolv företag spridda över hela landet. Tullsystemet Servicetrappan innebär att företagen kommer att kunna erhålla lättnader och förenklingar i proceduren i takt med ökad kvalitet på uppgiftslämnandet, så att slutligen en kvalitets- Sida 24(71)

25 säkrad relation mellan företag och myndighet kan uppnås. Även i det arbetet har bl.a. näringslivsorganisationerna deltagit. Tullverket och Servicetrappan har av regeringen lyfts fram som goda exempel på förvaltning, något som bland annat resulterat i deltagande vid en kvalitetskonferens i Portugal i maj Tullverkets servicenivå Tullverket deltog 1999 i Näringsdepartementets undersökning bland myndigheternas företagskunder. Undersökningen var riktad främst till småföretagare och målet har varit att få en samlad bild av hur företagen upplever myndigheters information, service och tillgänglighet. Resultatet i den undersökningen visade att 57 % av kunderna var nöjda med verkets service och 65 % hade förtroende för Tullverket. Tolv myndigheter ingick i undersökningen och Tullverket kom på tredje plats. Bland de myndigheter som har en roll närmast motsvarande uppbördsverksamhet tog Tullverket förstaplatsen. Resultaten från undersökningarna som gjordes 1999 har utgjort grunden i det arbete som bedrivits under 2000 för att förbättra Tullverkets servicenivå. Serviceinriktning och bemötande är de kvalitetsområden som i störst utsträckning påverkar om kunderna är nöjda eller inte med samarbetet med Tullverket. Dessa områden ligger därför i fokus i det förbättringsarbete som bedrivs på central och regional nivå. Med utgångspunkt från resultatet av nämnda kundundersökning har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra information, service och tillgänglighet främst för små och medelstora företag. Taric, EU:s - tulltaxa, har gjorts tillgänglig via Internet. Det ger företagen tillgång till en kontinuerligt uppdaterad version. Vidare ges tillgång till aktuell information om import- och exportbestämmelser m.m. Nyhetsbrevet Tullinformation är ett viktigt redskap för att förmedla information till företagen. Nyhetsbrevet, som finns både i tryckt version och som nättidning, har under året fått en ny layout och ett fylligare innehåll. Strävan är att ge företagen snabb information om nya och ändrade regler återgivna med ett förenklat språk som ökar förståelsen och tillgängligheten. För den som vill leta sig vidare i regelverket finns hänvisningar till bakomliggande bestämmelser. Likaledes har Tullverkets författningssamling (TFS) gjorts tillgänglig via Internet. Enkel och snabb information i tullfrågor finns nu under hemsidans "Vanliga frågor och svar", där svar på frekventa frågor lämnas. Svar kan också lämnas med hänvisningar till Tullverkets informationsmaterial eller - med telefonnummer - till personer som kan lämna ytterligare upplysningar. Tullverket erbjuder också företagen möjligheten att ha en egen kontaktperson för tullfrågor inom respektive region. Under 2001 kommer Tullverket i egen regi att genomföra en upprepning av 1999-års kundenkät Verksamhetsmål Information - rätt från början Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken ska Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa i tulldeklarationerna från början lämnar riktiga och Sida 25(71)

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets processorganisation; beslutat den 22 juni 2004.

Läs mer

TO 15 kap. Postförsändelser [2709]

TO 15 kap. Postförsändelser [2709] TO 15 kap. Postförsändelser [2709] 15 kap. Postförsändelser Allmänna bestämmelser 1 [2709] Icke-gemenskapsvaror som förts in till det svenska tullområdet med post förvaras hos Posten AB (publ) eller något

Läs mer

Din personliga kontakt för rätt tullhantering

Din personliga kontakt för rätt tullhantering Din personliga kontakt för rätt tullhantering InfraNordic är AEO-certifierade enligt EU:s och Tullverkets regelverk. Snabba förändringar ökar kraven Vårt sätt att arbeta betyder snabbare och smidigare

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets organisation; beslutat den 6 september 2006.

Läs mer

Tulltjänster. Effektiv tullhantering spar tid och pengar

Tulltjänster. Effektiv tullhantering spar tid och pengar Tulltjänster Effektiv tullhantering spar tid och pengar Om Tullhantering Tullhantering är något som många företag upplever som krångligt. Det är också en del av logistikkostnaderna där det kan finnas stor

Läs mer

Administrationsavdelningen Datum Dnr Enheten för diarium och arkiv 2014-11-19 VER 2014-644, Handläggare 2.09, 2.3.1 Kia Blomberg

Administrationsavdelningen Datum Dnr Enheten för diarium och arkiv 2014-11-19 VER 2014-644, Handläggare 2.09, 2.3.1 Kia Blomberg Administrationsavdelningen Datum Dnr Enheten för diarium och arkiv 2014-11-19 VER 2014-644, Handläggare 2.09, 2.3.1 Kia Blomberg Arkivbeskrivning Upprättad i enlighet med 6 kap. föreskrifter om ändring

Läs mer

Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket.

Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket. Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket.se Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om ändring i

Läs mer

Innehåll. Intygande om intern styrning och kontroll... 108 Underskrift... 108. Tabellbilaga... 109

Innehåll. Intygande om intern styrning och kontroll... 108 Underskrift... 108. Tabellbilaga... 109 Årsredovisning 2010 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 1 0 3 Innehåll Generaltulldirektören har ordet... 4 Om Tullverket... 5 Ekonomiskt resultat... 9 Viktiga händelser

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Inledning...5. Resultatredovisning...15. Mål för politikområde skatt tull och exekution...15. Organisationsstyrning...62. Uppdrag...

Inledning...5. Resultatredovisning...15. Mål för politikområde skatt tull och exekution...15. Organisationsstyrning...62. Uppdrag... ULLVERKETS ÅRSREDOVISNING BUDGETÅRET 2004 GD har ordet Tullverket är en modern myndighet i takt med tiden. I samhället finns idag en mycket bred uppslutning kring vår ambition att så aktivt och effektivt

Läs mer

Nya tullregler i EU 1 maj 2016

Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Oslo den 19 oktober 2015 Kenneth Persson Tullverket Fyra huvudspår UCC (Unionstullkodexen) är beslutad Tillämpningsföreskrifterna (UCC DA/GA) beslut förväntas under hösten

Läs mer

Lag (2000:1225) om straff för smuggling

Lag (2000:1225) om straff för smuggling Smugglingslagen m.m./smuggling m.m. 1 Allm. anm. 1. Översändande av domar i vissa fall till Tullverket, se [201]. Allm. anm. 2. Bestämmelser om belastningsregister, se [3301] o.f. Allm. anm. 3. Vissa bestämmelser

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2006 6:1 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Inledning 1 Syftet Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella

Läs mer

Innehållsförteckning Resultatredovisning Finansiell redovisning

Innehållsförteckning Resultatredovisning Finansiell redovisning Årsredovisning 2006 Innehållsförteckning Resultatredovisning....................................... 4 Inledning............................................. 4 Politikområde Skatt, tull och exekution.......................9

Läs mer

37 Beskattning vid import

37 Beskattning vid import Beskattning vid import, Avsnitt 37 477 37 Beskattning vid import 37.1 Inledning Enligt 1 kap. 1 1 st. 3 p. ML ska moms betalas vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig. Med import förstås

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2016:1023 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Presentation av Tullverkets Hundverksamhet.

Presentation av Tullverkets Hundverksamhet. Presentation av Tullverkets Hundverksamhet www.youtube.com Sökhundar i Tullverket Narkotikasök sedan 1967 Nu: narkotika-, vapen & ammunitionssök Tullverkets uppdrag och mål Förenkla det legala Förhindra

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 STY-2013-452. Diarienummer: STY-2013-452. Diarienummer

Verksamhetsplan 2014 STY-2013-452. Diarienummer: STY-2013-452. Diarienummer Verksamhetsplan 2014 Diarienummer: STY-2013-452 Diarienummer STY-2013-452 Innehållsförteckning GENERALTULLDIREKTÖREN HAR ORDET... 3 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR PLANERINGEN AV VERKSAMHETSÅRET... 5 PLANERING FÖR

Läs mer

TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86)

TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86) TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86) INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING... 3 Sammanfattning av måluppfyllelsen... 3 Övergripande mål... 9 Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner... 19 Verksamhetsgren

Läs mer

2 ÅRSREDOVISNING 2007

2 ÅRSREDOVISNING 2007 Årsredovisning 2007 2 ÅRSREDOVISNING 2007 ÅRSREDOVISNING 2007 3 Innehåll Bedömning av uppfyllelse av mål i regleringsbrevet... 4 Tullverkets verksamhet... 7 Viktigare händelser under året.... 10 Politikområde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tullförordning; utfärdad den 17 mars 2016. SFS 2016:287 Utkom från trycket den 31 mars 2016 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna förordning

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet

Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning), 12 kap. Uppdaterad:

Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20) om tullförfaranden m.m. (tullordning), 12 kap. Uppdaterad: Tullkodex m.m./tullag, tullförordning, tullordning m.m. 1 12 kap. Export m.m. Inledande bestämmelser 1 [2620] I 4 kap. 12 [1838] tullagen (2000:1281) finns bestämmelser om export m.m. I 33 [2033] tullförordningen

Läs mer

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)

Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens

Läs mer

Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2003:17) om viss införsel och återutförsel av skjutvapen och ammunition

Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2003:17) om viss införsel och återutförsel av skjutvapen och ammunition Fskr och allm. råd om skjutvapen och ammunition [7461] Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2003:17) om viss införsel och återutförsel av skjutvapen och ammunition Med stöd av 14 förordningen

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon 2016-06-09 Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon Förslag till beslut - att anta framlagd VD-instruktion för Försäkrings AB Göta Lejon FÖRSÄKRINGS AB GÖTA LEJON VD-instruktion

Läs mer

Västsvenska företag och Tull

Västsvenska företag och Tull VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning Västsverige är en starkt handelsberoende region med en lång tradition av internationell

Läs mer

Finansplats Stockholm

Finansplats Stockholm PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Kommittédirektiv. Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import av varor. Dir. 2011:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 oktober 2011

Kommittédirektiv. Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import av varor. Dir. 2011:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 oktober 2011 Kommittédirektiv Förändrad hantering av mervärdesskatt vid import av varor Dir. 2011:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 oktober 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:126

Regeringens proposition 1999/2000:126 Regeringens proposition 1999/2000:126 En ny tullag Prop. 1999/2000:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Malmö den 18 maj 2000 Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor 1 [9151] Den

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

I policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske.

I policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske. KOMMUNKONTORET 2004-01-20 1 Sundbybergs stads policy för intern kontroll Inledning Denna policy avser inte att reglera vad som är god intern kontroll. Varje nämnd ska utforma och utföra den egna kontrollen

Läs mer

Innehåll. Underskrift... 89. Tabellbilaga Sammanställning av mått, indikatorer och nyckeltal... 93

Innehåll. Underskrift... 89. Tabellbilaga Sammanställning av mått, indikatorer och nyckeltal... 93 Årsredovisning 2009 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 3 Innehåll Generaltulldirektören har ordet...................... 4 Bedömning av uppfyllelse av målen i regleringsbrevet....

Läs mer

Banverkets årsredovisning 2002

Banverkets årsredovisning 2002 R7 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(5) Banverket Styrelsen 781 85 Borlänge Banverkets årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Banverkets (BV) årsredovisning, beslutad 2003-02-20,

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

Välkomna! VÄLKOMNA TILL EXTERNT REFERENSGRUPPSMÖTE

Välkomna! VÄLKOMNA TILL EXTERNT REFERENSGRUPPSMÖTE Välkomna! VÄLKOMNA TILL EXTERNT REFERENSGRUPPSMÖTE 2016-06-14 AGENDA 09.00 09.30 Introduktion till dagen 09.30 10.20 Varans förvaringsplats 10.20 10.40 Fika 10.40 11.10 Anmälan av varans ankomst - scenarier

Läs mer

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011

Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 2012-03-29 Richard Vahul Gransknings-PM AB Ekerö Bostäder 2011 1. Sammanfattande bedömning Inom ramen för lekmannarevisorernas årliga revision genomförs viss fördjupad granskning som ett kompletterande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

Samma krav gäller som för ISO 14001

Samma krav gäller som för ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Vänersborgs kommun Revisionsrapport Juli 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 Förslag till

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Yttrande över Tullverkets förslag till föreskrifter (TFS 2016:00) om en tullordning

Yttrande över Tullverkets förslag till föreskrifter (TFS 2016:00) om en tullordning Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet

Läs mer

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

Proposition Ekonomisk ram för år 2018 Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Delårsrapport AD /06 1(8)

Delårsrapport AD /06 1(8) Delårsrapport 2006 2006-01-01 2006-06-30 AD 12-744/06 1(8) AD 12-744/06 2(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDANDE KOMMENTARER...3 2 RESULTATRÄKNING...4 3 BALANSRÄKNING...5 4 ANSLAGSREDOVISNING...6 5 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR...7

Läs mer

1.2 Förslagets innehåll

1.2 Förslagets innehåll Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan för mervärdesskatt Finansdepartementet 2016-05-10 Dokumentbeteckning KOM(2016)148 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska

Läs mer

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Inledande bestämmelser 1 [8521] Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i tullagen (2000:1281); SFS 2011:296 Utkom från trycket den 29 mars 2011 utfärdad den 17 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 1 kap. 1, 2 och 5,

Läs mer

37 Beskattning vid import

37 Beskattning vid import Beskattning vid import, Avsnitt 37 433 37 Beskattning vid import 37.1 Inledning Enligt 1 kap. 1 1 st. 3 p. ML ska moms betalas vid sådan import av varor till landet som är skattepliktig. Med import förstås

Läs mer

Förordning (1993:1166) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Förordning (1993:1166) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1993:1166) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor 1 [8701] Det protokoll om ömsesidigt

Läs mer

Nairobikonventionen m.m.

Nairobikonventionen m.m. Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Nairobikonventionen m.m. [8641] Förordning (1983:682) om tillämpning av en internationell konvention om ömsesidigt administrativt bistånd för att förhindra,

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL POLICY 1 (5) Datum Bertil Wiman 2006-05-29 0589-87020, 073-7657020 bertil.wiman@arboga.se REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av Kommunfullmäktige 2006-08-31, 81 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta

Läs mer

Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet

Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet Tullkodex m.m./vissa andra tullförfattningar 1 Lag (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet 1 kap. Allmänna bestämmelser Lagens tillämpningsområde 1 [4301] Denna lag tillämpas vid

Läs mer

Rättsligt ställningstagande om tidsfrist för omprövning av tulltillägg

Rättsligt ställningstagande om tidsfrist för omprövning av tulltillägg Styrdokument Rättsavdelningen Datum Dnr Sylvia Bylund 2016-06-29 STY 2016-452 Tel. 040-661 33 36 sylvia.bylund@tullverket.se Dokumentnamn Rättsligt ställningstagande om tidsfrist för omprövning av tulltillägg

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013

KGH CUSTOMS ACADEMY KURSKATALOG 2013 KGH Customs Academy har etablerats för att säkerställa hög kvalitet och kunskap inom KGH samt för att erbjuda våra kunder likvärdig möjlighet till kunskaper inom tull, moms och internationell handel. Vi

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2011 KOM(2011) 537 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Utvärdering

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Förslag till ändringar i tullordningen med anledning av EORI

Förslag till ändringar i tullordningen med anledning av EORI Förslag till ändringar i tullordningen med anledning av EORI Nuvarande lydelse 1 kap. Ombud Att anmälan till godkänd tullbehandling får göras genom ombud framgår av artikel 5 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Författningskommentarer bilaga B

Författningskommentarer bilaga B Bilaga Författningskommentarer bilaga B Ändringarna i fält 8 Sjätte stycket Hänvisningen i sjätte stycket till 3 kap. 30 andra stycket mervärdesskattelagen 1994:20) 1 tas bort eftersom Tullverket inte

Läs mer

(Regleringsbrevsuppföljning)

(Regleringsbrevsuppföljning) TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING BUDGETÅRET 2003 (Regleringsbrevsuppföljning) VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 RESULTATREDOVISNING... 7 ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV... 55 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER...

Läs mer

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER

KVALITETSDOKUMENT OCH KVALITETSKRITERIER SOCIALFÖRVALTNINGEN Pm och riktlinjer Dokumentnamn Kvalitetsdokument och kvalitetsrutiner Utarbetad av Pia Berg med PLU som arbetsgrupp Fastställd av Socialnämnden 2011-02-23 Godkänd Gäller från 2011-03-01

Läs mer